Plats: Sunderby kurs och konferens, Södra Sunderbyn (Folkhögskolan) (Observera plats och lokal) Tid: Den 16 maj 2013 med start klockan

Transkript

1 Barn- och utbildningsberedningen Ordinarie ledamöter Kallelse till sammanträde Plats: Sunderby kurs och konferens, Södra Sunderbyn (Folkhögskolan) (Observera plats och lokal) Tid: Den 16 maj 2013 med start klockan Program Kaffe/thé och smörgås står framdukat Gemensamt sammanträde med Socialberedningen Lunch Separata sammanträden för de båda beredningarna Dagordning för sammanträde för Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen gemensamt 1. Välkommen! Inledning av mötesordförande Helena Öhlund 2. Val av justerare 3. Föregående protokoll Bilaga: föregående protokoll 4. Information från Migrationsverket Muntlig information om följande: Aktuellt om asyl och flyktingmottagandet. Aktuellt om ensamkommande barn. Anhöriginvandringen. Åldersbedömningar för barn. 5. Norrbus, förslag till beslut om nya riktlinjer Bilaga: Förslag enligt rubrik 6. Delgivning Protokoll från samverkansberedningen 7. Övriga frågor

2 Barn- och utbildningsberedningen Ordinarie ledamöter Dagordning för Barn- och utbildningsberedningens sammanträde 1. Val av justerare 2. Dagordning 3. Föregående protokoll Bilagor: Föregående protokoll 4. Plattform FoU-skola Norrbotten förslag till beslut Handlingar skickas den 8 maj 5. Aktuella skolfrågor Muntlig information av Marita Björkman, kansliet 6. Kommande konferenser 7. Övriga frågor För sakfrågor om verksamheten inom barn och utbildning, var vänlig kontakta: Marita Björkman, Mobiltelefon: E-post: Marita.Bjorkman@bd.komforb.se För frågor om sammanträdet, var vänlig kontakta: Kjell-Åke Halldén, Telefon: , E-post: kahn@bd.komforb.se

3 Bilagor till det gemensamma sammanträdet

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /11 Socialberedningen gemensamt Plats Beslutande, Barn- och utbildningsberedningen Sunderbyns Kurs och konferens, Södra Sunderbyn Birgitta Persson,(s), Överkalix Kåre Strömbäck, (s) Haparanda Roger Suup, (s), Kiruna Inga-Lis Samuelsson, (c), Kalix Åke Johdet, (s), Pajala Tjänstgörande ersättare Börje Johansson, (s); Gällivare, Tjänstgörande ersättare 6 Beslutande, Socialberedningen Helena Öhlund, (s), Älvsbyn Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå Ayse Duyar, (mp), Luleå Carola Lidén, (c), Luleå Agnetha Eriksson, (s), Piteå, Tjänstgörande ersättare Övriga deltagare Ingrid Carlenius, kansliet Marita Björkman, kansliet Agneta Bygdell, kansliet Ulrika Larsson, kansliet Henry Lundgren, kansliet Kjell-Åke Halldén, kansliet, sekreterare Underskrifter 1-9 Birgitta Persson Ordförande Margareta Bladfors Eriksson Justerare Kjell-Åke Halldén Sekreterare

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /11 Socialberedningen gemensamt Utsänd dagordning för sammanträde för Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen gemensamt 1. Välkommen! Inledning av mötesordförande Birgitta Persson 2. Val av justerare 3. Föregående protokoll Bilaga: föregående protokoll 4. Helena Öhlund, (s), Älvsbyn - ny ordförande för Socialberedningen efter Bill Nilsson, (s), Älvsbyn. 5. Leif Rönnqvist, (s), Arjeplog - ny ersättare i socialberedningen efter Bo Åberg, (s), Arjeplog 6. Revidering av Norrbusriktlinjerna Eventuellt reviderade riktlinjer presenteras under sammanträdet. 7. Plats för sammanträden 2013 Kansliet föreslår Sunderby kurs- och konferens (Folkhögskolan) med undantag för sammanträdet den 28 augusti som föreslås hållas i Piteå. 8. Återrapportering från Politisk samverkansberedning för vård, skola och omsorg och eventuellt frågor inför nästa sammanträde Muntlig information av ledamöter i samverkansberedningen. Bilaga: Protokoll från det konstituerande sammanträdet

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /11 Socialberedningen gemensamt 1 Val av justerare Ordföranden föreslår att Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå, väljs till justerare Beredningarna beslutar Att Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå, väljs till justerare

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /11 Socialberedningen gemensamt 2 Dagordning Ordföranden presenterar utsänd dagordning och föreslår att denna, med tillägg av ärendet Psykiatrisatsning- riktade insatser inom psykisk ohälsa, barn och unga, fastställs. Beredningarna beslutar Att utsänd dagordning med tillägg av ärendet Psykiatrisatsning- riktade insatser inom psykisk ohälsa, barn och unga fastställs

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /11 Socialberedningen gemensamt 3./. Bilaga. Föregående protokoll Ordföranden presenterar föregående protokoll och föreslår att det, med godkännande, läggs till handlingarna. Beredningarna beslutar Att föregående protokoll, med godkännande, läggs till handlingarna

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /11 Socialberedningen gemensamt 4 Helena Öhlund, (s), Älvsbyn - ny ordförande för Socialberedningen efter Bill Nilsson, (s), Älvsbyn Ordföranden hälsar Helena Öhlund välkommen till sina nya uppdrag som ordförande i Socialberedningen samt ledamot i den Politiska samverkansberedningen för vård, skola och omsorg. Helena Öhlund tackar för välkomnandet och berättar om sina tidigare politiska uppdrag i Älvsbyn. Av informationen framgår bland annat att hon haft ett särskilt engagemang i sociala frågor och att hon sedan årsskiftet är kommunstyrelsens ordförande. Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Beredningarna beslutar Att informationen läggs till handlingarna

10 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /11 Socialberedningen gemensamt 5 Leif Rönnqvist, (s), Arjeplog - ny ersättare i socialberedningen efter Bo Åberg, (s), Arjeplog Ordföranden informerar om att styrelsen utsett Leif Rönnqvist, (s), Arjeplog ny ersättare i socialberedningen efter Bo Åberg, (s), Arjeplog. Leif Rönnqvist är kallad till dagens sammanträde men han har meddelat förhinder. Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Beredningarna beslutar Att informationen läggs till handlingarna

