Vilka lärstilar har sex elever i grundskolans senare år?

Transkript

1 LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Natur, miljö, samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Vilka lärstilar har sex elever i grundskolans senare år? Which learning styles do six pupils in later years of elementary school have? Cecilia LundinWennerholm Kompletterande pedagogisk utbildning Examinator: Nanny Hartsmar 90 högskolepoäng Handledare: Johan Nelson

2 Teach me my most difficult concepts in my preferred style. Let me explore my easiest concepts in a different style. Just don t teach me all the time in your preferred style, and think I m not capable of learning. - Virleen M. Carlson, Center for Learning and Teaching, Cornell University, USA 2

3 Sammanfattning Detta examensarbete handlar om att undersöka lärstilar hos elever i grundskolans senare år. Syftet är att undersöka vilka lärstilar sex elever ur grundskolans senare år har genom att utföra enklare teoretiska test. Frågeställningen jag vill undersöka är: Vilka lärstilar har sex elever i grundskolans senare år? Syftet är också att diskutera med var elev om hur de på bästa sätt lär sig kemi, detta med hjälp av intervjufrågor. Två metoder valdes i min undersökning, för att ta reda på vilka lärstilar som fanns representerade i en grupp elever. Enkätundersökning i form av teoretiskt test utfördes först med två grupper elever som ett första steg. Resultatet visade att de två vanligaste sinneslärstilarna i hela elevgruppen var kinestetisk och auditiv. 79 procent av eleverna hade något av dessa två alternativ som främsta sinneslärstil enligt enkätundersökningarna. Dessutom hade alla elever antingen kinestetisk och/eller auditiv sinneslärstil som någon av sina två främsta preferenser, så detta resultat innebär att genom undervisa med auditiva och kinestetiska lärstilsövningar så kan alla dessa elever nås. Även liknande resonemang kan föras gällande gruppens styrkor gällande intelligenser. Ett urval av sex elever ur grupperna gjordes sedan. I ett andra steg utfördes en intervju med var och en av dessa sex elever. Jämfört med tidigare forskning så erhöll denna studie också resultatet att det gick att kartlägga en lärstilsprofil av varje elev, och många intervjusvar stämde väl överens med den lärstil som sammanställdes efter enkäterna. Flera publikationer som använt Flemings VARK questionnaire har fått resultat där de kunnat identifiera elevernas lärstilar. Liu och Ginther (1999) visade i en amerikansk studie att mellan 20 och 30 procent föredrog auditiv sinneslärstil, 40 procent visuell och mellan 30 till 40 procent antingen read/write eller kinestetisk. Kartläggningen av elevernas lärstilar kan vara högst användbart som utgångspunkt i lektionsplanering i ämnet kemi. Inför varje undervisningsmoment så är det viktigt att vara medveten om hur man lägger upp planeringen. Andrews (1984) undersökning kring ordningen på teoretiska och praktiska undervisningsmoment i organisk kemiundervisning visade att om undervisningssättet varieras så att det matchade studenternas lärstilar, så kan studenternas 3

4 lärande förbättras. Tidigare forskning har visat att en elev som får sin lärstil tillgodosedd i undervisningen kommer att prestera bättre (med 95 procentig säkerhet) (Boström 2007, s. 25). 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 7 Syfte och problemställning... 8 Litteraturgenomgång... 9 Teorier och forskning om lärande... 9 Metod Val av elever, skola och klass Val av metod Metodens tillförlitlighet Etiska hänsyn Resultat och analys Gardnertestet VARK-testet Jämförelse mellan Gardnertestet och VARK-testet Urvalskriterier av elever inför intervju Intervjuer Diskussion och slutsats Utvärdering av metoden Diskussion Jämförelse med tidigare forskning Lärstilarnas betydelse för professionen Förslag på forskning Slutsats och reflektion Referens Bilagor

6 Bilaga 1 Intervju Bilaga 2 Brev till föräldrarna Bilaga 3 Gardners test Bilaga 4 Enkät 2. VARK-test the swedish questionnaire Bilaga 5 VARK-test scoring chart Bilaga 6 Utvalda elevers olikheter i resultat av lärstilar

7 Inledning Jag har alltid varit intresserad av att få en inblick i hur ungdomar lär sig så att jag i framtiden kan använda mig av detta i min undervisning som blivande lärare. Skolans undervisning är på många håll i Sverige fortfarande idag läroboksstyrd och teoretisk. Både som förälder och blivande lärare har jag funderat mycket på varför lusten att lära, som märktes så tydligt på barnen och deras kompisar när de gick i förskola, plötsligt förändrades och avtog när barnen kom över till skolans värld. Min upplevelse som förälder är också att skolundervisningen inte alltid kan möta barnens eget sätt att lära sig saker eller nå dem i deras lärandeprocess. Jag själv anser att när vi har chansen att påverka och förändra barns liv genom kunskap, genom att lyfta barnens styrkor i sitt lärande, så bör vi ta den chansen och bygga vidare på det. Som blivande lärare vill jag utnyttja alla möjliga resurser som finns och jag anser att lärande genom att förstå och utgå från elevens lärstil, ger mervärde till lärandeprocessen. Jag vill därför undersöka vilka lärstilar som finns i en grupp elever. 7

8 Syfte och problemställning Syftet är att undersöka vilka lärstilar sex elever ur grundskolans senare år har genom att eleverna utför två enklare teoretiska test. Vanligen har lärstilstester inte någon ämnesinriktning. Syftet är också att diskutera med var elev om hur de på bästa sätt lär sig kemi, med hjälp av intervjufrågor som är inriktade mot ämnet kemi. Frågeställningen jag vill undersöka är: Vilka lärstilar har sex elever i grundskolans senare år? 8

9 Litteraturgenomgång Nedan följer en kort genomgång av olika teorier och forskning om lärande. Teorier och forskning om lärande Lena Boström skriver i sin bok Så arbetar du med lärstilar - nyckeln till kunskap och individualisering att den nya läroplanens värdegrund har tvingat fram ett radikalt förändrat synsätt på lärande. Synen på den enskilde individen handlar inte bara om kunskaper och färdigheter, utan också om demokratisk fostran och personliga kompetenser. Och det är skolans uppgift att utveckla och ta tillvara på och stimulera varje barns egenart samt att stimulera deras optimala lärande och växande för livet (Boström 2007, s. 14). Lärstilar - vad menas med det? Lärstilar (eller inlärningsstil) är ett begrepp som har diskuterats mycket inom skolans värld och forskning senaste åren. Ordet lärstilar kommer från engelskans learning styles. Med lärstil menas det lärandesätt som en individ använder sig av för att lära sig något nytt och svårt. Lärstilsteorin utgår från att olika individer har olika personlighet, möjligheter, begränsningar och resurser (Boström 2007). Varje individ har sitt eget unika sätt att ta in, bearbeta och minnas det han eller hon lär sig (ibid. s. 9). Till skillnad från teorier om lärande, så handlar lärstilar om det unika lärandesätt som var individ har till skillnad från andra individer. Forskning kring lärstilar Forskning om lärstilar har pågått länge och olika modeller och teorier har utvecklats inom pedagogik, didaktik, psykologi och intelligensforskning. Lärstilsforskning i Sverige Forskning kring inlärningsstilar och grammatik med avseende på såväl ungdomar som vuxna har visat att det är statistiskt säkerställt att elever som arbetar med utgångspunkt i sina lärstilar visar bättre minnesbehållning av grammatikmoment jämfört med elever som arbetar utifrån traditionell undervisning (Boström 2004, s.171). Forskningen i Sverige kring lärstilar har ökat på senare år (Boström 2007). 9

