Dialog mellan människor skapar förändring!
|
|
- Jan Forsberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dialog mellan människor skapar förändring! Många som gör lite rätt är mycket bättre än om några få gör allt rätt Okänd tänkare Martin Saar Projektledare
2 Jag har jobbat med miljö- och resursfrågor över 30 år - Filkand-examen i ekonomi och samhällsvetenskap från Uppsala Universitet. - Diplomerad marknadsekonom, utbildad handledare inom Det Naturliga Steget. - Marknadsföringskonsult, egen företagare, arbetat med energi-, avfalls- och miljöteknikföretag - Utbildad inom ISO och EMAS - Föreläsare och utbildare inom praktiskt energi- och miljöarbete inom bostadsföretag - Författare till Living Dreams om ekobyggande och en hållbar livsstil och Bopraktikan m fl. - Anställd av Stockholm Stad,Miljöförvaltningen- mars 2005 Ton CO 2 per stockholmare och år Stockholmarna har minskat sina utsläpp av koldioxid 5,3 4,5 4,5 4,4 4,4 4,4 4,0 2,7 1,4 0, År Faktisk utveckling Prognos utan åtgärder Systemgränser vid beräkning: -Vad som händer inom kommungränsen -Flygresor från Bromma inte Arn -Inga bilfärjor -Ingen konsumtion av varor (Indirekt energi och utsläpp) Fossilbränslefritt Mål:
3 Nätverk Klimatjakten - arbetsplatslag Miljöanpassad upphandling Webbplats Klimatneutrala Stockholmarna Det är gör vi? Vad gör ni? Klimatmål Styrdokument Nr 1: Nr 2: Nytt Miljöprogram inkl klimat Strategi Utsläppsminskningar Klimatanpassning Kommunikation Finansiering Konsumera smartare minska växthuseffekten - hushåll Energi/egenkontroll - fastighetsägare Klimatakuten - skolor Energicentrum -Energy Performance Contracting,EPC Däcktryckskampanj Konsumera smartare - minska växthuseffekten och få en bättre ekonomi och hälsa -Skaffa oss kunskaper om det går och i så fall hur vi kan få fler stockholmare att välja energi- och koldioxidsnåla varor - Sprida goda exempel hur stockholmarna kan minska sina koldioxidutsläpp från användningen av direkt och indirekt energi från fossila bränslen
4 Finansieras genom KLIMP och miljömiljarden och pågår 3 år - Valt ut 60 hushåll från 14 stadsdelar - Ministockholm - boendeform och hushållstyp(scb) - Massmedia med från början (130 mediaexponeringar) - Energimyndigheten gör en elmätning hos 24 hushåll - Samarbete med Umeå, Uppsala, Kalmar, Göteborgs kommuner - EU-projekt inom Sustainable Energy Europe Klimatcoachat Staffan Lindberg- Vädrets Makter Svt - Samarbete med CUL, Centrum för uthålligt jordbruk Vilka möjligheter har jag att få ett bra liv? -Att bli förälder! -Perspektiv på mitt eget liv -Skillnader mellan män och kvinnor -Våra barn och barnbarns framtid Thank you! De tre G:na 1. Genus 2. Geografi 3. Generation
5 Det råder inget tvivel om att de klimatförändringar som vi ser beror på vårt sätt att leva Statsminister Reinfeldt, sept 2007 Mer än varannan svensk 55 % tror att de själva kan göra något mot klimatförändringarna (Naturvårdsverket september 2007) - 76 % av svenskarna anser att klimatfrågan är en mycket viktig samhällsfråga - 64 % accepterar extra avgifter och skatter för att minska utsläppen - Svenskarna tror att vägtransporter, flyget, industrin och privatbilismen bidrar mest - Kvinnor är mer öppna för att se saker de kan göra än män - Kvinnor mellan år, är i större utsträckning beredda att vidta åtgärder
6 En ekonomisk tillväxt förutsätter mer energi! Dr Robert Hirsch, thinktank SAIC, 2007 Utredare för Do E, USA Department of Energy, om olja och Peak oil - Ett oljetapp på 2-5 % betyder en nedgång av BNP med 2-5 % - En 2 % årlig tillväxt i världen framtill år 2020 kräver 60 % mer energi år 2020 Oljan kommer bara att bli dyrare och dyrare.....annan energi följer efter: - Fossilgas/ Naturgas - Kol - El - Biobränsle Nordsjöolja Fossilgas Mellanöstern PeakOil Kol?? Kärnkraft?? Källa:
7 Vad tror det stora företaget Volvo om den framtida oljeförsörjning? Volvo Koncernbroschyr ASPO och Colin Cambell Vi eldar fem tunnor olja för varje ny som vi hittar Tidigare upptäckta fyndigheter Kommande upptäckter Produktion av olja
8 80 % av den energi vi använder på jorden är kol, olja och gas Förnybar energi 13,8 % IEA 2003 Oljetoppen får f allvarliga konsekvenser Hirschrapporten 2005 En global oljetopp är oundviklig; endast tidpunkten är osäker. De ekonomiska konsekvenserna blir allvarliga Åtgärder för att mildra effekterna måste börja minst tio år innan oljetoppen för att få avsedd effekt. Åtgärderna måste sättas in med maximal skala och hastighet - ett Crash-program. Dr Robert Hirsch har på uppdrag av DoE, USA Department of Energy, undersökt vad som krävs, för att parera konsekvenserna av Peak Oil
9 Oljetoppen är en variant på det universella ekologiska dilemmat? 3. Förstört livsutrymme 2.Resursförbrukning 1.Befolkningstryck...eller helt enkelt att för många använder för mycket resurser (naturkapital) på alldeles för kort tid. Allt större fotavtryck! Miljövårdsberedningen våren 2007 Koldioxid, lust- och metangas ökningar (växthusgaser) Utfiskning Land- och markerosion Minskad biologisk mångfald Vattenbrist Ohållbar konsumtion
10 Är det en tillfällighet att klimatfrågan blivit så het? Växthuseffekten Klimatförändringar Peak - oil Oljetoppen Hushållen bidrar med över hälften av utsläppen Offentlig verksamhet Energi för infrastruktur, samhälls-service, sjukvård, utbildning, vägar Indirekt energi Energi som används för att producera en vara eller tjänst och finns dold i alla produkter och tjänster som vi köper och använder Hushåll Direkt energi El och bränsle för uppvärmning och transporter
11 En smart konsument tänker efter före och tar hänsyn till en produkts livscykel! DIREKT ENERGI- Utsläpp Återvinning Gruvbrytning/Odling Vidareförädling Tillverkning Transporter Förpackning INDIREKT ENERGI utsläpp Hushållen bidrar med -över Smart 50! % av utsläppen av växthusgaser
12 -Korkat? Ännu mer korkat!!
13 Vi mäter och jämför den totala användningen av energi och utsläpp Mätning: Fokus på indirekt energi och produktens livscykel, med hjälp av ett holländskt Energi Analys Program (EAP) och en svensk databas Långsiktighet: Beteende och attityd- och förändring måste få ta tid Perspektiv: Vi vill lära oss av hushållen - inga pekpinnar eller måsten Frivillighet: 60 hushåll med på egna villkor, intresse, ork och tid Delaktighet: Involvera regionala, nationella och internationella klimatnätverk, andra kommuner, KTH, SCB, Energimyndigheten, Konsumentverket m fl Infospridning: Via hushåll, nätverk, massmedia, partier, verk och myndigheter, studieförbund etc Process: Aktiviteter, information och goda exempel, återkoppling Dialog: Med och mellan hushållen webbaserad studiecirkel Smarta Steg 60 hushåll har samlat och registrerat kvitton för en egen växthusgasprofil Alla hushållets inköp under ett år kvitton olika priser
14 En genomsnittlig växthusgasprofil i Stockholm 5400 kg per år Livsmedel 1600, , Transporter -Fritidshus -Radio and tv -Spel, sport, hobby -Foto, klockor, optik -Flyg, båt tågresor, hotell -Nöjen -Böcker tidningar -Mobil, dator m m 1390 Rekreation Kultur Koldioxid i kg 1200, ,00 800,00 600,00 400,00 200,00 0, Privat bil - SL-kort, etc Bostad -Hyra, avgifter -Försäkringar -Reparationer -Uppvärmning -Elkostnad Hushållsutgifter Mat Förbrukn.varor Hushållstjänster Kläder/skor Möbler/hush.art Hälsa/sjukv Transporter Rekr/kultur Bostad Storstadslivet präglar konsumtionsvanorna! Konsumera Smartare (Sto) KTH (Sverige) Mat 27 % 24 % Förbrukningsv 2 % 3 % Hushållstjänster 2 % 3 % Kläder/Skor 6 % 2 % Möbler 5 % 0 % Hälsa/sjukv 1 % 0 % Transporter 16 % 32 % Rekreation/Fritid 25 % 21 % Bostad 16 % 16 %
