Klimat- och energirådgivning till hushåll
|
|
- Ulrika Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Klimat- och energirådgivning till hushåll Bakgrund Målgruppen är stockholmarna och dagens energirådgivning Av Stockholms hushåll bor ca 85 % i flerbostadshus. Merparten av dessa hushåll omfattas idag inte av energirådgivningen. Det finns därför ett stort behov att utveckla nya metoder och hjälpmedel, för att förbättra energirådgivningen för dem som bor i lägenheter. Idag är energirådgivningen i Stockholm inriktad på el och uppvärmning av bostaden och vänder sig i första hand till kommunens villa- och småhusägare. Den behöver breddas och omfatta alla hushåll och all slags energianvändning. Även den dolda så kallade indirekta energin som finns i alla produkter och tjänster, som köps och konsumeras. Vi vet idag att hushållen är den grupp i samhället, som använder mest energi och därmed släpper ut mest växthusgaser i form av koldioxid, som påverkar vårt klimat. Indirekt energi Hushållen släpper idag ut lika mycket koldioxid från indirekt som direkt energi. Den direkta energin känner vi till. Det är den energi som vi använder i själva hushållet, exempelvis för uppvärmning, till bilbränsle och hushållsel. Den indirekta energin däremot är det få som reflekterar över, men den finns dold i alla produkter och tjänster som vi köper och använder. Det är den energi som använts för att producera och distribuerar en vara fram till kund inklusive återvinning. Från gruvbrytning, förädling, tillverkning, transporter och förpackning fram till köp och konsumtion. Energin i oljan ger kraft att driva processer och maskiner under hela tillverkningen, men oljan blir också råmaterial för att tillverka olika komponenter. För att till exempel tillverka en vanlig personbil, går det åt cirka liter olja visar en livscykelanalys presenterad av World Watch Institute ( WWI ), i Washington. Importvaror När man köper en vara som tillverkats i en annan del av världen, kan man inte friskriva sig från den energi som använts och de utsläpp som skett, innan själva köpet. Det spelar egentligen ingen roll var någonstans koldioxidutsläppen sker i Sverige eller Kina. Miljöpåverkan drabbar oss i alla fall som en global klimatförändring. Det betyder att vi redan vid köptillfället tar ett medvetet eller omedvetet första beslut om hur mycket energi och koldioxidutsläpp vi bidrar med och som påverkar växthuseffekten och klimatet. Oljepriset Vår nuvarande ekonomiska tillväxt bygger till stor del på att vi använder fossil energi som olja, gas och kol. Den välfärd, som vi skapat i Sverige och västvälden efter 1945, har vi den billiga oljan att tacka för. Men hur länge kan vi förlita oss på billig olja? Vad händer med oljepriset när "oljepeaken" nås i världen, då efterfrågan blir större än tillgången m a o när oljeproduktionen i världen når sitt maximum? Redan vid ett litet underskott kommer priset på råolja att skjuta i höjden och fördubblas. Tidpunkten för detta ligger närmare än vi kan ana, kanske är vi redan där? Det är den enorma efterfrågan på råolja i Kina och Indien som driver på utvecklingen. Det menar företrädare för oljeindustrin och oberoende forskare från universitet och nationella myndigheter, som kartlagt alla oljekällor i världen och vad som egentligen finns kvar i dem. En av dessa oberoende organisationer heter, ASPO, Association för Study of Peak Oil &Gas, som bildades 1998 och samlar ett hundratal forskare från hela
2 världen. Nuvarande ordföranden heter Kjell Aleklett och är professor i fysik vid Uppsala universitet Deras gemensamma uppfattning är att världens oljereserver är orealistiskt överdrivna. I stort sett ingen oljefyndighet av påtaglig betydelse har upptäckts sen Nordsjöoljan på 1960-talet. Det betyder att priset på råolja kan komma att stiga mycket snabbt till $ per fat, när efterfrågan inte kommer att motsvara tillgången. Något som kommer att ge chockvågor genom hela världsekonomin, några år senare. Det troliga scenariot är en ekonomisk nedgång under många år. Så länge som det tar att ställa om till en ekonomisk hållbar tillväxt, med en begränsad tillgång till billig olja. Ju tidigare man inser allvaret och vidtar åtgärder och planerar för användandet av mindre fossil energi desto