En vill också få vara den som ger.
|
|
- Christian Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 En vill också få vara den som ger. Hélène Blomdahl Verksamheten för KONST OCH BIBLIOTEK, Huddinge kommun
2 En vill också få vara den som ger. Bibliotekets roll som mottagare, förmedlare och mötesplats i lokalsamhället, ett praktiskt exempel på vägen dit. Inledning Efter ett par månaders stängning för ombyggnation så slogs portarna upp till Vårby bibliotek med Barnkonsten i februari Vi presenterade då en ny typ av verksamhet, ett bibliotek samt en utställnings och konstpedagogisk verksamhet som jobbar integrerat. Verksamheterna hade slagits ihop två år tidigare i enlighet med en ny utarbetad verksamhetsplan och vissa samarbeten var redan gjorda, men nu skulle vi på allvar börja arbeta tillsammans med lokalsamhället i fokus. Mycket av det som vi pratar om då vi diskuterar folkbibliotekverksamhet handlar om förmedling av olika slag, vi är kort sagt bra på att dela med oss av det som vi tycker är viktigt. Vad händer om vi vänder lite på perspektiven och går utanför bibliotekets väggar och ställer frågan vem är du? Vad vill du ha och vad kan du bidra med? Om den delaktighet som erbjuds i exempelvis utformningen av lokala utvecklingsprojekt, begränsas till att endast gälla detaljer i olika delprojekt, framstår det beskurna medborgarskapet allt tydligare. När människors liv beskrivs som ett liv i utanförskap och deras bostadsområden beskrivs som utanförskapsområden, är det ett uttryck för hur majoriteten definierar de Andra som objekt som står utanför samhället. Trots att de obestridligen ingår i samhället. Det är ett symptom på att det sociala och politiska medborgarskapet är minst lika beskuret som det politiska. (Schierup & Urban, 2016) Gåvan Utifrån Marcel Mauss teorier om Gåvan skriver Nick Jones om folkbibliotekets roll som givare. Hur gåvan per automatik ses som något positivt, något till intet förpliktigande. Men Gåvan är inte problemfri och försätter mottagaren i tacksamhetsskuld. Mauss formulerade det så: du ska ge, du ska ta emot och du ska återgälda. Man kan demonstrera överordning gentemot andra med sitt givande av gåvor. (Jones, 2012) Vad händer om de som vi vänder oss till inte vill ha gåvan, inte vill acceptera oss som givare? De undersökningar som utförts på biblioteksområdet i Huddinge visade att vi hade ett stort antal som bodde väldigt nära bibliotek och barnkonst, som inte använde oss. En telefonundersökning pekade på att flertalet invånare i Vårby inte kände till att Barnkonsten fanns. I ett stort närliggande område Masmo låg användandet av biblioteket på nästan noll. I augusti 2014 invigdes de två tvättstugebiblioteken Masmo. Biblioteken finansierades med pengar från Huddinge biblioteks gemensamma pott, en del av medieanslaget som tilldelats varje bibliotek har vi lagt i en gemensam pott som biblioteken sedan kan söka pengar ur till olika projekt. Det här har skett helt inom vår ekonomiska ram men ändå möjliggjort olika mer experimentella satsningar utan inblandning eller beroende av externa bidrag. Vårby bibliotek erhöll en summa ur potten för att förverkliga idén om två minibibliotek i de fristående tvättstugorna som tillhör det kommunala fastighetsbolaget Huge. Projektet var också ett samarbete med dem. 2
3 Jag hade fått höra från en boende i Masmo att där finns ingenting, bara två stora tvättstugor. Då med resultaten från undersökningen om var Huddinges aktiva låntagare fanns, föddes idén till biblioteken. De obemannade bilioteken skulle sköta sig själva och krävde inga lånekort endast att en hade tillgång till tvättstugan. Vi skulle se till biblioteken och byta ut det lilla beståndet ca en gång i veckan. I slutet på augusti 2014 invigdes biblioteken en lördag med trumworkshop, sagoläsning och gratis fika i parken där Tvättstugebiblioteken ligger. Vi var glada, och de flesta boende verkade glada och nyfikna. Men vi möttes också till min förvåning av en del skepsis, och jag blev mycket överrumplad av reaktionen från en av de boende: Varför kommer ni nu? Jag förstod först inte den aggressiva frågan. Jag tyckte bara att nu erbjöd vi ju någonting, vi var generösa och försökte göra något. Men sen förstod jag, vi blev representanter