Kallelse till sammanträde

Transkript

1 Barn- och utbildningsberedningen Ordinarie ledamöter Kallelse till sammanträde Plats: Sunderby kurs och konferens Tid: Den 14 november 2013 med start klockan Program Kaffe/thé och smörgås står framdukat Gemensamt sammanträde med Barn- och utbildningsberedningen Lunch Separata sammanträden för de båda beredningarna Dagordning för sammanträde för Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen gemensamt 1. Välkommen! Inledning av mötesordförande Helena Öhlund 2. Val av justerare 3. Föregående protokoll Bilaga: föregående protokoll 4. Rapport om aktuella utredningar inom elevhälsan Muntlig information av Maria Lavander, kansliet 5. Förslag till val av ordförande för samverkansberedningen 2014 har Kommunförbundet ordförande/sekreterarskapet i samverkansberedningen. 6. Verksamhetsplan Barn och unga 2014 Muntlig information av Inger Kyösti Bilaga: enligt rubrik 7. Strategiseminarium om Regional digital agenda för Norrbotten, 8 januari i Luleå Bilaga: enligt rubrik 8. Delgivningar Sammanträdesplan 2014 Norrbus överenskommelse Samverkansberedningens protokoll Fortsättning av folkhälsoarbetet 9. Övriga frågor

2 Barn- och utbildningsberedningen Ordinarie ledamöter Dagordning för Barn- och utbildningsberedningens sammanträde Inledning Ordförande Birgitta Persson inleder sammanträdet och presenterar dagordningen: 1. Val av justerare 2. Dagordning 3. Föregående protokoll Bilaga: Föregående protokoll 4. Verksamhetsplan Barn och utbildning 2014 Bilaga: Verksamhetsplan enligt rubrik 5. Fråga kring Gymnasiesamverkan Bilaga: Skrivelse från Birgitta Persson 6. Uppföljning av Maria Lavanders presentation Aktuellt inom Elevhälsa Bilaga: Inventering skolläkare-psykolog 7. Aktuella skolfrågor 8. Kommande konferenser 9. Övriga frågor För sakfrågor om verksamheten inom barn och utbildning, var vänlig kontakta: Marita Björkman, Mobiltelefon: E-post: För frågor om sammanträdet, var vänlig kontakta: Kjell-Åke Halldén, Telefon: , E-post:

3 Bilagor till det gemensamma sammanträdet

4 Plats för noteringar: Ärende 3

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /34 Socialberedningen gemensamt Plats Beslutande, Barn- och utbildningsberedningen Beslutande, Socialberedningen Pite havsbad, Piteå Birgitta Persson,(s), Överkalix Kåre Strömbäck, (s) Haparanda Ingrid Norberg, (s), Luleå Roger Suup, (s), Kiruna Rigmor Åström, (m), Boden Inga-Lis Samuelsson, (c), Kalix Helena Öhlund, (s), Älvsbyn Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå Ylva Stråhle Andersson, (s), Arvidsjaur Marlene Haara, (s), Haparanda Ayse Duyar, (mp), Luleå Carola Lidén, (c), Luleå Övriga deltagare Ingrid Carlenius, kansliet Marita Björkman, kansliet Inger Kyösti, kansliet Maria Lavander, kansliet Nicklas Hedéen, utredare Folkhälsa Kjell-Åke Halldén, kansliet, sekreterare Underskrifter Birgitta Persson Ordförande Kåre Strömbäck Justerare Kjell-Åke Halldén Sekreterare

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /34 Socialberedningen gemensamt Utsänd dagordning för sammanträde för Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen gemensamt 1. Välkommen! Inledning av mötesordförande Birgitta Persson 2. Val av justerare 3. Föregående protokoll Bilaga: föregående protokoll 4. Folkhälsoprojektet utvärdering Utvärderaren Niclas Hedéen informerar. Bilaga: Utvärdering enligt rubrik 5. Sammanträdesplan 2014 Bilaga: Förslag enligt rubrik 6. Norrbus, förslag till beslut om nya riktlinjer Bilaga: Förslag enligt rubrik (utsänds efter att frågan behandlats i länsstyrgruppen den 19 augusti) 7. Hälsosam uppväxt - Mål och mått Bilaga: Förslag enligt rubrik 8. Uppdrag för samverkansberedningen Bilaga: Förslag från den politiska samverkansberedningen 9. Delgivningar FoUI i Norrbottens kommuner- styrelsens beslut i ärendet Protokoll politiska samverkansberedningen. Bilaga: Protokoll enligt rubrik 10. Övriga frågor

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /34 Socialberedningen gemensamt 19 Val av justerare Ordföranden föreslår att Kåre Strömbäck, (s), Haparanda, väljs till justerare Beredningarna beslutar Att Kåre Strömbäck, (s), Haparanda, väljs till justerare

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /34 Socialberedningen gemensamt 20 Dagordning Ordföranden presenterar utsänd dagordning och föreslår att ärendet Mål och mått utgår eftersom inga stora förändringar skett sedan beredningarna senast tog ställning till frågan. Beredningarna beslutar Att ärendet Mål och mått utgår och att utsänd dagordning i övrigt antas

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /34 Socialberedningen gemensamt 21./. Bilaga. Föregående protokoll Ordföranden presenterar föregående protokoll och föreslår att det, med godkännande, läggs till handlingarna. Beredningarna beslutar Att föregående protokoll, med godkännande, läggs till handlingarna

10 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /34 Socialberedningen gemensamt 22 Folkhälsoprojektet utvärdering Utvärderaren Niclas Hedéen presenterar utvärdering enligt rubrik. Bakgrunden till projektet är styrelsens beslut , 79: att att att att Kommunförbundet Norrbotten under två år framåt och med möjlighet till ytterligare ett års förlängning genomför en satsning på att utveckla folkhälsoarbetet i medlemskommunerna insatserna huvudsakligen riktas mot de kommuner där behoven är störst finansieringen om kronor per år sker ur eget kapital kansliet får uppdraget att till sammanträdet utarbeta ett förslag till hur ovanstående kan genomföras./. Bilaga. Av utredningen framgår bland annat att det regionala folkhälsoarbetet i Norrbotten bygger på de nationella riktlinjer som fastlagts för en god folkhälsa i Sverige genom den nationella folkhälsopolitik som antogs under år Som ett led i arbetet med att nå fram till de nationella riktlinjerna har Kommunförbundet Norrbotten erbjudit sitt stöd till länets kommuner i arbetet med att utveckla det strategiska folkhälsoarbetet, ett arbete som om det lyckas kan innebära stora ekonomiska och humanistiska besparingar genom en bättre folkhälsa i kommunerna. För att utvärdera huruvida Kommunförbundets stöd bidragit till de önskvärda effekter som eftersträvats har en enkät gåt ut till samtliga folkhälsosamordnare samt ordföranden i respektive folkhälsoråd eller motsvarande i Norrbotten. Enkäterna har även kompletterats genom intervjuer med utvalda kandidater. Resultatet visar på att det finns ett behov och ett intresse av ett fortsatt stöd i folkhälsoarbetet från Kommunförbundet. Det finns samtidigt även signaler som visar på att det stöd som erbjuds till viss del går om intet på grund av att flera av kommunerna inte anser sig ha tillräckliga resurser. Utvärderaren föreslår i sin sammanfattning: Utifrån denna bakgrund och de övriga signaler som framkommer i utredningen rekommenderas styrelsen att förlänga det regionala folkhälsostödet förutsatt att kommunerna är beredda att ta ett ökat ansvar för utvecklingen av folkhälsoarbetet i Norrbotten.

