Mark de Blois/Behroz Haidarian
|
|
- Mikael Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING ADMINISTRATIVA UPPGIFTER VERKSAMHETENS UTFORMNING OCH OMFATTNING DAGENS SITUATION NYBYGGNATION: TÅNGENS ARV ANSLUTNING BELASTNING METOD FÖR BERÄKNINGAR DAGENS UPPMÄTTA BELASTNING FRAMTIDA BELASTNING UTREDNINGSALTERNATIV LOKALISERING FÖR DET NYA VERKET ALTERNATIVA RENINGSPROCESSER UTSLÄPPSPUNKTEN OCH UTLOPPSLEDNINGEN AVLOPPSLEDNING FRÅN MOLLÖSUNDS SAMHÄLLE NOLLALTERNATIV OMRÅDESBESTÄMMELSER ÖVERSIKTSPLAN OCH DETALJPLAN RIKSINTRESSEN OCH ANDRA INTRESSEN MILJÖKVALITETSNORMER RECIPIENTFÖRHÅLLANDEN UTSLÄPPSPUNKTER BESKRIVNING AV RECIPIENTEN MILJÖKONSEKVENSER FRAMTIDA UTSLÄPP TILL VATTEN PÅVERKAN OCH KONSEKVENSER AV UTSLÄPPEN BRÄDDNINGAR PÅ BEFINTLIGA VERK OCH AVLOPPSNÄTET PÅVERKAN PÅ FISK- OCH MUSSELVATTEN RÅVAROR OCH KEMIKALIER AVFALL OCH SLAM TRANSPORTER ENERGI SKYDDSAVSTÅND RISKAVSTÅND TILL BEFINTLIGT VINDKRAFTVERK LUKT OCH BULLER NATUR- OCH KULTURMILJÖ SAMT FRILUFTSLIV MILJÖMÅL HÄNSYNSREGLER EFFEKTER VID OLYCKOR SAMLAD BEDÖMNING REFERENSER INTERNETREFERENSER Orust kommun 2 av
3 Bilagor: 1. Översiktskarta över Orust kommun 2. Översiktsplaner för Orust kommun 3. Bilder på nedre Tången 4. Data om pumpstationer samt ritningar på befintlig samt framtida spillvattensystem 5. Transportvägar till och från Tångens ARV 6. Produktblad o säkerhetsdatablad 7. Kartor över provtagningsstationer, riksintressen, naturreservat, djur- och växtskyddsområden och musselvatten 8. Utredning Sjöförlagd utloppsledning från Tången norr om Mollösund, Orust kommun (Hydrogis AB) 9. Utredning - Sjöförlagda VA-ledningar från Sandviken, Orust kommun (Hydrogis AB) Orust kommun 3 av
4 Sammanfattning Orust kommun avser att uppföra ett nytt avloppsreningsverk, Tångens avloppsreningsverk, på västra Orust som ska ersätta reningsverken i Barrevik, Hälleviksstrand och Mollösund. Verket ska uppföras på nedre Tången, strax norr om Mollösund. De befintliga tre verken ska därmed läggas ner och ersättas med pumpstationer. De befintliga avloppsreningsverken i Barrevik, Hälleviksstrand och Mollösund är åldersstigna, periodvis högt belastade och ligger nära sina villkorsgränser för utsläpp. Då samtliga tre verk är belägna centralt i tätbebyggelse är det svårt att bygga ut dessa anläggningar utan att det medför en påtaglig negativ påverkan på omgivningen. Ett nytt avloppsreningsverk kommer därför att innebära en mer hållbar och långsiktig avloppsreningslösning för Orust kommun. Inom en 10-års period planerar kommunen att ansluta befintliga bostäder utan avlopp, nya bostäder för fast boende, fritidshus samt olika näringsidkare. Dessa beräknas bidra med en belastningsökning på maximalt ca 3200 pe. Det finns även planer på att ansluta Käringön till det nya reningsverket, vilket i sådant fall skulle medföra ytterligare 1300 pe. Det nya reningsverket kommer att dimensioneras för ca 6200 pe för att kunna ta emot all den framtida belastningen. Utloppsledningen är planerad att läggas ut genom Djupvik och mynna på ca 20 m djup, ca 2 km ut i havet på norra sidan av Mollön. Ledningsmynningen bedöms här få maximal spridningseffekt på det renade avloppsvattnet. Påverkan på natur- och kulturmiljö samt friluftsliv bedöms bli liten och istället kan en klar förbättring förväntas ske mot dagens situation då befintliga tre verk, som ligger i och har sina utsläppspunkter nära tätbebyggelse, försvinner. I tillståndsansökan yrkar kommunen att BOD 7 - respektive P-tot halten i utgående avloppsvatten från avloppsreningsverket inte får överstiga 10 mg/l respektive 0,3 mg/l (beräknat som årsmedelvärde och andra tertialvärde). För COD och kväve yrkas 70 mg/l respektive 15 mg/l som medelvärde per kalenderår (i enlighet med avloppsdirektivet). Då de inkommande föroreningshalterna kan komma att bli höga vill Orust kommun som alternativ även kunna tillämpa minimala reduktionsgrader: 95 % för BOD 7 och P samt 70 % för kväve. Orust kommun 4 av
5 1 Administrativa uppgifter Uppgifter om tillståndspliktig organisation/huvudman: Huvudman: Orust kommun Adress: Verksamheten för Samhällsutveckling Henån Organisationsnummer: Kontaktperson: Driftledare, Tony Karlsson Telefon: E-post: Kontaktperson: Projektledare, Lars-Erik Gustavsson Telefon: E-post: Tekniskt ombud: H2OLAND Adress: Grindgatan Alingsås Kontaktperson: Mark de Blois Telefon: E-post: mark.de.blois@h2oland.se Uppgifter om anläggningen: Anläggning Tångens avloppsreningsverk Fastighetsägare Orust kommun Fastighetsbeteckning Tången 4:30, 4:31 XY-koordinater , SWEREF Besöksadress Västra Tången Kontaktperson på plats - (nytt verk) Telefon - (nytt verk) Verksamhetskod: MKB skickas till: 90.10, B Länsstyrelsen i Västra Götalands län Miljöskyddsenheten, Vänersborgskontoret Orust kommun 5 av
6 2 Verksamhetens utformning och omfattning 2.1 Dagens situation Avloppsrening i fiskelägena Barrevik, Hälleviksstrand och Mollösund sker i dagsläget i äldre anläggningar som är centralt belägna i tätbebyggelse. Verken är högt belastade under sommartid, samtidigt som marginalerna till villkorsgränser för utsläpp är knappa. Därtill planeras nybyggnationer i området de närmaste åren som beräknas medföra ett tillskott om ca 3200 pe. För att avloppsreningsverken även i fortsättningen ska uppfylla länsstyrelsens krav bör omfattande upprustningar och utbyggnad av avloppsreningsverken genomföras inom en snar framtid. Dock innebär de befintliga avloppsreningsverkens lokalisering att möjligheten att bygga ut dessa anläggningar utan påverkan på omgivningen är begränsad. Orust kommun har därför beslutat att bygga ett nytt avloppsreningsverk. De befintliga verken ska därmed läggas ner och ersättas med avloppspumpstationer. Det nya verket ska i framtiden även kunna ta emot avloppsvatten från Käringön som för närvarande är ansluten till Tuvesviks ARV, i syfte att avlasta det nämnda verket. Käringön Figur Upptagningsområde för Tångens ARV i framtiden (inklusive Käringön). Orust kommun 6 av
7 2.2 Nybyggnation: Tångens ARV Uppförande av det nya avloppsreningsverket, Tångens ARV, innebär att Hälleviksstrands ARV, Barreviks ARV och Mollösunds ARV läggs ned och ersätts med avloppspumpstationer. Avloppsvattnet kommer istället att pumpas till och behandlas vid Tångens ARV. Uppförande av Tångens ARV kommer att innebära följande gentemot dagens situation: Tångens ARV kan bättre anpassas till variationer i belastning och ökade volymer under sommarsäsongen än de befintliga verken. Lägre driftkostnader och resursförbrukning än för tre enskilda verk då ett större verk är mera resurs- och energieffektivt. Bättre reningsresultat än de resultat som uppnås idag. Reduktion av antalet utsläppspunkter och förbättring av recipientförhållanden: En utsläppspunkt utanför tätbebyggelse med relativt goda inblandningsförhållanden istället för tre utsläppspunkter som ligger förhållandevis nära samhällena och dess badplatser. Möjlighet att ansluta Käringön i framtiden vilket skulle avlasta Tuvesviks ARV. Även andra områden skulle kunna anslutas i framtiden t ex Varekil och Svanesund. Nedan följer en punktlista över det framtida verkets centrala funktioner. Ett processchema över det planerade verket redovisas i figur I korthet kommer det framtida avloppsreningsverket bestå av: Vattenbehandling: Inloppspumpstation Trumsilar MBBR-bassänger avsedda för fördenitrifikation Försedimentering och biorotorer i kombination för behandling av BOD Mellansedimentering och biorotorer i kombination för nitrifikation MBBR-bassänger avsedda för efterdenitrifikation (med tillförsel av en extern kolkälla) Flockningsbassänger & kemikaliedosering Eftersedimenteringsbassänger Mikrosilar Slambehandling: Sil (för externt inkommande brunnslam) Tunnslamlager Mekanisk förtjockare Tjockslamlager Centrifug Slamsilo Orust kommun 7 av
8 Inkommande avloppsvatten kommer fördelas mellan två linjer för vattenbehandling. De två linjerna har lika många antal enheter och identisk konfiguration. Totalt sett kommer det således att finnas två uppsättningar av varje processenhet för att enheter lätt ska kunna stängas av beroende på belastning och underhåll, utan att störa vattenreningen. Verket ska kunna ta emot slam från trekammarbrunnar (i processchemat benämnt brunnslam ) samt vid behov även externslam från andra verk vid händelse av haveri på slamhanteringen vid annan mottagningsanläggning. Slambehandlingen kommer att bestå av konventionell förtjockning och avvattning av slam. Stabilisering av slammet vid verket är inte aktuellt då avsikten är att transportera det avvattnade slammet till Månsemyrsanläggningen där det strängkomposteras sammanblandat med barkflis. Det görs utrymme för att bygga ut med ytterligare biorotorer om så skulle behövas i framtiden i samband med anslutning av Käringön. Kapaciteten av alla andra processdelar dimensioneras direkt för full belastning (inkl. Käringön). Verket dimensioneras för en maximal veckomedelsbelastning om drygt 6000 pe (420 kg BOD 7 /d). Provtagning (PT) Inkommande avloppsvatten Utgående avloppsvatten Figur Enkelt processchema över Tångens nya reningsverk. Alla instrument, ventiler och pumpar är inte med i denna processbild. Orust kommun 8 av