10 Lärstilsforskning internationellt Det unika sättet varje individ lär sig på är också i fokus kring Kenneth Dunn och Rita Dunns forskning publicerade de arbetsmaterialet Inlärningsstilar i praktiken (Dunn & Dunn 1998). Sedan slutet av 1960-talet har grundforskning bedrivits och fram tills idag finns mer än 800 vetenskapliga, akademiska undersökningar samt fler än cirka 150 avhandlingar om inlärningsstilar efter den modell som bygger på paret Dunns forskning (Boström 2007). Modellen The Dunn & Dunn Learning Style model (Dunn 2001), även kallad Dunns lärstilsmodell, har namngivits efter Kenneth Dunn och Rita Dunn. I Skandinavien har Dunns lärstilsmodell blivit en av de modeller som är mest känd. Dunns modell är översatt och validerad för att användas i Sverige och ger konkreta metodiska tips om hur man kan omsätta teorin praktiskt. Modellen omfattar många faktorer och visar därmed hur komplex läroprocessen är. Dunns lärstilsmodell används vid kartläggning av lärstilar inom både barnoch ungdomsskolan och vuxenutbildningen. Denna lärstilsmodell har en bred internationell vetenskaplig förankring och utbredning. Howard Gardner är ytterligare ett exempel på en betydelsefull forskare inom området. Enligt Gardner så måste sättet man lär sig på och hur man lär ut vara flexibelt (Boström & Lassen 2006). Howard Gardner blev framförallt känd som grundaren till teorin om de multipla intelligenserna vilka publicerades i Gardners bok; De sju intelligenserna, som gavs ut Grundtanken hos Gardner är att bredda vår syn på intelligensbegreppet genom att han utmanade det äldre traditionella sättet av vad intelligens är. Gardner menade att alla har olika typer av sinnen och att det därför inte finns två intelligensprofiler som ser exakt likadana ut. Med intelligens menas i det här avseendet hur du är intelligent d.v.s. sättet hur du lär dig. Gardners intelligenser (lärstilsintelligenser) jämställs i detta examensarbete med lärstilar. Bakom Gardners teori finns forskning i kognitiv utvecklingspsykologi där Gardner menar att utvecklingsforskare borde ägna mer uppmärksamhet åt målare, författare, musiker, dansare och andra konstnärers begåvning. Några lärstilsmodeller Dunns lärstilsmodell Dunns lärstilsmodell omfattar 20 olika lärstilsfaktorer som påverkar lärandemiljön och är den lärstilsmodell som oberoende forskare anser har högst validitet och trovärdighet. Dunns lärstilsmodell utgår ifrån varje persons styrkor och behov (Boström 2007). 10

11 De 20 olika faktorerna delar Dunns lärstilsmodell in i fem olika områden: miljö (ljud, ljus, temperatur och studiemiljö), känslor (motivation, uthållighet, ansvar/anpassning, behov av inre eller yttre struktur), sociala faktorer (man vill lära sig ensam, i par, i små grupper, med en ledare eller med variation), fysiska faktorer (perceptuell styrka, tid på dygnet, behov av intag, rörelsebehov) och psykologiska faktorer (analytisk eller holistisk informationsbearbetning, impulsiv eller reflekterande tankestil). De 20 faktorerna är inte lika viktiga för alla individer. (Dunn 2001, Boström 2007). Enligt Dunn och Dunn är den fysiska faktorn såsom perceptuell styrka (olika sinnen) den viktigaste aspekten inom lärstilar. Det är genom våra sinnen vi tar in, bearbetar och bibehåller information. Sinnen som vi pratar om här är allmänt vedertagna: visuella (syn), auditiva (hörsel), kinestetiska (rörelse) och taktila (känsel) sinnen. Vilka sinnen vi lär genom är högst individuellt. Dunns lärstilsmodell delar in sinnena i fyra undergrupper: den visuella (som lär sig bäst via synen till exempel läsa och se, genom ord eller bilder), den auditiva (lärande via hörseln (lyssna, tala, höra), den taktila (lärande via händerna), den kinestetiska (lärande via kroppen och känslorna det vill säga muskelminne och känsloberoende). En individs lärstil kan ändras med tiden till exempel på grund av naturlig mognad och utveckling av hjärnan. Individen kan även tränas i att lära sig på ett annat sätt än sin starkaste lärstilspreferens, d.v.s. undervisningen struktur kan utveckla individens lärstil med tiden (Boström 2007). Fler modeller baserat på sinnespreferenser Fler lärstilsforskare som baserar sina modeller på sinnen är till exempel Lena Boström, Neil Fleming och Michael Grinder (Grinder 1991, Fleming & Mills 1992, Boström 2004) delades sinnena upp ytterligare genom att VARK infördes, där A står för auditiv och K kinestetisk/taktil lärstil. Utöver det delades V, visuella dimensionen, in i två delar: symboliska delen Visuell V och textdelen Read/write R (Fleming & Mills 1992). Multimodala kallas de elever som tar emot ny svår information genom flera olika metoder och inte bara genom en sinneslärstil. Neil Flemmings koncept VARK questionnarie och support är skyddat av copyright och akronymen VARK skyddad som varumärke. VARK är en modell baserad på hur individer föredrar att ta in information och kan användas som ett verktyg i kartläggandet av sinneslärstilar (ibid.) 11