bättre rustad är man att klara omställningen till ett resurseffektivt samhälle. Det gäller hushåll, kommuner och länder. Elpriset och hushållsekonomin Innan oljepriset stiger och påverkar vår ekonomi kommer vi också att tvingas att anpassa oss till de höga elpriser som råder i övriga Europa. Björn G Karlsson, professor i energisystem på Linköpings universitet menar att en fördubbling av elpriset är högst troligt inom ett par år. Vi vet också att de svenska hushållen har små marginaler i sin privatekonomi. Enligt en färsk undersökning av försäkringsbolaget Länsförsäkringar, mars 2005, kommer fyra av tio att inte ha råd att bo kvar om deras inkomst minskar med 2000 kr i månaden. En liknande undersökningen från Föreningssparbanken, i maj 2005, pekar åt samma håll. De svenska hushållen kommer vare sig de vill eller inte att bli tvingade att betala allt mer för sin energi, både den direkta och indirekta. Projektet Klimat- och energirådgivning till hushåll är ett försök att utveckla metoder och hjälpmedel för att påverka hushållen i Stockholm att ändra sin konsumtion och livsstil, så att den blir mer resurssnål, och leder till mindre utsläpp av växthusgaser. På köpet hoppas vi kunna hjälpa hushållen till en bättre ekonomi och en höjd livskvalitet. Syfte - Utveckla och pröva metoder för att öka kunskapen och handlingsberedskapen hos hushållen till en energieffektiv och miljöanpassad livsstil. - Sprida goda exempel om hur hushållen kan minska sina utsläpp med 0,1 ton per person/år, för att koldioxidmålet 2,7 ton per stockholmare/år ska uppnås år Klimat- och energirådgivning till hushåll omfattar all konsumtion inkl el, värme och transporter. En avgränsning vad gäller konsumtion kan komma att göras under projektets planeringsfas i samråd med de deltagande hushållen. Max 50 hushåll kommer att medverka varav fem hushåll är kända stockholmare. Alla hushåll kommer att få personlig rådgivning under hela projektet. Vidurvalet av familjerna/hushållen eftersträvar vi både en spridning geografiskt inom Stockholm och en socioekonomisk spridning med olika typhushåll. Mål 1. Att utveckla en energi- och koldioxiddatabas sk växthusgasprofil, där det är möjligt att mäta energianvändning och klimatpåverkan från olika vardagsaktiviteter och hushållens konsumtion. 2. Att ge stöd, kunskaper och personlig rådgivning till 50 utvalda hushåll kring en energieffektiv och miljöpositiv livsstil. 3. Att sprida våra erfarenheter från projektet till en bredare allmänhet och ge alla stockholmare en klimat- och energiinformation med utgångspunkt från konsumtion och livsstil, med de utvalda 50 hushållen som goda exempel.
3 Aktiviteter I samarbete med stadsdelsförvaltningarna inbjuds 2-3 hushåll per stadsdel, för att göra en energi- och koldioxidprofil. Det betyder att vi under tre månader registrerar alla inköp och vardagsaktiviteter i varje hushåll och mäter hushållens nuvarande utsläpp av växthusgaser och energianvändning. Resultatet av denna första mätning blir hushållets aktuella växthusgasprofil. Därefter får dessa hushåll under ett år en personlig rådgivning om energi och ekonomi, information med inbjudningar till olika arrangemang, aktiviteter och aktioner, där vi på olika sätt visar att det går att minska sina förbrukning av direkt och indirekt energi. Ett år senare gör vi sedan en eftermätning, under tre månader, av hushållens växthusgasprofil, för att verifiera om vi lyckats minska utsläppen och om ni kunnat påverka hushållens konsumtion och livsstil. Hushållen, som vi väljer ut, ska vara olika typhushåll efter boendeform och kunna tjäna som inspiration för andra. Vi vill få fram bra exempel på hur man kan förändra konsumtionsmönster och livsstil i ett hushåll. Genom kommunikationsinsatser och vidareinformation under projektets gång hoppas vi kunna sprida de goda exemplen till alla stockholmare på arbetsplatser, på skolor och i hemmen. - Fastställa urvalskriterier för ett mini-stockholm med 50 hushåll varav 5 hushåll med kända stockholmare. - Utveckla formulär, checklistor och annat material för att genomföra projektet utifrån befintligt databas för indirekt energianvändning för olika aktiviteter i hushållet framtagen av FOI / KTH. Databasen för indirekt energi kompletteras med värden för utsläpp av