11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /11 Socialberedningen gemensamt 6 Revidering av Norrbusriktlinjerna Henry Lundgren, kansliet, presenterar det arbete som arbetsgruppen för Norrbus hittills tagit fram. Arbetsgruppen har arbetat med att revidera Norrbusriktlinjerna på följande punkter. Breddning av målgruppen så att alla barn och unga som behöver insatser från både kommun och landsting omfattas av riktlinjerna Samverkansstrukturen ska tydliggöras på länsnivå, länsdelsnivå och på lokal nivå Skrivningen i Norrbusriktlinjerna anpassas till nya Skollagen Förtydliga habiliteringens roll för barn och unga Innan riktlinjerna fastställs ska samråd ske med brukarorganisationer Arbetsgruppen ska ta fram förslag till implementering av Norrbusriktlinjerna Arbetet kommer att redovisas till den Politiska samverkansberedningen den 22 februari. Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Beredningarna beslutar Att informationen läggs till handlingarna

12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /11 Socialberedningen gemensamt 7 Psykiatrisatsning, riktade insatser inom psykisk ohälsa barn och ungdom Agneta Bygdell och Ulrika Larsson, kansliet, informerar om Regeringens och Sveriges Kommuners och Landstings, SKL:s, Överenskommelse 2013 för stöd till riktade insatser inom området psykiskhälsa. Denna överenskommelse tar utgångspunkt från regeringens handlingsplan PRIO psykisk ohälsa (Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa ) samt SKL handlingsplan psykisk ohälsa Överenskommelse 2013 har ett särskilt fokus på barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa samt vuxna över 18 år med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Överenskommelsen består av två grundkrav som riktar sig till kommun och landsting. Därefter finns ett prestationsmål för kommunen inom varje fokusområde. När det gäller samverkan kring barn och unga lyftes överenskommelsen Norrbus fram som ett viktigt arbete som måste komma igång och där Samordnad Individuell Plan, SIP, är ett viktigt verktyg. Norrbotten, som inte klarade grundkraven för statliga medel enligt Överenskommelse 2012, måste nu åstadkomma en överenskommelse mellan landstinget och kommuner om samarbete kring personer för att ha en chans att ta del av prestationsmedlen för Arbetet med detta har påbörjats, bl a kommer Norrbotten att bli pilotlän för att utveckla SIP, för barn och unga med IT-stöd. Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Beredningarna beslutar att informationen läggs till handlingarna

13 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /11 Socialberedningen gemensamt 8 Plats för sammanträden 2013 Kansliet föreslår att Barn- och utbildningsberedningens samt Socialberedningens sammanträden 2013 hålls på Sunderby kurs- och konferens (Folkhögskolan) med undantag för sammanträdet den 28 augusti som föreslås hållas i Piteå. Konferensen Aktuell Skolpolitik hålls i Piteå den augusti så det sistnämnda i förslaget gör det möjligt för ledamöter att samordna deltagande i konferensen med sammanträdet. Ordföranden föreslår att kansliets förslag bifalls. Beredningarna beslutar att Barn- och utbildningsberedningens samt Socialberedningens sammanträden 2013 hålls på Sunderby kurs- och konferens (Folkhögskolan) med undantag för sammanträdet den 28 augusti som hålls i Piteå

14 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /11 Socialberedningen gemensamt 9 Återrapportering från Politisk samverkansberedning för vård, skola och omsorg och eventuellt frågor inför nästa sammanträde Bilagt kallelsen finns protokollet från det konstituerande sammanträdet /. Bilaga. Ordföranden rapporterar om diskussionerna enligt protokollet och föreslår att informationen läggs till handlingarna. Beredningarna beslutar Att informationen läggs till handlingarna

15 NORRBUS Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga Länsstyrgruppen har utarbetat förslag enligt rubrik och föreslår Socialberedningen samt Barn och utbildningsberedningen besluta enligt nedanstående: Socialberedningen samt Barn och utbildningsberedningen föreslår styrelsen att rekommendera kommunerna att anta förslaget till riktlinjer för NORRBUS

16 NORRBUS GEMENSAMMA RIKTLINJER FÖR SAMVERKAN KRING BARN OCH UNGA

17 Innehållsförteckning Sida Mål för samverkan 3 Grundläggande värderingar 3 Målgrupp 3 Aktörernas grunder för sitt uppdrag 3 Vem ansvarar för vad 3 Allmänt förebyggande insatser 4 Skolan 4 Elevhälsa 5 Primärvården 5 Folktandvården 6 Samverkan i allmänt förebyggande arbete 6 Tidiga och omfattande insatser 6 Socialtjänstens ansvar 6 Skolans ansvar 7 Barnsjukvårdens ansvar 7 Vuxenpsykiatrins ansvar 7 Vägledande principer 7 Samsyn 8 Samverkansskyldighet - informationsskyldighet 8 Upprättande av samordnad individuell plan 8 Samverkansriktlinjer kring det enskilda barnet 9 Arbetsmodell för samverkan 10 Nätverksmötet 10 Samordnad individuell plan (SIP) 10 Samordnare 10 Planansvarig 10 Uppföljning av stöd, vård och behandling 11 Barn och ungdomar som vårdas utanför det egna hemmet 11 Ansvarsfördelning 11 Kostnadsfördelning vid placering utanför hemmet 12 Samverkan på läns-, länsdels- och kommunnivå 12 Länsnivå 13 Politisk samverkansberedning 13 Länsstyrgrupp 13 Länsdelsnivå 13 Kommunnivå 14 Samverkan med brukarorganisationer 14 Uppföljning av Riktlinjer för Norrbusarbetet 14 Oenighet vid tillämpning av riktlinjer 14 Giltighetstid för överenskommelsen 14 Övrigt - förklaring av vissa begrepp 15 2

18 Mål för samverkan Målet för arbetet kring barn och unga i Norrbottens län är att alla barn och unga har ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin grupp/klass som de tillhör. Grundläggande värderingar Landstinget och kommunerna i Norrbottens län ska arbeta i samverkan utifrån följande utgångspunkter: Föräldrar har huvudansvar för sina barn och ska i alla skeden ansvara för och vara delaktiga i diskussioner och beslut som rör deras barn Barnet/den unges bästa Barnets/den unges mening ska alltid efterfrågas och respekteras Barnets/den unges livssituation ska ses i ett sammanhang där delarna ömsesidigt påverkar varandra, helhetssyn Barnet/den unge ska ha stöd i tidigt skede Målgrupp Norrbusarbetet omfattar alla barn och unga som är i behov av stöd och hjälp från fler än en aktör, oavsett om det gäller stöd i hemmet eller vid placering. Aktörernas grunder för sitt uppdrag Alla barn och ungdomar som är i behov av särskilt stöd har rätt att få sina behov allsidigt utredda och tillgodosedda utan oskäligt dröjsmål. Sammansatta problem kräver samordning av resurser. Lagstiftningen anger respektive huvudmans verksamhets- och kostnadsansvar. I de fall lagen inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser ska frågan lösas genom samarbetet och överenskommelser mellan huvudmännen. Landstinget och kommunerna har olika uppdrag vilket får konsekvenser för samverkan. Exempel på skillnader är: Landsting; Socialtjänst: Skola: Mantalsskrivningsort Vistelsebegrepp Mantalsskrivningsort Störst behov - först i kön Yttersta ansvaret Lokala behov och förut- God vård på lika villkor Lokala behov och förutsättningar sättningar Länsuppdrag Kommunalt självstyre Statlig styrning Kommunalt självstyre Vem ansvarar för vad? Den grundläggande utgångspunkten för insatser till barn och unga som behöver särskilt stöd är att de i första hand ska få dessa tillgodosedda genom insatser i sin vardagsmiljö. Exempel på detta är att i stort sett alla barn/unga kommer i kontakt med skolan, primärvårdens barnhälsovård samt ungdomsmottagningen. Det är viktigt att alla aktörer i sin organisation har tillgång till de resurser/kompetenser som krävs för att klara av att utreda behov och ge stöd till barn och unga. De mer specialiserade verksamheterna, som finns i både kommunen och landstinget ska komplettera insatserna med konsultation och ansvar för bedömning och utredning som kräver särskilda kunskaper, diagnostik och behandling.. Till de mer specialiserade verksamheterna hör exempelvis socialtjänstens individ- och familjeomsorg, handikappomsorg, landstingets barn- och ungdomshabilitering samt barn- och ungdomspsykiatri. 3

19 Kommun Kommun och Landsting Landsting Allmänt förebyggande arbete Förskola Skola Socialtjänstens förebyggande verksamhet Generell föräldrautbildning Familjecentraler Ungdomsmottagning Mödrahälsovård Barnhälsovård Screening Övriga hälso- och sjukvårdsinsatser Tidiga insatser Kontaktperson Stödsamtal Familjeterapeuter Riktad föräldrautbildning Resursskola Stödperson i hemmet Skolans elevhälsa Åtgärdsprogram i skolan Kombination av samtidiga insatser från båda huvudmännen Familjesamtal Hälsoundersökning Barn- och ungdomspsykiatrisk behandling Habiliteringsinsatser Barnmedicinsk behandling Omfattande insatser Placering i familjehem (SoL/LVU) Placering i HVBhem (SoL/LVU) Särskilt anpassad skolgång i samband med placering Kombination av samtidiga insatser från båda huvudmännen Hälso- och sjukvårdsinsatser inför och under placering Behandling på Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik Allmänt förebyggande insatser Skolan Skolväsendet omfattar skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, samt gymnasiesärskola. Där ingår också fritidshem. Utbildningen syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. 4

20 I utbildningen ska hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd. Det regleras i kap 3 skollagen (2010:800). Där framgår tydligt skolans ansvar för att utreda och upprätta åtgärdsprogram för elev som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med Elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. Detta ansvar gäller oavsett driftsform. Bestämmelserna om särskilt stöd gäller inte i förskolan. Skolan som samverkanspart I förskola och skola finns i stort sett alla barn. Där finns också förutsättningar för tidig upptäckt och tidiga insatser för barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Det innebär att skolan blir samverkanspart och initiativtagare till samverkan i stort sett alla ärenden där gemensamma insatser krävs. Elevhälsa För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Elevhälsan ska erbjuda hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller samt att elever får vid behov anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser. Detta ansvar gäller oavsett driftsform. Elevhälsan tar inte över hälso- och sjukvårdsansvaret från primärvården. Elevhälsan, inklusive skolpsykolog, har i första hand ett specialpedagogiskt och hälsofrämjande uppdrag. Bestämmelserna om Elevhälsan gäller inte i förskolan. Primärvården Enligt hälso- och sjukvårdslagen skall primärvården som en del av den öppna vården utan avgränsningar vad gäller sjukdom, ålder eller patientgrupper svara för befolkningens behov av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan kompetens. Detta ansvar gäller oavsett driftsform. Arbetets innehåll handlar framförallt om diagnostik/behandling av såväl akuta som kroniska tillstånd, medicinsk rehabilitering, hälso- och sjukvårdsrådgivning och folkhälsoarbete. Arbetet är individinriktad men vänder sig också till grupper framförallt inom mödra- och barnhälsovården. Barnavårdscentralerna följer upp barn regelbundet från födseln till och med fem års ålder. Det ger förutsättningar att följa barnens utveckling och tidigt uppmärksamma behov av och erbjuda andra stödinsatser till familjerna. Den regelbundna planerade kontakten ger också möjligheter att uppmärksamma barn som inte kommer till uppföljningar och kontroller. 5

21 Folktandvården Enligt 5 tandvårdslagen 1985:125) ska varje landsting erbjuda en god tandvård åt dem som är bosatta inom landstinget eller är kvarskrivna enligt 16 folkbokföringslagen och stadigvarande vistas inom landstinget. Folktandvården ska svara för regelbunden och fullständig tandvård för barn och ungdomar till och med det år när de fyller 19 år. Om någon som vistas i landstingskommunen utan att vara bosatt där behöver omedelbar tandvård ska landstinget erbjuda sådan (8 TL). Samverkan i allmänt förebyggande arbete De vanligaste formerna för samverkan i allmänt förebyggande verksamhet är familjecentraler och ungdomsmottagningar. Det ger förutsättningar för samordnade förebyggande insatser på individnivå. Tidiga och omfattande insatser Socialtjänstens ansvar Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som åvilar på andra huvudmän. I socialtjänstlagen finns uppdraget för socialnämnden när det gäller målgruppen barn och unga. Socialnämnden ska verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden. - i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom, - bedriva uppsökande verksamhet och annat förebyggande arbete för att förhindra att barn och ungdom far illa, - aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och ungdom av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel, - tillsammans med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs, uppmärksamma och verka för att barn och ungdom inte vistas i miljöer som är skadliga för dem, - med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom som har visat tecken till en ogynnsam utveckling, - i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet, - i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan ett mål eller ärende om vårdnad, boende, umgänge eller adoption har avgjorts, - i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför det egna hemmet upphört. - enligt Socialtjänstlagen ta initiativ till och/eller medverka till upprättandet av individuell plan Lag (2012:776). Socialnämnden arbetar till största del med frivillighet men kan vid behov ansöka om åtgärder enligt tvångslagstiftning. 6

22 Socialnämnden ska aktivt verka för att samverkan kring barn som far illa eller riskerar fara illa, kommer till stånd. Vidare skall socialnämnden sörja för att föräldrar kan erbjudas samtal under sakkunnig ledning i syfte att nå enighet och få hjälp att träffa avtal i frågor som gäller vårdnad, boende och umgänge (samarbetssamtal). Familjerådgivning ska erbjudas. När det gäller gruppen barn och unga med funktionsnedsättning finns lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som socialtjänsten arbetar efter. Verksamheten främjar jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. LSS bygger helt på frivillighet. Skolans ansvar Eftersom skolan möter i stort sett alla barn har skolan också de bästa förutsättningarna för tidig upptäckt av de barn som far illa eller riskerar att fara illa. Skolan ansvarar för att initiera behov av samarbete med övriga aktörer där behov finns av samordnade individuella planer. Skolan ansvarar för de specialpedagogiska insatser som krävs, att identifiera kognitiva inlärningssvårigheter, kunskapsluckor, samt läs- och skrivsvårigheter. Barnsjukvårdens ansvar Barnsjukvården erbjuder specialiserad och kvalificerad medicinsk hälso- och sjukvård för barn och ungdomar upp till 18 år. Verksamhetens ansvar omfattar barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomshabilitering samt barn- och ungdomspsykiatri (BUP). Öppenvård bedrivs i hela länet. Barnmedicinsk slutenvård finns i Gällivare och Sunderby sjukhus medan barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård enbart finns på Sunderby sjukhus. BUP har i uppdrag att känna igen, bota, lindra och förebygga psykisk sjukdom och störning som utgör hinder för personlig tillväxt och mognad. De ska dessutom verka för att barns intressen tillvaratas i samhället. Behandling inom BUP utgår från frivillighet. Man behöver ingen remiss för att få hjälp vid BUP:s mottagningar i länet. I undantagsfall kan tvångsvård tillämpas genom lag om psykiatrisk tvångsvård, LPT (1991:1128). Barn- och ungdomshabilitering har i uppdrag att ge råd, stöd och behandling i syfte att medverka till en god och allsidig utveckling hos barn med funktionshinder samt stötta familjen i vardagen. Hälso- och sjukvården ska enligt HSL ta initiativ till och/eller medverka till upprättandet av individuell plan. Vuxenpsykiatrins ansvar Vuxenpsykiatrin ansvarar för psykiatrisk specialistvård för personer från 18 år och äldre. Vuxenpsykiatrin möter inte bara patienter som söker vård på frivillig basis, utan har även ansvar för att behandla dem som döms till vård. För ungdomar som närmar sig 18 års ålder och har en pågående BUP kontakt, sker samverkan mellan BUP och vuxenpsykiatrin. Vägledande principer Vägledande för samverkan kring enskilda barn och ungdomar med sammansatta behov, är att insatserna skräddarsys så långt som möjligt över sektorsgränser. Vidare ska barn/ungdomar, föräldrar och nätverk göras delaktiga i sökandet efter hållbara lösningar. Arbetet ska präglas av ett aktivt förhållningssätt, engagemang och hög kompetens. Samverkan på individnivå ska utgå från huvudprincipen att den som berörs samtycker och är delaktig så långt det är möjligt. 7

23 Samsyn Behovet av samsyn uppstår när flera aktörer behövs för att lösa ett problem. Samsyn innebär inte att skillnader mellan de professionellas olika uppfattningar suddas ut. Snarare handlar samsyn om tillit mellan de professionella, gemensam bild av arbetet och gemensamma begrepp. Tillit till andras kompetens är viktig mellan aktörer i bas- och specialistnivå men också mellan huvudmän. En nödvändig förutsättning är att det finns naturliga kontaktytor och kunskap om varandras uppdrag, resurser och begränsningar. Ett hinder för samverkan är att aktörerna har benägenhet att fokusera på vad den andra aktören inte utför och blundar för det som faktiskt omhändertas på ett bra sätt. Det synsättet kan leda till att barn- och unga som behöver insatser faller mellan stolarna och inte får de insatser som de behöver. Det som den andra parten uppfattar att man inte utför Det som kommunen utför Individen som inte får sina behov tillgodosedda hos någon av huvudmännen Det som landstinget utför Det som den andra parten uppfattar att man inte utför Samverkansskyldighet - informationsskyldighet För att stärka skyddet för barn i utsatta situationer gjordes vissa lagändringar under år Enligt den nya lydelsen i socialtjänstlagen (kap 5 1a) har socialnämnden en skyldighet och förstahandsansvar för att samverkan kommer till stånd i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. En motsvarande skyldighet för andra parter att delta i samverkan, som initieras av socialtjänsten, har bland annat införts i hälso- och sjukvårdslagen och skollagen. Upprättande av samordnad individuell plan Sedan 1 januari 2009 finns en gemensam bestämmelse i Hälso- och sjukvårdslagen 3 f och Socialtjänstlagen kap 2 7 om upprättande av individuella planer: "När den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå: 1. vilka insatser som behövs 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen 8

24 Motsvarande lagtext finns inte angiven i Skollagen. Det innebär att skolan inte kan ansvara för, men väl medverka till och initiera att en individuell plan upprättas. Skolan är en given aktör vid upprättandet av den individuella planen för barn och unga. Den samordnade individuella planen är en sammanställning av respektive aktörs plan (-er) för berörd individ. SIP ersätter inte de olika planer som huvudmännen är skyldiga att upprätta. SIP är den unges/föräldrarnas plan och kan inte upprättas utan godkännande av berörda Samverkansriktlinjer kring det enskilda barnet/ungdomen Riktlinjer för samverkan ska tillämpas för barn och ungdomar 0 20 år. Samverkan kring barn och unga i Norrbotten: Skola Socialtjänst BUP Nätverksmöte Barnet/den unge och hennes/hans familj Vuxenpsyk Primärvård Andra aktörer Den unge har behov av insatser från olika organisationer. Gemensam skriftlig Samordnad individuell plan (SIP) upprättas. SIP fullföljs. Respektive huvudman svarar för insatser och därmed förenade kostnader i enlighet med sitt ansvar. Nätverksmöte för uppföljning/utvärdering 9

25 Arbetsmodell för samverkan Den som i sin yrkesutövning upptäcker behov av stöd, utredning och insatser för barn/unga, ska initiera frågan om samverkan med den unge och hans/hennes föräldrar. Om behov finns av samverkan med andra aktörer beslutar närmaste ansvarig chef, eller av chefen utsedd person, om att kalla till ett nätverksmöte, samt vem som bör delta utöver barnet/den unge och hans/hennes föräldrar. Syftet med mötet är att få en gemensam helhetsbild, klargöra barnets/den unges/familjens resurser och behov och koppla resurser ur det professionella nätverket till behoven. Det lagstadgade ansvaret medför att professionella aktörer ska prioritera inbjudan till ett sådant möte. Mötet skall komma till stånd så snart som möjligt dock senast inom 5 dagar. Nätverksmötet Någon i den inbjudande verksamheten leder nätverksmötet. Det är viktigt att deltagarna redan före mötet har kunskap om varandras mandat och interna beslutsvägar. Vid mötet planeras för och beslutas om hur det fortsatta arbetet ska bedrivas, ex att: Den verksamhet som initierat mötet fortsätter sitt arbete med barnet/den unge, eventuellt med stöd från andra medverkande genom uppföljande nätverksmöten och/eller konsultation. Barnets/den unges behov föranleder utredning och/eller insats parallellt eller gemensamt av någon eller flera professionella aktörer. Samordnad individuell plan (SIP) Dokumentet "Gemensamma riktlinje för samverkan" som är upprättat i december 2010, omfattar alla samverkansområden inom skola, socialtjänst samt hälso- och sjukvård. Överenskommelsen om samordnad individuell plan följer lagstiftningen och har upprättats och beslutats av kommunerna och landstinget. Gemensamma riktlinjer för samverkan är styrdokument oavsett om det gäller insatser för barn och unga eller andra målgrupper. Om det vid "SIP-mötet" framkommer behov av insatser från flera aktörer upprättas samordnad individuell plan tillsammans med barnet/den unge och dess familj. Om någon av huvudmännen bedömer att vidare utredning och/eller insatser från deras sida är inte är nödvändig skall detta dokumenteras. Respektive aktör beslutar om bedömning, utredning och/eller insats utifrån sitt kompetens- och ansvarsområde. Om barnet/den unge bedöms vara i behov av insatser från flera aktörer ska det i den samordnade individuella planen tydligt framgå vem som ansvarar för olika stöd-, vård- och behandlingsinsatser, omfattningen av insatserna, vem som är utförare, samt uppföljning. Planen ska vara konkret avseende de insatser som respektive verksamhet ansvarar för. Samordnare I den samordnade individuella planen anges vem som utsetts till samordnare. Samordnarens uppgift är att bevaka barnets/den unges perspektiv, värna om föräldrars delaktighet, kalla till nya nätverksmöten och säkerställa att uppföljning sker enligt beslut i den samordnade individuella planen. I det fall socialtjänsten har insatser utöver allmänt förebyggande arbete kan det vara naturligt att samordnaren tillhör socialtjänsten. Barnet/ungdomen och förälder kan också ha synpunkter på vem som ska vara samordnare. Planansvarig Planansvarig är antingen någon från socialtjänsten eller från hälso- och sjukvården i enlighet med lagstiftningen. D v s den som ansvarar för att planen upprättas och att den följs upp i enlighet med vad man i planen har angett. Planansvarig kan också vara samordnare. 10

26 Uppföljning av stöd, vård och behandling Slutligen regleras i den samordnade individuella planen hur och när uppföljning av insatserna ska ske. Identifierade brister i samverkan rapporteras enligt de Gemensamma riktlinjer för samverkan (länkas till kommunförbundets respektive landstingets hemsida) som kommunerna och landstinget kommit överens om. Frågorna följs upp på verksamhetsnivå i lokala samverkansträffar och rapporteras vid behov till länsstyrgruppen i syfte att kvalitetssäkra arbetet kring barn och unga. Barn och ungdomar som vårdas utanför det egna hemmet Ansvarsfördelning Principer för insatser till barn och unga som är placerade utanför det egna hemmet skiljer sig inte från dem som gäller för barn och unga som bor i det egna hemmet. Grundmodellen för samverkan kring det enskilda barnet följer den modell som beskrivits ovan. En skillnad är att vid placering utanför hemmet har socialtjänsten samordningsansvaret. Kommunen avgör om den enskilde ska få insatser enligt socialtjänstlagen, lagen om vård av unga och/eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Hälso- och sjukvården avgör om barnet/ungdomen ska erhålla hälso- och sjukvård. Varje verksamhetsområde ansvarar för utredning och bedömning inom sitt kompetensområde. Respektive huvudman har, inom sina ansvarsområden, rätt att sluta avtal med annan part som på deras uppdrag tillhandahåller vissa stöd- eller behandlingsinsatser. "När det gäller hälso- och sjukvård vid placering vid HVB (hem för vård eller boende) och särskilda ungdomshem ska det enskilda barnet/ungdomens behov av hälso- och sjukvård och tandvård bevakas av föreståndaren på HVB. Det är dock den behandlande läkaren, eller annan hälso- och sjukvårdspersonal inom landstinget, som har ansvaret för den unges sjukvårdsinsatser och hur de ska tillgodoses under placeringen. Särskilda ungdomshem i SIS (Statens institutionsstyrelse) regi omfattas inte av de ovan nämnda kraven. Däremot är de skyldiga att ha tillgång till läkare. En sådan läkare bör ha specialistkompetens inom barn- och ungdomspsykiatri eller allmän psykiatri. Särskilt ungdomshem bör även ha tillgång till psykologisk kompetens. Om ett HVB har anställd legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som utför arbetsuppgifter som tillhör yrkesutövningen, så innebär det att detta hem bedriver hälso- och sjukvård. Verksamheten är då per definition en hälso- och sjukvårdsverksamhet (vårdgivare) som ska följa bestämmelserna i bland annat HSL och PSL (patientsäkerhetslagen) och föra patientjournaler enligt patientdatalagen. Det vanligaste är dock att HVB inte själva är vårdgivare. I stället använder de samhällets ordinarie hälso- och sjukvård och tandvård för de placerade barnen, genom att ha legitimerad personal knuten till verksamheten."* Särskilt viktigt blir i sammanhanget att den hälsoundersökning som ska föregå placering, eller i anslutning till placering ska vara underlag för bedömning av vilka hälso- och sjukvårdsinsatser som krävs under placeringen. * Utdrag ur Socialstyrelsens och Skolverkets riktlinjer för Placerade barns skolgång och hälsa - ett gemensam ansvar; Artikel

27 Nedan åskådliggörs ansvarsfördelningen: Barnet/ungdomen Kommunens ansvar Landstingets ansvar Placerad i familjehem, hem för vård eller boende (HVB), förstärkt familjehem eller SiS hem i länet (frivillighet/tvång) Sociala och pedagogiska insatser dvs vård enligt socialtjänstlagen/lagen om vård av unga och skolgång enligt skollagen Hälsoundersökning inför placering. Hälso- och sjukvårdsinsatser, dvs medicinsk vård avseende läkarinsats och medicinering samt psykiatrisk bedömning, utredning, behandling och rådgivning/konsultation till personal. Placerad i familjehem, hem för vård eller boende (HVB), förstärkt familjehem eller SiS hem utom länet (frivillighet/tvång) Sociala och pedagogiska insatser dvs vård enligt socialtjänstlagen/lagen om vård av unga och skolgång enligt skollagen Hälsoundersökning inför placering. Hälso- och sjukvårdsinsatser, dvs medicinsk vård avseende läkarinsats och medicinering samt psykiatrisk bedömning, utredning, behandling och rådgivning/konsultation till personal. Inskriven vid barn- och ungdomspsykiatrins slutenvård, Sunderby sjukhus (frivillighet/tvång) Samverkan och planering kring utskrivning och permissioner. Pågående sociala och pedagogiska insatser dvs vård enligt socialtjänstlagen/lagen om vård av unga och skolgång enligt skollagen avbryts inte. Alla insatser som krävs för att trygga en god och säker hälso- och sjukvård. Inskrivning via remiss från BUP/ barnsjukvården. Ansvarar för samplanering inför utskrivning från Barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård. Kostnadsfördelning vid placering utanför hemmet Principen för kostnadsfördelningen utgår ifrån huvudmännens ansvar enligt gällande lagstiftning. Kostnadsfördelning bör vara klarlagd innan placering sker utanför hemmet. Vid akut placering ska kostnadsfördelningen vara klarlagd senast tio arbetsdagar efter beslut om placering. Samverkan på läns-, länsdels- och kommunnivå En väl utvecklad samverkan mellan olika huvudmän påverkas av strukturella olikheter när det gäller professionellas synsätt och perspektiv, organisatoriska förhållanden och styrdokument. Dessa olikheter är styrkan i en väl fungerande samverkan, men kan också vara ett hinder. För att samverkan ska resultera i mervärde krävs engagemang och tydlig styrning på alla ledningsnivåer inom respektive huvudmans ansvarsområde, inte minst på övergripande politisk och administrativ nivån. En strategi för samverkan ska ses mot bakgrund av nödvändigheten och skyldigheten att samverka och till nytta för barn/unga som har behov av stöd och hjälp både från landsting och från kommun. 12

28 Länsnivå Politisk samverkansberedning Med länsnivå avses Norrbottens län där aktörerna är Norrbottens läns landsting samt de 14 kommunerna. I Norrbotten finns sedan hösten 2012 en politisk samverkansberedning bestående av nio politiker från kommunerna och fem politiker från landstinget. Den politiska samverkansberedningen är ett övergripande samverkansforum för alla frågor som är gemensamma mellan kommuner och landsting. Länsstyrgruppen Länsstyrgruppen är en tjänstemannagrupp som tar initiativ och bereder frågor till den politiska samverkansberedningen. Ansvara för att verkställa politiskt fattade beslut i gemensamma frågor. Ta initiativ till och verka som styrgrupp för gemensamma strategiska utvecklings- och samverkansfrågor. Verka för att samverkansarbetet prioriteras och samordnas. Ansvara för uppföljning och utvärdering av gemensamma utvecklingsarbeten. Ta initiativ till att upprätta och revidera styrdokument i form av överenskommelser, riktlinjer och rutiner. Ansvara för genomförandet av länsövergripande överenskommelser och rekommendationer. Länsdelsnivå Från årsskiftet 2013/2014 får landstingets hälso- och sjukvård en ny organisation - närsjukvård - vilket innebär att primärvård, medicin, vuxenpsykiatrin och akuta omhändertaganden går samman till en närsjukvårdsdivision. Divisionen organiseras utifrån sjukhusorterna med en närsjukvårdschef på varje sjukhus i länet. Barnsjukvården organiseras i division Länssjukvård. Landstingets nya organisationen påverkar sammansättningen av länsstyrgrupp och samverkan på länsdels- och lokal nivå. Länsdelssamverkan kommer att ske i fem geografiska områden. Luleå/Boden, Östra Norrbotten, Malmfältskommunerna (Gällivare, Jokkmokk och Pajala), Pite älvdal, samt Kiruna kommun. Närsjukvårdschef är sammankallande i länsdelsgruppen. Ansvar: Utse en ansvarig i varje kommun för samverkan på kommunnivå Säkerställa prioritering och samordning Styra och leda verksamheten Följa upp och utvärdera verksamheten samt efterfråga resultat Identifiera och undanröja hinder för samverkan Upprätta och fortlöpande revidera lokala styrdokument Gemensam fortbildning, kompetensutveckling samt erfarenhetsutbyte Revidera och fastställa interna rutiner hos respektive huvudman 13

29 Kommunnivå På kommunnivå ska samverkansgrupp finnas. Verksamheterna ansvarar för samverkan på individ- och gruppnivå. Samverkan styrs av norrbusriktlinjerna, samt Gemensamma riktlinjer för samverkan i länet. Lokala förutsättningar styr sammansättning och arbetssätt i respektive kommun. För att ge rätt förutsättningar för den lokala samverkansgruppen bör direkt verksamhetsansvariga med beslutsmandat vara representerade i den lokala samverkansgruppen. Utöver de nämnda aktörerna kan den lokala samverkansgruppen kompletteras utifrån de lokala behoven och förutsättningarna med representanter från friskolor, polis, kyrkan, fritidsförvaltning, frivilligorganisationer o s v. Det är viktigt att samverkansgruppens medlemmar har kännedom om varandras beslutsmandat samt beslutsgång inom respektive verksamheter. Samverkan med brukarorganisationer Samverkan med brukarorganisationer ska ske på länsnivå och på lokal nivå. Av HSL och SoL framgår att organisationer som företräder brukare eller deras närstående bör ges möjligheter att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelserna om det är möjligt. Uppföljning av Riktlinjer för Norrbusarbetet Länsstyrgruppen ansvarar för uppföljning av riktlinjerna för Norrbusarbetet och för redovisning till Politiska samverkansberedningen. Oenighet vid tillämpning av riktlinjer Frågor angående tillämpning av riktlinjer avseende verksamhets- och kostnadsansvar ska i första hand lösas på kommunnivå i andra hand på länsdelsnivå. Frågor som inte kan lösas på länsdelsnivå aktualiseras i Länsstyrgruppen. Rutiner för att lösa eventuell oenighet vid tillämpningen av Norrbusriktlinjerna ska upprättas. Giltighetstid för överenskommelsen 1 oktober 2013 till och med september

30 Övrigt Samverkansrutiner och checklista Bilaga 1 Blankett för samordnad individuell plan (SIP). Bilaga 2 Förklaring av vissa begrepp* Genomförandeplan En plan som socialnämnden ska upprätta för hur genomförandet av vården ska gå till. Individuell plan En plan som beskriver insatser och åtgärder som den enskilde har behov av från både hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola. Synonym med Samordnad individuell plan. Individuell utvecklingsplan IUP inom grundskolan. En plan som innehåller information om elevens kunskapsutveckling och en sammanfattning av vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapsmålen. Individuell studieplan inom gymnasieskolan. Det är ett verktyg för att planera en enskild elevs utbildning. Gymnasieförordningen anger mer detaljerat vad den individuella studieplanen ska innehålla. Pedagogisk utredning är ett dokument som ligger till grund för beslut om åtgärdsprogram i skolan. Utredningen innehåller en kartläggning av elevens inlärningssituation samt en analys av kartläggningen för att förstå elevens behov av stöd. Vårdplan En plan som socialnämnden ska upprätta för den vård som de avser att anordna. Åtgärdsprogram är ett dokument i skolan för elever i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogram ska innehålla elevens behov, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. * Hämtat från Socialstyrelsens och Skolverkets dokument "Vägledning om placerade barns skolgång och hälsa - ett gemensamt ansvar"; artikel

31 Bilaga 1 Samverkansrutiner för personal i arbetet kring barn och unga 1. Ta initiativ. Var och en som i sin yrkesutövning upptäcker behov av stöd, utredning och insatser för barn och unga ska initiera insatser i den egna verksamheten och ta upp frågan om samverkan med andra aktörer bör ske. 2. Agera om barnets behov är sammansatt. Med "sammansatt behov" menas att barnet/den unge kan behöva hjälp av mer än en kompetens/aktör, som finns i en annan verksamhet. Bedömning görs av verksamhetschef eller av chefen utsedd person. Har individen ett sammansatt behov ska Du ta kontakt med barn och föräldrar för att få till stånd ett nätverksmöte. 3. Håll nätverksmöte inom 14 dagar. Kallelse till nätverksmötet görs av den som tagit initiativ till det. Alla kallade aktörer måste komma till mötet. Mötet leds av initiativtagande aktör. 4. Upprätta en samordnad individuell plan (SIP). Den samordnade planen ska visa vem som har ansvar för vad. Den upprättas enligt en given mall och delas vid mötet ut till alla inblandade. 5. Utse en samordnare för ärendet. Denne ansvarar för att koordinera insatser och håller kontakt med barn/den unge och föräldrar. 6. Rapportera avvikelser vid uppföljning av planen. Rapport görs på särskild blankett. Checklista för samverkan kring barn och unga Före nätverksmötet Kräver mina iakttagelser någon åtgärd? Behövs fler än en kompetens/aktör för att bedöma behov och insatser hos barnet/den unge? Vad säger min chef? Vem talar med barnet/den unge och dennes föräldrar? Vad säger de? Vem gör kallelse och ordnar det praktiska kring nätverksmötet? Hur lägger vi upp nätverksmötet? Vem håller i det? Vem för anteckningar? Vem skriver Samordnad individuell plan? Under och efter nätverksmötet Hur hanteras SIP? Är alla aktörer, barn och föräldrar klara över vad som ska göras? Är det klart med vem som gör vad? Är samordnarens uppdrag och roll klart? Är det klart när uppföljningen ska göras? Är alla nöjda med de insatser som planeras? Om inte vad kan ytterligare göras? Vem gör avvikelserapport till vem om det behövs.

32 NORRBUS Bilaga 2 Datum då planen upprättades Samordnad individuell plan Ansvarig handläggare/samordnare Barnet/den unge Namn: Utdelningsadress: Postnummer: Personnummer: e-post: Postort: Vårdnadshavare Namn: Utdelningsadress: Postnummer: Personnummer: e-post: Postort: Namn: Utdelningsadress: Postnummer: Personnummer: e-post: Postort: Barnets/den unges behov Uppge även vad som fungerar bra, vad kan man bygga på för att nå en positiv förändring.

33 Mål och eventuella delmål Insatser Konkreta insatser. Vem/vilken aktör är ansvarig för att insatserna genomförs. Kostnadsansvaret följer ansvaret för insatserna. Tidsram När insatserna ska påbörjas, hur ofta och hur länge de ska pågå Barnets/den unges uppfattning om insatserna 2

34 Vårdnadshavarens uppfattning om insatserna Samordningsansvarig Uppföljning Datum för det första uppföljningsmötet fastställs när den gemensamma planen är klar. Datum Tid Plats Sammankallande: Delaktiga i genomförandeplanen Underskrifter: 3

35

36

37

38

39 Bilagor till Barn- och utbildningsberedningens sammanträde

40 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen Sammanträdesdatum / 12 Plats Sunderbyns Kurs och konferens, Södra Sunderbyn Beslutande Övriga deltagare Birgitta Persson,(s), Överkalix Kåre Strömbäck, (s) Haparanda Roger Suup, (s), Kiruna Inga-Lis Samuelsson, (c), Kalix Åke Johdet, (s), Pajala Tjänstgörande ersättare Börje Johansson, (s); Gällivare, Tjänstgörande ersättare 6 Marita Björkman, kansliet, sekreterare Underskrifter 1-10 Birgitta Persson Ordförande Roger Suup Justerare Marita Björkman Sekreterare

41 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen Sammanträdesdatum / 12 Utsänd dagordning Inledning Ordförande Birgitta Persson inleder sammanträdet och presenterar dagordningen: 1. Val av justerare 2. Dagordning 3. Föregående protokoll Bilaga: Föregående protokoll 4. Rapport styrelsebeslut Bilaga a) Beslut Dator till varje elev Bilaga b) RUC Regionalt utvecklingscentrum 5. NORRBUS ur skolans perspektiv Elevhälsokonferens 12 mars Muntlig information av Marita Björkman och Henry Lundgren, kansliet 6. Principdiskussion vid deltagande på kurser/konferenser Ordförande Birgitta Persson inleder diskussionen 7. Rapport från arbetsgrupperna Muntlig information av Marita Björkman, kansliet 8. Aktuella skolfrågor Muntlig information av Marita Björkman, kansliet 9. Kommande konferenser 10. Övriga frågor 11. Avslutning

42 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen Sammanträdesdatum / 12 1 Val av justerare Ordföranden föreslår Att Roger Suup, (s), Kiruna, väljs till justerare Barn- och utbildningsberedningen beslutar Att Roger Suup, (s), Kiruna, väljs till justerare

43 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen Sammanträdesdatum / 12 2 Dagordning Ordföranden föreslår att utsänd dagordning fastställs. Barn- och utbildningsberedningen beslutar Att utsänd dagordning i fastställs

44 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen Sammanträdesdatum / 12 3./. Bilaga. Föregående protokoll Ordföranden presenterar föregående protokoll och föreslår att det med godkännande läggs till handlingarna. Barn- och utbildningsberedningen beslutar Att föregående protokoll, med godkännande, läggs till handlingarna.

45 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen Sammanträdesdatum / 12 4./. Bilaga. Rapport styrelsebeslut Styrelsen har beslutat i frågor som tidigare beretts i Barn- och utbildningsberedningen enligt utsända bilagor a) Beslut Dator till varje elev Bilaga b) RUC Regionalt utvecklingscentrum. Marita Björkman rapporterar från styrelsens behandling av ärendena. Ordföranden föreslår att rapporterna läggs till handlingarna. Barn- och utbildningsberedningen beslutar Att rapporterna läggs till handlingarna

46 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen Sammanträdesdatum / 12 5 NORRBUS ur skolans perspektiv - Elevhälsokonferens 12 mars Marita Björkman, kansliet lämnar en muntlig information av ärendet. Beredningen diskuterar frågan med anledning av förmiddagens genomgång av revidering av riktlinjerna för Norrbus samt målformuleringar för området Hälsosam uppväxt inför Samverkansberedningens möte den 22 feb. Ordföranden föreslår att de ledamöter som också ingår i den Politiska samverkansberedningen för vård, skola och omsorg tar med sig denna diskussion till kommande sammanträde. Barn- och utbildningsberedningen beslutar Att de ledamöter som också ingår i den Politiska samverkansberedningen för vård, skola och omsorg tar med sig denna diskussion till kommande sammanträde

47 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen Sammanträdesdatum / 12 6 Principdiskussion om deltagande i kurser/konferenser Beredningen diskuterar principer och regler för ledamöters deltagande i kurser och konferenser. Ordföranden föreslår att kansliet får i uppdrag att klargöra vilka regler som gäller vid deltagande för beredningens ledamöter vid kurser, konferenser mm. Barn- och utbildningsberedningen beslutar Att kansliet får i uppdrag att klargöra vilka regler som gäller vid deltagande för beredningens ledamöter vid kurser, konferenser mm.

48 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen Sammanträdesdatum / 12 7 Rapport från arbetsgrupperna Marita Björkman, kansliet, rapporterar från följande arbetsgrupper: Länssamordnare för elevhälsan Media Center Introduktionsåret/mentorskap för lärare Forskningsstrategi för Kommunförbundet Norrbotten Plattform Skolforskning Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Barn- och utbildningsberedningen beslutar Att informationen läggs till handlingarna

49 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen Sammanträdesdatum / 12 8 Aktuella skolfrågor Marita Björkman, kansliet, informerar om aktuella skolfrågor enligt bifogad förteckning../. Bilaga. Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Barn- och utbildningsberedningen beslutar Att informationen läggs till handlingarna

50 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen Sammanträdesdatum / 12 9 Kommande konferenser Marita Björkman, kansliet, informerar om följande konferenser med mera: Elevhälsokonferens - Erfarenhetsutbyte om NORRBUS-åren Placerade barns skolgång och hälsa - ett gemensamt ansvar Skolchefsträff Länsträff ordf och v ordf i BUN/Skolutskott FoU skola - seminariedag Barnets rättigheter Aktuell skolpolitik Studieresa till Norge för skolchefer, ordf.ordf i BUN/Skolutskott Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Barn- och utbildningsberedningen beslutar Att informationen läggs till handlingarna

51 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen Sammanträdesdatum / Avslutning Ordföranden tackar alla deltagande och förklarar sammanträdet avslutat