12 Gardners modell med multipla intelligenser Begreppet lärstilsintelligens definierades enligt Gardner såsom en förmåga att lösa problem eller skapa produkter inom en eller flera kulturella miljöer (Gardner 2001) och sedan utvecklade Gardner det till att intelligens är en biopsykologisk potential för att bearbeta information som aktiveras i en kulturell miljö i avsikt att lösa problem eller skapa produkter som är värdefulla inom en kultur (Gardner 2001). Howard Gardner beskrev ursprungligen i sin modell sju olika lärstilsintelligenser men räknar i nutid även med naturintelligens samt existentiell intelligens d.v.s. nio olika sorters intelligenser: verbal, logisk/matematisk, naturintelligens, kinestetisk, visuell, musikalisk, interpersonell (social), intrapersonell (intuitiv) och existentiell intelligens (Gardner 2008). Emotionell intelligens kan också räknas in som en multipel intelligens. (Malte n 2002). De sju ursprungliga intelligenserna presenteras kort så här: Verbal (lingvistisk) intelligens omfattar känslan för talat och skrivet språk, förmågan att lära sig språk och möjligheten att använda språket för att uppnå vissa mål. Logisk - matematisk intelligens omfattat förmågan att logiskt analysera problem, tillämpa matematiska beräkningar och göra vetenskapliga undersökningar. Visuell - spatial intelligens framhäver möjligheten att känna igen och arbeta med mönster i stora ytor (de som används av till exempel navigatörer och piloter) såväl som mer begränsade områdens mönster (arbetsområdet för skulptörer, kirurger, schackspelare, grafiska konstnärer och arkitekter). Kroppslig (kinestetisk) intelligens är förmågan att använda hela kroppen eller delar av kroppen (som handen eller munnen) föra att lösa problem eller skapa produkter. Musikalisk intelligens innebär skicklighet i att utföra, komponera och uppskatta musikaliska mönster. Intrapersonell (intuitiv) intelligens involverar förmågan att förstå sig själv, inklusive egna önskemål, rädslor och möjligheter, och att använda denna information effektivt för att styra sitt eget liv, till exempel ha en effektiv arbetsmodell för sig själv. Interpersonell (social) intelligens betecknar en persons förmåga att förstå andra människors intentioner, drivkrafter och önskemål, och möjlighet att arbeta effektivt tillsammans med andra (Gardner 2001). 12

13 Lära utifrån lärstilar I praktiken så kan man använda sig av den starkaste lärstilen för att lära sig, eller så arbetar man för att utveckla sinnen eller intelligenser så mycket det är möjligt (Boström & Lassen 2006). Med varierad undervisning så kan man nå fler elever. Ett brett undervisningssätt och att arbeta med olika metoder skulle stärka både de svaga och starka sidorna i hur eleverna lär sig. Genom att ta reda på en individs lärstil så ger man en ökad bild för individens lärande. (Boström 1997). Marie Sandell ger didaktiska tips i sin bok om hur man kan undervisa med hjälp av ett lektionsupplägg baserat på individers olika lärstilar (Sandell 2004). Hon utgår bland annat från Gardners multipla intelligenser (Gardner 1983). Kritik mot lärstilar Det finns kritik mot lärstilsforskning och tillämpandet av dess resultat. Trovärdigheten ifrågasätts med orden Påståendet om att barn mår bra av att undervisas enligt sin speciella intelligens eller lärstil är ungefär lika vetenskapligt som frenologi eller astrologi. På samma sätt som sådana ovetenskapliga läror skapar de en falsk förenkling av verkligheten som kan vara lätt att falla för, eftersom de förklarar världen enkelt och lättbegripligt (Kornhall 2015, s. 66). Det råder delade meningar om det finns en positiv effekt för elevens lärande. Indelning av elever i grupper till exempel att en elev är auditiv kan skada och det finns inget i forskningen som ger grund för att man ska använda sådana metoder i skolan (ibid.). Lärstilskritiken - en missuppfattning? Lärstilar ska inte tolkas som att eleven inte kan lära sig på andra sätt, en vanlig missuppfattning, utan bör tolkas som viktigt att nyttja den pedagogik och metod som passar den enskilda individen och bygga lärandet vidare utifrån det. Värt att notera är att en individs lärstil kan förändras med tid. Dunn anser att många elever, framförallt pojkar, har ett moget auditivt sinne först när de når tonåren (Dunn 2001). Hjärnan utvecklas olika fort för olika individer och därmed kan individens lärstil förändras och auditiv lärstil är den lärstil som utvecklas senare i takt med att hjärnan utvecklas. Dunns och Dunns (2001) forskning visar att stildragen förändras och utvecklas med ålder, erfarenhet och medvetenhet. Är detta enda sättet som lärstilar kan variera sig på kan man också fråga sig? Kan man tänka sig att beroende på i vilket sammanhang som lärandet sker, så kan individens lärstil också eventuellt variera? En 13

14 elev kan till exempelvis ha fått mer praktisk träning i ämnet kemi på grund av att läraren valt att arbeta så i sin undervisning och därmed har eleven då tränats i att lära sig företrädesvis på ett kinestetiskt lärstilssätt, medan i ett annat ämne så kanske samma elev föredrar visuell lärstil som sin främsta eller har tränats i att lära sig på det sättet av läraren i det ämnet. Eleven kan lära sig nytt, svårt innehåll på många olika sätt, inte minst det mest fördelaktiga sättet (Boström 2007). Det är viktigt att för eleven medvetengöra den individens starka sidor vid lärandet. Det leder till ökat självförtroende och ökad självkännedom (ibid.). En elev som får sin lärstil tillgodosedd i undervisningen kommer att prestera bättre (med 95 procentig säkerhet) (ibid., s. 24). Detta resultat fram genom att i en studie jämföra elevernas resultat vid traditionell undervisning i svenska grammatik med lärstilsundervisning i svenska grammatik. I en lärstilsprofil dominerar ofta en eller två lärstilar. De elever som nästan enbart är kinestetiker i sin lärstil är förlorare i det traditionella undervisningssystemet (Boström 1997). Sammanfattning Gardners teorier om multipla intelligenser och hur vi lär oss utifrån dessa, i kombination med sinneslärstilsteorier och Dunn & Dunns 20 faktorer av lärandemiljö ger en blandad syn på lärande. Varierat undervisningssätt för att hjälpa fler elever att lära på ett optimalt och motiverande vis, samt att träna eleverna i fler lärstilar än deras preferens, är ett koncept att ta med sig ut i lärarlivet. Intressant att tänka på kan vara att fråga sig om ett resultat av lärstilstester skapar hela sanningen av en elevs lärstil. Kan det vara så att en elevs lärstil varieras i olika sammanhang till exempel på grund av hur intresserade de är av just den enkätfrågan eller en viss uppgift på undervisningslektionen? Kan det tänkas vara så att en elev väljer ett enkätsvarsalternativ på grund av att individen blir sugen på svara det alternativet för att det låter kul eller att det är något nytt som eleven inte är van vid? 14