växthusgaser från fossil energi med hänsyn taget till olika energimixer som gäller i Sverige, Europa och övriga världen. - Testa projektupplägget hos 3-4 utvalda familjer och samtidigt ge rådgivning kring direkt energianvändning och inhämta fakta kring denna. - Kontakta lokal media och andra intressenter för samarbete under hela projekttiden. Möjlighet för media att bevaka och rapportera hur det går för familjerna som deltar i projektet inkl olika arrangemang. - Rekrytera ett 50- tal hushåll genom Agenda 21-nätverket och annonsering i Mitt i tidningarna. Detta kombineras med annan press- och mediabearbetning. Om behov finns kommer vi att göra kompletterande rekryteringsaktiviteter. - Urval och besök av varje hushåll för genomgång av projektet. Miljöförvaltningens åtagande och de förväntningar vi har på hushållen deltagande, omfattning, ansvar etc. - Hushållen noterar alla sina inköp under tre månader, samlar kvitton och för dagbok över olika vardagsaktiviteter, där utsläpp av koldioxid förekommer. - Fastställa nuvarande utsläpp av växthusgaser under ett år för den direkta och indirekta energianvändningen för varje hushåll med hjälp av FOIs databasprogram. Kvitton och andra uppgifter skickas till oss och som vi sen matar in i databasen. - Besluta om ambitionsnivå, tillsammans med resp. hushåll på vilket sätt hushållet kan minska sina koldioxidutsläpp. Detta sker med utgångspunkt från hushållets växthusgasprofil. - Löpande kontakt och återkoppling med de utvalda hushållen minst en gång varje månad under 1 år, telefon, brev, Internet och SMS etc. - Bjuda in hushållen till gemensamma erfa-träffar och kortseminarier om att tänka, göra och välja rätt, för att minska koldioxidutsläppen. Plus ett dussin arrangemang och aktiviteter tillsammans med stadsdelförvaltningarna. - Förbereda och uppmuntra de utvalda hushållen att bli ambassadörer för en klimatvänligare livsstil gentemot andra stockholmare. - Ambassadörsaktiviteter genomförs lokalt i samarbete med Agenda 21- nätverket i staden. - Marknadsföring av projektet/hushållens insatser under hela projekttiden genom mediabearbetning och annonser. Inbjudan till reportage, utskick av artiklar och pressreleaser.
4 - Avstämning och resultatutvärdering av projektet sker efter ett år, då eftermätningen genomförts. Eftermätningen av växthusgasprofilen sker under tre månader, då hushållen återigen får samla kvitton och föra dagbok över sina inköp och aktiviteter. - Rapport med slutsatser hur man kan gå vidare och fortsätta påverka alla hushåll i Stockholm. Tidplan År År År Projektplan, och förberedelser Vår Fastställa urvalskriterier och utveckla formulär, Vår checklistor etc. Testa projektupplägget. Maj-juni Kontakta media och intressenter Annonsera efter & rekrytera hushåll. Pressbearbetning augusti Urval och besök av hushåll augusti oktober Inventering av indirekta och direkta koldioxidutsläpp för att fastställa hushållens aktuella växthusgasprofil Augusti! februari Löpande kontakt med hushållen och återkoppling Oktober! hela året Februari Bjuda in hushållen till erfa-träffar och olika evenemang Februari! Utbildning av hushållen till ambassadörer, spridning hela året Vår av det goda exemplet till övriga stockholmare genom olika evenemang Marknadsföring av projektet Maj hela året Vår Februari Besök hos hushållen, kontakt via mail, brev och telefon. Avstämning och resultatutvärdering. Bearbetning av massmedia Delrapport Maj hela året Vår Vår Juni aug Egna nyckeltal: Hur många av exempelhushållen som: ändrar sitt köp- och vardagsbeteende, när de blir medvetna om olika varors innehåll av indirekt energi och utsläpp av koldioxid från fossil energi. börjar köpa hela råvaror och sedan tillagar maten så att mindre indirekt och direkt energi används. börjar köpa mindre färdiglagad och mat som halv- och helfabrikat. minskar andelen inköp av flygimporterade matvaror. oftare väljer kollektivtrafik, cykel eller promenerar i stället för använder egen bil. minskar sin förbrukning av tvätt- och diskmedel. använder mindre direkt energi (el och värme) resp. vatten. förändrar sina semester och fritidsvanor när det gäller resor. ökar andelen köp av varor av bättre kvalitet och med längre livslängd. börjar återanvända, reparera och handla second-hand.