15 Konsumtionsvanorna styr användningen av energi och utsläpp av CO2 Hög inkomst ger större utsläpp Bostadens storlek och uppvärmning Singelboende kontra flerpersonershushåll Vegetarisk kontra animalisk kosthållning Semestervanor flyg eller tåg Egen bil kontra bilpool eller buss/tåg Fritidsbostad och båt Webb-baserad studiecirkel med träffar under 16 månader Internet Brev SMS Telefon Träffar Dvd Dokumentation OK OK OK OK Livsmedel Energi&Ekonomi OK OK Sex etapper/ teman (3 mån) Böcker /länkar Frågor/uppdrag Tävla mot sig själv Diskussioner Seminarier/workshop Studiebesök
16 Flygresor släpper ut mycket växthusgaser Hållbara / medvetna val Egen bil - NEJ Samåkning, bilpool, hyrbil Åka tåg Etanolbil, biogas, hybrid Biogasbil Småbil Cykel och promenad Upplevelsesemester Omedvetna val Egen bil - JA Egen bil, helst ny varje år Flyga Vanlig bensinbil Etanolbil Stadsjeep Bil Flyg- och bilsemester Köp inte en ny bil! Håll igång din gamla bil, kör mindre och håll hastigheten Cykla, promenera 0 g 1 g CO2 Buss, tåg, T-bana 400 mil, 40 g 160 g CO2 Hyra bil och bilpool, 400 mil, 110 g 440 g CO2 Äga snålbil, 500 mil, 110 g 550 kg CO2 Äga bil,1500 mil Volvo V 70, 210 g 3150 kg CO2
17 Matproduktionen ger stora utsläpp Hållbara / medvetna val Färska livsmedel Göra egna pannkakor Välja egna matråvaror Växtprotein, baljväxter bönor, nötter Ekologisk matvaror Matoljor raps/linfröolja som matfett Svenska äpplen Viltkött Svenska äpplen/frukter KRAV-bananer Sill, strömming, flundra, insjöfisk Kustfiske, insjöfiske Svenska frukter Närodlade färska livsmedel Färsk vitkål, rotfrukter Säsongsanpassat Frilandsodlat Omedvetna val Smak- och aromförstärkta produkter Färdig pannkakor Hel- och halvfabrikat Köttprotein Industriproducerad transportmat Margarin Argentinska äpplen Nöt- griskött och kycklingkött Bananer Konventionellt odlade bananer Torsk, odlad lax, räkor, ål, tonfisk Djuphavstrålning Tropiska frukter Transportmat + Vitamin- och kosttillskott Isbergssallad och vintertomater Flygimporterat Växthusodlat Med sunt förnuft kommer man långt! Hållbara / medvetna val Närproducerat, ekologiskt, säsong Reparera, hyra, köpa second-hand Nytta/behov Kvalitet, design, funktion Rättvisemärkt, ekologiskt Anpassning och omställning Okomplicerat Näringsriktig mat Mer tid Båt- och biltransporterat Miljömärkta produkter/tjänster Utbytesprincipen Försiktighetsprincipen Innehållsprincipen Omedvetna val Globalt Alltid köpa nytt Begär och identitet gm konsumtion Märkesvaror, mode, trender Barnarbete osäkert socialt ansvar Leva som vanligt Komplicerat Utfyllnadsmat Stress och ohälsa Flygtransporterat Spontana val utan tanke Spontana val Spontana val Spontana val
18 Att bygga och bo i friska hus med små utsläpp! Hållbara / medvetna val Trämaterial Tätningslister av ull,lin eller hampa Träfiberisolering som Ekofiber Trägolv Klinkers, kakel Papperstapeter Linoljefärger, alkydfärg-vatten Polypropenledningar för vatten Omedvetna val Plast och betong Tätningslister av PVC eller silicon Glasfiber, stenullsisolering Plastmatta Plastmaterial Vinyl / PVC-tapeter Latex, akrylat- och alkydfärger Kopparledningar Att bo dyrt eller ekonomiskt med små utsläpp? Hållbara /medvetna val All tvätt i 40 grader Kompakttvättmedel-miljömärkt Centrifugering Duscha Sparventiler för vattenkranar Handkraft Uppladdningsbara batterier Generatorcykellyse Hyra / redskapspool Äkta stearinljus Grillkolständare Elavtal med elbolag Vanlig korkskruv Grenkontakt med strömbrytare Enkel lamparmatur Pelletspanna och solfångare Grön miljömärkt el Omedvetna val Separat- kemtvätt eller vittvätt 60 grader Bulktvättmedel utan märkning, stora paket Torktumla Badkar Spola bort varm- och kallvatten Batteridrivna leksaker, pennvässare Engångbatterier Battericykellyse Egna specialverktyg Parafinvärmeljus Tändvätska för grillning Tillsvidarepris med elbolag Elektrisk korkskruv Standby-läge Lamparmatur med transformator Direktverkande el eller oljepanna Vanlig el