15 Metod Undersökningarna baseras på två delmoment, enkättester och intervjuer. Syftet är att försöka besvara forskningsfrågan Vilka lärstilar har sex elever i grundskolans senare år?. Först genomförde två grupper elever två olika lärstilstester i enkätform (VARK-testet och Gardner-testet) för att få en viss uppfattning om vilken lärstil varje elev hade. Efter detta gjordes ett urval av elever. Urvalet utfördes så att eleverna hade så olika lärstil som möjligt. Dessa elever intervjuades sedan för att få en djupare kunskap om deras lärstil. Val av elever, skola och klass I början av undersökningen, under december 2015, gjordes urval av skola och klass genom kontakter i en högstadieskola i sydvästra Skåne samt kontakt togs med lärare och föräldrar till de två elevgrupper som valdes att ha med i undersökningen (se bilaga 2). 31 elever från skolår åtta och nio deltog i undersökningen. Fördelningen var 16 pojkar och 15 flickor. I klassgrupperna fick alla elever delta, och alla elever valde att delta. Alla elever hade godkännande genom föräldramedgivande. Till intervjuerna valdes sex elever ut. Dessa elever hade olika lärstilsprofil och urvalet gjordes genom att analysera de inledande enkätresultaten. Resultaten från båda enkäterna vägde lika tungt i urvalet av informanter till intervjuerna. Syftet var att se om det gick undersöka vilken lärstil eleverna hade, genom att komplettera de två lärstilstesten i enkätform med ett lärstilstest kopplat till kemi. Lärstilstestet med kemianknytningen användes under intervjuerna. De sex eleverna är redovisade som elev nr 1 nr 6 i tabell 1, 2 och 3 under resultatdelen. Val av metod Undersökningen genomfördes med både kvantitativ och kvalitativ analys. Kvantitativ analys I denna del av datainsamlingen så användes Gardnertestet och VARK-testet. Genomförandet av enkättesterna tog totalt cirka 30 minuter. Resultaten av dem ger en inledande och övergripande bild av elevernas lärstilar. Det finns vissa likheter men de två lärstilstesterna kompletterar snarare än överlappar varandra. Båda 15

16 testerna fokuserar på under vilka omständigheter en individ lär sig bäst, men har olika inriktning. Gardnertestet behandlar nio lärstilsintelligenser. Testet valdes på grund av att Gardners banbrytande teorier om multipla intelligenser (Gardner 2001) har haft stor betydelse för forskning inom området. När det gäller Gardners intelligenser så hävdar Lena Boström att man ska vara lite försiktig fanns det enligt Boström endast en vetenskaplig avhandling som rör de åtta intelligenserna där man praktiskt prövat detta perspektiv i klassrummet (Boström 2004). Gardners test om vilken lärstilsintelligens eleven tillhör valdes ändå, för att ge en ökad bild av individens lärande och det kan användas som utgångspunkt i en diskussion med eleven om dess lärstil. Utöver det valdes ett slags sinneslärstilstest på grund av Lena Boströms omfattande forskning kring sinnespreferenser och lärstilar. Konkreta förbättringar av elevers resultat har påvisats genom lärstilsanpassad metodik (Boström 2004) genom att utgå från deras mest utvecklade sinneslärstil. Det test som valdes var VARK the swedish questionnaire, i fortsättningen kallat VARK-test. Copyright innehas av Neil D. Fleming, Christchurch, New Zealand. Översättning av Maria Söderholm, Umeå universitet, Enkätundersökningarna baserades på hur många av den ena eller andra sinnespreferensen eller intelligensen som ingick i resultatet totalt. Att genomföra datainsamling i form av enkäter och sedan intervjua ett urval elever tidsoptimerar datainsamlingsmomentet och riktar in urvalet så att intervjun utförs med elever med olika lärstilar. Enkätundersökningarna möjliggjorde att testa fler antal elever på ett överskådligt sätt, vilket ger ett stort underlag. Det är också lätt för andra att upprepa testen, replikation, samt att utvärdera resultat. (Backman 2008). Gardnertestet Testet av vilken lärstilsintelligens eleverna uppvisade av Gardners intelligenser utformades som en enkät med frågor kring hur eleven uppfattar sig själv (se bilaga 3). Eleven skulle efter varje fråga/påstående poängsätta hur bra frågan/påståendet stämmer in på eleven genom att sätta en poäng mellan 1 och 9. Poängen fördelades av eleven genom en instruktion att poäng 1 ska motsvara stämmer inte alls in på eleven och poäng 9 stämmer väldigt väl in på eleven. Varje rad motsvarades av en siffra, och de tre radernas poäng under var lärstilsintelligens räknades ihop till en totalpoäng. Elevernas svar i enkäten grupperades 16

17 utifrån vilken poäng lärstilsintelligensen erhöll. Den lärstilsintelligens som erhöll elevens högsta poäng utsågs till att representera elevens mest utvecklade lärstilsintelligens. Alla de elever som var tillfrågade att utföra Gardnertestet, utförde testet och fyllde i svar på samtliga frågor (se bilaga 3). VARK-testet VARK-testet (se bilaga 4) hade struktur av sexton frågor med fyra förvalda alternativ. Eleven skulle ringa in det svar som passade bäst in på elevens uppfattning av sitt svar på frågan. Eleven instruerades även att det gick bra att ringa in flera alternativ om fler alternativ kändes som rätt svar på frågan. Elevernas svar i enkäten grupperades utifrån sinneslärstilar där svarsalternativet på frågan representerade en förvald sinneslärstilpreferens (se svarsmall, scoring chart, bilaga 5). Resultaten av VARK-testet (bilaga 4) uppvisade fördelningen av varje elevs sinneslärstil, uträknat med hjälp av scoring chart (bilaga 5). Den sinneslärstil som de flesta av elevens svar representerade, utsågs som elevens mest utvecklade sinnespreferens. Alla elever som var tillfrågade utföra VARK-testet, utförde testet och fyllde i svar på samtliga frågor (se bilaga 4). Kvalitativ analys I denna delen av datainsamlingen användes intervjufrågor inspirerade av Dunn och Dunns forskning om lärstilar. Frågorna är även baserade kring hur eleven lär sig ämnet kemi. Dunn och Dunns beprövade forskning ger fler detaljer kring elevers lärstilar (Boström 2007). Intervjumetoden (Alvehus 2013) fokuserar på innehållet i svaren. En kvalitativ forskningsanalys är menad primärt att ge en djupare förståelse av problemkomplexiteten och lyfter fram en egenskaps kvalitativa särdrag och ger en närhet till källorna (Holme 1997, Kvale 1997). Den kvalitativa metoden kompletterar därför den kvantitativa genom att intervjun ger ännu mer information på en djupare nivå. Intervju-formatet ger också en möjlighet för elever som har svårigheter att uttrycka sig i skrift, att berätta om sin lärstil. Men å andra sidan finns kanske elever som har svårigheter att uttrycka sig i tal. Intervjufrågor Eleven informerades om upplägget av intervjun. I början av intervjun gavs förhandsinformation till eleven om vad organisk kemi är (genom att en instruktiontext lästes upp för eleven samtidigt som eleven får pappret med instruktionstexten och intervjufrågor 17