5 Tänkt dokumentation och spridning av projektet Dokumentation av resultatet från samtliga hushåll som deltar, vid projektets start och avslut, sammanställs och utvärderas i en rapport, där bland annat resultatet utifrån nyckeltalen redovisas. Den existerande växthusgasprofilen utvecklas med data som kommer ut ur projektet. Webbplatsen utvecklas med erfarenheter från projektet. Den nuvarande webbplatsen för energirådgivningen utvecklas med hjälp av projektet som kan användas av konsumentrådgivningen och Agenda 21. Tanken är att de deltagande hushållen ska sprida kunskap och inspiration om klimatåtgärder till andra stockholmshushåll under projektets gång genom lokala möten och genom massmedia. Spridning av information till all massmedia om den nya och förbättrade webbaserade växthusgasprofilen. Kunskapsspridning till samarbetspartners inom Stockholms klimatnätverk, energirådgivare/regionala energikontor, Klimatkommunerna, Ekokommunerna, med flera. Exempelhushållen deltar direkt i projektet genom att ta emot rådgivning och agera som ambassadörer eller goda exempel till övriga intresserade stockholmare. Urvalet av hushåll ska avspegla ett ministockholm vad avser kön, hemvist och övriga socio - ekonomiska förhållanden. Projektorganisation Styrande funktion: Beställare Björn Sigurdson (Plan och miljö, Stockholms handlingsprogram mot växthusgaser), Henrik Spovin (Miljöövervakning, Stockholms energirådgivning), Operativ styrgrupp Björn Sigurdson och Henrik Spovin Projektledare Martin Saar Resursägare Jonas Tolf, Enhetschef, avdelning Plan och miljö Referensgrupp: Representanter, cirka 6-8 personer, från konsumentförvaltningen, stadsdelsförvaltningarna och Agenda 21-nätverket med god kännedom om de lokala förhållandena och med kunskaper om konsument- och miljöfrågor. Mottagare: Stockholms handlingsprogram mot växthusgaser - avd för Plan och miljö, samt Stockholms energirådgivning avd Miljöövervakning, Miljöförvaltningen Övrig projektorganisation Interna: Övriga projekt inom Stockholms handlingsprogram mot växthusgaser, Stockholms energirådgivning, stadsdelsförvaltningarna, Konsumentförvaltningen, Miljöbilar i Stockholm, Mobilitetscentrum. Externa: Samarbete kommer att ske med en rak aktörer inom hållbar konsumtion och energi. I dagsläget är samarbete etablerat med: Regionala energikontor/ksl.
Miljömiljarden Projektbeskrivning
Stadsledningskontoret F i n a n s a v d e l n i n g e n M i l j ö e n h e t e n Miljömiljarden Projektbeskrivning Sid 1 (8) 2004-09-27 1. Nämnd / bolagsstyrelse Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2. Samordningsansvarig:
Läs merKLIMATINFORMATION TILL FASTIGHETSÄGARE OCH LÄGENHETSINNEHAVARE
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2008-11-18\dagordning\tjänsteutlåtande\24.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN DNR: 2005-000315-206 SID 1 (6) 2008-10-21 MHN 2008-11-18 p24 Jonas
Läs merFör lite eller för mycket olja?
För lite eller för mycket olja? De fossila bränslena är till stor del boven i dramat om växthuseffekten och hotet mot vårt klimat. Vi har under några hundra år släppt ut kol (CO 2 ) som det tagit naturen
Läs merStrategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Läs merAllmänheten och växthuseffekten 2006
Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga
Läs merKlimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merPosition paper FN:s globala hållbarhetsmål
Position paper FN:s globala hållbarhetsmål Stockholm juni 2017 Swedisols vision, prioriteringar och åtgärdsprogram för de hållbara utvecklingsmålen, agenda 2030. Swedisol driver frågor av branschgemensam
Läs merBeteendeförändringar och uppfattningar mellan 2005 och 2008
Beteendeförändringar och uppfattningar mellan och Fråga 65.5: Hur troligt är det, anser du, att vi i Sverige kommer att märka av nedanstående förändringar Att havsytan stiger Total Mycket troligt 31% 34%
Läs merInnovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid
Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution
Läs merKartläggning av beräkningsmodeller för att visa stockholmarnas faktiska klimatpåverkan samt Energianvändning och LCA-beräkning i.
Miljöförvaltningen Energi och Klimat Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-09-09 Handläggare Emma Gabrielsson Telefon: 08 508 28 781 Örjan Lönngren Telefon: 08 508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Läs merKLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!
vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande
Läs merVarifrån kommer elen?
Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera
Läs merANSÖKAN OM INVESTERINGSMEDEL FÖR KLIMATÅTGÄRDER 2017
Ansökan. Bilaga 8 Sida 1 (5) 2016-10-04 ANSÖKAN OM INVESTERINGSMEDEL FÖR KLIMATÅTGÄRDER 2017 Nämnderna ska i sin ansökan redovisa projektets utformning genom att redogöra för följande punkter. Namn på
Läs merANSÖKAN OM INVESTERINGSMEDEL FÖR KLIMATÅTGÄRDER 2017
Ansökan dnr 1014-2016-1.2.1. Sida 1 (4) 2016-10-04 ANSÖKAN OM INVESTERINGSMEDEL FÖR KLIMATÅTGÄRDER 2017 Nämnderna ska i sin ansökan redovisa projektets utformning genom att redogöra för följande punkter.
Läs merTill varje Aktion FN finns förslag på aktiviteter på skolan, material att använda till dem samt förslag på fördjupning i det aktuella ämnet.
2 Aktion FN är en aktion som görs av FN-elevföreningar på FN-skolor fyra gånger per år. Aktion FN ger FN-elevföreningar chansen att sprida information och skapa engagemang för FN och en bättre värld. Genom
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merFörslag till verksamhetsplan för Klimataktion Stockholm 2014
Förslag till verksamhetsplan för Klimataktion Stockholm 2014 Klimataktion Stockholms verksamhet utgår från riksorganisationen Klimataktions plattform, stadgar och beslut fattade av dess årsmöte. Verksamhetsplanen
Läs merKorta fakta om vatten på flaska och miljön
Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. Du är ingen miljöbov för att du
Läs merProjektplan Utsläpp av växthusgaser
1(5) Vår referens Göran Jansson Bo Persson Projektplan Utsläpp av växthusgaser 1. Bakgrund I verksamhetsplanen för Miljösamverkan Skåne 2005-2007 anges att ett delprojekt Utsläpp av växthusgaser skall
Läs merPresentation av Framtidsveckan i Norrbotten.
Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Bakgrund till projektet Den ekologiska krisen, klimatkrisen, energikrisen och den ekonomiska Vi ser att dessa kriser hänger ihop och att lösningarna på dem
Läs merClueE: De boendes perspektiv
Hushåll ClueE: De boendes perspektiv Marie Thynell, Docent Freds och utvecklingsforskning, Globala studier, GU Hushåll Boendes förbrukning och inställning till hushållsel Individuell mätning av varmvatten
Läs merHANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9
HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 Sverige bidrar till utsläpp utomlands I Sverige minskar utsläppen av växthusgaser men det vi konsumerar ger utsläpp utomlands. Om materialet Årskurs: 7 9 Lektionslängd:
Läs merInnehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?
Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla
Läs merOm klimat, miljö och energi
Om klimat, miljö och energi Årskurs 4-6 Bild/framsida Inledning Den här lektionen handlar om hur energiförsörjningen fungerar, vilka energikällor som finns och hur klimatet påverkas av vår energianvändning.
Läs merSWEDEN ANALYS AV OLJEPRISET, PRODUKTION, KONSUMTION IDAG OCH I FRAMTIDEN
SWEDEN N AT U R A L A S S E T S A B ANALYS AV OLJEPRISET, PRODUKTION, KONSUMTION IDAG OCH I FRAMTIDEN VÄRLDSPRODUKTION OCH KONSUMTION AV RÅOLJA 120 000 100 000 Produktion Oljebehov (Per dag i miljoner
Läs merEftermiddagens program
Eftermiddagens program 13.00-13.30 Inledning 13.30-14.30 Miljö och klimat 14.30-15.00 Fika 15.00-15.30 Energi 15.30-16.30 Energieffektivisering 16.30-16.50 Goda exempel 16.50-17.00 Avslutning och Utvärdering
Läs merFörbättra välfärden och de kommunala verksamheterna X En indirekt effekt för hushållen är en bättre ekonomi och en förhöjd livskvalitet.
Steg Aktivitetens inriktning Steg A Aktiviteten bidrar till kommunfullmäktiges beslutade inriktningsmål. Markera de två inriktningsmål som aktiviteten främst främjar : Förbättra välfärden och de kommunala
Läs merUNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015
UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet
Läs merKorta fakta om vatten på flaska och miljön
Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten
Läs merFörslag på matcher Klimatrådet 29 nov
Förslag på matcher Klimatrådet 29 nov Förslag till ställningstagande Att Klimatrådet ställer sig bakom en av nedanstående förslag på match Transportmatchen, Platsmatchen eller. Att inventering sker hos
Läs merChecklista för Europeiska Trafikantveckan
1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit
Läs merHållbara familjer i Gävle
2008-08-21 Sid 1 (6) Projektbeskrivning Hållbara familjer i Gävle Ö V E R G R I P A N D E P L A N E R I N G Kommunledningskontoret, 801 84 Gävle, Sverige Besöksadress Drottningg 22 Tfn 026-17 80 00 (vx),
Läs merKlimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.
Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna
Läs merTyresö kommuns energiplan Beslutsdel
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och
Läs merSvanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial
Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.
Läs merUR-val svenska som andraspråk
AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse
Läs merÖka andelen förnybar energi
RÅDSLAG VÅRT KLIMAT K L I M A T F R Å G A N Ä R VÅ R T I D S Ö D E S F R Å G A att hindra den globala upp värmningen är avgörande för framtidens livsvillkor. Om temperaturen fortsätter att stiga i samma
Läs merKorta fakta om vatten på flaska och miljön
Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten
Läs merTillsyn som motor för energieffektivisering. Jessica Berggren Miljöförvaltningen Stockholm Avd Plan & miljö
Tillsyn som motor för energieffektivisering Jessica Berggren Miljöförvaltningen Stockholm Avd Plan & miljö Energimyndigheten Energimyndigheten föreslår att energi utpekas som en övergripande miljömålsfråga
Läs merFörstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun
Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun Projektbeställare Kent Gullberg Huvudprojektledare Alexander Bergström Datum 2018-06-04 Version 1.0 Diarienummer KS 2018/0171 Godkänd av styrgrupp 2018-06-04
Läs merAtmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Läs merFärdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13
Läs merBiobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merMinskad energianvändning genom utbildning och tillsyn
Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Åsa Hill Charlotta Hedvik Miljöförvaltningen Stockholm Disposition Inledning Miljöbalken Utbildning av inspektörer och chefer Tillsynen ska säkerställa
Läs merEnergimyndigheten.
ASPO SVERIGE onsdag 25 maj 2016 E-post info@asposverige.se www.asposwerige.se Energimyndigheten. transportstrategi@energimyndigheten.se Strategi för omställningen av transportsektorn, Energimyndigheten.
Läs merEkologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015
2018-01-11 Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Ekologiskt fotavtryck... 3 3 Huddinges ekologiska fotavtryck... 4 4 Huddinges
Läs merProjektplan med kommunikationsplan för. Taltidningar och tillgängliga medier på folkbiblioteken i Värmland
Projektplan med kommunikationsplan för Taltidningar och tillgängliga medier på folkbiblioteken i Värmland Projektägare Genomförs i Projektets syfte Region Värmland/Kulturcentrum, Biblioteksutveckling i
Läs merMaterialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB
Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö Nordic Road Safety AB 2017-09-06 GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL 2030 3 SVERIGES KLIMATMÅL 3 TRAFIKVERKETS
Läs merWASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN
WASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN WASAS LÖFTE VÅRT VARUMÄRKE ÄR NU 100% KLIMATKOMPENSERAT 1 Vi vill sätta våra värderingar till handling och ta vårt ansvar för planeten. För Wasa ligger några saker varmt
Läs merSLUTRAPPORT FÖR Klimatinformation till fastighetsägare och lägenhetsinnehavare ansökan till Stockholms Klimatinvesteringsprogram 2004.