19 Kan man konsumera sig till en hållbar livsstil? Samma livsstil -Teknik - Råd - Tips - Begär - Leva som vanligt - Ohälsa Ändrad livsstil - Etik -Attityd/ identitet, (Hur man förhåller sig till sin konsumtion) -Behov/nytta -Anpassning, Omställning -Mer tid, mindre stress Att tänka, göra och välja koldioxidsnålt kräver en stabil grund 1.Utbyte 2.Innehåll 3.Försiktig 4. Enkla tumregler 5. Det Naturliga Stegets Systemvillkor 6. Naturlagarna, termodynamikens 1:a och 2: huvudsats
20 Sju gånger mer växthusgaser mellan två likvärdiga maträtter för 50 kr! Låga utsläpp (kg) Höga utsläpp (kg) Pasta 0,49 Ris 0,78 Vilt 0,35 Torsk 5,2 Vitkål 0,11 Tomater 0,77 Summa CO2 0,95 kg 6,8 kg Annika Carlsson Kanyama KTH/FOI Meny Tools Naturvårdsverket, 2007 Ekologiskt producerat bröd och pasta släpper ut 20 % mindre växthusgaser + Lägre energiförbrukning + Bättre jordstruktur + Mindre skogsskövling + Mindre lustgas + Större kolsänka - Mer mentangas - Lägre avkastning 353 gram/kg 540 gram/kg 58gram/kg 100 gr Ekojordbruk Lamm Lamm Konventionellt jordbruk
21 Vad vill du dra ned på för att halvera dina 2000 kg CO2-utsläpp från mat? Öl, vin.. 7% = 139 Sötsaker, bär, glass. 6% = 108 Bröd, gryn, mjöl.. 6 % = 105 Vatten, läsk, kaffe..6% = 99 Fisk, skaldjur. 5 % = 86 Potatis, ris, pasta 4% = 66 Nötkött..21 % Gris, lamm etc.. 11% = 195 Hårdost, mjukost 10 % = 176 Mjölk, övrig mjölk... 8 % = 149 Smör, olja, ägg. 2 % = 39 kg CO2 Såser majonäs salt..1 % = 25 kg CO2 = 385 kg CO2 Rotfrukter, gröns.. 12% = 215 kg CO2 Rött = ökning sen 1960 Källa: SCB Hur disponerar du din personliga tilldelning av utsläppsrätter kg per år Livsmedel Nötkött: 360 kg Griskött: 140 kg Mjölk: 151 kg Ost: 141 kg Grönsaker växthus: 167 kg Sötsaker, glas, läsk etc: 107 kg Öl: 104 kg S:a 1170 kg Bil och transporter Volvo V mil 3150 kg Småbil 110, g/co2, 500 mil 550 kg Bilpool/Hyrbil, 300 mil 220 kg Buss, tåg, T-bana 40 kg Bostaden Uppvärmning Isolering Ytstorlek/pers Landet/stad Rekreation/kultur Flyg Thailand t o r kg Flyg till London t o r kg Motorbåt 50 tim á 30 liter/tim 4720 kg Färre resor till sommarstuga/båt
22 Vad är sant och vad är falskt? Transport- myten (14 % inkl flyg och båt) Vad skönt och varmare - myten ( +2 grader) Miljöbils-myten (87 milj tunnor olja-1 milj etanol) Biobränsle- myten (biomassans tillväxt per år) Klimatanpassnings- myten (Omställning) Det spelar ingen roll vad jag gör - myten (Det gör det visst! %) Den svenska elmyten (kol-el i Sverige 3 % - EU 40 %) Hur ska vi klara att minska växthusgaserna med 90 % till år 2050? 1. Teknik: A. Tillförsel och omställning till förnybar energi? Sol, vind, vatten, biobränsle Teknik: B. Effektivisering, anpassning och omställning till ett samhälle med mindre energi? 2. Lagar och förordningar, lokalt (Sveriges kommuner), regionalt (EU) och globalt (WTO, FN) Kvotering av körsträcka med bil? Individuell flygkvot? Ransoneringssystem? Ekonomiska styrmedel: Utsläppsrätter för näringslivet, skatter, Personliga utsläppsrätter? Trängselavgifter? 3. Etik, beteende och kunskaper: Tänka, göra och välja koldioxidsnålt i vardagen. Miljömärkning av koldioxid, (råvaror, transportsätt, flyg, båt, lastbil, Ursprungsmärkning. (Innehåll, avstå, byta upp sig) Sunt förnuft!! 4. Mental klimatanpassning och omställning Vara förberedd och förstå vad som händer och varför. 5. Marknadsekonomin? (Tillgång och efterfrågan) Ju högre pris på råolja desto mer energi och dolda utsläpp i produkten/tjänsten. Detta regleras med ett HÖGRE pris på exemelvis livsmedel.