18 framför sig vid intervjun (bilaga 1). Detta kunde ha utförts med ytterligare anpassning till fler sinneslärstilar till exempel kinestetisk sinneslärstil, där man kunde tänkt sig dramatisera intervjufrågorna. Anpassning till enbart auditiv och visuell sinneslärstil medförde att det kunde vara problematiskt för individer med till exempel övervägande kinestetisk lärstil. Tiden var emellertid för knapp för att utföra detta. Sen började intervjun genom att intervjufrågorna muntligen ställdes till eleven, samtidigt som frågorna gick att läsa på papperet, medan intervjusvaren spelades in. Alla tillfrågade eleverna ställde upp på intervjun, och svarade på samtliga frågor. En av intervjufrågorna innehåller en praktisk organisk kemifråga som ger eleverna en möjlighet att fundera över det sätt de lär sig på genom att välja mellan tre olika uppgifter representerande tre olika sinneslärstilar. Denna fråga (sista intervjufrågan, bilaga 1) motiveras också av det teoretiska testet (enkätfrågorna, bilaga 3 och 4). Eleven får välja en uppgift, där uppgiften representerar visuell, auditiv eller kinestetisk/taktil lärstil. Intressant är att se om elevens val av uppgift bekräftar det som teoretiska testet redan har visat. Fler av intervjufrågorna är öppna frågor såsom till exempel Hur är en bra lärare? eller Hur vill du att miljön runt dig ska vara när du pluggar hemma, om du får fantisera att du själv helt kan styra över hur du vill ha det? Fem frågor utav intervjufrågorna är alternativfrågor, för att hjälpa elever som har svårt med att prata fritt. Tre av intervjufrågorna hade fyra svarsalternativ, likt några av frågorna i VARK-testet (bilaga 4) och anpassade till ett innehåll av kemi. Intressant är att följa om ämnesanpassningen ändrar elevens val av svarsalternativ. Ett exempel på en sådan fråga är denna (se bilaga 4) : Du har just avslutat ett kemiprov eller ett läxförhör och skulle vilja få lite feedback. Hur skulle du vilja få den presenterad? Välj bland dessa 4 alternativ, eller om inget val känns rätt för dig, så hitta på ett eget alternativ hur du skulle vilja ha din feedback presenterad: a) genom att läraren beskriver vad du har gjort utifrån konkreta exempel b) genom att få läsa en skriftlig beskrivning av vad du åstadkommit c) genom att någon pratar igenom det med dig d) genom att få se en tabell som visar vad du har åstadkommit Metodens tillförlitlighet Innan enkätundersökningen genomfördes, så utfördes en pilotstudie genom att låta en försöksperson, i skolår 9, testa enkätfrågorna. Återkopplingen från försökspersonen ledde till 18

19 uppmärksammade språkligt svåra ord i den ena enkäten, som till exempel betydelsen av trial and error, så att detta kunde kompletteras muntligen under testets genomförande. Enkäterna kunde därefter lättare genomföras i gruppen elever. Inför intervjuerna utfördes också en pilotstudie, genom att låta en försöksperson bli intervjuad och få återkoppla kring intervju-frågorna. Frågorna modifierades därefter genom att tillföra ytterligare kemi-koppling kring vissa av intervjufrågorna. Instruktionerna i intervjun förtydligades också och frågor som kändes likartade togs bort. Etiska hänsyn Varje undersökningsdeltagare fick mail hemskickat till vårdnadshavare med information om examensarbetet, inklusive instruktion om hur eleven kan avstå från att deltaga. Elev och vårdnadshavare fick veta att utfall av enkättester redovisas anonymt i examensarbetet och att all ursprungsdata används endast i examensarbetet, samt raderas när examensarbetet är slutfört. Varje elev som utförde intervjun informerades även vid start att intervjun spelas in och endast används som underlag i examensarbetet, och att intervjun är anonym, samt den raderas när examensarbetet är slutfört. Eleverna blev också informerade att de när som helst kunde bryta sitt deltagande i undersökningen. Genom att följa de forskningsetiska principerna anses varje deltagare vara anonym och skyddad (Vetenskapsrådet 2002). 19

20 Elev 1 Elev 2 Elev 3 Elev 4 Elev 5 Elev 6 Elev 7 Elev 8 Elev 9 Elev 10 Elev 11 Elev 12 Elev 13 Elev 14 Elev 15 Elev 16 Elev 17 Elev 18 Elev 19 Elev 20 Elev 21 Elev 22 Elev 23 Elev 24 Elev 25 Elev 26 Elev 27 Elev 28 Elev 29 Elev 30 Elev 31 Resultat och analys Gardnertestet Resultaten av Gardnertestet (bilaga 3) visar fördelningen av de nio lärstilsintelligenserna för varje enskild elev. I figur 1 ses ett stapeldiagram där varje elevs intelligensfördelning kan utläsas och jämföras med en annan elev. Varje stapel representerar en elev. Staplarna är i sin tur uppdelade i olika mönster som representerar olika lärstilsintelligenser. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Varje elevs lärstilsintelligenser Intuitiv Existensiell Social Natur Lingvistisk Visuell/Spatial Logisk/Matematisk Musikalisk Kinestetisk Figur 1. Test av vilken lärstilsintelligens eleverna uppvisade av Gardners intelligenser. Gardnertestets (bilaga 3) resultat visade att alla elever hade alla intelligenser men olika andel i fördelningen. Figur 1 visar att fördelningen av lärstilsintelligenser mellan eleverna är relativt likartad med några få undantag. De två främsta intelligenserna enligt Gardnertestet för var elev redovisas också i tabellform (tabell 1). 20