9 Ledningsnätet och pumpstationerna Ledningsnätet i upptagningsområdet för Mollösunds ARV, Barreviks ARV och Hälleviksstrands ARV har ingen avvikande karaktär gentemot landet i övrigt. Ledningsnätet består idag av totalt 20 st. pumpstationer, varav 5 st. pumpstationer betjänar Hälleviksstrands ARV, 10 st. betjänar Barreviks ARV och 5 st. betjänar Mollösunds ARV. I framtiden kommer nämnda verk att ersättas med pumpstationer vilket innebär att ledningsnätet kommer initialt efter ombyggnationen att bestå av 24 pumpstationer, inklusive inloppspumpstation in till verket (exklusive Käringön). Avloppsmängder och ovidkommande vatten Sammanlagda avloppsmängder och ovidkommande vatten till Mollösunds ARV, Barreviks ARV och Hälleviksstrands ARV under perioden har sammanställts utifrån miljörapporter för de tre verken i tabell Tabell Sammanlagda avloppsmängder och ovidkommande vatten till Mollösunds ARV, Barreviks ARV och Hälleviksstrands ARV Period Medel Totalt årsflöde (m 3 /år) Spillvattenmängd (m 3 /år) Mängd ovidkommande vatten (m 3 /år) Ovidkommande vatten (%) 26 % 28 % 36 % 30 % Ledningsnätet i upptagningsområdet för Mollösunds ARV, Barreviks ARV och Hälleviksstrands ARV är från 50 och 60-talet och framöver. Inläckage av ovidkommande vatten förekommer vid stora nederbördsmängder. Sett till övriga landet är det dock inte ovanligt att kommunala reningsverk har ett inläckage av ovidkommande vatten som är ungefär lika stor som spillvattentillrinningen. Mot bakgrund av detta får mängden ovidkommande vatten, generellt sett, betraktas som låg. Sanering av inläckande vatten i avloppsledningssystemet sker kontinuerligt. Lokaliseringarna tillgår så att ledningssträckor högtrycksspolas och TV-inspekteras. Sedan 2011 har även undersökningar med hjälp av rök påbörjats i kommunen. 2.3 Anslutning Det totala upptagningsområdet för Mollösunds ARV, Barreviks ARV och Hälleviksstrands ARV omfattar idag samhällena Mollösund, Barrevik, Nösund, Edhultshall och Hällviksstrand. Spillvatten tas även emot från Tången S1 och ett mindre område kring Solid och Hälleviksstrands resort (Sjöleden). I tabell redovisas det totala antalet fastboenden respektive sommarboenden till de tre verken mellan , samt antalet motsvarande pe (omräknat med en koefficient 3). I tabellen redovisas även det faktiskt uppmätta antalet pe beräknat utifrån BOD-belastning i inkommande vatten, som årsmedel samt som maxdygnsvärde. Tabellen är sammanställd utifrån data i miljörapporter. Orust kommun 9 av
10 Antalet fasta boenden ökade med ca 140 st. abonnenter mellan Ingen förändring har skett vad gäller antalet sommarboenden under samma period. Antalet sommarboenden utgör idag ca 40 % av det totala antalet anslutna abonnenter till de tre reningsverken. Det högsta noterade antalet pe med avseende på BOD-belastningen i inkommande vatten inträffade 2010 och var då 3142 pe (som maxdygnsvärde). Tabell Antalet anslutna abonnenter och pe till Mollösunds ARV, Barreviks ARV och Hälleviksstrands ARV Abonnenter (antal anslutna boenden) Antal pe pe medel pe maxdygn Fastboende Sommarboende Totalt (fast + sommar) (koeffic. = 3) (medel) I tabell redovisas den belastning som kan komma att kopplas på det nya reningsverket utöver den belastning som finns idag. Varje bostad, verksamhet, båtplats och campingplats räknas belasta reningsverket med 3 pe. För rum räknas 2 pe belasta reningsverket. Antalet pe per bostad, båtplats, etc. är för säkerhets skull högt uppskattat. I vissa områden är det fortfarande lite osäkert hur många bostäder respektive rum som ska byggas, då räknas varje enhet belasta reningsverket med 3 pe. Det är många av enheterna som bara kommer att belasta reningsverket under sommaren, så den totala siffran får räknas som den absoluta tillkommande maxbelastningen. Under lågsäsong är det troligt att belastningen inte blir större än halva denna belastning. Inget externslam från andra reningsverk kommer i vanligt fall att köras till det nya reningsverket. Däremot kommer närområdets enskilda anläggningar att köra sitt slam till reningsverket. Dessa uppskattas till att motsvara ca 100 fastigheter. Tabell Nyligen laga kraftvunna detaljplaner (utbyggnad påbörjad) Övernattningsmöjlighet Antal Antal pe Hällevik Yacht club (hus/lgh) Hällevik Yacht club (rum) Norra Nösund Södra Nösund Totalt 654 Tabell Pågående detaljplaner som antas Övernattningsmöjlighet Antal Antal pe Barrevik 1:33 m.fl Hällevik 1:6, 2: (befintliga) 150 Totalt 330 Orust kommun 10 av
11 Tabell Detaljplaner som är avsedda att påbörjas Övernattningsmöjlighet Antal Antal pe Fattiggården, (rum och boende) Nösund 1:10 m.fl Hällevik 1: Hällevik 1: Mollösund 5:351 m.fl. (rum och boende) Totalt 270 Tabell Områden i översiktsplanen med planläggning 2014 och framåt Övernattningsmöjlighet Antal Antal pe Utvecklingsområde turism Mollösund Industriområde Mollösund Bostäder Hällevikstrand Verksamheter och turism Hällevikstrand Förtätning bostäder och verksamheter Edshultshall Bostäder Barrevik Totalt 640 Tabell Områden i översiktsplanen med planläggning 2014 och framåt Övernattningsmöjlighet Antal Antal pe Nordöstra Hälleviksstrand, fritidshusområde Västra Hälleviksstrand Sollids camping Västra Lyr, Brevik + Äng Totalt 1005 Tabell Externslam från enskilda anläggningar Övernattningsmöjlighet Antal Antal pe Bostäder (befintliga) Totalt 300 Tabell Övernattningsmöjligheter på Käringön Övernattningsmöjlighet Antal Antal pe Fast boende abonnenter Sommarboende abonnenter Gästhamn Hotell Käringön 28 Vandrarhem Trollhummern 16 Stephans Käring Hotell 12 Hus Privat boende Totalt 1313 I tabell är den totala tillkommande belastningen summerad och den hamnar på knappt 3200 pe utan Käringön. Med Käringön, tabell blir den tillkommande belastningen totalt drygt 4500 pe. Käringön är idag ansluten till Tuvesviks ARV men skulle kunna kopplas in på det nya reningsverket i framtiden för att avlasta Tuvesviks ARV. Orust kommun 11 av
12 Tabell Totalt antal nya pe som kan komma att kopplas in till det nya reningsverket utan Käringön Övernattningsmöjlighet Antal pe Totalt 3199 Tabell Totalt antal nya pe som kan komma att kopplas in till det nya reningsverket med Käringön Övernattningsmöjlighet Antal pe Totalt Belastning 3.1 Metod för beräkningar Beräkningarna på det inkommande och utgående avloppsvattnet har gjorts med hjälp av de dygnsprov som tas på Mollösunds ARV, Barreviks ARV och Hällviksstrands ARV. Dygnsproven tas i regel två gånger i månaden. Det ena tas i första halvan av månaden medan det andra tas i andra halvan av månaden. Provtagningen utförs i regel från måndag morgon till tisdag morgon. De data som har använts vid beräkningarna är från och med 2002 till och med Analysresultaten för de tre verken har adderats ihop till en totalbelastning som avser det, för de tre verken, sammanlagda upptagningsområdet. För att se hur belastningen fluktuerar under året har analysresultaten delats in i olika perioder. Följande beräkningar har genomförts: Medel total (02-12): Medelvärdet av alla provtagningar mellan 2002 och Medel 1/7-15/8 (02-12): Ett medel av alla högsäsongsvärden mellan den 1 juli till den 15 augusti 2002 till Under denna period är belastningen från upptagningsområdet som högst. Medel 16/8-30/6 (02-12): Ett medel av alla värden under lågsäsong mellan den 16 augusti till den 30 juni för 2004 till Under denna period är belastningen från upptagningsområdet mindre. Maxmedel: Ett medelvärde av maxvärdena för varje år och period. Halvmånadsmedelvärde: Dygnsproven har också delats in halvmånadsvis, dvs. från den 1a i varje månad till den 15e och från den 16e till slutet av månaden. Detta har gjorts för varje år (02-12) och sedan har ett medelvärde räknats ut för varje halvmånad. På detta sätt fås ett mera representativt värde för varje halvmånad än om endast ett år redovisas. Maximal veckomedelbelastning (MVB): I beräkningarna används det maximala halvmånadsmedelvärdet som ekvivalent till den maximala veckomedelsbelastningen. Detta för att den faktiska maximala veckomedelsbelastningen ej går att fastställa direkt då provtagning sker två gånger i månaden. Det maximala halvmånadsmedelvärdet kan dock antas, med adekvat noggrannhet, ligga nära den faktiska maximala veckomedelbelastningen. Orust kommun 12 av