11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /34 Socialberedningen gemensamt Ordföranden föreslår att beredningarna föreslår styrelsen Att utvärderingen, med godkännande, läggs till handlingarna Att det strategiska folkhälsoarbetet förlängs till att omfatta även år 2014 Att Att Att resultatet av utvärderingen beaktas i utformningen av den fortsatta verksamheten verksamheten samordnas med övrigt folkhälsoarbete i länet finansiering, vid behov, sker ur eget kapital Beredningarna beslutar föreslå styrelsen Att utvärderingen, med godkännande, läggs till handlingarna Att det strategiska folkhälsoarbetet förlängs till att omfatta även år 2014 Att Att resultatet av utvärderingen beaktas i utformningen av den fortsatta verksamheten verksamheten samordnas med övrigt folkhälsoarbete i länet Att finansiering, vid behov, sker ur eget kapital

12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /34 Socialberedningen gemensamt 23 Sammanträdesplan 2014 Kansliet har utarbetat ett förslag enligt rubrik. Enligt förslaget sammanträder Barnoch utbildningsberedningen samt Socialberedningen den 12 februari, 13 maj, 3 september och 12 november. Ordföranden föreslår att Barn- och utbildningsberedningens samt Socialberedningens sammanträdesdagar 2014 ska vara den 12 februari, 13 maj, 3 september och 12 november. Beredningarna beslutar att Barn- och utbildningsberedningens samt Socialberedningens sammanträdesdagar 2014 ska vara den 12 februari, 13 maj, 3 september och 12 november

13 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /34 Socialberedningen gemensamt 24 Norrbus - Överenskommelse om samverkan kring barn och unga mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten, 2013 Barns förutsättningar till ett gott liv påverkas av en mängd faktorer, såväl ärftliga och miljömässiga, som enskilda livshändelser. Samhället försöker genom en rad olika insatser att kompensera för dessa olika förutsättningar. En samordning av resurser och arbetsinsatser förbättrar samhällets möjligheter att erbjuda insatser av god kvalitet som motsvarar det behov som finns. Att hjälpa barn och unga som har problem så tidigt som möjligt är bra både för barnen, familjen och för samhället. Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan år 2008 gemensamma riktlinjer för samverkan för barn och unga, Norrbus. Det gemensamma ansvarstagandet och behov och krav på samverkan kring barn och unga har ökat, varför revidering av Norrbus är nödvändig. En länsgemensam arbetsgrupp med representanter från kommunens verksamheter inom skola och socialtjänst samt landstinget har reviderat Norrbus med sin grund i riktlinjerna från 2008 samt utifrån utgångspunkterna: Tidigare insatser Alla barn med behov av insatser från fler aktörer i åldern 0-20 år. Lagkrav om Samordnad individuell plan, SIP Hälsoundersökningar för alla placerade barn Fem länsdelar Uppföljning visar att Norrbus-konceptet fungerar väl i Östra Norrbotten men inte tillfredställande i det övriga länet. Länsstyrgruppen har godkänt liggande förslag till överenskommelse om samverkan kring barn och unga Norrbus. Kansliets förslag: Att beredningarna föreslår styrelse att rekommendera kommunerna att anta den reviderade överenskommelsen Norrbus - Överenskommelse om samverkan kring barn och unga mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten, 2013./. Bilaga.

14 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /34 Socialberedningen gemensamt Ordföranden föreslår att kansliets förslag bifalls. Beredningarna beslutar föreslå styrelsen Att rekommendera kommunerna att anta den reviderade överenskommelsen Norrbus - Överenskommelse om samverkan kring barn och unga mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten, 2013

15 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /34 Socialberedningen gemensamt 25 Uppdrag för samverkansberedningen Den politiska samverkansberedningen föreslår följande uppdrag för sin verksamhet: Säkerställa och utveckla att samverkan mellan kommunerna och lanstinget fungerar i gemensamma frågor längst ut i organisationen. Säkerställa och utveckla att politiska beslut tas i respektive organisation. Tillförsäkra insatser för att uppnå målen och att uppföljning och utvärdering genomförs av gemensamma utvecklingsarbeten. Initiera och verka för bättre samverkan mellan huvudmännen. Vara politisk styrgrupp för arbetet till länsstyrgruppen. Respektera respektive huvudmäns självbestämmande. Utforma rutiner/riktlinjer på ett strukturerat sätt. Ordföranden föreslår att beredningarna ska föreslå styrelsen att bifalla förslaget. Beredningarna beslutar föreslå styrelsen Att föreslagna uppdrag för samverkansberedningen bifalls

16 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /34 Socialberedningen gemensamt 26 Delgivningar FoUI i Norrbottens kommuner- styrelsens beslut i ärendet Protokoll politiska samverkansberedningen. Bilaga: Protokoll enligt rubrik Ordföranden föreslår att delgivningarna läggs till handlingarna. Beredningarna beslutar Att delgivningarna läggs till handlingarna

17 Plats för noteringar: Ärende

18 Förslag till kapitlet Barn och ungdomar i Kommunförbundet Norrbottens verksamhetsplan och budget Barn och ungdomar Barn och unga med ohälsa behöver få hjälp och stöd så tidigt som möjligt. Det är viktigt att förskola, skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård uppmärksammar risker och riskgrupper i tid. Ett gemensamt arbete är genomfört kring gemensamma riktlinjer - Norrbus för samverkan kring barn och ungdomar som har behov av utredning, stöd, vård och behandling från flera samhällsaktörer. Socialtjänsten har till uppgift att erbjuda barn och unga stöd och skydd med utgångspunkt från barnens bästa. En av de mest ingripande insatserna socialtjänsten har att tillgå är placering utanför det egna hemmet. För att kunna ge barnen ett bra stöd, använda resurserna effektivt och säkra tillgången till adekvata insatser bör kunskapen om vårdens innehåll och effekter öka. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag på åtgärdsprogram för att höja kvaliteten i den sociala barn- och ungdomsvården. Indikatorer Stärkt samverkan mellan social- och barn och utbildningsberedningarna samt samverkansberedningen mellan kommuner och landsting. Insatserna i verksamheten bygger på en sammanvägning av brukarnas erfarenheter, den professionelles expertis samt bästa vetenskapliga kunskap. Erbjuda stöd för att kunna utveckla systematisk uppföljning av insatser för barn och unga. Utveckla och förbättra samverkan mellan förskolan, grundskolan, gymnasiet, socialtjänsten, habiliteringen, barn och ungdomspsykiatrin och barnmedicin så att barn med behov ska få stöd och insatser så tidigt som möjligt. Kommunerna har metoder för att arbeta med att höja kvalitén på insatser för barn och unga. Nyckelaktiviteter Samverkansdagar för barn och utbildning, socialtjänst och landstinget genomförs. Förstärka brukarinflytande för barn och unga. Förbättra systematisk uppföljning för området. Förankra Norrbus överenskommelsen i länets alla kommuner i samverkan med landstinget. Förankra användandet av samordnade individuella planer (SIP). Följa utvecklingen av avvikelserapportering inom Norrbus. Utveckling och spridning av Trygg och säker vård för barn och unga. Nätverksträffar genomförs för erfarenhetsutbyte.

19 Plats för noteringar: Ärende 7

20 Regional digital agenda för Norrbotten Det behövs infrastruktur Mål för bredbandspolitiken Målet för regeringens bredbandspolitik är att Sverige ska ha bredband i världsklass. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband och 90 procent av alla hushåll bör ha tillgång till 100 Mbit/s senast Den regionala utvecklingsstrategin för Norrbotten (RUS) fastställer att alla i länet ska ha tillgång till bredband med hög kapacitet, med strävan mot 100 Mbit/s senast Det måste finnas god tillgång till fysisk infrastruktur för bredband i hela Norrbotten. Tillgången ska vara robust och kunna motstå påfrestningar utan allvarliga driftsavbrott. Tillgång till bredband i Norrbotten Enligt regeringens minimikrav har de flesta i Norrbotten tillgång till bredband med 1 Mbit/s. Det räcker till för att använda tjänster som kräver liten kapacitet, exempelvis e-post, banktjänster och digitala trygghetslarm. Men för kapacitetskrävande tjänster som tv, fjärrdiagnostik av röntgenbilder och videokonferenser med krav på hög bildkvalitet, räcker inte 1 Mbit/s till. Det behövs betydligt högre kapacitet och då varierar tillgången stort mellan kommunerna. Trenden för det framtida kapacitetsbehovet, fram till år 2020, är närmare 1 Gbit/s än 100 Mbit/s. Den enda teknik som kan stödja denna typ av hastigheter är fasta fiberlösningar. Trådlöst bredband är, och kommer att vara, ett komplement för att möjliggöra bredbandskommunikation genom mobila lösningar, exempelvis smarta telefoner. En trådlös bredbandsuppkoppling kan dock aldrig komma upp i samma hastigheter som en fast fiberlösning. PTS senaste bredbandskartläggning (2012) visar att 49,85 procent av befolkningen och 43,81 procent av Norrbottens arbetsställen har tillgång till bredband med en faktisk hastighet om minst 50 Mbit/s i oktober Norrbotten utmärker sig som ett jämförelsevis fibertätt län i en nationell jämförelse eftersom många av kommunerna använde statligt stöd för nyförläggning av fiber. De kommuner som valde att bygga egen fiberinfrastruktur har idag bättre tillgång till bredband med högre hastigheter än de som satsade på bredbandstjänster via kopparnätet, så kallad xdsl. I samband med uppdraget att kordinera framtagandet av en regional digital agenda erhöll IT Norrbotten ett uppdrag från sin styrelse att se över, vilka

21 åtgärder som måste vidtas för att Norrbotten skall nå målet att i princip samtliga hushåll och företag erhåller bredband med en hastighet av minst 100Mbit/sek. till år Utredningsarbetet startade i samverkan med kommunernas stadsnät. Utredningen arbetar med sju olika hypoteser med olika utgångspunkter och infallsvinklar. Utredningsarbetet beräknas vara klart i mitten på december I samband med vårt färdigställande av utredningsarbetet kommer vi att föreslå ett antal åtgärder för att vi skall nå det tidigare angivna målet. Vi kommer utifrån kommunernas engagemang i bredbandsfrågan och utredningens resultat behöva ena oss om en GEMENSAM IT- KOMMUNIKATIONSSTRATEGI för Norrbotten. Styrelsen beslutade 24 oktober, 50 Att IT Norrbotten och kansliet får uppdraget att genomföra ett gemensamt strategiseminarium klockan i Kulturens hus, Luleå

22 till det gemensamma sammanträdet

23 Kommunförbundet Norrbottens sammanträdesplan 2014 Beslutad av styrelsen januari Dialog mellan styrelse och riksdagsledamöter 12 februari BoU/Socialberedning 13 februari Samverkansberedning 18 februari Presidieberedning 6 mars Styrelsesammanträde 24 april Förbundsfullmäktige sammanträde i Jokkmokk 13 maj Socialberedning/BoU beredning 15maj Samverkansberedning 22 maj Presidiesammanträde 12 juni Styrelsesammanträde 3 september Socialberedning/BoU beredning sammanträde 4 september Presidieberedning och Samverkansberedning (separata sammanträden) 18 september Styrelsesammanträde 7 oktober Presidieberedning 23 oktober Styrelsesammanträde 12 november Socialberedning/BoU beredning 13 november Samverkansberedning 20 november Presidieberedning 4 december Styrelsesammanträde

24 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen Sida 52 (65) 34 Norrbus Överenskommelse om samverkan kring barn och unga mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten, 2013 Barns förutsättningar till ett gott liv påverkas av en mängd faktorer, såväl ärftliga och miljömässiga, som enskilda livshändelser. Samhället försöker genom en rad olika insatser att kompensera för dessa olika förutsättningar. En samordning av resurser och arbetsinsatser förbättrar samhällets möjligheter att erbjuda insatser av god kvalitet som motsvarar det behov som finns. Att hjälpa barn och unga som har problem så tidigt som möjligt är bra både för barnen, familjen och för samhället. Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan år 2008 gemensamma riktlinjer för samverkan för barn och unga, Norrbus. Det gemensamma ansvarstagandet och behov och krav på samverkan kring barn och unga har ökat, varför revidering av Norrbus är nödvändig. En länsgemensam arbetsgrupp med representanter från kommunens verksamheter inom skola och socialtjänst samt landstinget har reviderat Norrbus med sin grund i riktlinjerna från 2008 samt utifrån utgångspunkterna: Tidigare insatser Alla barn med behov av insatser från fler aktörer i åldern 0-20 år. Lagkrav om Samordnad individuell plan, SIP Hälsoundersökningar för alla placerade barn Fem länsdelar Uppföljning visar att Norrbus-konceptet fungerar väl i Östra Norrbotten men inte tillfredställande i det övriga länet. Socialberedningen/ Barn- och utbildningsberedningen har beslutat att rekommendera kommunerna att anta den reviderade överenskommelsen Norrbus - Överenskommelse om samverkan kring barn och unga mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten, Presidiet föreslår styrelsen besluta i enlighet med socialberedningen/barn- och utbildningsberedningens beslut. Styrelsen beslutar att rekommendera kommunerna att anta den reviderade överenskommelsen Norrbus Överenskommelse om samverkan kring barn och unga mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten, 2013.

25 Norrbus Överenskommelse om samverkan kring barn och unga mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten 2013

26 Innehåll Dokumentinformation... 1 Förord... 2 Inledning... 3 Mål för samverkan... 3 Grundläggande värderingar... 3 Målgrupp... 3 Vägledande principer... 4 Samsyn... 4 Utgångspunkter för samverkan... 5 Aktörernas grunder för sitt uppdrag... 5 Samverkansskyldighet - informationsskyldighet... 5 Samordnad individuell plan (SIP)... 5 Samverkan med brukarorganisationer... 6 Vem ansvarar för vad?... 6 Beskrivning av verksamheternas ansvar, kommunerna... 7 Beskrivning av verksamheternas ansvar, landstinget... 9 Arbetsmodell för samverkan Samordnad planering nätverksmöte Samordnad individuell plan (SIP) Samordnare Planansvarig Vård utanför det egna hemmet Oenighet vid tillämpning av riktlinjer Avvikelsehantering Samverkan på läns-, länsdels- och kommunnivå Länsnivå Länsdelsnivå Kommunnivå Bilagor Förklaring av vissa begrepp... 14

27 Dokumentinformation Huvudmän Landstinget och kommunerna i Norrbottens län Dokument Norrbus antaget år 2008 ligger som grund för denna revidering Upprättat av: Länsgemensam samverkansgrupp Ansvariga för revideringen: Anneli Granberg Ingrid Carlenius anneli.granberg@nll.se ingrid.carlenius@bd.komforb.se Godkänt av: Lanstingsstyrelse och socialnämnder samt barn- och utbildningsnämnder i respektive kommun 1

28 Förord Barns förutsättningar till ett gott liv påverkas av en mängd faktorer, såväl ärftliga och miljömässiga, som enskilda livshändelser. Samhället försöker genom en rad olika insatser att kompensera för dessa olika förutsättningar. En samordning av resurser och arbetsinsatser förbättrar samhällets möjligheter att erbjuda insatser av god kvalitet som motsvarar det behov som finns. Att hjälpa barn och unga som har problem så tidigt som möjligt är bra både för barnen, familjen och för samhället. Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan år 2008 gemensamma riktlinjer för samverkan för barn och unga, Norrbus. Det gemensamma ansvarstagandet och behov och krav på samverkan kring barn och unga har ökat, varför revidering av Norrbus är genomförd. Datum Norrbottens läns landsting Kommunförbundet Norrbotten Kent Ögren Ordförande Karl Petersen Ordförande 2

29 Inledning Mål för samverkan Målet för arbetet kring barn och unga i Norrbottens län är att alla barn och unga har ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin grupp/klass som de tillhör. Grundläggande värderingar Barns förutsättningar att lyckas i livet påverkas av en mängd faktorer, såväl ärftliga och miljömässiga, som enskilda livshändelser. Samhället försöker genom en rad olika insatser att kompensera för dessa olika förutsättningar. För att förhindra utveckling av allvarlig problematik ska landstinget och kommunerna i Norrbottens län erbjuda tidiga insatser. Att hjälpa barn och unga som har problem så tidigt som möjligt är bra både för barnen, familjen och för samhället. Samverkan ska grundas på följande: Föräldrar har huvudansvar för sina barn och ska i alla skeden ansvara för och vara delaktiga i diskussioner och beslut som rör deras barn Barnkonventionen och principen om barnets/den unges bästa ska följas Barnets/den unges mening ska alltid efterfrågas och respekteras Barnets/den unges livssituation ska ses i ett sammanhang där delarna ömsesidigt påverkar varandra, helhetssyn Barnet/den unge ska ha stöd i tidigt skede Målgrupp Norrbus omfattar alla barn och unga, upp till och med 20 års ålder, som är i behov av stöd och hjälp från fler än en aktör. 3

30 Vägledande principer Vägledande för samverkan kring enskilda barn och ungdomar med behov av insatser, är att insatserna skräddarsys så långt som möjligt över sektorsgränser. Vidare ska barn/ungdomar, föräldrar och nätverk göras delaktiga i sökandet efter hållbara lösningar. Arbetet ska präglas av ett aktivt förhållningssätt, engagemang och hög kompetens. Samverkan på individnivå ska utgå från huvudprincipen att den som berörs samtycker och är delaktig så långt det är möjligt. Samsyn Behovet av samsyn uppstår när flera aktörer behövs för att lösa ett problem. Samsyn innebär inte att skillnader mellan de professionellas olika uppfattningar suddas ut. Snarare handlar samsyn om tillit mellan de professionella, gemensam bild av arbetet och gemensamma begrepp. Tillit till andras kompetens är viktig mellan aktörer inom organisationerna men också mellan huvudmän. En nödvändig förutsättning är att det finns naturliga kontaktytor och kunskap om varandras uppdrag, resurser och begränsningar. Ett hinder för samverkan är att aktörerna har benägenhet att fokusera på vad den andra aktören inte utför och blundar för det som faktiskt omhändertas på ett bra sätt. Det synsättet kan leda till att barn och unga som behöver insatser, faller mellan stolarna och inte får de insatser som de behöver. Det som den andra parten uppfattar att man inte utför Det som kommunen utför Individen som inte får sina behov tillgodosedda hos någon av huvudmännen Det som landstinget utför Det som den andra parten uppfattar att man inte utför 4

31 Utgångspunkter för samverkan Aktörernas grunder för sitt uppdrag Alla barn och ungdomar som är i behov av särskilt stöd har rätt att få sina behov allsidigt utredda och tillgodosedda utan oskäligt dröjsmål. Mångfacetterade problem kräver samordning av resurser. Lagstiftningen anger respektive huvudmans verksamhets- och kostnadsansvar. I de fall lagen inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser ska frågan lösas genom samarbete och överenskommelser mellan huvudmännen. Landstinget och kommunerna har olika uppdrag vilket får konsekvenser för samverkan. Exempel på skillnader är: Landsting Socialtjänst Skola Mantalsskrivningsort Vistelsebegrepp Mantalsskrivningsort Störst behov - först i kön Yttersta ansvaret Lokala behov och förutsättningar God vård på lika villkor Lokala behov och förutsättningar Statlig styrning Länsuppdrag Kommunalt självstyre Kommunalt självstyre Samverkansskyldighet - informationsskyldighet För att stärka skyddet för barn i utsatta situationer gjordes vissa lagändringar under år Enligt lydelsen i socialtjänstlagen (kap 5 1a) har socialnämnden en skyldighet och förstahandsansvar för att samverkan kommer till stånd i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. En motsvarande skyldighet för andra parter att delta i samverkan, som initieras av socialtjänsten, har bland annat införts i hälso- och sjukvårdslagen och skollagen. Samordnad individuell plan (SIP) Sedan 1 januari 2009 finns en gemensam bestämmelse i Hälso- och sjukvårdslagen 3 f och Socialtjänstlagen kap 2 7 om upprättande av individuella planer: När den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå: 1. vilka insatser som behövs 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen Motsvarande lagtext finns inte angiven i skollagen. Skolan kan dock ansvara för, medverka till och initiera att en individuell plan upprättas. Skolan är en given aktör vid upprättandet av den individuella planen för barn och unga. 5

32 Den samordnade individuella planen är en sammanställning av respektive aktörs plan(-er) för berörd individ. SIP ersätter inte de olika planer som huvudmännen är skyldiga att upprätta. SIP är den unges/föräldrarnas plan och kan inte upprättas utan godkännande av dem. Gemensamma riktlinjer för samverkan "Gemensamma riktlinjer för samverkan" är antagen i december 2010 och reviderad Överenskommelsen om samordnad individuell plan följer lagstiftningen och är beslutad av kommunerna och landstinget. Gemensamma riktlinjer för samverkan är ett styrdokument som gäller insatser för barn och unga eller andra målgrupper. Samverkan med brukarorganisationer Samverkan med brukarorganisationer ska ske på länsnivå och på lokal nivå. Av HSL och SoL framgår att organisationer som företräder brukare eller deras närstående bör ges möjligheter att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelserna om det är möjligt. Vem ansvarar för vad? Insatser till barn och unga som behöver särskilt stöd ska i första hand tillgodoses genom insatser i sin vardagsmiljö. I stort sett alla barn/unga kommer i kontakt med skolan, primärvårdens barnhälsovård samt ungdomsmottagningen. Det är viktigt att alla aktörer i sin organisation har tillgång till de resurser/kompetenser som krävs för att klara av att utreda behov och ge stöd till barn och unga. De vanligaste formerna för samverkan i allmänt förebyggande verksamhet är Familjecentraler och Ungdomsmottagningar. Det ger förutsättningar för samordnade förebyggande insatser på individnivå. De mer specialiserade verksamheterna inom både kommun och landsting, ska genom konsultation, ansvar för bedömning, utredning och behandling som kräver särskilda kunskaper, förstärka och komplettera övriga verksamheters insatser. Till de mer specialiserade verksamheterna hör exempelvis socialtjänstens individ- och familjeomsorg, verksamheter för personer med funktionsnedsättningar, landstingets barnmedicin, barn- och ungdomshabilitering samt barn- och ungdomspsykiatri. Kommun Kommun och Landsting Landsting Allmänt förebyggande insatser och tidiga insatser Förskola Skola Socialtjänst Familjecentraler Ungdomsmottagning Kombination av samtidiga insatser från båda huvudmännen Primärvård Barnsjukvård Omfattande insatser Socialtjänst Kombination av samtidiga insatser från båda huvudmännen Primärvård Barnsjukvård 6

33 Beskrivning av verksamheternas ansvar, kommunerna Skolan Skolväsendet omfattar skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, samt gymnasiesärskola. Där ingår också fritidshem. Utbildningen syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. I utbildningen ska hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd. Det regleras i skollagen. Där framgår tydligt skolans ansvar för att utreda och upprätta åtgärdsprogram för elev som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. Detta ansvar gäller oavsett driftsform. Bestämmelserna om särskilt stöd gäller inte i förskolan. Skolan som samverkanspart I förskola och skola finns i stort sett alla barn. Där finns också förutsättningar för tidig upptäckt och tidiga insatser för barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Det innebär att skolan blir samverkanspart och initiativtagare till samverkan i stort sett alla ärenden där gemensamma insatser krävs. Skolan ansvarar för de specialpedagogiska insatser som krävs, att identifiera kognitiva inlärningssvårigheter, kunskapsluckor, samt läs- och skrivsvårigheter. Elevhälsa För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Elevhälsan ska erbjuda hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller samt att elever får vid behov anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser. Detta ansvar gäller oavsett driftsform. Elevhälsan tar inte över hälso- och sjukvårdsansvaret från primärvården. Elevhälsan, inklusive skolpsykolog, har i första hand ett specialpedagogiskt och hälsofrämjande uppdrag. Bestämmelserna om elevhälsan gäller inte i förskolan. 7

34 Socialtjänsten Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som åvilar på andra huvudmän. I socialtjänstlagen, (SoL) finns uppdraget för socialnämnden när det gäller målgruppen barn och unga. Socialnämnden ska verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom, - bedriva uppsökande verksamhet och annat förebyggande arbete för att förhindra att barn och ungdom far illa, - aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och ungdom av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel, - tillsammans med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs, uppmärksamma och verka för att barn och ungdom inte vistas i miljöer som är skadliga för dem, - med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom som har visat tecken till en ogynnsam utveckling, - i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet, - i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan ett mål eller ärende om vårdnad, boende, umgänge eller adoption har avgjorts, - i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför det egna hemmet upphört. Socialnämnden arbetar till största del med frivillighet men kan vid behov ansöka om åtgärder enligt tvångslagstiftning. Socialnämnden ska aktivt verka för att samverkan kring barn som far illa eller riskerar fara illa, kommer till stånd. Vidare ska socialnämnden sörja för att föräldrar kan erbjudas samtal under sakkunnig ledning i syfte att nå enighet och få hjälp att träffa avtal i frågor som gäller vårdnad, boende och umgänge (samarbetssamtal). Familjerådgivning ska erbjudas. När det gäller gruppen barn och unga med funktionsnedsättning finns Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som socialtjänsten arbetar efter. Verksamheten främjar jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. LSS bygger helt på frivillighet. 8

35 Beskrivning av verksamheternas ansvar, landstinget Primärvården Enligt hälso- och sjukvårdslagen, (HSL) ska primärvården som en del av den öppna vården utan avgränsningar vad gäller sjukdom, ålder eller patientgrupper svara för befolkningens behov av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan kompetens. Detta ansvar gäller oavsett driftsform. Arbetets innehåll handlar framförallt om diagnostik/behandling av såväl akuta som kroniska tillstånd, medicinsk rehabilitering, hälso- och sjukvårdsrådgivning och folkhälsoarbete. Arbetet är individinriktad men vänder sig också till grupper framförallt inom mödra- och barnhälsovården. Primärvården ansvarar för hälsoundersökning i samband med eller inför placering utanför det egna hemmet. Barnavårdscentralerna följer upp barn regelbundet från födseln till och med fem års ålder. Det ger förutsättningar att följa barnens utveckling och tidigt uppmärksamma behov av och erbjuda andra stödinsatser till familjerna. Den regelbundna planerade kontakten ger också möjligheter att uppmärksamma barn som inte kommer till uppföljningar och kontroller. Folktandvården Enligt tandvårdslagen (TL) ska varje landsting erbjuda en god tandvård åt dem som är bosatta inom landstinget eller är kvarskrivna enligt 16 folkbokföringslagen och stadigvarande vistas inom landstinget. Folktandvården ska svara för regelbunden och fullständig tandvård för barn och ungdomar till och med det år när de fyller 19 år. Om någon som vistas i landstingskommunen utan att vara bosatt där behöver omedelbar tandvård ska landstingskommunen erbjuda sådan. Barnsjukvården Barnsjukvården erbjuder specialiserad och kvalificerad medicinsk hälso- och sjukvård för barn och ungdomar upp till 18 år. Verksamhetens ansvar omfattar barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomshabilitering samt barn- och ungdomspsykiatri (BUP). Vuxenpsykiatrin Vuxenpsykiatrin ansvarar för psykiatrisk specialistvård för personer från 18 år och äldre. Vuxenpsykiatrin möter inte bara patienter som söker vård på frivillig basis, utan har även ansvar för att behandla dem som döms till vård. För ungdomar som närmar sig 18 års ålder och har en pågående BUP kontakt, sker samverkan mellan BUP och vuxenpsykiatrin. 9

36 Arbetsmodell för samverkan Den yrkesutövare som uppmärksammar behov av stöd, utredning och insatser från flera aktörer, ska ta upp frågan om samordnad planering (nätverksmöte mellan berörda aktörer) med barnet/den unge och föräldrar. När de lämnat sitt samtycke ska en kallelse göras, senast inom fem arbetsdagar. Samordnad planering nätverksmöte Om behov finns av samverkan med andra aktörer beslutar närmaste ansvarig chef, eller av chefen utsedd person, om att kalla till en samordnad planering, samt vem som bör delta utöver barnet/den unge och hans/hennes föräldrar. Syftet med nätverksmötet är att få en gemensam helhetsbild, klargöra barnets/den unges/familjens resurser och behov och koppla resurser ur det professionella nätverket till behoven. Det lagstadgade ansvaret om att samverka medför att professionella aktörer ska prioritera inbjudan till ett sådant möte. Vid akuta ärenden ska mötet komma till stånd snarast möjligt. I övriga ärenden senast inom 10 arbetsdagar. Samordnad individuell plan (SIP) Om det vid nätverksmötet framkommer behov av insatser från flera aktörer upprättas en samordnad individuell plan tillsammans med barnet/den unge och dess familj. SIP är att betrakta som barnet/den unges/familjens plan och är sammanställning av aktörernas planer. Respektive aktör beslutar om bedömning, utredning och/eller insats utifrån sitt kompetensoch ansvarsområde. Om någon aktör bedömer att vidare utredning och/eller insatser från deras sida är inte är nödvändig skall detta dokumenteras. I den samordnade individuella planen ska det tydligt framgå vem som ansvarar för olika stöd-, vård- och behandlingsinsatser, omfattningen av insatserna, vem som är utförare och hur uppföljning ska ske. Planen ska vara konkret avseende de insatser som respektive verksamhet ansvarar för. Samordnare I den samordnade individuella planen anges vem som mötet utsett till samordnare. Samordnarens uppgift är att bevaka barnets/den unges perspektiv, värna om föräldrars delaktighet, kalla till nya nätverksmöten och säkerställa att uppföljning sker enligt beslut i den samordnade individuella planen. I det fall socialtjänsten har insatser utöver tidiga insatser är det naturligt att samordnaren tillhör socialtjänsten. Barnet/ungdomen och förälder kan också ha synpunkter på vem som ska vara samordnare. Planansvarig I de fall samordnare utses utanför socialtjänsten eller hälso- och sjukvården måste också särskild planansvarig utses. Enligt lagstiftningen är socialtjänsten eller hälso- och sjukvården ansvariga för den samordnade individuella planen. 10

37 Vård utanför det egna hemmet Principer för insatser till barn och unga som är placerade utanför det egna hemmet skiljer sig inte från dem som gäller för barn och unga som bor i det egna hemmet. Grundmodellen för samverkan kring det enskilda barnet följer den modell som beskrivits ovan. En skillnad är att vid placering utanför hemmet har socialtjänsten samordningsansvaret. Kommunen avgör om den enskilde ska få insatser enligt socialtjänstlagen, lagen om vård av unga och/eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Hälso- och sjukvården avgör om barnet/ungdomen ska erhålla hälso- och sjukvård. Varje verksamhetsområde ansvarar för utredning och bedömning inom sitt kompetensområde. Respektive huvudman har, inom sina ansvarsområden, rätt att sluta avtal med annan part som på deras uppdrag tillhandahåller vissa stöd- eller behandlingsinsatser. Nedan åskådliggörs ansvarsfördelningen: Barnet/den unge Kommunens ansvar Landstingets ansvar Placerad i familjehem, hem för vård eller boende (HVB), förstärkt familjehem eller SiS hem (frivillighet/tvång) Inskriven vid barn- och ungdomspsykiatrins slutenvård, Sunderby sjukhus (frivillighet/tvång) Sociala och pedagogiska insatser dvs vård enligt socialtjänstlagen/lagen om vård av unga och skolgång enligt skollagen Samverkan och planering kring utskrivning och permissioner. Pågående sociala och pedagogiska insatser dvs vård enligt socialtjänstlagen/lagen om vård av unga och skolgång enligt skollagen avbryts inte. Hälsoundersökning inför placering. Hälso- och sjukvårdsinsatser, dvs medicinsk vård avseende läkarinsats och medicinering samt psykiatrisk bedömning, utredning, behandling och rådgivning/konsultation till personal. Alla insatser som krävs för att trygga en god och säker hälso- och sjukvård. Inskrivning via remiss från BUP/ barnsjukvården. Ansvarar för samplanering inför utskrivning från Barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård. Hälsoundersökningar Hälsoproblem av såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn och ungdomar som placeras i familjehem och hem för vård eller boende. Landstinget och kommunerna i Norrbotten har överenskommit om rutiner och anvisningar i syfte att säkerställa att barn och ungdomar får genomgå en hälsoundersökning inför placering. Hälsoundersökningen ska vara underlag för bedömning av vilka hälso- och sjukvårdsinsatser som krävs under placeringen. Kostnadsfördelning vid placering utanför hemmet Principen för kostnadsfördelningen utgår ifrån huvudmännens ansvar enligt gällande lagstiftning. Kostnadsfördelning bör vara klarlagd innan placering sker utanför hemmet. Vid akut placering ska kostnadsfördelningen vara klarlagd senast tio arbetsdagar efter beslut om placering. 11

38 Oenighet vid tillämpning av riktlinjer Frågor angående tillämpning av riktlinjer avseende verksamhets- och kostnadsansvar ska i första hand lösas på kommunnivå i andra hand på länsdelsnivå. Frågor som inte kan lösas på länsdelsnivå aktualiseras i länsstyrgruppen Avvikelsehantering Den som upplever att någon av parterna i samverkansarbetet kring barn och unga avviker från de rutiner som är fastställda, ska aktualisera en avvikelserapportering. Avvikelserapporten hanteras enligt upprättad rutin. Samverkan på läns-, länsdels- och kommunnivå För att samverkan ska resultera i mervärde krävs engagemang och tydlig styrning på alla ledningsnivåer inom respektive huvudmans ansvarsområde, inte minst på övergripande politisk och administrativ nivån. Länsnivå Med länsnivå avses Norrbottens län där aktörerna är Norrbottens läns landsting samt de 14 kommunerna. Politisk samverkansberedning Politisk samverkansberedning bestående av politiker från kommunerna och från landstinget. Den politiska samverkansberedningen är ett övergripande samverkansforum för alla frågor som är gemensamma mellan kommuner och landsting. Länsstyrgrupp Länsstyrgruppen är en tjänstemannagrupp som tar initiativ och bereder frågor till den politiska samverkansberedningen. Sammansättning: Divisionschefer, representanter för Norrbottens läns landsting Socialchefer, representanter för Norrbottens 14 kommuner Skolchefer, representanter för Norrbottens 14 kommuner Representant för landstingets Hälso- och sjukvårdsavdelning Representant för Kommunförbundet Norrbotten Ansvar: Att utse ansvarig i respektive länsdel Verka för att samverkansarbetet prioriteras och samordnas Efterfråga uppföljning och utvärdering Ta initiativ till att upprätta och revidera styrdokument i form av riktlinjer, rutiner och metodutveckling av övergripande art. 12

39 Länsdelsnivå Länsdelssamverkan kommer att ske i fem geografiska områden. Luleå/Boden, Östra Norrbotten, Malmfältskommunerna (Gällivare, Jokkmokk och Pajala), Pite älvdal, samt Kiruna kommun. Från årsskiftet 2013/2014 får landstingets hälso- och sjukvård en ny organisation - närsjukvård - vilket innebär att primärvård, medicin, vuxenpsykiatrin och akuta omhändertaganden går samman till en närsjukvårdsdivision. Divisionen organiseras utifrån sjukhusorterna med en närsjukvårdschef på varje sjukhus i länet. Barnsjukvården organiseras i division Länssjukvård. Närsjukvårdschefen i varje länsdel ansvarar för att utse och leda arbetet i samverkansgruppen på länsdelsnivå. Samverkansgrupp på länsdelsnivå består av: Närsjukvårdschef Representant för förvaltningschef - socialtjänsten Representant för förvaltningschef barn och utbildning Verksamhetschef - barn och ungdomspsykiatri/barnmedicin/barnhabilitering Ansvar: Utse en ansvarig i varje kommun för samverkan på kommunnivå Säkerställa prioritering och samordning Styra och leda verksamheten Följa upp och utvärdera verksamheten samt efterfråga resultat Identifiera och undanröja hinder för samverkan Upprätta och fortlöpande revidera lokala styrdokument Gemensam fortbildning, kompetensutveckling samt erfarenhetsutbyte Revidera och fastställa interna rutiner hos respektive huvudman Kommunnivå På kommunnivå ska en samverkansgrupp finnas. Gruppens arbete leds av en utsedd ansvarig tjänsteman. Lokala förutsättningar styr sammansättning och arbetssätt i respektive kommun. För att ge rätt förutsättningar för samverkansgruppen bör direkt verksamhetsansvariga med beslutsmandat vara representerade. Det är viktigt att samverkansgruppens medlemmar har kännedom om varandras beslutsmandat samt beslutsgång inom respektive verksamheter. Samverkansgruppen kan kompletteras utifrån lokala behov och förutsättningar med representanter från friskolor, polis, kyrkor, fritidsförvaltning, frivilligorganisationer o s v Verksamheterna ansvarar för samverkan på individ- och gruppnivå. 13

40 Bilagor Samverkansrutiner och checklista, gröna kortet Bilaga 1 Samordnad individuell plan (SIP), blankett Bilaga 2 Hälsoundersökning inför placering, rutin Bilaga 3 Avvikelsehantering, rutin Bilaga 4 Avvikelserapport, blankett Bilaga 5 Förklaring av vissa begrepp Följande begrepp är hämtade från Socialstyrelsens och Skolverkets dokument "Vägledning om placerade barns skolgång och hälsa - ett gemensamt ansvar"; artikel Genomförandeplan En plan som socialnämnden ska upprätta för hur genomförandet av vården ska gå till. Individuell plan En plan som beskriver insatser och åtgärder som den enskilde har behov av från både hälsooch sjukvård, socialtjänst och skola. Synonym med Samordnad individuell plan. Individuell utvecklingsplan IUP inom grundskolan. En plan som innehåller information om elevens kunskapsutveckling och en sammanfattning av vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapsmålen. Individuell studieplan inom gymnasieskolan. Det är ett verktyg för att planera en enskild elevs utbildning. Gymnasieförordningen anger mer detaljerat vad den individuella studieplanen ska innehålla. Pedagogisk utredning Ett dokument som ligger till grund för beslut om åtgärdsprogram i skolan. Utredningen innehåller en kartläggning av elevens inlärningssituation samt en analys av kartläggningen för att förstå elevens behov av stöd. Vårdplan En plan som socialnämnden ska upprätta för den vård som de avser att anordna. Åtgärdsprogram Ett dokument i skolan för elever i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogram ska innehålla elevens behov, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.* 14

41 Bilaga 1, Norrbus, Gröna kortet, Samverkansrutiner för personal i arbetet kring barn och unga 1. Ta initiativ. Den yrkesutövare som uppmärksammar behov av stöd, utredning och insatser för barn och unga ska initiera insatser i den egna verksamheten och ta upp frågan om samverkan med andra aktörer bör ske. Samverkan får endast ske då den enskilde samtycker. 2. Kalla till samordnad planering. Om barnet/den unge kan behöva hjälp av mer än en kompetens/aktör, som finns i en annan verksamhet kallas till ett nätverksmöte inom fem arbetsdagar. Bedömning görs av verksamhetschef eller av chefen utsedd person. 3. Håll nätverksmöte inom 10 arbetsdagar. Kallelse till nätverksmötet görs av den som tagit initiativ till det. Alla kallade aktörer måste komma till mötet. Mötet leds av initiativtagande aktör. 4. Upprätta en samordnad individuell plan (SIP). Den samordnade planen ska visa vem som har ansvar för vad. Den upprättas enligt en given mall och delas vid mötet ut till alla inblandade. 5. Utse en samordnare för ärendet. Denne ansvarar för att koordinera insatser och håller kontakt med barn/den unge och föräldrar. 6. Rapportera avvikelser vid uppföljning av planen. Rapport görs på särskild blankett. Checklista för samverkan kring barn och unga Före nätverksmötet Kräver mina iakttagelser någon åtgärd? Behövs fler än en kompetens/aktör för att bedöma behov och insatser hos barnet/den unge? Vad säger min chef? Vem talar med barnet/den unge och dennes föräldrar? Vad säger de? Vem gör kallelse och ordnar det praktiska kring nätverksmötet? Hur lägger vi upp nätverksmötet? Vem håller i det? Vem för anteckningar? Vem skriver Samordnad individuell plan? Under och efter nätverksmötet Hur hanteras SIP? Är alla aktörer, barn och föräldrar klara över vad som ska göras? Är det klart med vem som gör vad? Är samordnarens uppdrag och roll klart? Är det klart när uppföljningen ska göras? Är alla nöjda med de insatser som planeras? Om inte vad kan ytterligare göras? Vem gör avvikelserapport till vem om det behövs.

42 NORRBUS Bilaga 2 Datum då planen upprättades Samordnad individuell plan Ansvarig handläggare/samordnare Barnet/den unge Namn: Utdelningsadress: Postnummer: Personnummer: e-post: Postort: Vårdnadshavare Namn: Utdelningsadress: Postnummer: Personnummer: e-post: Postort: Namn: Utdelningsadress: Postnummer: Personnummer: e-post: Postort: Barnets/den unges behov Uppge även vad som fungerar bra, vad kan man bygga på för att nå en positiv förändring.

43 Mål och eventuella delmål Insatser Konkreta insatser. Vem/vilken aktör är ansvarig för att insatserna genomförs. Kostnadsansvaret följer ansvaret för insatserna. Tidsram När insatserna ska påbörjas, hur ofta och hur länge de ska pågå Barnets/den unges uppfattning om insatserna 2

44 Vårdnadshavarens uppfattning om insatserna Samordningsansvarig Uppföljning Datum för det första uppföljningsmötet fastställs när den gemensamma planen är klar. Datum Tid Plats Sammankallande: Delaktiga i genomförandeplanen Underskrifter: 3

45 Arbetsområde: Landstingsgemensamt Dokument till kvalitetssystem Datum: Giltigt tom: Sida 1 (8) Upprättat av: Godkänt av: Ansvarig för uppdatering: Version: Dok.typ: Sara Engström, Hälso- och sjukvårdsavd. Länsstyrgruppen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Kommunförbundet Norrbotten 1:0 Rutin Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Bakgrund Hälsoproblem av såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn och ungdomar som placeras i familjehem och på hem för vård eller boende. Andra mer påträngande sociala behov och akuta problem har i regel under lång tid tagit all uppmärksamhet i anspråk. Svårigheterna har inte sällan komplicerats av tidigare separationer och byten av bostadsort. Barn och ungdomar som placeras i familjehem och på institutioner för barn och ungdomar (HVB=hem för vård och boende) har därför ofta förbisedda hälsooch sjukvårdsbehov som behöver tillgodoses. Under 2011 påbörjades totalt 390 nyplaceringar (varav 254 enligt SoL och 136 enligt LVU) av barn och ungdomar 0-20 år i Norrbotten. I dessa siffror finns 114 ensamkommande flyktingbarn 0-19 år medräknade. Målgrupp Barn och ungdomar (0-20 år) som ska (eller nyligen har) placerats i familjehem eller HVB-hem (institution) på frivillig väg (enligt Socialtjänstlagen, SoL) eller med tvång (Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU). Asylsökande barn och ungdomar som ska placeras enligt ovan nämnda lagstiftningar ingår också i målgruppen, på samma villkor som barn med uppehållstillstånd. Samma gäller ensamkommande flyktingbarn. Socialtjänsten bedömer om hälsoundersökning behöver göras inför placering eller om det kan göras efter att barnet/ungdomen har placerats. Barn som placeras kortvarigt för utredning eller i jourhem ingår inte i målgruppen, om inte bedömning görs att det finns behov av hälsoundersökning. Ny hälsoundersökning vid omplacering och/eller uppföljning Det är i första hand vid ny placering som en sådan här hälsoundersökning kan bli aktuell. Socialtjänsten har dock ett särskilt ansvar att fortlöpande säkerställa att placerade barn och unga har tillgång till behövlig hälso- och sjukvård samt tandvård. Därför kan hälsoundersökning även bli aktuell vid omplacering av ett barn/ungdom eller vid uppföljning av ett barn/ungdom. 1

46 Arbetsområde: Landstingsgemensamt Dokument till kvalitetssystem Datum: Giltigt tom: Sida 2 (8) Upprättat av: Godkänt av: Ansvarig för uppdatering: Version: Dok.typ: Sara Engström, Hälso- och sjukvårdsavd. Länsstyrgruppen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Kommunförbundet Norrbotten 1:0 Rutin Syfte Syftet med hälsoundersökningen är att identifiera aktuella och tidigare försummade hälso- och sjukvårdsbehov för att möjliggöra åtgärder och fortsatt uppföljning. Syftet är också att identifiera hälsoproblem av psykisk och somatisk karaktär, inklusive tandhälsa, som kräver anpassade förhållanden vid mottagande i förekommande fall i familjehem eller på institution för barn och ungdomar (HVB). Tillvägagångssätt Socialtjänstens handläggare beställer hälsoundersökning på den hälsocentral där barnet är listat. Beställningen görs på anvisad blankett, Beställning av hälsoundersökning. Inom vilken tidsgräns hälsocentralen ska genomföra hälsoundersökning bestäms i dialog mellan socialtjänst och hälsocentral, dock senast inom sex veckor från beställningsdatum. Undantag: Vid omedelbart omhändertagande ska hälsoundersökning genomföras senast inom två veckor från beställning. För hälsoundersökning avsätts minst 60 minuter. Läkaren gör i det enskilda fallet bedömningen om denna tid är tillräcklig eller om längre besök krävs (eller kanske flera besök). Hälsocentralen meddelar tid för hälsoundersökning till den socialtjänst som gjort beställningen. Om primärvårdens läkare bedömer att det finns behov av remiss till specialist ansvarar denne för att sådan remiss utfärdas. För barn/ungdom som redan är känd på specialistklinik och har en etablerad kontakt där, kan begäran om hälsoundersökning (efter samråd med hälsocentralen), begäras på specialistkliniken. I oklara fall, samråd med barnets/ungdomens hälsocentral. Hälsoundersökningen kan, efter överenskommelse, överlåtas från primärvård till specialistklinik om det bedöms lämpligt. Efter hälsoundersökningen skickas journalanteckning som svar till beställaren. Viktigt att journalanteckningen utformas på att tydligt och lättläst sätt eftersom de som kommer att använda informationen normalt sett inte har någon kunskap i medicinskt fackspråk. Socialtjänstens ansvar Ansvarig socialsekreterare rekvirerar journaler och dokument enligt nedan och ombesörjer att den läkare som ska genomföra undersökningen får tillgång till bakgrundsmaterialet innan undersökningen ska äga rum. Att hämta in och lämna ut journaler kräver vårdnadshavarens samtycke, i de fall detta inte sker inom ramen för en utredning av ett barns behov av skydd eller stöd. Om ansvarig socialsekreterare bedömer det lämpligt och om det är möjligt utan att begäran om läkarutlåtande fördröjs, kan även ifyllt BBIC- 2

47 Arbetsområde: Landstingsgemensamt Dokument till kvalitetssystem Datum: Giltigt tom: Sida 3 (8) Upprättat av: Godkänt av: Ansvarig för uppdatering: Version: Dok.typ: Sara Engström, Hälso- och sjukvårdsavd. Länsstyrgruppen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Kommunförbundet Norrbotten 1:0 Rutin Konsultationsdokument Förskola/Förskoleklass/Skola bifogas. Detta sker i så fall efter samtycke från vårdnadshavaren och den unge om han eller hon fyllt 15 år. Undersökande läkare bör ha tillgång till följande bakgrundsmaterial: Övrigt: Begäran från socialtjänsten om utlåtande från hälso- och sjukvården Komplett BHV-journal (dvs. inkl barnläkaranteckning fr förlossningen, tillväxtkurva, vaccinationer, kopia av skickade remisser och remissvar). Komplett skolhälsovårdsjournal (dvs. inklusive tillväxtkurva, vaccinationer, kopia av skickade remisser och remissvar). Tandvårdsjournal. Journalkopior från andra landsting vid behov. Läkaren går själv in i journalöversikten i VAS för att se om barnet/ungdomen har haft kontakt med andra enheter/kliniker inom Norrbottens läns landsting (t.ex. om barnet har en kronisk sjukdom eller någon pågående behandlingskontakt). Efter hälsoundersökning När socialtjänsten har fått utlåtande från hälsoundersökningen ansvarar socialtjänsten för att ta kontakt med tandvården på den ort där barnet har placerats eller kommer att placeras. Det är viktigt att tandkliniken får besked och uppgifter om var kallelse ska skickas för att kunna göra en bedömning och uppmärksamma eventuella tandvårdsbehov (eftersom barnet/ungdomen i åratal kan ha uteblivit från tandvårdsbesök). Hälso- och sjukvårdens ansvar Anvisningar hälsoundersökningen Undersökande läkare bör ha tillgång till följande bakgrundsmaterial: Begäran från socialtjänsten om utlåtande från hälso- och sjukvården. Komplett BHV-journal (dvs. inkl barnläkaranteckning fr förlossningen, tillväxtkurva, vaccinationer, kopia av skickade remisser och remissvar). Komplett skolhälsovårdsjournal (dvs. inklusive tillväxtkurva, vaccinationer, kopia av skickade remisser och remissvar). Tandvårdsjournal Journalkopior från andra landsting vid behov. Dessutom: Läkaren går själv in i journalöversikten i VAS för att se om barnet/ungdomen har haft kontakt med andra enheter/kliniker inom Norrbottens läns landsting (t.ex. om barnet har en kronisk sjukdom eller nå- 3

48 Arbetsområde: Landstingsgemensamt Dokument till kvalitetssystem Datum: Giltigt tom: Sida 4 (8) Upprättat av: Godkänt av: Ansvarig för uppdatering: Version: Dok.typ: Sara Engström, Hälso- och sjukvårdsavd. Länsstyrgruppen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Kommunförbundet Norrbotten 1:0 Rutin gon pågående behandlingskontakt). Obs! Kom ihåg att avsätta tid för detta! Undersökningen Ett helhetsperspektiv med barnet/den unge och hela dess livssituation i centrum bör karakterisera hälsoundersökningen. Säkerställ barnets identitet så långt det är möjligt genom förälder/vårdnadshavare eller annan person som känner barnet väl och som barnet har förtroende för (t ex socialsekreterare, familjehemsförälder) som är närvarande vid undersökningen och notera sedan detta i patientens journal. Om barnets identitet styrks av annan person ska denna styrka sin identitet. Barnet eller den unge ska informeras om undersökningen och dess syfte. För att få kunskap om barnets aktuella hälsoproblem inklusive dess psykiska hälsa och utveckling under uppväxten, är det viktigt att förälder/vårdnadshavare eller annan person som känner barnet väl och som barnet har förtroende för är närvarande vid undersökningen. Det är angeläget bl.a. utifrån art. 12 i Barnkonventionen att undersökningsbetingelserna utformas så att barnet eller den unge också själv ges tillfälle att ge sin beskrivning och få möjlighet att med egna ord ta upp viktiga frågor och funderingar om sin hälsa. Det kan krävas ytterligare besök hos den undersökande läkaren för att en kvalificerad bedömning ska kunna genomföras. Ett alternativ kan också vara att dela upp undersökningen i två delar. Den första delen omfattar då vad man behöver känna till om barnet i det akuta läget inför placeringen. Den andra och mer omfattande delen kan då lämpligen genomföras på ett noga förberett besök på den ort där barnet blir placerat. Anamnesen I anamnesen hämtas uppgifter om förhållanden under graviditet och förlossning, hereditet, tidigare sjukdomar, operationer och sjukhusvård inkluderande eventuell kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin. Genomförda besök, hälsoundersökningar, vaccinationer och andra åtgärder inom barn- och skolhälsovården noteras. Speciell uppmärksamhet bör ägnas sjukdomar av kronisk eller återkommande karaktär. Aktuell eller pågående medicinering ska klarläggas. Det är viktigt att anamnestiskt belysa eventuell förekomst av mag- och huvudvärk, sömnstörningar, andra tecken på oro/ångest och förändringar i stämningsläge. Det är också betydelsefullt att kartlägga om barnet/den unge under uppväxten haft tecken på normbrytande beteende eller symtom som gör att man har anledning att misstänka neuropsykiatriska problem. Ärftliga faktorer/sjukdomar av betydelse efterfrågas. Eventuella tecken på svårigheter med språk, kommunikation och lekutveckling samt förskole- och skolproblem, såsom inlärningssvårigheter och svårig- 4

49 Arbetsområde: Landstingsgemensamt Dokument till kvalitetssystem Datum: Giltigt tom: Sida 5 (8) Upprättat av: Godkänt av: Ansvarig för uppdatering: Version: Dok.typ: Sara Engström, Hälso- och sjukvårdsavd. Länsstyrgruppen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Kommunförbundet Norrbotten 1:0 Rutin heter i gruppsamvaro är angelägna att efterhöra. Även svårigheter i familjeoch syskonrelationer bör uppmärksammas. Anamnesen avser också att identifiera eller tydliggöra allergier eller andra överkänslighetsreaktioner. Tidigare hälsoundersökningar speciellt vad beträffar syn och hörsel samt immuniseringar inom barn- och skolhälsovården ska verifieras. Tandhälsovårdande insatser ska särskilt uppmärksammas. Anamnesen bör också ta sikte på att identifiera såväl risk- som friskfaktorer med avseende på fysisk aktivitet, kost, sömn, alkohol, droger, sexuell aktivitet samt intressen och förmågor hos barnet/den unge som kan utvecklas. Klinisk undersökning Hälsoundersökningen syftar till en bedömning av barnets aktuella fysiska och psykiska hälsa, tillväxt och utveckling och eventuella funktionsnedsättningar eller funktionshinder som uppstår i förhållande till miljön. En allmän somatisk undersökning avser att identifiera tecken på akut eller kronisk sjukdom. Speciell uppmärksamhet bör ägnas tecken på misshandel, vanvård och självdestruktivt beteende. Undersökningen innefattar även en bedömning av barnets näringstillstånd och fysiska utveckling, kompletterad med ett tillväxtsdiagram. Som ett komplement till vad som framkommer i anamnesen, bör det ingå en värdering av huruvida barnets eller ungdomens språkutveckling, psykiska hälsa samt psykosociala och kroppsliga utveckling är åldersadekvat. Stämningsläge, tecken på oro och rastlöshet, koncentrationsförmåga och orientering är exempel på viktiga uppgifter att observera. Särskild uppmärksamhet bör ägnas tandstatus. Bedömning I den sammanfattande bedömningen noteras vilken vårdnadshavare/förälder eller annan person som känner barnet väl och som barnet har förtroende för (t ex socialsekreterare, familjehemsförälder) som varit närvarande och intervjuats eller lämnat information. En beskrivning av barnets eller den unges förmåga att medverka och kommunicera i undersökningssituationen hör också hit. Det ska framgå vilka hälso- och sjukvårdsjournaler som varit tillgängliga och vad som framkommit i status vid undersökningen även med avseende på tillväxt, utveckling och nutritionsstatus. Dokumentation i patientjournalen Journalanteckningen som journalförs utifrån divisionens gällande dokumentationsrutiner ska innefatta en bedömning av såväl akuta som långsiktiga hälso- och sjukvårdsbehov samt förhållanden som bör beaktas vid placering. 5

50 Arbetsområde: Landstingsgemensamt Dokument till kvalitetssystem Datum: Giltigt tom: Sida 6 (8) Upprättat av: Godkänt av: Ansvarig för uppdatering: Version: Dok.typ: Sara Engström, Hälso- och sjukvårdsavd. Länsstyrgruppen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Kommunförbundet Norrbotten 1:0 Rutin Viktigt att journalanteckningen utformas på att tydligt och lättläst sätt eftersom de som kommer att använda informationen normalt sett inte har någon kunskap i medicinskt fackspråk. Åtgärder och planering Akuta och kortsiktiga åtgärder som vårdplanering på längre sikt sammanfattas. Undersökningen kan behöva kompletteras med provtagningar eventuellt även avseende smittsamma och sexuellt överförbara sjukdomar. Eventuella remisser till specialistmottagning, BUP, gynekolog, barnhabilitering eller tandvård skrivs. Planering för eventuellt fortsatt utrednings- och behandlingsarbete presenteras för barnet/ungdomen och vårdnadshavare/föräldrar. En fullgod uppföljning i hälsovården, och vid behov i sjukvården, ska ingå i planeringen. Om barnet inte har en familjeläkare bör detta diskuteras i samband med undersökningen, så att barnet eller den unge ges möjlighet att få träffa samma läkare vid kommande kontakter med primärvården. Undersökande läkare gör på grundval av bedömningsunderlaget en gemensam planering tillsammans med företrädare för socialtjänsten enligt lokala överenskommelser. Avgift Journalkopior På begäran från socialtjänsten (inför beställning av hälsoundersökning) ska landstingets verksamheter kostnadsfritt lämna ut journaler (t ex BHVjournal, tandvårdsjournal). Hälsoundersökningar För hälsoundersökningar som kommunen begär enligt Socialtjänstlagen (SoL), tas avgift ut enligt landstingets avgiftshandbok, dvs 350 kronor (exkl moms) per påbörjad 15 minuters-period från år Tidsåtgången för inläsning av journaler, besök samt skriftlig bedömning efter besöket är beräknad till ca 120 minuter. Avgift tas dock endast ut för de första 90 minuterna, dvs kronor. Faktura skickas till den socialtjänst som har begärt hälsoundersökningen. För hälsoundersökning som kommunen begär enligt Lag om vård av unga (LVU) tas ingen avgift ut. 6

51 Arbetsområde: Landstingsgemensamt Dokument till kvalitetssystem Datum: Giltigt tom: Sida 7 (8) Upprättat av: Godkänt av: Ansvarig för uppdatering: Version: Dok.typ: Sara Engström, Hälso- och sjukvårdsavd. Länsstyrgruppen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Kommunförbundet Norrbotten 1:0 Rutin Bilaga 1: Checklista för läkaren Inför undersökningen Beställningsblanketten och eventuella journalkopior som inkommer från socialtjänsten ska scannas in i patientjournalen. Undersökningen Information om syftet med undersökningen. Viktigt att förälder/vårdnadshavare eller annan person som känner barnet väl och som barnet har förtroende för kan vara närvarande vid undersökningen. Säkerställ barnets identitet. Om detta görs av annan person ska denne styrka sin identitet. Notera i journalen vem som styrkt barnets identitet! Ev kan ytterligare besök krävas för att kunna göra kvalificerad bedömning. Följande bör särskilt noteras: Vaccinationer Medicinering Anamnesen Misstanke om neuropsykiatrisk problematik Tandhälsovård Klinisk undersökning Följande bör särskilt uppmärksammas: Tecken på misshandel, vanvård och självdestruktivt beteende Åldersadekvat utveckling (språk, fysisk, psykisk). Tandstatus Bedömning skriftlig i journalanteckning Journalföring görs enligt divisionens gällande dokumentationsrutiner. Om ej angivet på annan plats, ange i bedömningen vilken förälder/vårdnadshavare eller annan närstående som närvarat vid hälsoundersökningen. Notera akuta och långsiktiga hälso- och sjukvårdsbehov. Åtgärder och planering Eventuell kompletterande provtagning (t ex smittsamma sjukdomar). Eventuell remiss till annan instans (t ex specialistmottagning, BUP, barnhabilitering). 7

52 Arbetsområde: Landstingsgemensamt Dokument till kvalitetssystem Datum: Giltigt tom: Sida 8 (8) Upprättat av: Godkänt av: Ansvarig för uppdatering: Version: Dok.typ: Sara Engström, Hälso- och sjukvårdsavd. Länsstyrgruppen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Kommunförbundet Norrbotten 1:0 Rutin Ställningstagande till behov av återbesök. 8

53 Version NORRBUS Rutin för avvikelsehantering Identifiering Den som upplever att någon/några av parterna i samverkansarbetet kring barn och unga avviker från de rutiner som man fastställt för arbetet, ska aktualisera en avvikelserapportering. Rapportering Den som upplevt att en avvikelse från rutinerna skett gör en skriftlig beskrivning enligt den mall som tagits fram för ändamålet och informerar sin närmaste chef om händelsen. Rapportören ska komma med förslag till förbättring i sin rapport. Både rapportören och den närmaste chefen ska underteckna avvikelserapporten. Kopia på rapporten skickas till den verksamhet som berörs av avvikelserapporten. Återkoppling till rapporterande verksamhet ska ske. Analys Avvikelsen ska analyseras både i varje berörd verksamhet och tillsammans på ledningsnivå i samverkansgrupper som finns på lokal-/länsdelsnivå. Ett gemensamt beslut till förbättring ska tas vid behov. Genomförande Ansvarig chef informerar sin organisation om ev beslutade förbättringsåtgärder och följer upp åtgärderna. Uppföljning Varje verksamhet/organisation sammanställer kontinuerligt avvikelserapporterna och vidtagna åtgärder. Sammanställningarna följs årligen upp i de gemensamma samverkansträffarna på ledningsnivå.

54 Version NORRBUS Avvikelserapport Datum för händelsen Rapportörens namn och arbetsplats Klient-/patientuppgifter Anledning till avvikelserapportering och kort beskrivning av avvikelsen Vilka blev konsekvenserna för barnet/den unge samt för respektive verksamhet Förslag till åtgärder Datum Rapportörens underskrift Närmaste chefens underskrift Blanketten skickas till förvaltningschefen för skolan i respektive kommun. I Kalix skickas den beroende på var ärendet hör hemma till förvaltningschefen för förskola/grundskola eller till förvaltningschefen för gymnasieskolan.