23 130 artiklar och inslag i radio, tv och tidningar, drygt 2 år - 34 hushåll med Under 2007 Centerns ungdomstidning jan 07,Energivärlden, mars 07. SR, Radiointervju P4- Före tre, febr 07 Stockholms Fria Tidning, febr 07 Vetenskapsmagasinet nr1 Svt, april 07, repris tre gånger Kunskapskanalen Vår natur Svt april 07 Vetenskapsmagasinet nr 2, Svt april 07, repris tre gånger DN helsida och första sida, löpsedel, mars 07, Artiklar och inslag i Tidningen Stockholm City,Sveriges Natur, artikel om mat, mars, Studentradion i Uppsala, Gröna Draken, SR Studio Ett med direktsändning från Kulturhuset, TV 4, Lokalt, direktsändning Svt 24, seminarium Konsumentföreningen Stockholm, 30 min 4 repriser Tidningen C från Centerpartiet. Innerstadspress i Stockholm helsida i 4 editioner maj 07, TV-inslag i Svt Aktuellt juli 07, Pressreleaser för matmässan i Gbg sept 07. SNF Konsumera Smartare i broschyrmaterial och på nätet om mat och klimat, sept 07 Veckomagasin finskt, reportage, nov 07 VLT- tidningen, Västerås, nov 07, Svt Agenda december 07, Svt Aktuellt, chatt efter program dec 07, Showcasing Europès best energy solutions, Catalogue for partners, Svt Vetenskapsmagasinet årskrönika, två inslag dec 07, mdfl Det är för sent att hindra uppvärmning på jorden, det handlar om att plana ut kurvan Per Holmgren tv-meterolog, intervju med Södermanlands-Nyheter, 24/ Vad kan man göra? -Bli en medveten konsument, spara energi, använd förnybar energi -Välj närproducerade, ekologiska livsmedel och ät mindre kött -Åk mer kollektivt -Vi måste ställa om samhället inom år. -Här i Sverige handlar det om att förbjuda inrikesflyg och dieseloch bensinfordon
24 EUs beslut från den 9/ Växthusgasminskning till 2020: - 30% (-20%) Höj energieffektiviteten 20% till 2020 Öka andelen förnybar energi i energimixen fr 8,5% idag till 20% 2020 Öka andelen biobränslen till 10% 2020 Tuffa CO2-krav på nya bilar Reformera ETS (utsläppshandel) Öka energiforskningen + Teknikplattformar Climate Change Alliance del av biståndet Tekniksamarbete med Kina, Indien m fl De totala utsläppen från fossil energi måste börja minska om 10 år- Det räcker inte att bara minska ökningen! Anders Wijkman, EUs talesman i klimatfrågor Halvera den globala utsläppen till år 2050 Detta kräver en minskning på % i de rika länderna inkl EU
25 Slutrapport på Konsumera Smartare - juni 08 - Tertial- och årsrapporter för KLIMP och Miljömiljarden - Questionairies till Sustainable Energy Europe , 3 ggr per år - Djupintervju om kläder och mat, M Jensen GbG Universitet, delrapport 1 klar maj 07. Ny intervju av 20 hushåll om hushållens beteendeförändring med rapport, mars 08 - Attitydundersökning av hushållen, delrapport klar juni 06. Ny undersökning jan 08 med rapport april Elmätning STEM, en delrapporter klar, slutrapport mars 08 - Rapport om Klimat- och jämställdhetsfrågor från Miljödepartementet, klar maj 07 - V-profilmätning av 37 hushåll. Delrapport klar mars 07. Andra mätningen klar mars 08. Den rätta vägen finns inte men börjar man gå blir den Oren Lyons indianhövding för Onondagasstammen, rådgivare till FN och Vita Huset (Clinton) Tack!! Martin Saar
Dialog mellan människor skapar förändring!