13 Den framtida belastningen har beräknats utifrån två scenarion; ett framtida fall utan anslutning av Käringön och ett fall med anslutning av Käringön. I det första fallet har motsvarande 3200 pe under högsäsongsperioden (1 juli till den 15 augusti) och 1600 pe under lågsäsongsperioden (16 augusti till den 30 juni). I det andra fallet då en anslutning av Käringön sker så har motsvarande 4600 pe lagts till under högsäsongsperioden och 2300 pe under lågsäsongsperioden. 3.2 Dagens uppmätta belastning I figur redovisas det sammanlagda antalet pe som belastar Mollösunds ARV, Barreviks ARV och Hällviksstrands ARV idag. Belastningen redovisas som halvmånadsmedelvärden på den sammanlagda inkommande belastningen till de tre verken under perioden Antalet pe med avseende på BOD 7 är som högst under första halvan av juli och är då ca pe för att sedan gradvis sjunka till pe under den andra halvan av augusti. En motsatt trend kan ses för antalet pe baserat på kväve, vilket stadigt ökar från pe under första halvan av juli fram till den första halvan av augusti då ett maximum nås på ca pe. Antalet pe baserat på medelvärdet på alla föroreningar är ca pe under hela högsäsongsperioden. Pe in till Mollösunds ARV, Barreviks ARV och Hälleviksstrands ARV ( ) Pe Pe BOD Pe COD Pe P-tot Pe N-tot Pe medel Datum Figur Antalet pe in till Mollösunds ARV, Barreviks ARV och Hällviksstrands ARV från I tabell är antalet pe redovisade säsongsvis för Den maximala veckomedelbelastningen under högsäsong är ungefär dubbelt så stor som under lågsäsong (1 654 pe under högsäsong och 803 under lågsäsong) vilket stämmer bra överens med fördelningen på anslutna abonnenter vad gäller fasta boenden och sommarboenden (se föregående kapitel). Orust kommun 13 av
14 Tabell Antalet pe under perioden * Period pe (BOD7) pe (COD) pe (P-tot) pe (N-tot) pe (alla) 70 g/p.d 140g/p.d 2g/p.d 14g/p.d Medel totalt (02-12) Medel 1/7-15/8 (02-12) MVB 1/7-15/8 (02-12) Medel 16/8-30/6 (02-12) MVB 16/8-30/6 (02-12) *Värdena är sammanställda och beräknade med hjälp av uppgifter från certifierade laboratorier. 3.3 Framtida belastning Den framtida inkommande belastningen exklusive anslutning av Käringön har beräknats genom att 3200 pe lagts på under högsäsong och 1600 pe under resten av året, och 4510 pe respektive 2255 pe i fallet inklusive anslutning av Käringön. Framtida inkommande mängder för de båda fallen presenteras som halvmånadsvärden i figur respektive figur Den mycket utmärkande skillnaden mellan lågsäsong och högsäsong som kan ses i samtliga figurer beror på att det framtida tillskottet pe har adderats för högsäsong och lågsäsong utan att beakta den övergångsperiod som finns däremellan. Antalet pe i framtiden in till Tångens ARV (exklusive Käringön) Pe Pe BOD Pe COD Pe P-tot Pe N-tot Pe medel Vecka Figur Antalet pe i framtiden in till Tångens ARV (exklusive Käringön) Orust kommun 14 av
15 Antalet pe i framtiden in till Tångens ARV (inklusive Käringön) Pe Pe BOD Pe COD Pe P-tot Pe N-tot Pe medel Vecka Figur Antalet pe i framtiden in till Tångens ARV (inklusive Käringön) I tabell och tabell är antalet pe redovisade säsongsvis för det framtida fallet exklusive Käringön respektive inklusive Käringön. Utan anslutning av Käringön uppgår den framtida maximala veckomedelbelastningen till ca 4850 pe med avseende på BOD 7 och något högre för de övriga föroreningarna. Antalet pe med avseende på ett medelvärde på alla föroreningar kommer som maximal veckomedelbelastning uppgå till drygt 5000 pe. Om Käringön ansluts till verket uppgår den framtida maximala veckomedelbelastningen till 6166 pe med avseende på BOD 7 och 6300 pe med avseende på ett medelvärde på alla föroreningar. Tabell Beräknat antal pe i framtiden exklusive anslutning av Käringön Period pe (BOD7) pe (COD) pe (P-tot) pe (N-tot) pe (alla) 70 g/p.d 140g/p.d 2g/p.d 14g/p.d Medel totalt (02-12) Medel 1/7-15/8 (02-12) MVB 1/7-15/8 (02-12) Medel 16/8-30/6 (02-12) MVB 16/8-30/6 (02-12) Tabell Beräknat antal pe i framtiden inklusive anslutning av Käringön Period pe (BOD7) pe (COD) pe (P-tot) pe (N-tot) pe (alla) 70 g/p.d 140g/p.d 2g/p.d 14g/p.d Medel totalt (02-12) Medel 1/7-15/8 (02-12) MVB 1/7-15/8 (02-12) Medel 16/8-30/6 (02-12) MVB 16/8-30/6 (02-12) Orust kommun 15 av
16 4 Utredningsalternativ 4.1 Lokalisering för det nya verket Fyra alternativa lokaliseringar har studerats för det nya avloppsreningsverket. I figur visas de olika alternativen utpekade i en karta. Figur Befintliga reningsverk och alternativa lokaliseringar för ett nytt reningsverk Orust kommun 16 av
17 För- och nackdelarna med alternativen följder nedan. Alternativ 1 Alternativ 1 är lokaliserat i ett planerat industriområde strax norr om Mollösund. Detta är huvudalternativet som kommunen har valt som lokalisering för Tångens ARV. Fördelar: + Läget är höjdmässigt optimalt för en utloppsledning med självfall. + Platsen ligger i direkt anslutning till landsvägen och ger ökad och bra tillgänglighet via befintlig tillfartsväg för transporter av kemikalier och slam. + Lokaliseringen är belägen i planerat industriområde samt intill befintlig vindkraftsanläggning vilket innebär att anläggningar som kan uppfattas som störande med avseende på visuell påverkan och buller koncentreras till en och samma plats. Nackdelar: - Platsen är belägen relativt nära bostadsbebyggelse (jämfört med de övriga alternativen). Alternativ 2 Placeringen för alternativ 2 är utanför bebyggt område vid läge Sandvik som ligger mellan Barrevik och Mollösund. Detta var kommunens huvudalternativ från början, men kommunen ändrade sig efter det ha fått in många kommentarer/protester från allmänheten i samrådsförfarandet. Fördelar: + Placeringen av det nya reningsverket ligger vid en naturlig sänka i bergsområdet söder om Sandvik. + Läget är relativt skyddat och höjdmässigt optimalt för en utloppsledning med självfall. + Platsen ligger i direkt anslutning till landsvägen och ger ökad och bra tillgänglighet via befintlig tillfartsväg för transporter av kemikalier och slam. + Färre luktproblem och störningar för fastigheter/boenden än i dagens situation. Det finns inga direkta närboenden i området. Nackdelar: - Nackdelen är att platsen vid Sandvik ligger inom strandskyddat område och i ett relativt oberört område. - Placeringen har mött betydande motstånd från allmänheten i ett tidigare samråd, särskilt från ett bostadsområde Edshult som ligger strax norr om Sandvik. - Det finns begränsat med plats för placeringen av byggnaderna då området är omgärdat av en gammal stenmur som har ett kulturellt värde. Orust kommun 17 av
18 Alternativ 3 Placeringen för alternativ 3 är vid kusten norr om Mollösund. Fördelar: + Kortare utloppsledning än i alternativ 2. + Färre luktproblem och störningar för fastigheter/boenden än i dagens situation. Det finns inga direkta närboenden i området. Nackdelar: - Bergigt landskap utmed kusten, vilket kräver mycket sprängarbete. - Förstörelse av fin landskapsbild. - Tillfartsvägar saknas, ca 1 kilometer väg behöver byggas över berget. - Försämrad möjlighet till nyanslutning av abonnenter/sanering. - Svårigheter att ansluta Lyrön. - Ligger inom strandskyddat område. Alternativ 4 Placeringen för alternativ 4 är nordväst om Nösund. Följande argument (positiva och negativa) för att placera reningsverket enligt alternativ 4 listas upp nedan: Nackdelar: - Problem att köpa marken av markägaren. - Marken är sank. - Problem med tillfartsväg, cirka 500 meter väg måste byggas. - Besvärligt att lägga landledningen från Barrevik. Slutsats Alternativ 3 och 4 innebär i båda fall stora kostnader samt, i förhållande till alternativ 1 och 2, ett påtagligt ingrepp på naturmiljön till följd av det markarbete som krävs för att kunna bygga på dessa platser samt eftersom relativt långa tillfartssträckor måste anläggas. Båda alternativen innebär även svårigheter vad gäller ledningsdragningar till dessa platser. Alternativ 3 och 4 har därmed ej studerats närmare. Alternativ 2 var initialt kommunens huvudalternativ men valdes bort då flertal kritiska synpunkter inkom i samband med samrådsförfarandet. Alternativ 2 innebär en lokalisering i ett relativt skyddat och höjdmässigt optimalt område. Det finns inga direkta närboenden i området och platsen ligger i direkt anslutning till landsvägen. Jämfört med alternativ 3 och 4 innebär alternativ 2 betydligt lägre kostnader för kommunen och en mindre påverkan på naturmiljön. Området är dock relativt oberört och att uppföra ett avloppsreningsverk här skulle medföra en substantiell negativ påverkan på landskapsbilden och även inkräkta på strandskyddat område. Orust kommun 18 av
19 Alternativ 1 innebär en lokalisering strax norr om Mollösunds samhälle. Området är höjdmässigt optimalt för självfall och ligger i direkt anslutning till landsvägen. Platsen är inom ett planerat industriområde och intill ett befintligt vindkraftsverk vilket innebär en mindre negativ påverkan på landsskapsbilden än alternativ 2. Långsiktigt finns även en möjlighet att ansluta vinkraftsverket till avloppsreningsanläggningen och på så vis täcka en del av anläggningens energibehov med förnybar energi, i enlighet med hushållnings- och kretsloppsprinciperna. Sammantagningsvis innebär lokaliseringsalternativ 1 minst negativ påverkan på naturmiljön och landsskapsbilden jämfört med de övriga alternativen. Det som talar emot alternativ 1 är att platsen är belägen relativt nära bostadsbebyggelse. Buller och luktolägenheter till närboenden kan dock minimeras med relativt enkla åtgärder och anses därmed inte innebära något hinder. 4.2 Alternativa reningsprocesser Ett flertal processalternativ har tagits fram. Efter en första urskiljning fanns tre processalternativ för avloppsvattenreningen kvar. Processtegen för dessa tre alternativ är kort beskrivna i tabell Processcheman för de tre alternativen finns i bilaga 4 till tillståndsansökan för Tångens ARV. Tabell Alternativa reningsprocesser för Tångens ARV Processteg/alternativ Mekanisk rening Galler/sil Galler/sil Galler/sil Sandfång Sandfång Sandfång Sandfång Försedimentering - Försedimentering Försedimentering Fördenitrifikation MBBR MBBR Aktivslam Mellansedimentering Mellansedimentering - - BOD-avskiljning Biorotorer Biobäddar Aktivslam Nitrifikation Biorotorer Biobäddar Aktivslam Efterdenitrifikation * MBBR * MBBR * Aktivslam * Eftersedimentering Eftersedimentering Eftersedimentering Eftersedimentering Efterpolering Mikrosilar Mikrosilar Mikrosilar *Efterdenitrifikation anges ej i processcheman. Alternativ 1 och 2 kan förses med förstärkt kväverening genom tillämpning av efterdenitrifikation med hjälp av MBBR-bassänger och tillförsel av en extern kolkälla. Efterdenitrifikation kan även tillämpas i ett aktivslamsystem (alternativ 3). De framtagna processalternativen som är redovisade i tabell är utformade enligt samma koncept och rening av avloppsvattnet kan förväntas vara lika effektiv för samtliga av alternativen. I samtliga tre alternativ sker mekanisk rening med galler/sil följt av fördenitrifikation med hjälp av kolkällan i det inkommande vattnet. Efter det biologiska steget sker flockning och eftersedimentering och slutligen sker efterpolering av vattnet med mikrosilar. Samtliga alternativ kan vidare förses med förstärkt kväverening genom tillämpning av efterdenitrifikation. Den grundläggande skillnaden mellan de olika alternativen är den teknik som används i det biologiska steget. Tre olika tekniker finns att välja mellan: biorotorer, MBBR och aktivslam. Biologisk rening med biorotorer är en energisnål metod som fungerar lika bra som de övriga Orust kommun 19 av
20 metoderna. En generell nackdel med användning av biorotorer är att fler enheter erfordras för att uppnå en given reningsgrad. Denna nackdel är dock en fördel för det aktuella området då stora variationer i belastningen kan ses mellan olika perioder. Jämfört med de övriga alternativen möjliggör alternativ 1 med 8 st. biorotorer fler omkopplingsmöjligheter och större flexibilitet beroende på belastningssituation samtidigt som energiförbrukningen är lägre. Alternativ 1 är därmed den mest fördelaktiga lösningen för Västra Orusts upptagningsområde och är det processalternativ som har valts för det framtida verket. 4.3 Utsläppspunkten och utloppsledningen Detta avsnitt kommer att kompletteras med spridningsberäkningar för de olika utsläppspunkterna. Alternativa utsläppspunkter samt utloppsledningens sträckning har utretts för lokaliseringsalternativ 1 (Tången) och alternativ 2 (Sandvik). Undersökningar har gjorts på bottentopografin från de olika lokaliseringspunkterna ut till vad som bedömts som lämpligaste recipientområde för det framtida utsläppet. Undersökningarna har utförts av Hydrogis AB med hjälp av ekolodsplotter 200 khz, som skapar en tredimensionell bild av bottentopografin. I modellen har brytpunkter plottats ut för att erhålla lämpligaste sträckor, dvs. med så få höjdpunkter på ledningsprofilerna som möjligt. Rapporterna finns i bilaga 8 respektive bilaga 9. Nedan redovisas en sammanfattning av rapporterna. Lokaliseringsalternativ 1 (Tången) Ett planerat nytt reningsverk vid nedre Tången innebär att utloppsledningen kommer att gå ut i saltsjön genom en stenig ravin mellan bergen. På ett avstånd 600 meter ut från land går ledningen genom en smal passage med sediment mellan några bergsgrund och djupet blir ca 12 meter. Därifrån och fram till ca 200 meter innan valt utsläppsläge (alternativ A) består bottnen av stora planan sedimentytor på djup mellan 15 och 17 meter. Den sista sträckan går ledningen in i en canyon, som blir allt smalare ju längre mot väster man kommer. Ledningen kommer mynna på ca 20 m djup där bottnen består av sand-skalsand. Ledningsmynningen bedöms här få en mycket god spridningseffekt på det renade avloppsvattnet, som i princip utgörs av sötvatten och kommer därför att stiga mot ytan. Det når språngskiktet efter ca 5-8 m stigning, vilket innebär att utspädningen blir mycket effektiv. Möjlighet finns att förlänga ledningens mynning längre ut åt väster (alternativ B). I detta fall blir dock bottnen mer småkuperad och canyonen mer slingrig och härvidlag måste ledningen dessutom passera en grundrygg som sticker upp 2 meter. Vattendjupet i den yttre delen ligger på ca m djup, dvs. man kommer inte särskilt djupare ner med en sådan förlängning jämfört med valt läge. I figur visas den framtida utloppsledningen med valt utloppsläge (A) samt det studerade alternativa utloppsläget (B). Orust kommun 20 av
21 Figur Alternativa utsläppspunkter samt utloppsledningens sträckning från lokaliseringsalternativ 1 (Tången) Lokaliseringsalternativ 2 (Sandvik) För lokaliseringsalternativ 2 (Sandvik) undersöktes tre alternativ, vilka benämns alternativ A, B respektive C. Det alternativ som ansågs vara bäst - i detta fall alternativ A - undersöktes därefter med sidescan sonar 450KHz (chirpad frekvens), dels för att få information om eventuella föremål som kan vara av marinarkeologiskt intresse och dels för att få information om förekommande och oönskade berg eller steniga bottenområden. Ledningen - enligt samtliga utredda alternativ - avses gå ut längst in i Sandvik. Här följer ledningen en befintlig ränna med sedimentbotten och där ingen högre vegetation finns. Ålgräsvegetation finns däremot på sidorna intill rännan, dock inte längst in i Sandvik. Några betydande skador på de marina bottnarna uppkommer inte i denna ledningsträckning. Alternativ A: Öster om St. Bockholmen följer alternativ A rännan mot norr. Här finns några mindre höjdpunkter som måste passeras. Troligen består de av sedimentavsättningar. Ledningarna korsar därefter den inre nord-sydgående farleden strax intill den gröna farledsmarkeringen. Förbi östra Bråtö och Roland går ledningen väster om farleden, men tvingas sedan ligga i leden i höjd med de båda småöarna väster om Roland. Här möter man i norr också ledningarna från Sjöleden som går in mot Barrevik. Ledningarna kommer att ligga på botten med finsediment och går därefter ifrån farleden för att med jämn lutning gå genom Kråksunds gap och eventuellt mynna på ca 30 m djup. Orust kommun 21 av
22 Ledningsmynningen bedöms här få maximal spridningseffekt på det renade avloppsvattnet. Då detta i princip utgörs av sötvatten kommer det att stiga mot ytan. Det når språngskiktet efter hela 18 m stigning (salthaltsprångskiktet brukar vanligen ligga på 12 m djup), vilket innebär att utspädningen blir mycket effektiv. Troligen kommer merparten av avloppsvattnet att inlagras under språngskiktet. Vid västliga vindar pressas ytvattnet (0-12 m djup) genom Kråksundsgap i riktning mot land. En bottenström (12-30 m djup) går i regel i motsatt riktning och drar därför med sig det utspädda avloppsvattnet bort från sundet mot havet. Man behöver sannolikt inte välja detta optimala läge för utsläppet. Ledningen kan förkortas så att mynningen hamnar innanför Kråksundsgap, men mynningen bör då ligga minst några meter under språngskiktet för att få en acceptabel utspädning, dvs. ju djupare desto bättre. Recipientområdet innanför Kråksundsgap har både stor volym och god vattenomsättning. Ledningsprofilen i alternativ A är mycket jämn med undantag av de små pucklarna norr om St Bockholmen. Alternativ B: Alternativet går söder om St Bockholmen i en ränna med jämn botten som mynnar ut mot den inre farleden, som måste korsar. Därefter tvingas ledningen upp på en höjdrygg (dock med förhållandevis jämn botten) från Tvistjärten mot södra Bråtö. Ledningen dyker därefter ner i sundet mellan Bråtö och Vannholmen där den kommer att ligga i den yttre nord-sydgående farleden. Här är bottnen besvärlig med flera trösklar av berg som måste passeras. Av denna anledning rekommenderas inte alternativ B. Alternativ C: Alternativet ansluter från alternativ B innan korsningen av den inre farleden och går runt Tvistjärten för att åter ansluta till alternativ B innan sista sträcka mot mynningen utanför Kråksunds gap. Då sista sträckan i alternativ B är mycket ojämn, finns möjlighet att lägga mynningen i punkten U1 dvs. innan profilen dyker igen. Ännu kortare ledning erhålls om man förlägger utloppet till punkten U2 på ca 14 m djup. Djupet för både U1 och U2 ligger dock mycket nära salthaltsprångskiktet, vilket gör att avloppsvattnet kommer att nå vattenytan. Man bör också betänka att utsläpp av industriavloppsvatten från fiskberedningen i Mollösund, vilket också sprids hit, eventuellt kan ge viss kumulativ effekt på recipienten här I figur visas samtliga alternativ för lokaliseringsalternativ 2 (Sandvik). Orust kommun 22 av
23 Figur Alternativa utsläppspunkter samt utloppsledningens sträckning från lokaliseringsalternativ 2 (Sandvik) Slutsats Lokaliseringsalternativ 1 (Tången) innebär att utloppsledningen blir kortare än utloppsledningen från Sandvik. Utloppsledningen från Tången ut till utloppsläge A blir ca 2 km, och till utloppsläge B ca 3 km. Utloppsledningen från Sandvik ut till utloppsalternativ A (Kråksunds gap) blir däremot drygt 4 km lång. Utloppsledningen från Sandvik innebär även en slingrad ledning som tvingas passera ett antal mindre höjdpunkter och ledningen måste runda hela Bråtö för att nå utsläppspunkten. En fördel med en utloppsledning från Sandvik är dock att man når lägre vattendjup, ca 10 m djupare än med en utloppsledning från Tången. I båda fall bedöms dock utsläppspunkterna ha mycket bra spridningseffekter på det renade avloppsvattnet och recipientområdena har i båda fall god vattenomsättning. Den största nackdelen som kan ses med en utloppsledning från Tången är att en mindre yta i ett område som är bevuxet med sällsynta växtarter vid Djupviken måste grävas upp i samband med ledningsarbetet, se kapitel 5.2. I det stora hela är det dock små skillnader mellan de olika alternativen vad gäller fördelar och nackdelar och det finns inget som starkt talar för det ena eller det andra alternativet. Orust kommun 23 av
24 4.4 Avloppsledning från Mollösunds samhälle Spillvatten från Mollösunds samhälle kommer i framtiden att pumpas till Tångens ARV via en pumpstation som kommer att ersätta Mollösunds avloppsreningsverk. Spillvattnet kommer att pumpas genom en sjöförlagd ledning som går via sundet mellan Mollön och fastlandet fram till Djupviken. Tre alternativa ledningssträckor har undersökts med avseende på topografi och ledningsprofiler. Undersökningen har genomförts av Hydrogis AB och rapporten finns i bilaga 8. De olika alternativen redovisas i figur Figur Alternativa ledningssträckor från Mollösunds samhälle till Djupviken Utav de utredda alternativen anses alternativ A vara den bästa med avseende på ledningsprofilens jämnhet. Den ligger helt på sedimentbotten och rundar bergsgrunden norr om badplatsen vid Mollösund. Alternativ A ger dock den längsta ledningen, på ca meter. Alternativ B och C ger kortare ledningssträckor men medför i båda fall ojämna profiler med risk för att luft samlas i ledningen. Detta kan förvisso undvikas genom att anordna luftare på ledningens höjdpunkter, men då finns det istället risk för utläckage av orenat avloppsvatten som kan påverka den badplats som finns i närheten samt lokalt ökat antal cyanobakterier på bottnen kring luftaren. Orust kommun 24 av
25 Mot bakgrund av Hydrogis rapport har ledningsalternativ A valts då detta alternativ innebär en mindre risk för komplikationer och mindre risk för påverkan på omgivningen. 4.5 Nollalternativ Nollalternativet är en beskrivning av vad som händer om projektet inte kommer till stånd och konsekvenserna utav det. I det aktuella fallet betyder nollalternativet att inget nytt avloppsreningsverk uppförs och att behandling av avloppsvatten även fortsättningsvis bedrivs vid de befintliga reningsverken Mollösunds ARV, Barreviks ARV och Hällviksstrands ARV. Dessa reningsverk är dock i behov av omfattande upprustningar och utbyggnader inför den ökade belastningen som väntas tillkomma till följd av planerade utbyggnader. Då samtliga anläggningar är belägna i tätbebyggelser (och dessutom har sina utsläppspunkter nära samhällena och dess badplatser), är utbyggnader av dessa verk svåra att genomföra. Sammanfattningsvist innebär nollalternativet en större negativ påverkan på miljö och omgivning samt större kostnader för kommunen i det långa loppet då ett större verk är mera resurs- och energieffektivt en tre enskilda verk. 5 Områdesbestämmelser 5.1 Översiktsplan och detaljplan Översiktsplanen för regler och rekommendationer, samt för användning av mark- och vattenområden i Orust kommun finns i bilaga 2. Den planerade lokaliseringen för Tångens ARV är inom ett planerat industriområde och intill ett befintligt vindkraftverk. Inget detaljplan har ännu upprättats för det berörda området. 5.2 Riksintressen och andra intressen Miljöbalken anger att områden som är av nationell betydelse för vissa samhällsintressen kan klassas som riksintresse. Det innebär i sin tur att områdets värden är så stora att de ska ges företräde vid beslut som rör användning av mark och vatten i området. Hushållning med naturresurser är en viktig grundtanke bakom klassningen av områden som riksintresse. Målet är helt enkelt att mark och vatten ska användas för det eller de ändamål de är bäst lämpade för. Ett område som pekats ut som riksintresse ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dess värden. Tångens ARV och dess ledningsnät kommer att beröras av enligt nedan beskrivna riksintressen. Riksintressen för naturvård och friluftsliv Områden av riksintresse för naturmiljön respektive friluftslivet ska skyddas mot sådana åtgärder som kan påtagligt skada naturmiljön. Med påtaglig skada på naturmiljön avses påtaglig skada på värden i naturmiljö som har betydelse från allmän synpunkt och som inte kan återskapas eller ersättas om de en gång förstörs. Kartor över närliggande riksintressen och naturreservat finns i bilaga 7. Orust kommun 25 av
26 Stora delar av Orust kommun är utpekade som områden av riksintresse för friluftsliv, likaså området kring Mollösund där det nya verket föreslås byggas. I närområdet finns även områden som klassas som riksintressen för naturvård. Lokaliseringen för det nya verket är dock inom ett planerat industriområde som i dagsläget bär tydliga spår av mänsklig verksamhet, bl.a. i form av ett befintligt vindkraftverk. Därför bedöms eventuell negativ påverkan på de natur- och kulturvärden som finns i Mollösundsområdet vara förhållandevis liten, jämfört med andra möjliga lokaliseringsalternativ i västra Orust. Lokaliseringen bedöms inte heller, i någon större utsträckning, försämra möjligheterna till eller värdet av ett rörligt friluftsliv i området. Natura 2000-områden I västra Orust finns områden som skyddas enligt Natura Samtliga av dessa områden ligger utanför den planerade lokaliseringen och ledningssystemet. Natura 2000-områdena i närheten beskrivs nedan medan en karta över områdena presenteras i bilaga 7. Måseskär (SE ) är ett natura 2000-område som befinner sig cirka 6,5 km väst om den tänkta utsläppspunkten. Det främsta bevarandesyftet i detta område är att bevara en livskraftig population av knubbsälen och dess livsmiljö. Natura 2000-området Måseskär i Orust kommun är beläget sydväst om Käringön. Detta område inkluderar bland annat öarna Fågelskär, Måseskär och Bonden. Runt öarna finns grund-områden med ett antal mindre öar och skär. Botten i området består till största delen av berg. På hårdbottnarna i området finns ett rikt växt och djurliv. Under algbältet förekommer bland annat röd hornkorall, solsjärnan och hästmusslan. Hårdbottnar är i allmänhet även viktiga habitat för många fiskarter t.ex. berggylta, blågylta och torsk. Knubbsälen är under delar av året beroende av land och Natura 2000-området Måseskär inkluderar viktiga sällokaler. Här utnyttjar knubbsälen framförallt stenar och skär i områden som inte är allt för kraftigt påverkade av vågor. Under pälsbytningsperioden och när ungarna (kutar) föds och diar är knubbsälen helt eller delvis bunden till land. Måseskär är dessutom viktig häckningsplats för en rad fågelarter. Här häckar bland silltrut, havs- och gråtrut, fiskmås, fisktärnor större strandpipare, skärpiplärkor, hämpling och tobisgrissla. Måseskär har också ett stort botaniskt värde. På ön förekommer bland annat Bohus-fetknoppen. Stigfjorden (SE ) är ett natura 2000-område med ett antal naturreservat som befinner sig cirka 5 km sydöst om den tänkta utsläppspunkten. Det främsta bevarandesyftet i detta område är att bevara ett marint stort sammanhängande grunt skyddat innerskärgårdsområde med rika uppväxtplatser för fisk och ryggradslösa djur och med stor betydelse för fågellivet. Natura 2000 området Stigfjorden utgörs av ett stort, mestadels grunt och skyddat (dvs. relativt oexponerat av öppet hav) vattenområde mellan Orust och Tjörn. Området omfattar även landarealer på ett stort antal mindre skär och öar som bildar en omsluten skärgård i fjorden. Orust kommun 26 av
27 Områdets naturvärden utgörs främst av det stora skyddade vattenområdet med dess mosaik av mycket varierande naturtyper som grunda marina mjukbottnar med b.la ålgräs och naturliga musselbankar, salta strandängar, kala eller bevuxna bergsklippor och bördiga skalgrusblandade sprickdalgångar. Stigfjorden är ett viktigt vinterbetesområde för flyttande fåglar. Det är av stor betydelse som uppväxtområde för fisk och ryggradslösa djur samt ett viktigt flytt-, häcknings- och ruggningsområde för fåglar. Ålgräsvegetationen på grunda mjuka ler och sandbottnar är av stor betydelse för reproduktion av olika fiskarter. Härmanö (SE ) är ett natura 2000-område och ett naturreservat som befinner sig cirka 7,5 km nordväst om den tänkta utsläppspunkten. Det främsta bevarandesyftet är att bevara och utveckla den höga artrikedom och arttäthet som är resultatet av en långvarig, traditionell hävd av de naturliga betesmarkerna. Härmanö ligger i det yttersta kustlandet väster om Orust. Hela området omfattas av naturreservat, riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö. Den uppspruckna och brutna gnejsberggrunden är rik på hällskulpturer av olika slag och präglar i hög grad öns natur. Ön domineras av hällmarker med vidsträckta ljunghedar. Skalgrusförekomster ger ställvis en mycket rik flora. Odlad mark förekommer ännu i viss utsträckning på ön och ängar och hagar hålls öppna genom slåtter och bete. Stora delar av de tidigare betesmarkerna på hedytorna befinner sig dock i igenväxning. Betesmarker i övrigt förekommer både på gammal åkermark och på havsstrandängar i såväl norra som södra delen av området. Av öns hävdade kulturmarker ligger de flesta på den östra delen mellan Klippevik i söder och Vadet i norr. Ett mycket vackert ängs- och strandängsområde ligger vid den trånga havsviken Vadet på öns norra del. Här finns en öppen slåtteräng, öppna utmarker samt betesmarker med strandängsvegetation. Gamla odlingsmarker i anslutning till detta område, bestående av smala skiften, används också för slåtter och bete. Badplatser En karta över närliggande badplatser finns i bilaga 7. De badplatser som ligger i närheten av utsläppspunkten är Mollösunds badplats som ligger cirka 1,6 km öst om utsläppspunkten, Käringöns badplats som ligger cirka 5,5 km väster om utsläppspunkten och Hälleviksstrands badplats som ligger cirka 4,5 km norr om utsläppspunkten. Den badplats som eventuellt kan tänkas påverkas av utsläppen är Mollösunds badplats som ligger norr om Mollösunds samhälle. Dock finns en ström som går genom sundet mellan Mollön och fastlandet och som i regel är nordgående, vilket förhindrar att avloppsvattnet skall kunna inverka negativt på badplatsens vattenkvalitet. Vattnet går från badplatsen i västligriktning mot sundet. Även vid sydgående ström uppträder samma strömriktning från badplatsen, men med betydligt svagare ström (Hydrogis AB, 2013). Orust kommun 27 av
28 Sällsynta arter runt Djupviken Den planerade utloppsledningen från Tångens ARV kommer att ledas igenom Djupviken. Vid strandkanten finns följande sällsynta växtarter: Dvärglin, Jungfru Marie Nycklar, Granspira, Ängsstarr, Loppstarr, och Murgröna, se karta i bilaga 7. Den påverkan som kan uppkomma på detta område är dock begränsad till en kort tidsperiod under byggtiden då ledningen dras igenom viken. Vidare är det en mindre yta i området som kommer att beröras av byggarbetet. Långvariga och permanenta konsekvenser på nämnda växterarters bestånd kommer således ej föreligga. Fredningsområden för fisk I bilaga 7 finns en karta över områden i västra Orust som är avsatta som fredningsområden för fisk. Inga sådana områden finns i närheten av utsläppspunkten eller ledningssystemet. 5.3 Miljökvalitetsnormer Vattenmyndigheten har beslutat om miljökvalitetsnormer för alla yt- och grundvattenförekomster inom Västerhavets vattendistrikt (14 FS 2009:533 Länsstyrelsens författningssamling). Miljökvalitetsnormerna anger de kvalitetskrav som gäller för varje vattenförekomst och vid vilken tidpunkt de senast ska vara uppfyllda. Inför beslutet har Vattenmyndigheten kartlagt och beskrivit tillståndet för alla vattenförekomster genom en statusklassificering. För ytvatten anges exempelvis status utifrån de ekologiska och kemiska förhållandena. Tången området samt Mollöfjorden omfattas av miljökvalitetsnormer för ytvatten. En provtagningsstation finns i Mollöfjordens vattenområde (SK27). I Tången områdets vattenområde finns det för närvarande ingen provtagningsstation, närmaste provtagningsstation är belägen i Lerkilen nordväst om Hälleviksstrands samhälle, se karta i bilaga 7. I tabell redovisas provtagningsstationerna. Tabell Provtagningsstationer i Mollöfjorden och Lerkilen Station Vattenområde Program Undersökning SK27 Mollöfjorden Samordnat marint miljöövervakningsprogram för bottenfauna i Västerhavet Bottenfauna Lerkilen Lerkilen NMÖ, Sjöar omdrevsstationer Vattenkemi Orust kommun 28 av
VÄSTRA ORUST AVLOPPSRENINGSVERK
VÄSTRA ORUST AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅD MED ALLMÄNHETEN FÖR NYBYGGNATION ANLEDNING TILL NYBYGGNATION 1. Avloppsvattenrening i Västra Orust sker idag i åldersstigna anläggningar i Hälleviksstrand, Barrevik
Läs merMark de Blois/Behroz Haidarian Bilaga 9. Sjöförlagda VA-ledningar från Sandviken, Orust kommun (Hydrogis AB)
H2OLAND Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67 Bilaga 9 Sjöförlagda VA-ledningar från Sandviken, Orust kommun (Hydrogis AB) Orust kommun 2013-07-02 MKB Tångens ARV HYDROGIS AB SJÖFÖRLAGDA
Läs merBilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67
Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...
Läs merÄNGHOLMENS AVLOPPSRENINGSVERK
ÄNGHOLMENS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅD FÖR OM- OCH NYBYGGNATION PROGRAM 1. Bakgrund 2. Lokaliseringsalternativ 3. Lägesbeskrivning 4. Utformning av reningsverket, idag och i framtiden 5. Planförhållanden,
Läs merHÖVIKSNÄS AVLOPPSRENINGSVERK
HÖVIKSNÄS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅD FÖR OM-OCH NYBYGGNATION PROGRAM 1. LOKALISERING OCH UPPTAGNINGSOMRÅDE 2. BELASTNING OCH FLÖDE 3. UTSLÄPPSVILLKOR 4. OMBYGGNAD 5. TIDSPLAN 6. PLANFÖRHÅLLANDEN 7. MILJÖPÅVERKAN
Läs merAnsökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag
BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar Ånge kommun, Västernorrlands län 2016-09-15 Samråd för 40 kv luftledning
Läs merÅrsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,
Läs merSamrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk
Sida 1(8) Datum 2015-05-28 Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk På uppdrag av Leksand Vatten AB Handläggare Anna Danielsson På uppdrag av Leksand Vatten AB 0247-44140 anna.danielsson@dvaab.se
Läs merYttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm
Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande
Läs merTILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30
TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK Karlstad Uppdragsnummer 2004-30 VA-Konsulten Magnus Aronsson AB Granitvägen 28 653 50 Karlstad Telefon 070-307 87 75 arv:2004-30 Tillsta ndsanso kan:130521
Läs merOmbyggnation av Hamburgsunds ARV
Ombyggnation av Hamburgsunds ARV Underlag för samråd 2014-10-03 (reviderat 2015-02-23) Hamburgsunds ARV 1 av 50 2015-02-23 Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Inledning... 4 3 Bakgrund
Läs merBerg avloppsreningsverk Årsrapport 2012
Berg avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen 0780-50-021 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Lokalisering och recipient... 3 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning...
Läs merORUST KOMMUN TILLSTÅNDSANMÄLAN
ORUST KOMMUN TILLSTÅNDSANMÄLAN VAREKILS ARV Innehållsförteckning 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 3 2. ANSÖKANS AVSEENDE... 4 3. SENAST GÄLLANDE TILLSTÅND... 5 4. YRKANDEN... 5 5. BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN...
Läs merMÖRHULT DETALJPLAN FÖR FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING
1 (6) DETALJPLAN FÖR MÖRHULT FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING FÖRUTSÄTTNINGAR En behovsbedömning har genomförts efter koncept för planhandlingar daterade 2012-03-06,
Läs merEnligt MB 3:5 skall områdena skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra yrkes skets bedrivande.
12 I planbeskrivningen har riksintressena redovisats under respektive sektorbeskrivning, där också riksintressenas omfattning framgår av kartredovisning. Här redovisas en kortfattad sammanställning av
Läs merRAPPORT. Härjedalen Tillstånd HÄRJEDALENS KOMMUN ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER 1644764000 2015-12-22
HÄRJEDALENS KOMMUN Härjedalen Tillstånd UPPDRAGSNUMMER 1644764000 SAMRÅDSUNDERLAG 2015-12-22 ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ JESSICA RAFTSJÖ LINDBERG Sammanfattning Enligt Härjedalens översiktsplan för Funäsdals-området
Läs merNytt avloppsreningsverk
Nytt avloppsreningsverk Kortversion av samrådsunderlag Skriv text här Samhällsbyggnadsförvaltningen Carolin Ljungcrantz 0171-625270 carolin.ljungcrantz@enkoping.se Ärendenummer TF2017/830 Dokumenttyp Beslutad
Läs merNy och ombyggnad av bostäder på skoltomten Åstol 1:43 Tjörns kommun
Uddevalla den 7 juni 01 Ny och ombyggnad av bostäder på skoltomten Åstol 1: Tjörns kommun Vatten- och avloppsanläggningar Utredning Gamla skolan Åstol 1 Allmänt Den gamla skolan på Åstol skall byggas om
Läs merMark de Blois/Behroz Haidarian
Innehållsförteckning 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 3 2. ANSÖKANS AVSEENDE... 4 BELASTNING... 4 RENINGSVERKETS UPPBYGGNAD... 5 3. GÄLLANDE TILLSTÅND... 5 4. YRKANDEN... 6 YRKADE VILLKOR... 6 5. BESKRIVNING
Läs merVindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796
Vindpark Boge Fotomontage. Utsikt från Kalbrottet i Slite. Vindkraftverket i förgrund är det befintliga verket Tornsvalan. De sju verken i Vindpark Boge syns i bakgrunden. Sammanfattning av ansökan 2012-07-19
Läs merMiljörapport. Kvicksund 2014.
Miljörapport. Kvicksund 2014. Innehåll 1 Grunddel Flintavik... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Flintavik... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening... 3 2.4 Kemikaliehantering...
Läs merNy föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla
Dagordning De nya föreskrifterna Miljörapportering för avloppsreningsverk Begreppet Max GVB och dess betydelse EU-rapportering Aktuella prövningar Behov av återkommande träffar? 1 Ny föreskrift NFS 2016:6
Läs merExempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla
Datum 2009-09-10 1 (6) Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Följande råd när det gäller vad en tillståndsansökan enligt 9 kap Miljöbalken
Läs merBilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket
Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson
Läs merMaximal genomsnittlig veckobelastning
Maximal genomsnittlig veckobelastning Robert Ljunggren, Linda Gårdstam, Naturvårdsverket 1 NÄR OCH HUR SKA MAX GVB ANVÄNDAS Tätortens max gvb avgör vilken rening som krävs enligt SNFS 1994:7 Tillståndet
Läs merKOMPLETTERING AV TILLSTÅNDSANSÖKAN
KOMPLETTERING AV TILLSTÅNDSANSÖKAN UPPDRAG Norra mälarstranden UPPDRAGSNUMMER 13002743 UPPDRAGSLEDARE Cecilia Sjöberg UPPRÄTTAD AV Cecilia Sjöberg, Gustav Wredh, Peter Ekström DATUM 2018-03-22 Till: Mark-
Läs merDEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV HULABÄCK 19:1 STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-26 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV
Läs merVar ska det nya reningsverket byggas?
Var ska det nya reningsverket byggas? PRESENTATION AV LOKALISERINGSUTREDNING APRIL 2016 Resultat av lokaliseringsutredning för nytt reningsverk i Lidköping Här följer en sammanfattning av lokaliseringsutredningen.
Läs merSamrådsunderlag. Tillståndsansökan Hyltebruks Avloppsreningsverk. 1. Bakgrund
Tillståndsansökan Hyltebruks Avloppsreningsverk Datum 2015-10-28 Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27 Göteborg T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 33 77 Ramböll Sverige AB Org nr 556133-0506
Läs merDetaljplan för Gamla Salteriet Del av fastigheten Rönnäng 1:153 m.fl. Tjörns kommun
Detaljplan för Gamla Salteriet Del av fastigheten Rönnäng m.fl. Tjörns kommun Principer för vatten- och avloppsanläggningar, dagvattenhantering. Detaljplan för Gamla Salteriet Del av fastigheten Rönnäng
Läs merBedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en
Läs merBedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad
Bedömning av Detaljplan i Hogstad för Västanå 2:7 m.fl. Bedömning av 2(7) Miljöar för planer och program Om en plan eller ett program kan innebära en betydande ska den miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning
Läs merOMBYGGNATION AV GAMLEBY AVLOPPSRENINGSVERK
OMBYGGNATION AV GAMLEBY AVLOPPSRENINGSVERK Västervik är centralort i Västerviks kommun i Kalmar län. Västervik ligger vid Gamlebyvikens mynning Fakta om Gamlebyviken 21 km lång tröskelvik Yta: ca 27 km².
Läs merYttrande över Stockholm Vatten VA AB:s ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Henriksdals reningsverk, Mål nr M
2016-07-13 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr MSN 2016/2311 Dnr M16-558 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Yttrande över Stockholm Vatten VA AB:s ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Henriksdals
Läs merÅrsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,
Läs merHur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.
Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser även genomföras
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning
Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning
Läs merUnderlag för bedömning av betydande miljöpåverkan
VALLENTUNA KOMMUN 2016-06-28 SID 1/9 Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan Program för detaljplanering av Stensta-Ormsta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Syftet med planläggningen är att
Läs merFrågor ställda vid samråd avseende Lindholmen pe
PM Datum 20171116 Ärendenummer KLMN 2017789 Sida 1 av 5 Frågor ställda vid samråd avseende Lindholmen 50 000 pe Plats: Campus, lokal Havet, Astrid Lindgrens gata 2A Norrtälje Rödmarkerad text är nedtecknade
Läs merSammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens teknikutskott 15 juni (6) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl
Kommunstyrelsens teknikutskott 15 juni 2015 1 (6) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl 13.30-15.35 Beslutande: Per Gruvberger, ordf Marina Isaksson Urban Granfeldt Patrik Fornander Christer
Läs merBEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING
2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken
Läs merInformationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef
Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,
Läs merSyfte med plan: Att möjliggöra ombyggnation på genomfarten, väg 45/70 genom Mora, för att öka kapaciteten
Samrådshandling 2017-05-05 Dnr: MK BN 2017/00186 Behovsbedömning Handläggare: Andrea Andersson Förvaltning: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa Plan: Detaljplan för genomfart Mora Läge för plan: se karta
Läs mer2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING
2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...
Läs merInventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga
24 Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga vattensamlingar inom utpekade sträckor. Samtliga
Läs merDatum. Kontaktperson Telefon (även riktnr) Mobiltelefon
Miljökontoret Box 206, 597 25 Åtvidaberg 0120-830 00, miljo@atvidaberg.se Anmälan enligt 1 kap. 10 och 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning ANMÄLAN Datum
Läs merCHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hammar 1: 62, Hammarö kommun En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planen kommer att påverka miljön. Behovsbedömningen är en analys som leder
Läs merANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB
1 (2) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Tillsynsnämnden ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN
Läs merVA-utredning. Detaljplan för Åviken 1:1 Askersunds kommun, Örebro län
VA-utredning Detaljplan för Åviken : Askersunds kommun, Örebro län Innehållsförteckning Inledning. Bakgrund. Orientering. Förutsättningar Utformning av VA-anläggning. Dricksvattenförsörjning. Avlopp. Ledningsnät
Läs merminireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer.
minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. 10% av Sveriges befolkning saknar anslutning till ett kommunalt reningsverk. Dessa 10% bidrar till lika
Läs merKap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen
Läs merBedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan- och bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 o 4.
Handläggare Er beteckning Morgan Mattsson Datum Telefon Vår beteckning 2010-11-02 0455-30 33 75 PLAN.2010.1925 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan-
Läs merBedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan
Läs merBedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp
Bedömning av för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp Beslut om Samråd: 2017-04-24 Godkännande: 2018-03-20 www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan eller ett
Läs merAnmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun
22 26 Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun Dnr 2013-0176 Miljönämndens beslut Miljönämnden beslutar att
Läs merÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK
ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK Uppvidinge kommun Samrådsredogörelse Treatcon AB Kalmar den 11:e mars 2011 Uppdrag: Åseda avloppsreningsverk Samrådsredogörelse Datum: 2011-03-11 Uppdragsgivare: Uppvidinge kommun
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning, Slumnäs udde, Tyresö kommun
Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Bertil Eriksson, 1:e miljöingenjör Miljökonsekvensbeskrivning, Slumnäs udde, Tyresö kommun INLEDNING Detaljplanesamrådet för området Slumnäs udde vid Öringesjön har
Läs merSamrådshandling. VALBO-RYRS HOLMEN 1:2 m.fl. PLANBESKRIVNING. Enkelt planförfarande 2009-05-12. Ändring av detaljplan för del av
Enkelt planförfarande Samrådshandling 2009-05-12 Ändring av detaljplan för del av VALBO-RYRS HOLMEN 1:2 m.fl. Holmens fritidsområde, Valbo-Ryr Munkedals kommun Tillägg till PLANBESKRIVNING Till detaljplanen
Läs merTillståndsansökan Fors reningsverk
Tillståndsansökan Fors reningsverk 2019-02-08 1 Fors reningsverk Lokalisering: Västerhaninge i Haninge kommun, söder om Stockholm Dimension: 20 000 pe Process: Aktivslam med fördenitrifikation Gränsvärden
Läs merÖversiktlig utbredning av detaljplaneområdet. DAGVATTENUTREDNING MELBY 3:
Översiktlig utbredning av detaljplaneområdet. DAGVATTENUTREDNING MELBY 3:16 2018-06-14 DAGVATTENUTREDNING MELBY MELBY 3:16 På uppdrag av Modern Art Projekt Sweden AB utförts platsbesök samt upprättande
Läs merÅrsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo. Jäderfors Järbo Gysinge. Carin Eklund
ÅRSREDOVISNING MINDRE RENINGSVERK SANDVIKENS KOMMUN 2011 Årsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo Jäderfors Järbo Gysinge Sandviken 2012-03-15 Sandviken Energi Vatten AB Carin Eklund Årsrapport för mindre
Läs merBEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG
Detaljplan för Liden 2:3 BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG Ingående handlingar: Behovsbedömning Checklista, behovsbedömning Handläggare: Bengt-Göran Nilsson Fysisk planerare 0510-77 02 21 Datum:
Läs merVad innebär betydande miljöpåverkan? Samråd om undersökningen. Slutsats och ställningstagande. Miljöchecklista. Orientering
Vad innebär betydande miljöpåverkan? Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark,
Läs merDetaljplan för del av Knislinge 43:1 FREJAGATAN
Upprättad 2016-02-17 Dnr: KS 2015/00884 Samrådshandling Planbeskrivning Detaljplan för del av Knislinge 43:1 FREJAGATAN Utskrift från Tekis-GI Knislinge, Östra Göinge kommun, Skåne län www.ostragoinge.se
Läs merJokkmokks kommun Miljökontoret
Jokkmokks kommun Miljökontoret Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap miljöbalken (1998:808) Administrativa uppgifter Anläggningens namn: Besöksadress: Utdelningsadress: Postnummer och ort: Telefon:
Läs merBedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan
Läs merKompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund
Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund Bakgrund Denna VA utredning kompletterar den MKB som är framtagen för Detaljplan Åviken 1:1. Nedan beskrivna utredningar/förslag för dricksvatten
Läs merLösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?
Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Jonas Grundestam Teknikansvarig Process Stockholms Framtida Avloppsrening Marie Berg Processingenjör Himmerfjärdsverket,
Läs merMöjlighet att uppnå 50 % reduktion av totalkväve vid Bergkvara avloppsreningsverk
Möjlighet att uppnå 50 % reduktion av totalkväve vid Referens NJ Granskad av TS, PH Godkänd av TS Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Förutsättningar... 3 2 Nuvarande anläggning...4
Läs merSamråd om planerade utloppsledningar i Saltsjön från Henriksdals reningsverk inom Nacka kommun
2014-06-16 1(5) Monika Engman 010-452 22 27 Länsstyrelsen i Stockholms Län Box 22067 104 22 Stockholm Samråd om planerade utloppsledningar i Saltsjön från Henriksdals reningsverk inom Nacka kommun Underlag
Läs merAvloppsutredning. Klockarbol. Helgåby 1:2 Sigtuna kommun. Datum: Beställare: Magnus Gustafsson Helgåby Märsta
Avloppsutredning Klockarbol Helgåby 1:2 Sigtuna kommun Datum: 2015-04-09 Beställare: Magnus Gustafsson Helgåby 891 19593 Märsta Beställarens ombud: Per Sjöblom Topp Konsult Svenska AB per@toppkonsult.se
Läs merAnmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 6 miljöbalken samt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
ANMÄLAN M il jö- oc h by g g nadsn ä m n d e n Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 6 miljöbalken samt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning:
Läs merFörslag till skyddsåtgärd för farligt gods, Kallebäck 2:3
ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se DATUM 15. maj 2014 SIDA 1/5 REF HIDA/KRSA PROJEKTNR A030660 Förslag till skyddsåtgärd för farligt
Läs merMiljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering. bitr länsarkitekt Birgitta Norberg
Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering bitr länsarkitekt Birgitta Norberg Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering bitr länsarkitekt Birgitta Norberg PBL:s portalparagraf Plan-
Läs merBedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered.
Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered. 2010-04-14, Reviderad 2010-09-03 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Föreslagna
Läs merHandläggarstöd Avloppsanläggningar 200-2000 pe
Handläggarstöd Avloppsanläggningar 200-2000 pe 2013-07-23 2013-07-23 Tillsyn vid avloppsreningsverk, 200-2000 pe. Avloppsreningsverk med mellan 200-2000 anslutna pe. Reningsverk av denna storlek uppvisar
Läs merMiljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning
STADSBYGGNADSKONTORET Handläggare: Datum: Diarienummer: Ulla-Britt Wickström 2011-07-07 2010/20060-1 stadsbyggnadskontoret@uppsala.se Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning Detaljplan Husbyborg 1:82
Läs merVeVa Tynningö Prel. version
Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på
Läs mer32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka
32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka Nummer Område Markägare Areal Bostadstyp Trafik Havsutsikt Närhet till service 1 Kyrkskolan bostäder AB ca 1800 m² Flerbostadshus Parkering på tomten el
Läs merUpphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl.
Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl. Habo kommun Plan- och genomförandebeskrivning 2014-10-09 Upphävd av byggnadsnämnden 2014-10-09, 86 Laga kraft 2014-11-08 2 Plan- och genomförandebeskrivning
Läs merårsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk
årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...
Läs merVärdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken
Författare: Uppdragsgivare: Sture Lindahl Valdemarsviks kommun/envipro Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Cecilia Ambjörn 2003-08-27 2003/603/204 1.0-5 Rapport Värdering av vattenomsättningen i
Läs merDetaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412
SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till
Läs merPilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor
Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per
Läs merAnsökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs. Samrådsunderlag
BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs Vindeln och Vännäs kommun Västerbottens län 2016-09-15 Samråd för
Läs merHandläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16
Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt
Läs merUtsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.
Bakgrund Hornasjöns Samfällighetsförening planerar för 37 fastigheter anslutna med ledningsnät till ett gemensamt reningsverk. Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning
Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra
Läs merANMÄLAN. Kontaktperson Telefon (även riktnummer) Mobiltelefon
1(5) ANMÄLAN Miljöfarlig verksamhet Bygg- och miljönämnden Anmälan enligt 1 kap., 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) Uppgifterna kommer att införas i miljökontorets dataregister Handläggning av anmälan
Läs merAvloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN
Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet
Läs mer6220 Nynashamn Sida 3. Nynäshamns avloppsreningsverk
6220 Nynashamn 03-02-13 17.01 Sida 3 Nynäshamns avloppsreningsverk 6220 Nynashamn 03-02-13 17.01 Sida 4 I början av 1900-talet släpptes avloppsvattnet rakt ut i naturen. I takt med städernas snabba tillväxt
Läs merFörstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8
Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8 Projektbeställare Projektledare Fredrik Nestor Camilla Bennet Datum 2016-11-23 Version 1 Projekt-, ärendenr. KS 2016/0360 Innehållsförteckning
Läs merBehovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun
Hjo kommun Samhällsbyggnad Madeleine Turén (kompletterad av Louise Eriksson) Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun Planens
Läs merAnmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöprövningsförordningen (2013:251)
Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) Verksamhetens namn Organisationsnummer Adress Fastighetsbeteckning (där verksamheten bedrivs) Postadress Faktureringsadress
Läs merSörsidan - fällningsdammar. Järven Ecotech, 2011
Sörsidan - fällningsdammar Järven Ecotech, 2011 Problembakgrund -ovidkommande tillskottsvatten -underdimensionerade system -felbyggd överföringsledning Pumpstationen i Alvik P214 tar emot avloppsvatten
Läs merRemiss angående ansökan om tillstånd för Uddebo avloppsreningsverk
Miljönämnden 2007 10 18 67 1 Remiss angående ansökan om tillstånd för Uddebo avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, Luleå kommun har till länsstyrelsen inkommit med en ansökan om nytt tillstånd på
Läs merNYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR
NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR Växjö 24 Januari 2017 Pontus Cronholm, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-01-24 1 Innehåll 1. Tillämpningsområde
Läs merB EHOVSBEDÖMNING 1(7) tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun
1(7) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun, fysisk planering den 3 februari 2011 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G Godkänd
Läs merGRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län
Dnr: KS 2013/233 PLNR: 153 GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län Inledning Varje detaljplan som medför en
Läs merBehovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län
Behovsbedömning För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning
Läs mer