21 Tabell 1. Två främsta lärstilsintelligenserna enligt Gardnertestet. Elev Främsta intelligens Näst främsta intelligens 1 Kinestetisk Logisk/matematisk 2 Existentiell Social 3 Logisk/matematisk Intuitiv 4 Intuitiv Kinestetisk 5 Kinestetisk Intuitiv 6 Visuell/spatial Intuitiv 7 Social Kinestetisk 8 Social Kinestetisk 9 Kinestetisk Social 10 Logisk/matematisk Intuitiv 11 Musikalisk Existentiell 12 Logisk/matematisk Visuell/spatial 13 Musikalisk Visuell/spatial 14 Visuell/spatial Musikalisk 15 Visuell/spatial Social 16 Lingvistisk Musikalisk 17 Visuell/spatial Kinestetisk 18 Logisk/matematisk Musikalisk 19 Lingvistisk Intuitiv 20 Visuell/spatial Lingvistisk 21 Musikalisk Kinestetisk 22 Musikalisk Intuitiv 23 Musikalisk Kinestetisk 24 Visuell/spatial Kinestetisk 25 Musikalisk Intuitiv 26 Visuell/spatial Musikalisk 27 Musikalisk Logisk/matematisk 28 Kinestetisk Existentiell 29 Natur Kinestetisk 30 Social Kinestetisk 31 Musikalisk Existentiell 21

22 Endast en av eleverna uppvisade natur som sin främsta lärstilsintelligens och de två främsta lärstilsintelligenserna är kinestetisk och musikalisk intelligens (se figur 2). 75 procent av alla elever hade en av dessa lärstilar (se tabell 1). Dock visar enkätundersökningen inga tydliga kopplingar mellan olika elevers två toppval. Intressant är också att cirka 80 procent av eleverna som hade resultatet visuell/spatial eller musikalisk lärstilsintelligens, hade det som förstahandsval (se tabell 1). Kinestetisk Musikalisk Logisk/Matematisk Visuell/Spatial Lingvistisk Natur Social Existensiell Intuitiv Figur 2. Frekvensen av lärstilsintelligenser bland eleverna. De två vanligaste lärstilsintelligenserna var kinestetisk och musikalisk. VARK-testet VARK-testets (bilaga 4) resultat uppvisade fördelningen av varje elevs sinneslärstil, uträknat med hjälp av scoring chart (bilaga 5). Figur 3 redovisar en sammanställning av alla elevers resultat med samtliga sinnen representerade som olika mönster. 22

23 Elev 1 Elev 2 Elev 3 Elev 4 Elev 5 Elev 6 Elev 7 Elev 8 Elev 9 Elev 10 Elev 11 Elev 12 Elev 13 Elev 14 Elev 15 Elev 16 Elev 17 Elev 18 Elev 19 Elev 20 Elev 21 Elev 22 Elev 23 Elev 24 Elev 25 Elev 26 Elev 27 Elev 28 Elev 29 Elev 30 Elev 31 snitt 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Fördelningen av VARK-testets resultat för varje elev Visuell Auditiv Read/Write Figur 3 VARK-testets resultat av hur viktig varje sinneslärstil är för var elevs lärande. I figur 3 kan man följa hur viktig varje sinnespreferens är för varje elevs lärande. Alla elever utom två har en blandad fördelning av alla fyra sinnespreferenser. Enligt resultaten av denna undersökning så saknar elev nio helt visuell sinneslärstil och elev nitton saknar helt auditiv. I figur 3 redovisas också det genomsnittliga resultatet av sinnespreferenser för samtliga elever, här redovisat under beteckningen snitt, tillsammans med elevernas individuella resultat. Figur 4 visar ett förtydligat resultat av snittet. 31% 18% 20% 31% Visuell Auditiv Read/Write Kinestetisk Figur 4. VARK-testets resultat, fördelning av samtliga sinnesförmågor i genomsnitt för elevgruppen. De två främsta sinneslärstilarna enligt VARK-testet redovisas också i tabellform ( tabell 2). 23

24 Tabell 2. VARK-testets resultat av vilket två sinnen som eleverna uppvisade som sin främsta lärstil. Elev Främsta sinne Näst främsta sinne 1 Auditiv Kinestetisk 2 Kinestetisk Auditiv 3 Visuell Auditiv 4 Auditiv Kinestetisk 5 Read/Write Kinestetisk 6 Kinestetisk Read/Write 7 Kinestetisk Auditiv 8 Kinestetisk Auditiv 9 Read/Write Auditiv 10 Auditiv Kinestetisk 11 Kinestetisk Auditiv 12 Auditiv Kinestetisk 13 Read/Write Auditiv 14 Kinestetisk Auditiv 15 Auditiv Read/Write 16 Kinestetisk Visuell 17 Visuell Kinestetisk 18 Kinestetisk Auditiv 19 Kinestetisk Read/Write 20 Auditiv Visuell 21 Auditiv Visuell 22 Auditiv Visuell 23 Auditiv Kinestetisk 24 Kinestetisk Visuell 25 Kinestetisk Auditiv 26 Kinestetisk Auditiv 27 Kinestetisk Auditiv 28 Kinestetisk Auditiv 29 Kinestetisk Auditiv 30 Read/Write Auditiv 31 Kinestetisk Read/Write En intressant iakttagelse är att över hälften av eleverna har kinestetisk sinneslärstil som preferens. 79 procent av eleverna har kinestetisk eller auditiv sinnespreferens som första och/eller andrahandsval. Alla elever har antingen kinestetisk och/eller auditiv sinneslärstil som preferens. Jämförelse mellan Gardnertestet och VARK-testet Om en elev uppvisade resultatet kinestetisk sinneslärstil i VARK-testet så fanns den ofta också med högt upp av de främsta lärstilsintelligenserna i Gardnertestets resultat av samma elev. Där det går att jämföra likheter i preferenser, till exempel jämförelsevis kinestetisk lärstilsintelligens och kinestetisk sinneslärstil så ger alltså lärstilstesterna i stort liknande 24

25 resultat och stärker i så fall elevens lärstil. Det går emellertid inte att jämföra Garnertestet och VARK-testet rakt av. Sinneslärstilar och lärstilsintelligenser behöver inte värderas lika utan kompletterar varandra och ger i viss mån en bredare bild av elevens lärstil. Urvalskriterier av elever inför intervju Varje elevs resultat granskades utifrån resultat av Gardnertestet eller VARK-testet eller båda enkäterna. Till exempel uppvisade elev 2 enligt lärstilstesterna en välutvecklad sida av taktilkinestetisk preferens ( se figur 5). Ingen av övriga elever uppvisade en lika markant lärstil med avseende på sinnespreferens. Även Gardnertestet uppvisade kinestetisk intelligens som mest framstående lärstilsintelligens för denna elev. Elev 2 6% 19% 63% 12% Visuell Auditiv Read/Write Kinestetisk Figur 5. Resultat av sinneslärstiltest för elev 2. Elev 1 och 2 har väldigt olika profil av lärstil med avseende på sinnespreferenser. Dessa två elever var därför intressanta att intervjua. Med likande resonemang valdes ytterligare fyra elever ut (se bilaga 6 samt se tabell 3). I figur 3 ser man att elev 3, 4, 5 och 6 uppvisar olika sinneslärstilar enligt VARK-testet, trots liknande lärstilsintelligens-resultat ifrån Gardnertestet ( figur 1). Totalt väljs sex elever ut inför intervjuerna. Tabell 3. Sammanställning av de sex intervjuade elevernas lärstilar. Elev Främsta lärstilsintelligens Främsta sinneslärstil 1 Kinestetisk Auditiv 2 Existentiell Kinestetisk 3 Logisk/matematisk Visuell (multimodal) 4 Intuitiv Auditiv 5 Kinestetisk Kinestetisk (multimodal) 6 Visuell/spatial Read/write (multimodal) 25

26 Intervjuer Här följer resultaten av intervjuerna. Intervju ett Den första intervjun var med en kille i årskurs nio. I denna uppsats ges elev 1 det fiktiva namnet Felix. Lärstil enligt enkätundersökningarna Efter enkätundersökningarna sammanställts drogs slutsatsen att elev 1, Felix, har en lärstil som bygger på övergripande auditiv sinnespreferens (47 procent) samt att Felix främsta lärstilsintelligens var kinestetisk intelligens (se tabell 3). Resultaten visar i enkätundersökningen att resterande sinnespreferenser är jämnt fördelade, se bilaga 6. Intervjusvar som stämde väl överens med elevens lärstil När jag intervjuade eleven så stämde de flesta av elevens svar på frågor bra överens med lärstilen. Hur eleven tar reda på saker som den inte vet Felix svarade att han hör hur det låter, vilket är det auditiva alternativet av de fyra svarsalternativen på frågan Hur tar du reda på formeln för CO2. Denna fråga fanns även generellt formulerad i enkät 2 (se bilaga 4) som frågeställningen Du är inte säker på om ett ord stavas hitills eller hittills. Då vill du: Felix valde även där det auditiva svarsalternativet tänka på hur ordet låter och välja utifrån det. Hur vill eleven ha miljön omkring eller metoden när man bäst lär sig något Felix svarade att det viktigaste för honom var att i miljön ha någon omkring som kan förklara bra. Metoden beskrev Felix som att jag lär mig med hjälp av någon som förklarar bra och går igenom det med mig. Hur eleven lär sig något nytt till exempel att baka eller ett nytt datorspel Här berättar Felix att det beror på vad man ska lära sig men beskriver tillvägagångsättet som att någon berättar eller jag lär mig själv, vilket stämmer väl överens med övervägande auditiv lärstil och kinestetisk intelligens som främsta lärstilsintelligens. 26

27 Svar som stämde mindre väl in I en av intervjufrågorna fick Felix tänka på ett laborationstillfälle i kemi och reflektera hur han lärde sig vad han skulle göra under laborationen. Felix blev lite tveksam och kunde inte riktigt välja mellan två av de fyra svarsalternativen. Felix berättade att han nog hade föredragit det visuella alternativet det vill säga att läsa instruktion och manual visuellt, vilket ger ett motstridigt resultat till övriga intervjusvar. Men samtidigt förklarade Felix att han även kunde valt det auditiva svaret lyssna på någon annan berättar eftersom det alternativet också kändes rätt, vilket fördjupade bilden av att Felix har en övergripande auditiv lärstil eftersom det alternativet stämde överens med Felix övriga auditiva svar på många enkätundersökningsfrågor samt andra intervjufrågor. Intervju två Till den andra intervjun valdes en tjej i årskurs nio, som ges det fiktiva namnet Signe. Lärstil enligt enkätundersökningarna Elev 2, Signe, karakteriseras av en lärstil som bygger på övervägande kinestetisk sinnespreferens (63 procent). Hennes näst främsta sinnespreferens är auditiv (se bilaga 6). Signes främsta lärstilsintelligens är existentiell (se tabell 3). Intervjusvar som stämde väl överens med elevens lärstil När Signe intervjuades så kunde jag se att många av hennes intervjusvar stämde väl överens med övervägande kinestetisk lärstil. Praktisk testuppgift som eleven lär sig bäst av Vid valet av den praktiska uppgiften, fråga 16, kring alkaners uppbyggnad så svarade Signe att hon valde uppgift 2 Bygg olika alkaner med hjälp av tandpetare och lera med olika färger. Måla leran i olika färg beroende på atom. Detta svar var det kinestetiska svarsalternativet. Varför lär sig eleven av just de lärare som eleven känner den lär sig bäst av Under intervjun berättar Signe att de lärare som hon upplever hon lär sig bäst av blandar undervisningen emellanåt med en liten animation, så att det händer någonting under lektionen. Det gör det lättare att hänga med, säger Signe. En annan sak som gör just de lärarna bra är att få göra allting i bilder. Signe berättar hur det går till: du får allt förklarat för dig samtidigt som du själv sätter ner det på papper i bilder. 27

28 Hur eleven tar reda på saker som den inte vet Signe testar sig gärna fram om det är saker hon inte vet. Även klicka på saker är en stor drivkraft i lärandet, beskriver Signe. Hur hon tar reda på formeln för koldioxid, kändes som ett lätt val för Signe. Det kinestetiska svarsalternativet att Du testar hur formeln ser ut på ett papper och bestämmer dig för det som ser bäst ut kändes rätt. Svar som stämde mindre väl in I VARK-testet (se bilaga 4) fanns motsvarande generella fråga, hur eleven tar reda på hur ett ord stavas, och då svarade Signe det visuella alternativet försöka se orden framför dig och välja utifrån hur de ser ut. Detta kan ses som ett motstridigt resultat för Signes lärstil. Men kan också ses på andra sätt. Är denna studie tillräckligt stor för att avgöra om Signes resultatsvar är motstridigt? Kan det finnas andra skäl till att Signe svarade det svarsalternativet, till exempel att hon var mer van vid det arbetssättet i det ämnesområdet? Intervju tre Tredje intervjun utfördes med en kille i årskurs nio, med fiktiva namnet Jimmy. Lärstil enligt enkätundersökningarna Kring Jimmy, elev 3, drogs slutsatsen att eleven har en blandad form av lärstil (multimodal) men uppvisar auditiv och visuell sinnespreferens som lite mer framstående sinneslärstil (se bilaga 6) ihop med logisk/matematisk lärstilsintelligens som sin främsta lärstilsintelligens (se tabell 3). Intervjusvar som stämde väl överens med elevens lärstil Jimmys intervjusvar stämde väl överens med multimodal lärstil, eftersom Jimmy på många intervjufrågor förklarar att han anser att ett varierat undervisningssätt passar honom väldigt bra även vid kemiundervisning eftersom han föredrar en undervisning som varieras mellan visuella redogörelser till exempel tavelundervisning och experiment eller annat som sporrar ett kinestetiskt sinneslärstilssätt. Varför lär sig eleven av just de lärare som eleven känner den lär sig bäst av Jimmy svarade att det är därför att läraren varierar sig genom att förklara muntligt med egna ord men sen även i punktform på tavlan. 28

29 Hur är en bra lärare i kemi Jimmy förklarade vidare att en bra kemilärare använder sig av varierat arbete till exempel föreläsning muntligt men även praktiskt. Intervju fyra En kille i årskurs nio intervjuades. I detta arbete kallas elev 4 för Josef. Lärstil enligt enkätundersökningarna Vid sammanställning av elevens lärstil (se tabell 3) så drogs slutsatsen att elev 4 har en lärstil som bygger på övervägande auditiv sinnespreferens (56 procent). Kinestetisk sinnespreferens är Josefs näst främsta sinnespreferens, (se bilaga 6), samt elevens främsta lärstilsintelligens visade sig vara intuitiv och näst främsta var kinestetisk intelligens (se bilaga 6). Intervjusvar som stämde väl överens med elevens lärstil När eleven intervjuades så stämde sammanställningen väl in på flera av Josefs svar. Hur löser eleven en kemiuppgift som den inte förstår Josef förklarade att när det dyker upp till exempel en kemiuppgift som han inte förstår så känns det viktigt att fråga någon som vet eller som kan ge en bra muntlig förklaring. Hur en bra lärare i kemi ska vara Att muntligt förklara bra och repetera är saker som Josef menar är väldigt viktigt för honom att få som hjälp. En bra lärare, enligt Josef, ger just det engagemanget och ser till att mata in det. Tvärtom så gillar Josef inte när läraren babblar på för snabbt. Hur lär sig eleven vad den ska göra under en laboration Här så berättade Josef att han lär sig genom det auditiva alternativet: lyssna på när någon annan berättar. Hur eleven lär sig något nytt till exempel att baka eller ett nytt datorspel Den kinestetiska sinneslärstilen visade sig också delvis när Josef talade om hur han lär sig spela datorspel: Jag testar mig fram eller lär mig av att höra andra förklara. Svar som stämde mindre väl in När Josef diskuterade metod att plugga med inför ett kemiprov så beskrev han metoden som att: läsa texten, stanna upp och förhöra mig själv., vilket antyder att eleven också visar upp en visuell sinneslärstil. Detta är lite motstridigt mot lärstilsprofilen (se tabell 3). 29

30 Intervju fem och sex Resultat kring intervju fem och sex slås ihop på grund av att deras lärstilar liknar varandra. Elev 5, som går i årskurs åtta, ges det fiktiva namnet Alice och elev 6, som går i årskurs nio, får namnet Vincent. Lärstil enligt enkätundersökningarna Alice och Vincent sammanfattas ha en blandad form av lärstil (multimodal) med kinestetisk sinnespreferens som främsta sinneslärstil, och näst främst är read/write (se bilaga 6). Alice uppvisar dessutom kinestetisk som sin främsta lärstilsintelligens. Och Vincent uppvisar visuell/spatial intelligens som sin främsta intelligens som ett resultat av enkätundersökningarna (se tabell 3). Intervjusvar som stämde väl överens med elevens lärstil Alice och Vincent gav ofta svar som stämde väl överens med lärstilen enligt enkätundersökningarna. Hur eleven lär sig organisk kemi Vincent svarade: ofta kollar jag på uppbyggnad av formler, bygga modeller hjälper mig. Alice berättade att om det är abstrakta grejer, så målar jag upp en bild på hur jag tänker på det. Detta stämmer väl in med kinestetisk sinnespreferens som lärstil. Hur eleven lär sig något nytt till exempel att baka eller ett nytt datorspel Ett svar som stämmer väl överens med avseende på den visuella förmågan är Alice beskrivning av hur hon gör när hon lär sig något nytt: Jag brukar läsa manual. Det är enklast. Vincent svar antyder återigen den kinestetiska sinnespreferensen: När jag lär mig FIFA så testar jag mig oftast fram. Hur vill eleven ha miljön omkring eller metoden när man bäst lär sig något Här berättar Vincent att han föredrar en metod att Jag går ofta igenom boken skriver ner det viktigaste, pluggar in viktiga punkter medan Alice säger att för henne är det viktigt att det är en variation av saker. Gällande miljön gillar de båda lugnt och tyst, helst med inget som stör runt omkring. 30

31 Diskussion och slutsats Här följer diskussion och slutsats med olika avsnitt. Utvärdering av metoden Enkättesterna gav ett brett underlag vid urvalet av elever till intervjuerna. Eleverna kan alternativt utföra en enkät baserad på Dunns lärstilsmodell, antingen istället för Gardnertestet eller som ytterligare komplement. Gardnertestet kompletterade resultatet och gav mer djup åt elevens lärstil d.v.s. mer specifik lärstil men det finns inte lika omfattande aktuell forskning kring användandet av resultatet i framtida undervisning. Gardnertestet valdes ändå dels på grund av Gardners omfattande banbrytande forskning inom området men också på grund av Sandells (2004) och Lennholms (2005) didaktiska tips och forskning kring undervisning baserat på multipla intelligenser. Ihop med VARK-testet gav Gardners test en ökad bild av individens lärande och det kan användas som utgångspunkt i en diskussion med eleven om dess lärstil. Tänkvärt är att ifrågasätta om lärstilsresultaten är enda sanningen och om lärstilarna kan variera mellan olika sammanhang. Har till exempel Signe alltid övervägande kinestetisk lärstil i alla lärandeområden? Eller ger moment, där hon är van vid att göra på ett viss sätt, ett annat resultat? Vore även intressant att i en framtida undervisning arbeta med lektionsmoment baserat på dessa lärstilsintelligenser. Diskussion Om lärandet kan utformas så att det utgår från elevens förutsättningar, så kan själva lärandeprocessen kännas roligare, och leda till förbättringar inom lärandet (Shenoy, Ashok Shenoy & Ratnakar 2013, Boström 2007). Lärandet kan gynnas om elevernas lärstilar följs upp genom att läraren anpassar sin lektionsplanering efter elevernas lärstilar. I litteraturgenomgångens sammanfattning reflekterade jag om resultatet av till exempel enkätundersökningarna gav hela sanningen av en individs lärstil. Det måste också tas i beaktande att hantera en individs lärande från ämne till ämne eller från lektion till lektion. Följer en individs lärande alltid strikt en lärstil när man jämför olika ämnen med varandra? Praktiska lektionstips finns det mycket litteratur kring men sammanhangen måste ändå kritisk granskas. Reagerar elever lika på alla typer av uppgifter? Hur agerar eleverna på grupptryck kring individanpassning? Kan det vara så även att elever kanske väljer att lära sig på ett 31