Dialog mellan människor skapar förändring! Många som gör lite rätt är mycket bättre än om några få gör allt rätt Okänd tänkare Martin Saar Projektledare www.stockholm.se/vaxthuseffekten 08-508 28102 Konsumera
Dialog mellan människor skapar förändring!
Dialog mellan människor skapar förändring! Många som gör lite rätt är mycket bättre än om några få gör allt rätt Okänd tänkare Martin Saar Projektledare www.stockholm.se/vaxthuseffekten 08-508 28102 -
Seminarium på KTH den 2 febr 2009- konsumtion, livsstil och klimat
Om projektet: Konsumera smartare och minska växthuseffekten Seminarium på KTH den 2 febr 2009- konsumtion, livsstil och klimat Dialog mellan människor skapar förändring! Många som gör lite rätt är mycket
MATENS KLIMATPÅVERKAN
MATENS KLIMATPÅVERKAN - VILKEN FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FINNS? Britta Florén VGR miljönämnd 1 mars 2018, Mariestad Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Vad är stort
Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008. Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell
Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008 Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell Vem är Magnus Enell? Idag, sedan september 2003- Grundare av Enell Sustainable
Massmediabevakning, rapporter och samarbeten Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Massmediabevakning, rapporter och samarbeten Konsumera smartare och minska växthuseffekten 2005 start oktober 1. Stockholm City - God Morgon sid 1, Anna Gustafsson 2. Stockholm City - intervju av hushåll,
TOTALA UTGIFTERNA
Tabell 1. Glesbygd och tätort - utgifter i kronor per hushåll år 2012 Glesbygd Tätort Antal medverkande hushåll Genomsnittligt antal 2435 436 2871 personer 2,1 2,3 2,1 konsumtionsenheter 1,56 1,64 1,57
Christl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi
Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Så påverkar vår konsumtion av mat, boende, transporter och prylar vår globala miljö - exempel från sex skånska kommuner Malmö 26 oktober, 2012
2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan
Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De
Lektion nr 3 Matens resa
Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades
Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala
Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan
Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014
Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift
Klimatcirkel. Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland. www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se. Studiehandledning.
Studiehandledning September 2008 Klimatcirkel Resor Konsumtion Boende Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se Förord Klimatcirkel Växthuseffekten
Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?
Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla
Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018
Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Sommaren 2018 gav en försmak
Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.
Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med
Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll
Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens
Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll
Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt
Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
God mat + Bra miljö = Sant
God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten
Vårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka
Vårt klot så ömkligt litet 3. Konsten att odla gurka Världarnas utveckling, Svante Arrhenius, 1906 Man hör ofta beklagande öfver, att de i jorden samlade kolskatterna hastigt förskingras af nutidens människa
Ekomat i Malmö stad så funkar det
Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär
Korta fakta om vatten på flaska och miljön
Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten
Världen har blivit varmare
Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av
Kompis med kroppen. 3. Matens resa
Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du
Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök
Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök Katarina Nilsson, Jordbruk och Livsmedel RISE Göteborg 13 februari 2018 1 FNs Globala hållbarhetsmål Var ger din matkonsumtion upphov
Kronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
Konsumtionens klimatpåverkan
Konsumtionens klimatpåverkan Eva Ahlner Naturvårdsverket Klimat och konsumtion i Östergötland Linköping 31 mars 2010 Shopping en (hållbar) livsstil? Svenska miljömål för Svenska miljömål för ett effektivare
Mål resurshushållning i kursplanen
RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera
Korta fakta om vatten på flaska och miljön
Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten
Korta fakta om vatten på flaska och miljön
Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. Du är ingen miljöbov för att du
Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?
Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid
Miljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Upptäck Jordens resurser
Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som
Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö
Klimat bokslut 2017 Halmstads Energi & Miljö Jämförelsetal 2018-04-27 ,3 För varje kg CO2e som HEMs verksamhet gav upphov till under 2017 så bidrog HEM samtidigt till att utsläpp av 2,3 kg CO2e kunde undvikas
Mat, miljö och myterna
Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar
Ekologiskt fotavtryck
Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv
Klimatanpassa din matlagning
Klimatanpassa din matlagning Varje tallrik räknas. Att klimatanpassa ditt kök är kanske den bästa miljöinsats du kan göra. Och det fina är att det varken är svårt eller omständligt. Med vårt initiativ
Klimatfrågan 2025 Aktiva seniorer Anna Säfvestad Albinsson
Klimatfrågan 2025 Aktiva seniorer Anna Säfvestad Albinsson Program Klimatkrisen och dess effekter Konsumtionsbaserade utsläpp Bikupa hur ser ditt klimatkonto ut? Hur tänkte jag? Tankar kring tågresan till
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser
Korta fakta om vatten på flaska och miljön
Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten
Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.
Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt
Välkommen till rådslag för hållbar stadsutveckling Umeås arbete med hållbar konsumtion
Välkommen till rådslag för hållbar stadsutveckling 2017 Umeås arbete med hållbar konsumtion 1 Program förmiddag 10:00 Välkommen Inledning 10:20 Vår roll i det hållbara Umeå Panelsamtal näringsliv, universitet,
KLIMATSMARTA MATTIPS
KLIMATSMARTA MATTIPS RÄDDA RÅVARAN För de allra flesta livsmedelsprodukter så sker det största bidraget till miljöpåverkan tidigt i produktionskedjan (i odling, djurhållning och fiske). Därför är det extra
Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid
Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution
Beteendeförändringar och uppfattningar mellan 2005 och 2008
Beteendeförändringar och uppfattningar mellan och Fråga 65.5: Hur troligt är det, anser du, att vi i Sverige kommer att märka av nedanstående förändringar Att havsytan stiger Total Mycket troligt 31% 34%
http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson
http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk
Utbildningspaket Konsumtion
Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är
MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ
MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara
T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER
Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur
Utveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?
Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.
Därför är din insats för miljön viktig
Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.
Uppgift: 1 På spaning i hemmet.
Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.
Klimatbokslut Jämförelsetal Trollhättan Energi
Klimatbokslut 2016 - Jämförelsetal Trollhättan Energi 2017-06-06 Trollhättan Energi Klimatbokslut 2016: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer
Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013
Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion
Miljöredovisning 2018
Miljöredovisning 2018 LundaEko - processen Kommer att klara 11 Osäkert 18 Går ej att bedöma 2 Riskerar att ej klara 8 Bedömningar delmål Framgångar från 2018 som gör Lund till ett grönt föredöme Forskare
Min bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna
UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015
UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet
Allmänheten och växthuseffekten 2006
Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om
Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.
Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt
Klimatsmarta val för hållbara livsstilar
Klimatsmarta val för hållbara livsstilar Den koldioxidsnåla platsen är ett klimatprojekt som ska göra det enklare för Umeås invånare att göra hållbara val i vardagen och minska sin klimatpåverkan från
Klimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö
Klimatbokslut 2016 - Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö 2017-04-02 Halmstad Energi & Miljö Klimatbokslut 2016: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan
Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.
14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra
1. Har du några idéer om hur vi kan minska utsläppen av koldioxid?
1. Har du några idéer om hur vi kan minska utsläppen av koldioxid? Kommentarer 1. Vi ger några exempel, främst inom transportsektorn. Forska fram ny renare teknik för både fordonsmotorer och flygplansmotorer
Dagligvaruhandeln. HUI Research På uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel December 2017
Dagligvaruhandeln HUI Research På uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel December 217 Dagligvaruhandeln i siffror Livsmedelskedjan Från jord till bord Branschglidning: Livsmedel säljs i allt större utsträckning
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.
Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.
Klimat- och energirådgivning till hushåll
Klimat- och energirådgivning till hushåll Bakgrund Målgruppen är stockholmarna och dagens energirådgivning Av Stockholms 406 000 hushåll bor ca 85 % i flerbostadshus. Merparten av dessa hushåll omfattas
Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun
Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Finns det miljöproblem? Klimatförändringen vår tids största miljöproblem! Utsläpp av ämnen som är hälsofarliga, förorenar, övergöder och försurar Avfall
Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet
Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Hur stora är utsläppen från världens idisslare? miljarder ton koldioxidekvivalenter
Mat, mat, mat? En fråga för WFD!