SID 1 (98) Till Stockholms stadsledningskontor Finansavdelningen, Klimp SLUTRAPPORT FÖR Klimatinformation till fastighetsägare och lägenhetsinnehavare ansökan till Stockholms Klimatinvesteringsprogram
Läs merKonsumtionens klimatpåverkan
Konsumtionens klimatpåverkan Eva Ahlner Naturvårdsverket Klimat och konsumtion i Östergötland Linköping 31 mars 2010 Shopping en (hållbar) livsstil? Svenska miljömål för Svenska miljömål för ett effektivare
Läs merMiljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun
Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Finns det miljöproblem? Klimatförändringen vår tids största miljöproblem! Utsläpp av ämnen som är hälsofarliga, förorenar, övergöder och försurar Avfall
Läs mer*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Läs merI arbetet med kommunala översiktsplanen ska hänsyn tas till klimatpåverkande. Kommunförvaltningen ska vara ett föredöme i den egna verksamheten
Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp från förbränning av fossila
Läs merElprisutveckling samt pris på terminskontrakt
Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se
Läs merMiljöredovisning 2014
Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.
Läs merDags för uppföljning av Smart Energi
Sida 1(5) Miljönämnden Datum 2013-04-02 Diarienummer MN 38-2013 Smart energi 2013 Kommunstyrelsen Dags för uppföljning av Smart Energi Ni är en av de 67 aktörer som skrivit under Klimatstrategin för Västra
Läs merETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella
Läs merENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Läs merÄr en global hållbar värld en utopi?
Presentation Är en global hållbar värld en utopi? Ordf ASPO Sverige som ett internationellt nätverk med 10.000 tals forskare, opinionsbildare och politiker. Skriver på bloggen www.asposverige.se. Är civilekonom,
Läs merAllmänheten och klimatförändringen 2007
Allmänheten och klimatförändringen 7 Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder och företagens ansvar RAPPORT 7 NOVEMBER 7 Beställningar Ordertel: 8-9 4 Orderfax:
Läs merKlimatcirkel. Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland. www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se. Studiehandledning.
Studiehandledning September 2008 Klimatcirkel Resor Konsumtion Boende Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se Förord Klimatcirkel Växthuseffekten
Läs merEnergiplan för Vänersborg År
Energiplan för Vänersborg År 2013-2020 Antagen av Vänersborgs Kommunfullmäktige 2013-02-06, 19. 2 Innehållsförteckning Energiplanens struktur... 2 Inledning... 3 Syfte och tid... 3 Vänersborgs övergripande
Läs mer2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning
2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem
Läs merPowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI
PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken
Läs merKlimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa
KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från
Läs merBilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Läs merHushållsfakta. Rapporten skapad: 14:59:33 Typ av inloggning: Unika användarnamn Startar:
Hushållsfakta 2005-10-26 Rapporten skapad: 14:59:33 Typ av inloggning: Unika användarnamn 2005-09-28 Startar: 11:53:08 Stänger: Inget datum Antal frågor: 82 Antal påbörjade svar: 72 Antal kompletta svar:
Läs merUTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER
UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig
Läs merAGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län
AGENDA Välkomna till den pågående RUS-processen Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län Johan Edstav, styrelseordförande, Regionförbundet Uppsala län Hur når vi ett fossilbränslefritt
Läs merEnergistrategier. Vision 2040
Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor
Läs merTa ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi
Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Foton: Roza Czulowska och Björn Olsson Energihushållning är allas
Läs merEnergiförsörjningens risker
Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet
Läs merGröna, smarta Haninge. Klimatstrategi
Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet
Läs merIT för miljön. Sofia Holmgren Enheten för IT-politik. Näringsdepartementet. Näringsdepartementet
IT för miljön Sofia Holmgren Enheten för IT-politik Sveriges klimatpolitik Vår klimatpolitik innebär att Sverige ska visa ledarskap genom att agera både här hemma och internationellt. Med nationella åtgärder
Läs merAllmänheten och klimatförändringen 2008
Allmänheten och klimatförändringen 8 Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT 9 NOVEMBER 8 Beställningar
Läs merDefinitioner av egna indikatorer, som ingår i utvecklingsstrategin Bilaga 11
Definitioner av egna indikatorer, som ingår i utvecklingsstrategin Bilaga 11 Indikator (namn, benämning) Definition Beskrivning av hur mätning kommer att göras inkl. hur uppgifterna kommer att kontrolleras/styrkas
Läs merMiljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi
Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Så påverkar vår konsumtion av mat, boende, transporter och prylar vår globala miljö - exempel från sex skånska kommuner Malmö 26 oktober, 2012
Läs merDen snabba guiden till Värmlandsstrategin
Den snabba guiden till Värmlandsstrategin 2014 2020 En strategi för hela Värmland Kontakter på Region Värmland: Madeleine Norum, processledare, 054-701 11 20 madeleine.norum@regionvarmland.se Bo-Josef
Läs merDela läslust projektplan
Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att
Läs merMILJÖKONTORET LAHOLM Brittmarie Jansson ENERGI- OCH KLIMATRÅDGIVNINGEN Heidi Norrström.
MILJÖKONTORET LAHOLM Brittmarie Jansson ENERGI- OCH KLIMATRÅDGIVNINGEN Heidi Norrström BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN MILJÖMÅL: MINSKA UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER MED 4% TILL 2010 KLIMATSTRATEGI 2005 OCH ENERGISTRATEGI
Läs merFörslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR
ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det
Läs merFORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se
FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER En del av verktyget: www.seeeffect.se SeeEffect har utvecklats i samarbete mellan Interactive Institute - Swedish ICT och Håll Sverige Rent. Projektet finansieras av Energimyndigheten.
Läs merSamordning för omställning till fossilfri transportsektor
Samordning för omställning till fossilfri transportsektor (SOFT) Infrastruktur- och transportdagen i Örebro 16 mars 2018 Agenda Om samordningsuppdraget Vad behöver hända och varför? Omställning till fossilfri
Läs merDen svenska miljöopinionen. - utveckling och läget idag. Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg universitet
Den svenska miljöopinionen - utveckling och läget idag Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg universitet Varför studera miljöopinionen? Stöd för miljöpolitik viktig del för framgångsrik
Läs merKlimatsmart Affärssmart
Klimatsmart = Affärssmart FAS 2 Viktiga steg till stärkta affärer! - med hållbarhet i fokus! Frågeformulär för djupintervjuer I samverkan med: IUC Norrbotten, LTU Affärsutveckling (f d Centek) och Almi
Läs merVilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Vad vet vi om framtiden? Personbilstransporter på väg i olika
Läs merArrangemang av attitydförändringsaktiviteter omkring sol-och pelletssystem
Nätverk för Förnybar Värme Arrangemang av attitydförändringsaktiviteter omkring sol-och pelletssystem Augusti 2012 Nätverk för Förnybar Värme Inledning Den här handboken syftar till att vara till hjälp
Läs merLångsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden
Långsiktigt klimatarbete i Göteborg Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs miljömålsarbete
Läs merAnsökan. Bilaga x Sida 0 (14) Bilaga 07. Ansökan om klimatinvesteringsmedel
Ansökan. Bilaga x Sida 0 (14) 2017-02-20 Bilaga 07 Ansökan om klimatinvesteringsmedel Sida 1 (14) ANSÖKAN OM KLIMATINVESTERINGSMEDEL 2018 Nämnderna ska i sin ansökan redovisa projektets utformning genom
Läs merTa ansvar för miljö och ekonomi - spara energi
Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi 2 Energihushållning är allas ansvar Energieffektiviseringar leder till minskad användning av energi och därmed indirekt till minskade utsläpp av växthusgaser
Läs merDär klimatsmarta idéer blir verklighet
Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över
Läs merKlimatfärdplan. Sammanställning från Workshop om energi
Klimatfärdplan Sammanställning från Workshop om energi Inledning Under FN:s klimatkonferens i Paris kom deltagarna från världens länder överens om målet att inte överstiga en global temperaturökning på
Läs merVälkommen till Vattenfall Värme Uppsala. Välkommen till Värme Uppsala
Välkommen till Vattenfall Värme Uppsala Välkommen till Värme Uppsala Agenda: - Några ord om vår verksamhet - Ekonomi och prisutveckling - Vårt arbete mot ett uthålligare Uppsala Adrian Berg von Linde Några
Läs merGröna exempel från Växjö kommun
Gröna exempel från Växjö kommun Jönköping 27 september 2013 Jan Johansson, energiplanerare Fossila koldioxidutsläpp i Växjö, ton/inv 5,0 4,5 4,0-41 % 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 TOTALT Transporter Uppvärmning
Läs mer