för kommunen i ett område där många upplevde sig bortglömda. Att de bodde på ett bortglömt ställe där den kommunala servicen succesivt hade försvunnit, eller flyttat till en annan del av kommunen. Ett område som saknade t.o.m. en riktig mataffär. Den gåva vi så frikostigt tyckte att vi gav bemöttes helt naturligt av ifrågasättande, vad ville vi egentligen, fanns det någon baktanke? Ja, varför kom vi nu? Enligt den teori som Mauss för fram i boken Gåvan kan också vägran att stillatigande eller helt förnöjt bara motta den av oss påhittade och utvalda gåvan, vara ett sätt att förhindra oss som givare att utöva makt över mottagarna. Den man som så starkt ifrågasatte oss och vårt syfte stannade sedan kvar länge och drack kaffe och pratade, och vi hade ett intressant samtal om hur han upplevde det att bo i Masmo. Han gav oss något värdefullt tillbaka, och jag lärde mig mer av det än av alla glada tillrop hur härliga de än var. Vid nästa undersökning som görs så kommer vi att kunna se om användandet av Vårby bibliotek har ökat i Masmo. I vårt uppdrag ligger att jobba mot alla även dem som inte kommer till oss idag. Tillit och medskapande Barbro Bolonassos beskriver i antologin: Det mångspråkiga biblioteket alla de sätt man på Fisktsätra bibliotek under hennes tid där har jobbat med brukarinflytande och hur lokalsamhällets initiativ och förmågor har fått ta plats på biblioteket. Hur initiativet succesivt vuxit fram till att komma direkt från lokalbefolkningen. Hon beskriver t.ex. en fotoutställning som två unga killar kom in och sa att de ville göra. De ville fota lokal personligheter i området och ställa ut på biblioteket. Initiativet blev mycket uppskattat av boende i området och många besökte utställnigen, som sedan fick hänga kvar som en permanent installation. En sådan tillit måste få växa fram över tid. Vi har börjat uppleva samma sak hos oss, försiktigt byggs förtroendet upp och nu har vi börjat få förslag från lokalbefolkningen och även genomfört en del program och aktiviteter på initiativ från dessa. Vi satsar på långsiktigt verksamhetsbygge framför kortlivade projekt. Bibliotekarier och konstpedagoger samverkar över professionsgränserna. Vi utvidgar språket och tar in bilden, konsten i biblioteket, och för in biblioteket i konsten. Bibliotekarien går in i det konstskapande rummet, konstpedagogen ut i biblioteket. Genom att planera och utföra verksamhet gemensamt skapar 3
4 vi en ny typ av mötesplats, vi utvidgar också vår egen verktygslåda när vi lär oss av varandras professioner. Vi använder oss av konsten som språk för att skapa kontakt och kommunikation. Bibliotekarien jobbar med bokprat mot en skolklass. Många har svårt att sitta still att varva ned. Bokpratet börjar inne i utställningsrummet, där ställer en konstnär från Ghana boende i Vårby ut sin konst, bestående av måleri. En pojke från fjärdeklassen räcker upp handen: -Jag känner han som målat de här tavlorna! -Jag med! säger en flicka. Vad tror ni han tänkte på när han målade den här? bibliotekarien och pekar på en målning med ett stort klarblått ansikte i profil. Många räcker upp handen, så är samtalet igång. Sedan pratar de om böckerna de läst och bokpratet avslutas i ateljén med att alla får rita en bild utifrån de böcker som det pratats om. Bibliotekarien utforskar och utvecklar nya arbetssätt utifrån de möjligheter som det integrerade konst och biblioteksrummet erbjuder. Vi samarbetar kring våra familjelördagar, vars innehåll kan variera. Det kan vara teaterföreställning, arbete i ateljén på olika teman, sagoläsning på olika språk eller filmvisning. Ibland lite av varje som tillsammans blir en helhet. Alla har fått delta i planeringen och vi har utgått från våra olika kunskaper, men det blir också ett tillfälle för oss att utveckla våra roller och testa våra gränser. Familjelördagarna är alltid gratis och det händer något varje lördag. Vi känner att vi har lyckats nå ut nu när våra besökare börjat fråga: Vad händer på lördag? Att släppa kontrollen När jag som ung studerade vid en konsthögskola så tillverkade jag ett konstverk i form av ett brädspel. Jag hade tänkt ut hur pjäserna skulle stå i förhållande till varandra. På grupputställningens vernissage klev publiken fram och ville flytta på pjäserna, bli medskapare av konstverket. Det var jag inte alls förberedd på, jag trodde gränsen skulle respekteras, att man inte petar på konstverk. Jag hade fullt sjå med att försöka behålla och övervaka den ordning som jag hade bestämt var den rätta. Nu tycker jag att jag hade fel, ett spel bjuder in till interaktion, du måste vilja ha den och våga släppa lös andra människor i spelet om du valt den formen. Du får vara beredd på att andra ser andra saker och möjligheter som kanske i förlängningen gör ditt ursprungliga verk mer intressant. Ett bibliotek och en konstpedagogisk verksamhet som barnkonsten är något annat än ett konstverk utfört av en ensam konstnär. Men det kan vara en utmaning att våga släppa och låta lokala initiativ synas på sina egna villkor. Det kan vara en utmaning att sätta sina egna idéer och initiativ åt sidan för att lyssna in, eller ta till vara på det som våra besökare vill ge och dela med sig av. Att först lyssna till vad de behöver och sedan handla. Att jobba i samklang med sitt lokalsamhälle är ett kvalificerat och långsiktigt arbete, och inget vi bara kan åstadkomma genom korta men välvilliga projekt. När vi ger ska vi också på ett genomtänkt sätt ta emot de gengåvor vi får. Vi går ut i lokalsamhället och söker upp personer där de befinner sig och försöker hitta samarbeten med lokalt förankrade föreningar. Vi gräver där vi står och tar till vara på det globala i det lokala, i Vårby finns hela världen representerad strax utanför knuten, vi ska använda den resursen. Vårbykakan Vi har parallellt och i växelverkan med egenproducerade eller inköpa utställningar visat utställningar producerade ned och av barn och vuxna i området. Vi byggde en utställning kring idén om Vårby vår by, där hembygdsföreningen och skolelever i samarbete presenterade en fotoutställning. Utställningen byggde på gamla fotgrafier från ett svunnet Vårby, en jordbruksbygd, och dagens Vårby fotograferat av barn i åk fyra som försetts med engångskameror. Utställningen invigdes med ett berättarcafé, där också det gamla och nya Vårby möttes. 4
5 Utställningen var välbesökt både av barn och vuxna. En kvinna från syateljén på ABF i Vårby var där för att visa sin familj den stolsits hon hade broderat till utställningen. Vi lär oss att tänka i detaljer, kan vi få in något mervärde i utställningar, program och annan verksamhet genom lokala förmågor eller föreningar även där det kanske ibland är rent praktiska lösningar som krävs? Vad ska vi servera på invigningen av Vår By? En Vårbykaka så klart komponerad av en kvinna på ABFS café i Vårby särskilt uttänkt just för detta sammanhang. Kakan som hade sitt ursprung både i svenskt och arabiskt kök kom i två läckra smaker, citron eller ingefära. Den kompensatoriska rollen Många av oss i Vårby är resurssvaga. Vi saknar goda språkkunskaper och känner inte till de demokratiska processer som finns. Ibland vet vi inte ens om att vi får ha inflytande. Vi upplevs/uppfattas som problem uppifrån och utsätts för en nedlåtande syn från många, såväl inom som utom kommunen Kan det ses som kommunikativ makt att förmedla sin känsla av maktlöshet? (Urban, 2005) Citatet är hämtat från ett dokument som formulerades av boende i Vårby under ett öppet möte arrangerat av kommunen 2003 om framtidsvisionen för Vårby Kommentaren är Susanne Urbans. Jag tycker det är intressant för det är sällan maktlöshet formuleras av dem som upplever sig maktlösa. Det ligger på oss att sänka garden och skrota försvarstalen och faktiskt lyssna, om vår ambition är att ta folkbibliotekets kompensatoriska roll på allvar. I det lokala biblioteket handlar det om vad som internationellt kallas Community librarianship, att anpassa verksamheten till dem som bor eller arbetar i närområdet. Detta förutsätter en ständigt pågående omvärldsanalys och en djup förankring i lokalsamhället med en kontinuerlig dialog och samverkan med såväl brukare som beslutsfattare som andra aktörer i området. Biblioteket ska vara en självklar del av ett lokalt utvecklingsarbete inom områdena integration, bättre hälsa, rikare fritid och arbetsmöjligheter. (Atlestam, 2012) Skolklassen som får ställa ut sitt skolarbete om Frida Kahlo på Barnkonstens sommarsalong lockar hit också barnens föräldrar och anhöriga. Hantverksalongen med svenskt hantverk blandat med persiska broderier och filtar från Rumänien gör att människor med rötter i olika länder som bor i Vårby möts över ett gemensamt intresse för hantverk. I utställningen berättelser från Syrien kom berättelserna från människor som flytt från Syrien, men det var också personer med förankring i Vårby gård. Utställningen kunde genomföras tack vare att vi hade en driftig biblioteksassistent anställd hos oss med rötter i Syrien och ett brett kontaktnät. Utställningen lyfte fram det vardagliga lilla livet, tingen som vi alla kan känna igen oss i. Som en nyckelknippa till vårt hem som vi lämnat men nu inte vet om vi någonsin får återse Vilka får synas? Nick Jones skriver i boken Försök att förstå bl.a. om ett engelskt forskningsprojekt Value and impact of libraries, där en konstaterar att folkbiblioteken har speglat medelklassens, majoritetens, vitas och engelska värderingar. I undersökningen konstaterades att man nästan systematiskt exkluderat många grupper. 5
6 Det är framförallt i det här vardagliga, det som vi ändå gör på folkbiblioteket, i de dagliga samtalen med besökarna som vi har möjligheten att skapa förtroende och låta den Andres röst få höras. Ibland behövs det många gånger och ett idogt lyssnande för att berättelserna och önskemålen ska träda fram. Det börjar också i beståndet vad har vi för litteratur, vilka bokomslag skyltar vi med? Får olika människor, olika utseenden synas, om du inte ser någon media på ditt språk aldrig får se ett bokomslag med någon som liknar dig, hur ska du då ens kunna föreställa dig att det här biblioteket är för dig, att du har rätt att ställa krav här? Likaså handlar det om personalgruppen också skulle behöva representera fler språk och kulturer än den svenska. Jag vet att det är en utmaning att hitta vid rekrytering. Men om vi inte lyckas få till det den vägen, kan vi anställa någon på timme som kanske behöver ett extrajobb under studier. Det kan vara någon som kanske ännu inte behärskar svenskan till hundra procent. Men som kompletterar och bidrar till personalgruppen med andra språkkunskaper och erfarenheter, och på så sätt gör att bemötandet i biblioteksrummet blir ännu bättre. Ett sådant tänkande gör också förhoppningsvis på längre sikt att den homogena bibliotekariekåren berikas, och blir mer heterogen och bättre svarar mot dem behov som finns på folkbiblioteken idag. Den franske filosofen Levinas formulerar det så: Den Andre kan jag inte möta i föreställningen utan endast ansikte mot ansikte. Jag måste gå honom eller henne till mötes. Vi lär känna varandra i den utsträckning jag öppnar mig för den Andre och erkänner att den Andre som sådan har en rätt som jag måste handskas med gentemot den egoism som jag annars inte vill ge avkall på. Totaliteten bryts således inte genom en tankeansträngning utan genom att den Andre, som jag tar emot, visar sig omöjlig att hänföra till någon kategori. Vi kan inte tänkas samman till ett begrepp, men vi kan samtala. Förhållandet mellan oss upprättas i språket. (Kemp, 2011) Att lyssna och våga Vikten av att samtala med och lyssna på besökarna kan inte nog understrykas. När jag började jobba som vuxenbibliotekarie i Vårby så höll jag ett tag i en läsecirkel för asylsökande en del inom ett projekt som vi kallade Läslyft Vårby det finansierades av Kulturrådet och skedde i samarbete med ABF. Jag förstod då hur fel jag hade haft i mina antaganden om vad denna grupp ville läsa, naturligtvis skiftade det på individnivå, men det gemensamma var att nästan alla ville att vi skulle läsa en bok om kärlek. De ville inte som jag hade trott och planerat för, läsa om flykt, krig och sådant som jag i min naiva okunskap trodde skulle engagera och ge dem mervärden i form av igenkänning. Eftersom jag aldrig gått igenom vad flera av dem hade gjort, kunde jag inte föreställa mig den längtan som fanns hos den här gruppen att läsa om det som är vackert och fyllt av kärlek. Nu framstår det som så självklart att det är så vi fungerar, vi söker efter det som vi behöver för att få känna oss som hela människor och få en stunds vila när vi befinner oss i svårigheter. Jag tror på folkbilioteket som en möjliggörare att vi blir en del av en möjlighetsstruktur tillsammans med andra kommunala inrättningar och fristående föreningar i lokalsamhället och förstås tillsammans med dem vi är till för, de som är våra uppdragsgivare lokalbefolkningen. Då inte enbart som ett centrum för inhämtning av kunskap och boklig bildning. Utan en möjliggörare för människor som idag saknar arenor för sin utveckling och har väldigt få ingångar i det etablerade samhället. När du blir bekräftad växer du och folkbiblioteket kan vara en av de språngbrädor som för dig vidare genom att ta tillvara på det du kan ge. 6
7 Vi jobbar med förändring under diskussion, vi pratar mycket om målen för vår verksamhet utifrån de styrdokument vi jobbar under, Bibliotekslagen, Mål och Budget o.s.v. Vi skulle behöva bli bättre på att ta oss tid för att utvärdera det vi gör tillsammans, och var för sig på enheten. Vi jobbar på det. Vi har en lång och slingrig väg framför oss och vi lär oss nya saker hela tiden. Av varandra och av samhället runtomkring. Vi använder oss av ett laborativt arbetsätt som förutsätter ansvarstagande och tillåtelse att misslyckas, att misslyckas då och då är också ett bevis på att vi försöker. Tillsammans blir vi modiga. Litteraturlista: Nick Jones Försök att förstå 2012 BTJ förlag Peter Kemp Emmanuel Levinas en introduktion 2011 Daidalos Susanne Urban Att ordna staden 2005 Arkiv förlag Dahlstedt, Hertzberg, Urban och Ålund Utbildning, Arbete, Medborgarskap 2016 Boréa bokförlag Ingrid Atlestam och Randi Myhre Det mångspråkiga biblioteket BTJ förlag Strukturutredning- en sammanfattning Huddinge bibliotek
8 8
Biblioteksplan
Biblioteksplan 2016 2018 1 SVEDALA KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN Enligt bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun anta en biblioteksplan som visar riktning och utvecklingsområden inom biblioteksverksamheten.
Hanna Johansson, projektledare bokcirklar.se, Regionbibliotek Stockholm. Halmstadkonferansen 2013, Bergen.
Hanna Johansson, projektledare bokcirklar.se, Regionbibliotek Stockholm. Halmstadkonferansen 2013, Bergen. Startade 2007 Privat initiativ av bibliotekarie Nina Frid Drivs från och med hösten 2010 av Sveriges
Ekerö kommuns biblioteksplan Ditt Bibliotek
Ekerö kommuns biblioteksplan 2019-2023 Ditt Bibliotek Inledning Kommuner är enligt bibliotekslagen skyldiga att upprätta biblioteksplaner, som formulerar den lokala bibliotekspolitiken. Biblioteksplanen
Biblioteksplan för Söderhamns kommun
Biblioteksplan för Söderhamns kommun 2019-2022 Kultur- och samhällsserviceförvaltningen 2(5) Söderhamns folkbibliotek består av huvudbiblioteket i Söderhamn samt biblioteksfilialerna i Bergvik, Ljusne
Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald
Biblioteken på Gotland Handlingsplan för mångfald 2016-02-05 1 Visionsmål, bibliotekslagen och Region Gotlands likabehandlingspolicy Biblioteken på Gotland är angelägna och tillgängliga för alla. De bidrar
Uppföljning av projektet Spontana boksamtal: Om att arbeta läsfrämjande under bemannad tid
Aseel Abbas informatör på SHK visar biblioteket för nyanlända. Foto: Nils Bergendahl Uppföljning av projektet Spontana boksamtal: Om att arbeta läsfrämjande under bemannad tid på ett meröppet bibliotek
Regnbågsbiblioteket The Rainbow Library
Regnbågsbiblioteket The Rainbow Library Ett arbetssätt för att lyfta hbtq på Umeå stadsbibliotek Christer Edeholt, Umeå stadsbibliotek och Länsbiblioteket i Västerbotten. christer.edeholt@umea.se; christer.edeholt@regionvasterbotten.se
Bakgrund och frågeställning
Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags
B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017
B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta
Bibliotekens arbete med nyanlända
Bibliotekens arbete med nyanlända 2015 kom över 160 000 asylsökande till Sverige. Under hösten såg vi hur flyktingkrisen ställde stora krav på mottagandet på många platser i landet. En institution som
Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg
Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR Kulturplan Kultur lyfter Hallsberg 2 Kultur och utbildningsnämndens viljeinriktning för kultur och föreningsliv Hallsbergs kommuns inriktningsmål för utbildning,
Hög tillgänglighet, låga trösklar alla är välkomna!
Partille biblioteksplan 2015 2018 Hög tillgänglighet, låga trösklar alla är välkomna! Biblioteken i Partille har ambitionen att vara en självklar del av människors vardag om så du är barn i förskolan,
Vinna väljarna. Samtal för samtal.
Vinna väljarna. Samtal för samtal. Människor påverkar människor. När vi ska bestämma oss för något, gör vi det nästan alltid genom att prata med någon vi litar på eller någon vi får förtroende för. Det
Basutbud till skolan från folkbiblioteksverksamheten
2014-10-15 KFN-2014/249.689 1 (3) HANDLÄGGARE Jones, Nick Nick.Jones@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Basutbud till skolan från folkbiblioteksverksamheten Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden
EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport
Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.
Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01
Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets
biblioteksprogram för botkyrka Biblioteksprogram för Botkyrka kommun
biblioteksprogram för botkyrka Biblioteksprogram för Botkyrka kommun 2018-2022 Botkyrka kommuns biblioteksprogram berättar om vad biblioteken ska jobba med fram till år 2022. Det är Botkyrkas kommunfullmäktige
Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18
Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.
Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
folk- och skolbibliotek
folk- och skolbibliotek 2016-2018 LAGAR OCH RIKTLINJER Det gröna Ockelbo: I det natursköna Ockelbo värnar vi om det gröna och har en nära relation till det spirande växtriket. Folkbiblioteket ser miljön
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107
Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund
Regional biblioteksplan Kalmar län
Regional biblioteksplan Kalmar län 2017-2021 Inledning De regionala biblioteken har sitt ursprung i centralbiblioteken som bildades på 1930-talet för att stödja kommunernas folkbibliotek. Centralbiblioteken
Biblioteksplan 2012-2015
Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken
Biblioteksplan för Bollebygds kommun
Styrdokument 1 (6) 2017-11-01 Fastställd: Kommunfullmäktige 2017-12-07, 184 Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Kultur- och fritidschef Dnr : KS2017/268 Biblioteksplan 2018 2021
Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige
Datum 2010-09-21 Dnr FK06/15 Biblioteksplan Antagen av Kommunfullmäktige 2010-11-25 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Vad är en Biblioteksplan?... 3 Styrdokument... 4 Nulägesbeskrivning...
LIKABEHANDLINGSPLAN
LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar ska känna tillit och förtroende när
Förskolan Sjöstjärnan
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Förskolan Sjöstjärnan Förskolan med fokus på sång och musik En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens framtidstro vår
Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun
1 Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun Markaryds kommun har skrivit en plan om kulturen och biblioteken i kommunen. Planen beskriver hur kommunen vill att det ska bli och vad kommunen ska
HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA
HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...
Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2017/2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Biblioteksplan för Töreboda kommunbibliotek Bakgrund TÖREBODA KOMMUN. Biblioteksplan Sida 1 av 5 Datum
Sida 1 av 5 för Töreboda kommunbibliotek 2018 2020 Bakgrund Av Bibliotekslagen (2013:801) framgår att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet särskilt ska verka för det demokratiska samhällets utveckling
Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett
Biblioteksplan för Ödeshögs kommun 2017
Biblioteksplan för Ödeshögs kommun 2017 Inledning Enligt Bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun upprätta och anta en biblioteksplan för sin verksamhet på biblioteksområdet. Biblioteksplanen ska fastställas
Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26
Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den
Sundbybergs stads biblioteksplan
Sundbybergs stads biblioteksplan 2019-2023 Titel: Sundbybergs stad Östra Madenvägen 4 172 92 Sundbyberg 08-706 80 00 info@sundbyberg.se www.sundbyberg.se Antagen vid kommunfullmäktiges sammanträde den
digital delaktighet i Sverige Trollhättan 24 maj 2011 Ann Wiklund, samordnare läns- och regionbiblioteken i Digidel
En kampanj A new era? för digital delaktighet i Sverige Trollhättan 24 maj 2011 Ann Wiklund, samordnare läns- och regionbiblioteken i Digidel Affischen Överenskommelse mellan Regionbibliotek Kalmar, LänsbibliotekSydost
Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser
Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser Fastställd av förbundsstyrelsen 12 november 2015 2 [11] Innehållsförteckning Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser... 3 I Lärarförbundets
Kvalitetsredovisning. Förskolan Skattkammaren 2018
Kvalitetsredovisning Förskolan Skattkammaren 2018 Förskolan Skattkammaren Villa Göta Stadsparken 544 33 Hjo Telefon: 0503 35090 E-post: skattkammaren@hjomail.se Innehållsförteckning Identifierade utvecklingsområden
Regional biblioteksplan
TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Bildnings- och kulturförvaltningen Datum 2017-01-30 Diarienummer KN160098 Kulturnämnden Regional biblioteksplan 2017-2021 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att godkänna
Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckan Nattis 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Resultat totalt Tyck till om Konsthallen 2019
Resultat totalt Tyck till om Konsthallen 2019 2019-06-26 1. Vilken utställning besöker du nu? Varde ljus 33 30 Mellan Konst & Verklighet 27 24,5 Vårsalongen 26 23,6 Kulturskolans bildelever 8 7,3 Bosse
Maria Sjödahl Nilsson Strandvägsskolan. Strandvägsskolan Grundsärskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret
Maria Sjödahl Nilsson Strandvägsskolan Strandvägsskolan Grundsärskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2017-2018 Innehåll 1. Kunskapsuppdraget... 3 1.1 Måluppfyllelse... 3 2. Normer och värden...
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018
Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119 Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Kultur- och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 1 576 80 Sävsjö telefon: 0382-152 00 mejl: biblioteket@savsjo.se
Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8)
Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8) p.2(8) Hej! Du läser nu en instruktion för genomförandet av en halvdag på temat Det nya landet startar i skolan. Materialet
Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.
Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor
Hur kan vi alla som bor här, i Sverige ta del av våra rättigheter? Hur ser våra rättigheter ut?
Det finns många sätt att påverka. Att göra sin röst hörd är ett av dem. RÖST vill öppna för diskussion om vilken roll var och en av oss kan spela i demokratin. RÖST är en spegel av nutiden som visar det
Biblioteket verkar i olika sammanhang och ska vara en klok, spännande och intressant samarbetspartner både i närområdet och utanför.
1 Inledning 1.1 VISION, VÄRDEGRUND OCH VERKSAMHETSIDÉ Lindängenbiblioteket ska vara en attraktiv mötesplats som tidigt bygger relationer med närområdets medborgare och stödjer dessa till lärande, utveckling
Verksamhetsplan för Malmens förskolor
Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar
Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,
1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé
Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden
Lokal arbetsplan 14/15
Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning:...Blå Presentation av Blå Regnbågen Regnbågens förskola bedrivs i fräscha öppna lokaler som ligger i anslutning till
Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12.
Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Morgongårdens förskola Avdelning Lönneberga Normer och värden Mångfald Verksamhetens Mål att sträva mot Att förskolan Ser varje barn som unikt Ger varje barn rätt
Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017
Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum 2017-02-10 Sida 1 (1) Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017 15 Diarienummer KN160098 Regional biblioteksplan Beslut 1. Kulturnämnden
Introduktion till studier på Masugnen och sfi
Introduktion till studier på Masugnen och sfi Innehållsförteckning Till nya studerande på sfi i Lindesberg... 3 Hej!... 3 Syfte... 3 Masugnens utbildningsverksamhet... 3 Våra kurser och spår... 3 Frånvaro...
Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.
Arbetsplan för fritidshemmen på Backaskolan och Lovisaskolan Mål enligt Lgr 11 Normer och värden Kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter
Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun
Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Här möter barn och föräldrar
Arbetsplan Äppelbo förskola
Arbetsplan 2016-2017 Äppelbo förskola 1 Vår syn på uppdraget Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn som utforskar och undersöker omvärlden och som lär i samspel
regional biblioteksplan förkortad version
regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,
BIBLIOTEKSPLAN Folk- och skolbibliotek
BIBLIOTEKSPLAN Folk- och skolbibliotek 2019-2021 LAGAR OCH RIKTLINJER Bibliotekslagen: 4 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning,
Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem
Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun Hästhagens fritidshem VT 2015 Våra ledstjärnor Ansvar Vi tar initiativ, är engagerade och genomför fattande beslut. Vi är medskapande och tar
Kvalitetsarbete i fritidshem
Kvalitetsarbete i fritidshem Gäller för verksamhetsåret: 2015-2016 Enhet: Grevåkerskolans fritidshem Fritidshem Grevåkerskolans fritids- Baronen och Greven Ort Hammerdal Ansvarig rektor Birgitta K Lindberg
Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet
DIARIENUMMER: UN-10/2016 FASTSTÄLLD: 2016-02-01 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: GILTIG TILL: 2018-12-31 DOKUMENTANSVAR: Bibliotekschef Plan Biblioteksplan för Herrljunga kommun 2016-2019 KF, Bildningsnämnden,
Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31
Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av
Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?
sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna
2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun
2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
Personalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både
TORPASKOLANS FRITIDSHEM
TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM Vi vill hälsa dig välkommen till Torpaskolan och Torpaskolans fritidshem! Vi tillsammans arbetar för att alla ska trivas här och fritidshemsverksamheten
Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!
Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott
Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen.
Bibliotekslagen slår fast att alla kommuner skall upprätta biblioteksplaner för samtliga verksamheter inom biblioteksområdet. Den är ett strategiskt dokument som beskriver verksamheterna och dess framtida
Biblioteksplan
Biblioteksplan 2017-2021 Dnr: KS.2017.0214 Antagen av kommunfullmäktige 2017-05-31, 80 (ersätter Biblioteksplan för Finspångs kommun KF 189, Dnr 2005.0206) Inledning Alla ska kunna ta del av litteratur,
Biblioteksplan
Biblioteksplan 2018 2020 Antagen av kommunstyrelsen 2018-09-10 101 Inledning... 3 Biblioteksverksamheten i Munkfors kommun... 3 Folkbiblioteket... 3 Prioriterade grupper och verksamhetsområden... 4 Samverkan...
Framsidesillustrationer: Marco Leal, Shabnam Faraee, Bekim Gasi, Emre Özdamarlar. Illustration denna sida: Amalia Alvarez Illustration motstående
VAD ÄR Framsidesillustrationer: Marco Leal, Shabnam Faraee, Bekim Gasi, Emre Özdamarlar. Illustration denna sida: Amalia Alvarez Illustration motstående sida: Amanda Casanellas Illustration baksidan: Marco
Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR
Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR 2 VAD ÄR VERDANDI? VAD ÄR VERDANDI? 3 TRÄFF 1 Medlemsutbildning för barn och ungdomar Detta är en version av förbundets medlemsutbildning
1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.
Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för
Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018
Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en
Årsta 2 förskolor. Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik.
K V A L I T E T S G A R A N T I 1 (7) Årsta 2 förskolor Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik. Pedagogisk verksamhet, omvårdnad och
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60
1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1
De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos
De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos svenska folket och de allra flesta tycker att vi fyller en
Personalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun
Workshop anteckningar 26/10.
Workshop anteckningar 26/10. I detta dokument finns renskrivna anteckningar från de olika gruppernas diskussioner. Först i varje stycke finns en del i kursiv still, detta är det material som grupperna
KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG
KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets
Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig
Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058
Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!
Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem
Det är svårare än vad man tror så enkelt är det
Det är svårare än vad man tror så enkelt är det Skillnaden mellan att göra en uppdragsbild eller en egen bild är väldigt enkel för mig. Med mina egna bilder är jag uppdragsgivare, det är min egen berättelse
ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15
ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande
KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER
KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.
Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Fördel Solna. En Biblioteksplan för
Fördel Solna En Biblioteksplan för 2012-2016 Inledning Solna stads biblioteksplan är ett politiskt beslutat styrdokument som anger riktningen för bibliotekens utveckling och verksamhet under perioden 2012-2016.
Att uttrycka mig Gustav Karlsson
Att uttrycka mig Gustav Karlsson Grundundersökning 3 poäng HT 2006 Järn & Stål / Offentlig gestaltning Innehåll Innehållsförteckning 3 Inledning 4 Sammanfattning 4 Bakgrund 5 syfte 5 Mål 5 Frågor 5 Metod
Arbetsplan Alla barn får växa och ha kul i en demokratisk drogfri värld
Arbetsplan 2020-2021 Alla barn får växa och ha kul i en demokratisk drogfri värld Junis strävan är att alla barn får växa och ha kul i en demokratisk drogfri värld. Vårt mål är att göra positiv skillnad
Verksamhetsplan För besökare, anställda och alla som vill ha kultur i Helsingborg.
Verksamhetsplan - För besökare, anställda och alla som vill ha kultur i Helsingborg. Välkommen Kulturen har en betydande roll för Helsingborgs identitet och samhällsutveckling. Stadens befolkning beräknas
Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad
Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014 Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt Förhållningsättet i en dialog är värdegrunden
Biblioteksplan
Biblioteksplan 2017-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2017-12-13 196 2 Biblioteksplan för Vänersborgs kommun Inledning och syfte Biblioteksplanen för Vänersborgs kommun reglerar Vänersborgs biblioteksverksamhet.