SAMMANFATTNING AV FÖRELÄSNING I GÖTEBORG UTBILDNINGSDAGAR FÖR SKOLMÅLTIDSPERSONAL OCH PEDAGOGER Arrangör: Skolmatsakademin Endast text, bildmaterialet är borttaget. Helene.Wahlander@ped.gu.se Tel 031-786
Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn
Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Åsa Hill Charlotta Hedvik Miljöförvaltningen Stockholm Disposition Inledning Miljöbalken Utbildning av inspektörer och chefer Tillsynen ska säkerställa
Klimatprofilen Personliga mål Tema Resor. 2012-04-02 Hushållspiloterna Anna Wahlberg anna.wahlberg@sth.kth.se
Klimatprofilen Personliga mål Tema Resor 2012-04-02 Hushållspiloterna Anna Wahlberg anna.wahlberg@sth.kth.se Dagordning kl 19.00-19.10 Fika hämtas! kl 19.10-19.30 Personliga mål för Ekopilotåret intro
Stadens utveckling och Grön IT
Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green
SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.
SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS SÅ HÄR GÅR DET TILL 2. Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester
Allmänheten och klimatförändringen 2009
Allmänheten och klimatförändringen Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT NOVEMBER Beställningar Ordertel:
Mat & klimat. Louise Dahl Miljöförvaltningen
Mat & klimat Louise Dahl Miljöförvaltningen Klimatsmart mat en trestegsraket Steg 1: Klimat och mat (idag) för kökspersonal, chefer, pedagoger Steg 2: Näringslära och klimatsmart menyplanering (kökspersonal)
Hushållsfakta. Rapporten skapad: 14:59:33 Typ av inloggning: Unika användarnamn Startar:
Hushållsfakta 2005-10-26 Rapporten skapad: 14:59:33 Typ av inloggning: Unika användarnamn 2005-09-28 Startar: 11:53:08 Stänger: Inget datum Antal frågor: 82 Antal påbörjade svar: 72 Antal kompletta svar:
Allmänheten och klimatförändringen 2008
Allmänheten och klimatförändringen 8 Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT 9 NOVEMBER 8 Beställningar
Vad handlar miljö om? Miljökunskap
Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift
Matens klimatpåverkan
Matens klimatpåverkan Den här restaurangen har valt att beräkna och visa upp växthusgasutsläppen från maten de serverar, så gäster som är klimatintresserade kan ta hänsyn till utsläppen när de väljer vad
Hur mycket kött äter vi egentligen? Handlingsplan gris, nöt och lamm den 18 januari 2017
Hur mycket kött äter vi egentligen? Handlingsplan gris, nöt och lamm den 18 januari 2017 69 kg? 87 kg? 50-55 kg? 40 kg? Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad Intresset för vår köttkonsumtion
Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk
Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Lidköping Värmeverk 2016-06-07 Lidköping Värmeverk Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer
För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Eftermiddagens program
Eftermiddagens program 13.00-13.30 Inledning 13.30-14.30 Miljö och klimat 14.30-15.00 Fika 15.00-15.30 Energi 15.30-16.30 Energieffektivisering 16.30-16.50 Goda exempel 16.50-17.00 Avslutning och Utvärdering
SLUTRAPPORT FÖR Klimatinformation till fastighetsägare och lägenhetsinnehavare ansökan till Stockholms Klimatinvesteringsprogram 2004.
SID 1 (98) Till Stockholms stadsledningskontor Finansavdelningen, Klimp SLUTRAPPORT FÖR Klimatinformation till fastighetsägare och lägenhetsinnehavare ansökan till Stockholms Klimatinvesteringsprogram
Stadens utveckling och Grön IT
Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green
MINSKAT MATSVINN - vad kan man göra för att minska matsvinnet? Webbinar 27 november Sanna Due Sjöström, Naturvårdsverket
MINSKAT MATSVINN - vad kan man göra för att minska matsvinnet? Webbinar 27 november Sanna Due Sjöström, Naturvårdsverket Presentationen fokuserar på följande: Vad är matsvinn? Varför är det ett problem?
Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB
Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Hässleholm Miljö AB 2016-03-28 Hässleholm Miljö Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer
KSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad
216-1-14 Hur blåser vindarna på den svenska livsmedelsmarknaden? KSLA den 13 oktober 216 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad Den svenska animaliemarknaden - hur påverkas den av omvärlden?
UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL
UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras
En bit på vägen. Resultatet av klimatinvesteringsprogrammet i Luleå 2006-2010
En bit på vägen Resultatet av klimatinvesteringsprogrammet i Luleå 2006-2010 1 2 Fyraårigt klimatprogram avslutat i Luleå Under fyra år har ett klimatprogram genomförts i samverkan mellan Luleå kommun,
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags