Äldreomsorgsplan

Transkript

1 Äldreomsorgsplan Synpunkter från Myndighetsutövning och MAS Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

2 Sidan 2/27 Innehållsförteckning 1.1 Begrepp... 4 Sammanfattning Varför en äldreomsorgsplan? Uppdragsbeskrivning Organisation- och kommunikationsplan Mål & Visioner Vilka behöver vård och omsorg? Vård och omsorg till personer med demenssjukdom Vård och omsorg om äldre med psykiatriska sjukdomar Mest sjuka äldre Vård i livets slutskede Förebyggande arbete Folkhälsorådet Säker, trygg och tillgänglig kommun Samverkan Styrande lagstiftning Att ansöka om vård och omsorg Äldres behov i centrum (ÄBIC) Vårdplanering Utskrivningsklara Samverkan mellan region och kommun Hälso- och sjukvård för äldre Hälso- sjukvårdslagen Hemsjukvård Rehabilitering av äldre Boende för äldre i Ordinärt boende med hemtjänst Bostadsanpassning Seniorboende med förstärkta trygghetsinsatser Trygghetsboende Särskilt boende (SÄBO) Korttidsboende Mötesplatser & sociala aktiviteter Sociala aktiviteter på särskilt boende Dagverksamhet Intresse- och frivilligorganisationer Serviceinsatser till äldre i ordinärt boende Matdistribution Varuhemsändning Trygghetstelefon... 19

3 Sidan 3/27 10 E-hälsa Anhörigstöd Resande för person med funktionsnedsättning Vad betalar den enskilde för att få äldreomsorg? Förbehållsbelopp Högkostnadsskydd (maxtaxa) Alternativa driftsformer LOV (lagen om valfrihet) Äldreomsorgens utvecklingsområde fram till och med Checklista över befintliga styrdokument Framtidens äldreomsorg Personal- och kompetensförsörjning Framtida kostnader Ökande kostnader för rikets kommuner Ökande kostnader för äldreomsorgen i Investeringar Från plan till handling Bilagor Remissyttrande... 27

4 Sidan 4/ Begrepp e-hälsa - att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa. Hemsjukvård hälso- och sjukvård i bostaden. Äldre som av hälsoskäl inte kan ta sig till sjukvården kan vara berättigade till hemsjukvård. Inom hemsjukvården arbetar sjuksköterskor, fysioterapeuter, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Hemtjänst - i hemtjänsten ingår en servicedel och en omvårdnadsdel. Intraprenad - verksamhet inom offentlig förvaltning som på uppdrag bedrivs självständigt av en grupp anställda (i stället för att läggas ut på entreprenad). Mest sjuka äldre personer 65 år och äldre som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom med tre eller fler diagnoser senaste 12 månaderna. Omvårdnad/omsorg hemtjänstens omvårdnad/omsorg kan innebära att få hjälp med att äta och dricka samt med den personliga omvårdnaden. Ledsagning kan erbjudas den som har behov av det. Insatser kan beviljas för att den enskilde ska känna trygghet och säkerhet. Ordinärt boende alla boendeformer som inte räknas som särskilt boende Rehabilitering hjälpa personer med sjukdomar eller funktionsnedsättningar att återvinna eller uppnå bästa möjliga funktion och förmåga samt att förbättra förutsättningarna för delaktighet i samhällslivet. Service - hemtjänstens service innebär praktisk hjälp med hemmets skötsel såsom städning, tvätt, inköp, matdistribution samt promenader och socialt umgänge ta bort skriv in varuhemssändning. Särskilt boende som insats - individuellt behovsprövat boende som ges med stöd av socialtjänstlagen eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Särskilt boende för äldre - boende som tillhandahåller bostäder eller platser för heldygnsvistelse tillsammans med insatser i form av vård och omsorg för äldre personer med behov av särskilt stöd (äldreboende). Öppna jämförelser ett analysverktyg framtaget av Sveriges kommuner och landsting (SKL) för att jämföra information om kvalitet, resultat och kostnader med rikets kommuner inom bland annat verksamhetsområdet äldreomsorg

5 Sidan 5/27 Sammanfattning är en kommun där drygt 30 % (2014) av invånarna är 65 år och äldre. Kommunen har en obalans i åldersfördelningen vilket innebär en utmaning att ombesörja all form av samhällsservice inklusive kommunens äldreomsorg. Inflyttning av invånare över 65 år ökar, SCB:s (statistiska centralbyrån) prognoser tar inte hänsyn till inflyttning av äldre över 65 år. Omsorgsnämnden gör ett antagande utifrån tidigare år, att inflyttning av äldre kommer att öka mer än SCB:s prognos. Äldreomsorgen är starkt lagstyrd. Nationella politiska mål och krav från tillsynsmyndigheter har fått stor genomslagskraft. Hög åldersprofil av befolkningen och en ökning av inflyttning av äldre medför ett ökat ansvar att tillgodose vård och omsorg för invånare som ansöker om insatser. Den nationella äldrepolitiken har starkt fokus på satsningar för de mest sjuka äldre. Riksdagen har lagstiftat om värdighet och välbefinnande, rätten att leva tillsammans i särskilda boendeformer, vilket ökat kvalitetskraven. Planen föreslår två äldrecentrum tillika särskilt boende med adekvat boende- och arbetsmiljöstandard. Trots en minskande befolkningsprognos är behovet av särskilda boendeplatser ökande och då främst i form av boende för personer med demenssjukdomar. Antal boendeplatser föreslås utökas till 164 stycken inklusive korttidsenhet och inrymmas i äldreboendena Kvarnberget och Hunnebohemmet. Det innebär förflyttning av viss verksamhet till andra lokaler. Invånare som ansöker om hemtjänstinsatser förväntas öka med anledning av en åldrande befolkning och en ökad inflyttning av invånare över 65 år. Planen föreslår översyn av antagna riktlinjer för biståndsbedömning och förfrågningsunderlag för LOV (lagen om valfrihet). Planen föreslår att utifrån antagna politiska mål, arbeta för trygghetsskapande aktiviteter i det befintliga bostadsbeståndet och att det i kommunen ska finnas tre trygghetsboenden. Sotenäsbostäder påbörjar 2016 byggandet av ett trygghetsboende i Hunnebostrand. Planen föreslår ytterligare två trygghetsboende, ett där Bankebergs äldreboende är beläget och ett intill Kvarnbergets äldreboende. Företagen som utför hemtjänst och service insatser skrivas ihop till ett ord med stöd av LOV utgör 2015 cirka 10 % av hemtjänstens insatser. Över tid har företagen ungefär haft 10 % av marknaden och det finns inget i dagsläget som tyder på att invånarna skulle öka sitt val av privat aktör. Planen föreslår särskilda handlingsplaner för demensområdet och e-hälsa. Kompensförsörjning är av stor vikt för att få en kvalitativ vård. Äldreomsorgen har ett stort behov av ökad kompetens och metodutveckling för att uppfylla nationella och lagstadgade krav. Planen föreslår att i kommunens personalförsörjningsplan fastställs

6 Sidan 6/27 anställdas fort- och utbildningsbehov. Målet är att anställda kompetensutvecklas för en professionell och kvalitetssäker vård och omsorg. Systematisering och kvalitetssäkring av äldreomsorgens samtliga verksamheter är ett ständigt förbättringsområde. Exempel på angelägna områden att uppfylla är lagkrav om kvalitetsledningssystem, internkontroll, antagna kvalitetsgarantier, dokumentation och medverkan i nationella kvalitetsregister. För att utveckla och uppfylla nationella krav behöver äldreomsorgen utökning av resurser för framtida utvecklingsarbete. 2 Varför en äldreomsorgsplan? Av Socialtjänstlagen framgår att kommunen skall planera sina insatser för äldre (SOL 5 kap 6 ). Planeringen skall göras i samverkan med hälso- och sjukvården samt andra samhällsorgan och involvera brukarorganisationer. Äldreomsorgsplanen är ett instrument för att styra, förändra och förbättra kommunens äldreomsorg. Den ska redovisa kommunens ambitioner med uppsatta mål och konkreta aktiviteter för äldreomsorgen. Grunden utgörs av de politiska målen, visioner och uppdrag som antagits av kommunfullmäktige och omsorgsnämnden. Planen ska under perioden 2015 till 2020 vara vägledande i de politiska och verksamhetsmässiga besluten, men också finnas med i det dagliga arbetet. Planen ska styra verksamheternas utveckling de närmaste åren, 2.1 Uppdragsbeskrivning Kommunfullmäktige beslutade utifrån förvaltningschefens tjänsteutlåtande och omsorgs- och socialutskottets protokoll om en revidering av äldreomsorgsplanen. Uppdragshandlingen tar utgångspunkt i aktuella fakta om kommunens befolkningsutveckling och långsiktiga ekonomiska bärkraft avseende åtaganden inom välfärdsområdet. Utredningen ska ge underlag för politiska prioriteringsbeslut inom äldreomsorgens områden. Planen ska innehålla en demografisk beskrivning till år 2020 baserad på uppgifter från SCB och en beskrivning av äldreomsorgens verksamheter i Sotenäs. Omsorgsförvaltningen har inför arbetet med revidering av äldreomsorgsplanen utgått ifrån en organisations- och kommunikationsplan. Se nedan:

7 Sidan 7/ Organisation- och kommunikationsplan Processägare Omsorgsnämnd Arbetsgrupp Omsorgnämndens arbetsutskott Förvaltningschef Utredare Referensgrupp Kommunala pensionärsrådet Kommunala rådet för tillgänglighet Ledningsgrupp äldreomsorg Dialog & Information Anställda Medborgarträffar Partipolitiska grupper Intresseorganisationer Sotenäsbostäder 2.3 Mål & Visioner Nationella mål Kommunens åtagande för äldre regleras främst i socialtjänstlagen. Den inledande portalparagrafen om respekt för människors självbestämmande och integritet ska genomsyra dagliga möten med kommunens äldre. Socialtjänstens omsorger om äldre skall inriktas på att äldre människor får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Den nationella äldrepolitikern berör också flera områden såsom hälso- och sjukvård, folkhälsa och bostadspolitik.

8 Sidan 8/27 Äldreomsorgens nationella värdegrund Enligt ett tillägg i Socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att enskilda får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Det är den enskilde som avgör vad det innebär. Personal inom äldreomsorgen ska därför fråga den enskilde om dennes synpunkter och önskemål. Det är den enskildes behov som styr den vård och omsorg som ges utifrån hur den enskilde vill och kan leva. Kommunens värdegrund Äldreomsorgsplanen utgår ifrån kommunens antagna gemensamma värdegrund med ledorden Helhetssyn - Öppenhet Delaktighet. Värdighets- och kvalitetsgarantier har antagna kvalitets- och värdighetsgarantier 1 inom äldreomsorgsområdet för anhörigstöd, dagverksamhet, hemtjänst, myndighetsutövning, hälso- och sjukvård och särskilt boende. Äldreomsorgsplanen utgår från gällande värdighets- och kvalitetsgarantier vilka finns att läsa om på kommunens hemsida 1. Kommunens antagna inriktningsmål för åren Ett gott liv i Sotenäs hela livet, präglat av respekt för den enskilde och människors lika värde 2. Hållbar utveckling demokratiskt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt 3. Goda betingelser för företagande 4. En attraktiv besökskommun 5. Alla finner sitt önskade boende 6. Ett rikt fritids- och kulturutbud 7. Ett livslångt lärande Kommunfullmäktiges programförklaring För området vård och omsorg har följande programförklaring antagits fram till och med år 2018 av Kommunfullmäktige. Sotenäs erbjuder trygg och respektfull omvårdnad med utgångspunkt i den enskildes behov med valfrihet avseende både utförare och insatser. Det finns två äldrecentrum, ett i södra och ett i norra kommundelen. Ideella krafter medverkar i stor omfattning i omsorgsverksamheten. Omsorgstagarna upplever trygghet och respekt. Alla som arbetar inom vård och omsorg har relevant kompetens. En plan finns för fortbildning och kompetensutveckling för personalen utifrån verksamhetens behov. Näringsriktig och god mat serveras till alla omsorgstagare. 1 ier.4.54f93a5413ea81ba28f5913.html

9 Sidan 9/27 3 Vilka behöver vård och omsorg? På nationell nivå görs löpande framtidsstudier i syfte att beräkna olika målgruppers behov av offentliga insatser. Den demografiska utvecklingen ställer behoven av omsorg om äldre i fokus. Olika scenarier baseras på antaganden om antalet äldre, deras medellivslängd, hälsoutveckling och beräknade vårdbehov. Den medicintekniska utvecklingen har hittills styrkt antaganden att Sveriges åldrande befolkning kan leva fler friska år under en ökande medellivslängd. Många äldre Sotenäsbor lever ett rikt och omväxlande liv med god hälsa. Detta kan dock snabbt påverkas av förändringar i hälsotillstånd och förlust av livsledsagare. 3.1 Vård och omsorg till personer med demenssjukdom För finns ett statistiskt uträknat tal för nya personer som insjuknat över tid, om c:a 30 personer per år, vilket med stor sannolikhet ökar. Insjuknande i demenssjukdom har ett direkt samband med befolkningens åldersprofil. Hunnebohemmets äldreboende deltar (2014) i det nationella kvalitetsregistret för demenssjukdomar, en utredningsmodell för att kartlägga och beskriva symtom och uppvisar i genomsnitt resultat något högre än riksgenomsnittet. har i dagsläget en heltidsanställd ta bort sjuksköterska med specialistkompetens inom demensområdet. Demenssjuksköterskans uppdrag är riktat till patienter inskrivna i hemsjukvården, samt invånare med demensproblematik vilka har beviljade kommunala insatser. Ta bort Det finns 65 stycken (2015) särskilda boendeplatser för personer med demenssjukdom. Det finns ingenting som tyder på att trenden ska minska. Med tanke på kommunens höga åldersprofil ser förvaltningen (2015) ett ökat behov av demensplatser inom särskilt boende och avlastningsinsatser för anhöriga Kommunen har ett ansvar att ge stöd och insatser till personer både under och över 65 år med demenssjukdom samt personer med demenssjukdom som har insatser enligt Lagen om särskilt stöd och service (LSS). Det innebär att det finns behov för en särskild handlingsplan utifrån nationella riktlinjer för vård och omsorg till personer med demenssjukdom oavsett ålder och utifrån nationella rekommendationer om ett multiprofessionellt teambaserat arbete. Handlingsplanen bör ange beräknad prognos för antalet diagnostiserade och odiagnostiserade personer med demenssjukdom, platsbehov och dess kostnader. Plan för kommunens demensvård bör ange mål, metoder och kompetensförsörjning för utveckling och kvalitetssäkring utifrån nationella riktlinjer. Planen bör även ange hur vård och omsorg planeras för äldre personer med utvecklingsstörning skriv istället kognitiva funktionsnedsättning och demenssjukdom. 3.2 Vård och omsorg om äldre med psykiatriska sjukdomar Äldre med psykiatrisk problematik är en grupp inom äldreomsorgen som särskilt bör beaktas. För att tillgodose insatser av vård och omsorg till äldre med psykiatrisk problematik behöver kommunen säkerställa att det finns personal med kompetens för denna grupp.

10 Sidan 10/ Mest sjuka äldre Den vård och omsorg som utförs i kommunerna blir alltmer sjukvårdstekniskt avancerad. Delar av det som tidigare var slutenvård flyttar ut från sjukhusen till ordinärt boende, Vården flyttar hem. En brukare med tre eller fler diagnoser definieras som multisjuk. Vårdgivaransvaret har förändrats och verksamheten bedriver avancerad sjukhusvård i ordinärt boende och på särskilda boenden. Anställda behöver ständig kompetensförsörjning för att utföra allt mer avancerade insatser av vård och omsorg. 3.4 Vård i livets slutskede Vid livets slutskede är målet för kommunens vård och omsorg att tillgodose den enskildes och anhörigas behov i möjligaste mån. Den enskilde har möjlighet att få vårdoch omsorgsinsatser i sitt hem, även anhöriga kan få stöd och avlastning. har 2015 en reviderad plan ändra till riktlinje för vård i livets slut som utarbetats inom omsorgsförvaltningen. Kommunens sociala och medicinska personal erbjuder insatser inom korttidsvården på Hunnebohemmet och i hemsjukvården. 4 Förebyggande arbete Mot bakgrund av en snabbt växande andel äldre är hälsofrämjande åtgärder och förebyggande insatser viktiga. Förebyggande insatser riktade mot äldre personer kan medföra stora vinster, både hälsomässiga och ekonomiska, för såväl individen som samhället. De kan motverka uppkomsten av skador och ohälsa. Att vara socialt aktiv och ha en meningsfull uppgift har inte bara betydelse för välbefinnandet, utan även för risken att drabbas av psykisk ohälsa och att utveckla demens. Ansvaret för hälsofrämjande och förebyggande arbete ligger såväl hos kommunen som Västra Götalandsregionen 4.1 Folkhälsorådet I Folkhälsorådets välfärdsredovisning 2014 finns antagna mål och syften med att förebygga äldres ohälsa i kommunen. Målet är att bevara och stärka hälsan hos den äldre befolkningen i Sotenäs, erbjuda ett lättillgängligt stöd för alla 65 år och däröver när det gäller boende och fritid. Äldresäkerhet är ett område där Folkhälsorådet samverkar med omsorgsförvaltningen. 4.2 Säker, trygg och tillgänglig kommun Mål och syfte med en trygg, säker och tillgänglig kommun är en samhällsplanering som skapar trygga och säkra bostadsområden, en säker trafikmiljö med möjlighet att cykla och gå, en god tillgänglighet till allmänna lokaler och platser. Säker, trygg och tillgänglig kommun ska dessutom motverka ensamhet och våld samt minska antalet skador och olyckor i Sotenäs.

11 Sidan 11/ Samverkan Hur olika resurser används och hur samverkan inom kommunens olika förvaltningar samt med region, är intressant ur ett förebyggande hälsoperspektiv. Det finns behov av ständiga förbättringar samt att utveckla samarbetet med förebyggande insatser så att kommunen kommer i rätt tid, med rätta insatser. 5 Styrande lagstiftning Socialtjänstlagen (2001:453) och socialtjänstförordningen (2001:937) styr i huvudsak såväl myndighetsutövning av insatser som verkställighet i utförande av insatser. I socialtjänstlagen (SOL) finns bestämmelser om både ekonomiskt och socialt stöd. De insatser som ges enligt socialtjänstlagen kallas bistånd. Biståndet ska utformas så att det stärker möjligheter till ett självständigt liv. Förutsättningen är att om den enskilde inte klarar det själv, eller att behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Lagen anger att självbestämmande och integritet ska respekteras. Det är den enskildes önskemål som ska vara utgångspunkt vid utredning om behov av bistånd. Ta bort Vad den enskilde behöver hjälp med bedöms av biståndshandläggare tillsammans byt ut till: i delaktighet och med inflytande av den enskilde. Rätten till detta stöd regleras i SOL 4 kapitel 1. Utöver socialtjänstlagen finns ett stort antal lagar som påverkar äldres villkor i samband med behov av vård och omsorg. Bland dessa kan nämnas Hälso- och sjukvårdslagen, Bostadsanpassningslagen, Lagen om valfrihetssystem, Patientsäkerhetslagen. Uppgifter kring den enskilde skyddas enligt offentlighets- och sekretesslagen. 5.1 Att ansöka om vård och omsorg Biståndsbeslutet utgör socialtjänstens rättsliga grund. Kravet i lagen är att den enskilde ansöker om insatser för att uppnå skälig levnadsnivå, ett begrepp som under åren omvärderats och fyllts med innehåll till följd av prejudicerande rättsfall. Hemtjänstens uppdrag uttrycks i antagna riktlinjer och kommunens förfrågningsunderlag enligt Lagen om valfrihet. Hemsjukvård och rehabilitering erbjuds på medicinsk grund som en följd av kommunens hälso- och sjukvårdsansvar. Personer lägg till med tillfällig vistelse från andra kommuner som vilka beviljats insatser i sin hemkommun, har rätt att få vård- och omsorg när de vistas i Sotenäs kommun. Flytta denna text till stycke högre upp: Varje Lägg till: Handläggningsprocessen innebär ansökan, anmälan, uppföljning eller omprövning och kräver en utredning och en bedömning. För att kunna göra en rättssäker bedömning måste i utredningen finnas underlag som till exempel hembesök och läkarutlåtande. Riktlinjer Det finns lokala riktlinjer som anger kriterier för att kunna beviljas insatser utifrån biståndsprövning enligt socialtjänsten. Riktlinjerna föreslås ses över för att ytterligare främja målsättning om att invånare i ska få sitt önskade boende, och trygg och respektfull omvårdnad med utgångspunkt i den enskildes behov och med valfrihet avseende både hemtjänstutförare och insatser.

12 Sidan 12/27 Rätten att åldras tillsammans/parboende Enligt socialtjänstlagen (2001:453), får äldre makar och sambor som varaktigt har levt tillsammans under vissa förutsättningar rätt att fortsätta att bo tillsammans även när endast den enes behov kräver boende i en särskild boendeform för service och omvårdnad omsorg för äldre personer. En förutsättning för att bestämmelsen ska vara tillämplig är att paret innan ansökan varaktigt har bott tillsammans eller, om den ena parten redan bor i ett särskilt boende, att paret innan de skildes åt varaktigt bodde tillsammans. Omsorgsnämnden har lokala riktlinjer för hur lagen praktiseras i. 5.2 Äldres behov i centrum (ÄBIC) Kommunstyrelsen beslutade att införa Äldres behov i centrum (ÄBIC). ÄBIC är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt som ger möjlighet till strukturerad dokumentation. Syftet är att tydliggöra behoven och genom detta utveckla arbetet med den enskilde. Beviljad insats beskriver den enskildes behov och beställning görs av insatsen till hemtjänsten. I samråd med den enskilde görs en genomförandeplan som beskriver hur utföraren av hemtjänst ska utföra beviljad insats utifrån den enskildes behov ska utföras 5.3 Vårdplanering Ta bort: Kommunen tar vid där regionens ansvar för den enskildes hälsovård slutar. För att underlätta övergången mellan olika vårdgivare runt en person med behov av både medicinska och sociala insatser skall företrädare för region och kommun genomföra vårdplanering tillsammans med den enskilde. 5.4 Utskrivningsklara Äldre personer dominerar inom sjukhusens slutenvård. Kommunen ansvarar enligt betalningsansvarslagen för utskrivningsklara patienter i länssjukvård som kvarligger på sjukhus trots avslutad behandling. Orsaken kan vara bristande ta bort:vårdresurser i hemkommunen eller valet att låta patienten kvarstanna stanna kvar på sjukhus, till exempel i livets slut. byt ut till: av humanitära skäl. lägger ner omfattande resurser på samordnad vårdplanering för att så snabbt som möjligt erbjuda vård och omsorgsinsatser i den enskildes hem. 5.5 Samverkan mellan region och kommun Det övergripande målet är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Patienten ska uppleva trygghet i vård och behandling. Vården ska vara lättillgänglig och uppfylla patientens behov av kontinuitet och samordning och bygga på respekt för patientens självbestämmande. Vården och omsorgen ska vara jämlik, samordnad och sammanhållen. Det innebär att hemsjukvård, äldreomsorg, primärvård och länssjukvård måste samverka för att tillgodose behoven. Information och vägledning ska vara lättillgänglig, samordnad och enhetlig. För patienten är empati, helhetssyn, bemötande,

13 Sidan 13/27 service och vårdmiljö, lika viktigt som god vård. Tekniken för delaktighet, information, kommunikation, egenvård och möjlighet att vårdas hemma behöver utvecklas. 6 Hälso- och sjukvård för äldre 6.1 Hälso- sjukvårdslagen Hälso- och sjukvårdslagen är den lag som reglerar hälso- och sjukvård som ges till patienten i det egna boendet och i kommunens äldreboende. Lagen gäller även för personer som vistas på dagverksamhet. Kommunen har också ett hälso- och sjukvårdsansvar för vuxna personer med funktionsnedsättning som bor i gruppbostad. Lagområdet reglerar även habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. 6.2 Hemsjukvård Hemsjukvård är insatser lägg till:i ordinärt boende och särskilt boende som ges av läkare, sjuksköterska, fysioterapeut/sjukgymnast, arbetsterapeut, syn- och hörselinstruktör och omvårdnadspersonal. Under 2014 hade 480 personer hemsjukvård i ordinärt eller särskilt boende i. Omvårdnadspersonal på särskilt och i ordinärt boende utför hemsjukvård på delegation/ordination efter genomgången utbildning som ges av hemsjukvårdens personal. Hemsjukvården omfattas av högkostnadsskyddet, för den enskilde som är i behov av hemsjukvård. Lägg till: Källa: Magna Cura verksamhetssystem Den vård som utförs i kommunerna blir alltmer sjukvårdstekniskt avancerad. Det tillkommer nya grupper av patienter och en större omsättning av patienter i hemsjukvården. Delar av det som tidigare var slutenvård flyttar ut från sjukhusen till patientens egna hem, Vården flyttar hem. Vårdgivaransvaret har förändrats och verksamheten bedriver avancerad vård i hemmen. En stor utmaning för framtiden är att öka och utveckla den stora kunskapsbank som finns inom hemsjukvården, men också att arbeta för att patienten ska känna sig trygg med att avancerad vård ges i hemmet. För att i framtiden kunna försörja kommunen med kompetent personal, bör det i kommunens personal- och försörjningsprogram finnas en strategi för kompetensutveckling av anställda inom hemsjukvården. 6.3 Rehabilitering av äldre I kommunens hälso- och sjukvårdsansvar ingår rehabilitering och habilitering på basnivå. Syftet med insatserna är att återvinna, bevara eller utveckla funktionsförmågan och klara det dagliga livet så gott som möjligt. Exempel på insatser kan vara funktionsbedömning, rehabilitering, förskrivning av hjälpmedel och instruktion och handledning av personal, anhöriga eller annan person. Förskrivning av hjälpmedel är reglerat av ett samverkansavtal med Västra Götalandsregionen. Arbetsterapeut och fysioterapeut/sjukgymnast förskriver utifrån en behovsbedömning. Dagrehabilitering erbjuds till personer med omfattande behov av rehabilitering. Kommunens syn- och hörselinstruktör instruerar och vägleder personer med syn- och hörselnedsättning.

14 Sidan 14/27 7 Boende för äldre i Omsorgsnämndens förslag om prioriterad ordning utifrån antagna mål för enskild boende med biståndsbedömda insatser: 1. Eget hem med hemtjänst (ordinärt boende) 2. Eget hem med hemtjänst och förstärkta trygghetsskapande aktiviteter i det befintliga bostadsbeståndet (seniorbostäder) 3. Trygghetsboende med hemtjänst och sociala aktiviteter 4. Särskilt boende (SÄBO) 7.1 Ordinärt boende med hemtjänst Antalet personer som beviljats hemtjänst ökar i Sverige. Även i Sotenäs ökar både omfattning av insatser och antal personer som beviljats hemtjänst. En ökning om 96 personer redovisas från 392 personer till 488 personer år Källa: Bokslut 2014 Hemtjänstinsatser Utifrån Socialtjänstlagen, utredning och bedömning är ambitionen att den enskilde ska ges möjlighet att bo kvar i det egna hemmet så länge som möjligt, vilket också är s mål enligt programförklaring Utifrån biståndsbedömning ges hjälp i hemmet med personlig omvårdnad och hushållssysslor. Personlig omvårdnad innebär hjälp för att kunna äta, klä sig, förflytta sig och sköta personlig hygien, samt insatser för att bryta social isolering och känna trygghet och säkerhet i det egna hemmet. Ökar eller minskar beviljade insatser i hemtjänsten? Att förutsäga invånares behov av vård och omsorg i det egna hemmet är svårt, däremot kan vi utifrån en jämförelse över tid se om behoven har en tendens att öka eller minska. s invånare kommer med största sannolikhet att ha ett ökat behov av vård och omsorg fram till Svårigheten är att uppskatta behovet av omvårdnadsoch serviceinsatser samt dubbelbemanning. Differensen år från år kan skilja sig stort, se utfall i tabell nedan. År Antal biståndsbedömda insatser i timmar Utveckling Källa: Bokslut 2014

15 Sidan 15/ Bostadsanpassning En person som på grund av bestående funktionsnedsättning behöver få sin bostad anpassad eller ombyggd kan söka bostadsanpassningsbidrag (BAB). Bidraget är till för att personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet till ett självständigt liv i sitt eget hem. Om man bor permanent i sin bostad kan man få bidrag för att anpassa bostadens fasta funktioner för att till exempel ta sig in och ur bostaden, förflytta sig i bostaden, laga mat och sköta sin hygien. Ett samverkansavtal finns mellan Sotenäs, Munkedal och Lysekils kommun, som har en gemensam handläggare anställd. Det är svårt att ställa en prognos om ansökningar till bostadsanpassning kommer att minska eller öka. Behovet påverkas starkt av tillgången på alternativa boendeformer på den ordinarie bostadsmarknaden. 7.3 Seniorboende med förstärkta trygghetsinsatser Detta är ett samlingsbegrepp för olika former av ordinärt boende i flerfamiljshus som utmärks av god tillgänglighet och tillgång till gemensamhetslokaler. Viss uppnådd ålder kan krävas för att få flytta in. De ingår i ett breddat utbud av bostäder och tjänster inom den ordinarie bostadsmarknaden och ligger inom kommunens ansvar för bostadsförsörjningen. Sotenäsbostäder AB tillhandahåller ett drygt hundratal lägenheter i äldreanpassat boende som kan definieras som seniorbostäder. Dessa finns i Kungshamn, Smögen, Hunnebostrand, Bovallstrand och Bohus-Malmön. Samtliga fastigheter är byggda på 1980-talet eller senare och håller en modern standard. Lägenheter förmedlas via hyresvärdens kösystem. Exempel på aktiviteter i ovan nämnda flerfamiljehus är tillgång till trygghetsvärd/vaktmästare och social gemenskap. Förhoppningen att den boende upplever en trygg och god livsmiljö som senarelägger eller aldrig ger upphov till en ansökan om särskilt boende. Forskning visar att människor i allt större utsträckning vill bo kvar i det egna hemmet. Med förstärkta trygghetsskapande insatser i befintliga boendeform skulle det vara ett sätt att möta människors önskemål om att kunna bo kvar hemma. Trygghetsskapande verksamhet kan utgöras av en så kallade trygghetsvärd och/eller sociala aktiviteter. Även så kallade fixartjänster kan ingå. Det finns möjlighet till olika lösningar till vem som organiserar och driver verksamheten. Det kan vara kommunen, bostadsbolaget och/eller intresseorganisationer.

16 Sidan 16/ Trygghetsboende Trygghetsboende är en boendeform för äldre som under vissa förutsättningar stöds av statliga investeringsbidrag. Det finns för närvarande inget trygghetsboende i kommunen. Förslagsvis byggs totalt tre trygghetsboende under de närmaste åren. Byggande pågår (2016) för ett trygghetsboende utan statligt stöd i Hunnebostrand på den plats där Villa Framtiden tidigare var belägen. Trygghetsboendet förväntas vara inflyttningsklart under 2016 och omfattar ett 15-tal lägenheter och blir kommunens första trygghetsboende. Sotenäsbostäder har i uppdrag av Kommunstyrelsen att projektera för en fastighet, på en närliggande tomt till Kvarnbergets äldreboende. I bilaga 2 idébeskrivning förordas fastigheten till ett trygghetsboende. Fastigheten där Bankebergs äldreboende inryms är i dåligt skick enlig tekniska förvaltningen, och i behov av omfattande renovering. Tidigare utredning visar att det skulle kunna bli stycken boendeplatser med en adekvat standard gällande boendeoch arbetsmiljö. Ett lågt antal boendeplatser ger höga hyreskostnader för den enskilde och är inte kostnadseffektivt att driva för kommunen. Bankeberg förordas att utvecklas till trygghetsboende för äldre i kommunen. Trygghetsboende i kommunen Planen förordar tre trygghetsboende placerade på följande platser: Hunnebostrand och beläget på f.d. Villa Framtidens tomt Hunnebostrand och beläget på Bankebergs äldreboende Kungshamn och beläget intill Kvarnbergets äldreboende Verksamhet på trygghetsboende För att få statligt investeringsstöd för trygghetsbostäder måste det finnas utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby, rekreation och personal som dagligen på olika sätt kan stödja de boende under vissa angivna tider. Bostäderna ska innehas av personer som fyllt 70 år. Det finns flera möjligheter att uppnå ovan givna kriterier gällande verksamhetsinnehåll på ett trygghetsboende. Trygghets- och gemensamhetsskapande aktiviteter kan utföras av fastighetsägare, kommun och/ eller intresseorganisation. I samband med projektering bör dialog föras och beslut tas om hur verksamheten på trygghetsboende bör organiseras. 7.5 Särskilt boende (SÄBO) Det finns ett inriktningsbeslut om två äldrecentrum i kommunen. Ett beläget i norra kommundelen Hunnebostrand, på Hunnebohemmet. Ett beläget i den södra kommundelen Kungshamn, på Kvarnbergets äldreboende. Det finns tre särskilda boenden för äldre i : Kvarnbergets äldreboende, Hunnebohemmet och Bankeberg om totalt 134 platser (2015) med inriktning somatisk- och demensvård. Alla drivs i egen regi av kommunen. Bilden visar antal befintliga platser och hur de nyttjades i april 2015.

17 Sidan 17/27 Särskilda boenden Möjliga boendeplatser i fastigheten Boendeplatser som nyttjas för annan verksamhet eller inte nyttjas alls. Antal boende, april 2015 Kvarnberget Hunnebohemmet Bankeberg Totalt År 2013 bodde 4,4 % av befolkningen 65 år och äldre i ett särskilt boende i Sotenäs kommun. Genomsnittet för regionen Västra Götaland och dess 49 kommuner var 4,2 %. Beräkningsmodell med prognosutfall Statistiska centralbyråns prognos är framtagen utifrån åldersstruktur och tar inte hänsyn till inflyttningen av äldre personer. s prognos är högre och anger 150 boendeplatser med anledning av inflyttningen av 65 år och äldre. Behov av särskilt boende beräknas av omsorgsförvaltningen i för respektive år, och enligt antagande om 16 % för äldre personer än 80 år och 1,5 % i åldersgruppen år år 80 år och äldre Totalt 65 år och äldre Prognos antal personer Beräknat behov av antal platser särskilt boende Prognos Antal personer Beräknat behov av antal platser särskilt boende Prognos antal personer Totalt Beräknat behov av antal platser särskilt boende Prognos av antal invånare i kommunen År Källa: SCB:s beräkningsmodell

18 Sidan 18/ Korttidsboende På Hunnebohemmets äldreboende finns kommunens korttidsenhet med 14 platser år Vistelse sker under en kortare period och ger insatser inom områdena som rehabilitering, växelboende, avlösning, ändra till anhörigstöd väntan på särskilt boende samt vård i livets slutskede. I samband med översyn av kommunens särskilda boende bör även korttidsenheten ses över. Prognos fram till år 2020 är 14 platser under förutsättning att föreslagna boendeformer och utökning av särskilda boendeplatser genomförs. Kommunens korttidsenhet fungerar inte tillfredställande med anledning av att personer med flera olika typer av funktionsnedsättningar vistas där samtidigt. Omsorgsförvaltningen förordar att korttidsenheten särskiljer personer med demenssjukdom, så att enbart personer med demenssjukdom vistas tillsammans. Detta för att uppnå en god kvalitet i omvårdnaden. 8 Mötesplatser & sociala aktiviteter Mötesplats Kvarnberget utvecklades i ett projekt kallat En våg av omsorg. Förutom en inbjudande entré för boende, anhöriga och besökare finns här information om omsorg och social service. Här finns också en permanent hjälpmedelsutställning för ökade kunskaper om vardagshjälpmedel. Ett utvecklingsområde är att öka antal mötesplatser, och då i första hand på Hunnebohemmet utifrån att vara ett av kommunens äldrecenter. Under planens framtagande har en enkätundersökning påbörjats om vad äldre medborgare har för önskemål gällande sociala aktiviteter. Enkäten färdigställs under våren Sociala aktiviteter på särskilt boende Ett förbättringsområde för kommunens äldreomsorg är att öka utbudet av sociala aktiviteter på kommunens äldreboende, vilket visar sig i de svar som lämnats av brukare i Öppna jämförelse. Särskilda boende har (2015) behov ta bort kvalitetsledningssystem lägg till: av genomförandeplan som bland annat säkerställer att enskilda upplever en god kvalité av utbudet av sociala aktiviteter som erbjuds. 8.2 Dagverksamhet För att ta del av dagverksamhet krävs en ansökan och beslut från kommunens biståndshandläggare. Dagverksamhet är en social träffpunkt som erbjuder stimulans och förströelse genom olika aktiviteter. Den är till för personer som har svårt att delta i det allmänna aktivitetsutbudet i samhället och som behöver bryta ensamhet och finna meningsfullhet i vardagen.

19 Sidan 19/ Intresse- och frivilligorganisationer Kommunens intresse- och frivilligorganisationer utgör en tillgång inom omsorgens verksamheter och skulle kunna utvecklas mer. Under planarbete har förfrågan gjorts till intresse- och frivilligorganisationerna, om att i samarbete med förvaltningen arbeta med trygghetsskapande aktiviteter i befintliga bostadsbestånd där flera äldre bor. Planen förordar ett utökat samarbete med en kommunal samordnande funktion mellan verksamheter och organisationer för att tillgodose behov om sociala aktiviteter. 9 Serviceinsatser till äldre i ordinärt boende 9.1 Matdistribution Den som inte kan laga egen mat kan få hjälp med matdistribution. Detta innebär att lokalt producerad kyld mat levereras till den enskildes bostad fyra gånger per vecka. Ta bort: Beställningen måste vara fyra till sju portioner per vecka för att ha tillgång till tjänsten. Den som inte klarar att värma maten i mikrovågsugn eller ugn kan få hjälp av hemtjänsten. Kyld mat ger den enskilde valmöjligheten att äta på valfri tid. Programförklaringen anger att näringsriktig och god mat serveras till alla omsorgstagare. Kommunstyrelsen har gett omsorgsförvaltningen i uppdrag att under 2016, utreda möjligheten utifrån beviljat bistånd att få tillagning av måltider i det egna hemmet. 9.2 Varuhemsändning Den som inte klarar att gå till affär eller att bära hem sina varor kan utifrån ansökan få hjälp genom serviceinsatsen varuhemsändning. Kostnad för varuhemsändning räknas in i det så kallade högkostnadsskyddet. Hemtjänsten utför serviceinsatsen utifrån biståndsbeslut och verkställer stöd för inköpslista, plockning av varor, hemkörning samt upplockning av varor. 9.3 Trygghetstelefon Trygghetstelefon är ett bistånd som den enskilde ansöker om vid upplevd otrygghet och installeras av personal från hemtjänsten. Det finns inget lagtvång om trygghetstelefon, men är mer kostnadseffektivt än fysiska tillsynsbesök vid upplevd otrygghet. Trygghetstelefon ersätter inte 112 utan är ett sätt att kunna tillkalla hjälp för vardagliga situationer. Drygt 400 personer i har ansökt och fått beviljat insatsen trygghetstelefon. Sveriges kommuner står inför ett teknikskifte och måste gå från analog till digital teknik, när det gäller trygghetstelefon. har under 2015 upphandlat digital teknik och uppnår regeringens mål om att innan 2016 års utgång digitaliserat kommunens trygghetstelefoner. Det sker mycket innovativ utveckling inom välfärdstjänster vilket sannolikt kommer att ge brukaren flera olika möjligheter till att få upplevd trygghet i hemmet. En teknik som efterfrågas av brukare och anhöriga är trygghetsprodukter utanför det egna hemmet, ex. positioneringslarm (GPS). För att tillgodose en trygg och säker omvårdnad långt utanför det egna hemmet, behöver hemtjänsten se över sin organisation, eventuellt tillföras resurser samt ha en geografisk gränsdragning för att bistå den enskilde. I dagsläget (2015) har förvaltningen inget sådant uppdrag.

20 Sidan 20/27 10 E-hälsa Regeringen har gett flera myndigheter uppdrag att arbeta med E-hälsa för att utveckla välfärden. Genom att ta till vara på digitaliseringens möjligheter ska kvaliteten öka, få en mer jämlik vård och använda resurserna mer effektivt. Satsningen är en del av regeringens arbete med att uppnå målet i den digitala agendan. Kommunfullmäktige beslutade 2013 att gå med i den digitala agendan, där E-hälsa är en del av flera digitala tjänster. Omsorgsförvaltningen ingår i den kommunövergripande styrgruppen för utveckling av kommunens digitalisering. Förvaltningen är i behov av en övergripande handlingsplan för E-hälsa, vilket är ett nationellt krav utifrån beslut om att delta i digital utveckling. Äldreomsorgen deltar aktivt.(2015) i projekt såsom digitala signeringslistor, handlingsplan för service, trygghet och delaktighet i hemmet samt övergång till digitala trygghetstelefoner. Att införa och permanenta olika digitala tjänster som exempelvis ovan nämnda, är en förutsättning enligt flera forskare för en kostnadseffektiv vård och omsorg i framtiden. 11 Anhörigstöd har cirka 120 anhörigvårdare år En anhörigvårdare är en person som är mantalsskriven på samma adress som den som är i behov av stöd och insatser. Fokusområden för anhörigstödet är flera, som exempel kan nämnas avlösning, stöds byt till stödjande samtal och förebygga våld i nära relation. Kommunfullmäktige antog 2012 en plan för kommunens anhörigstöd som avser alla åldrar fram till och med Under 2016 avses planen att revideras. 12 Resande för person med funktionsnedsättning Kollektivtrafikmyndigheten i Västra Götaland reglerar den anropsstyrda trafiken som särskild kollektivtrafik utgör. Trafiken regleras utifrån avtal med Västtrafik, och nuvarande avtal går ut kvartal 2, Färdtjänst är en kommunalt subventionerad trafikservice för funktionsnedsatta. Färdtjänsten skall kompensera att den enskilde till följd av sitt funktionshinder inte kan nyttja allmänna kommunikationer. Enligt lagen om färdtjänst och kommunens generella regler beviljas färdtjänst när den enskilde på grund av ett funktionshinder av varaktig karaktär (minst sex månader) inte utan väsentliga svårigheter kan förflytta sig på egen hand eller åka med allmänna kommunikationer. Riksfärdtjänst innebär ersättning för merkostnader till följd av ett stort och varaktigt funktionshinder. Resan ska göras utanför kommunens färdtjänstområde och inom Sverige. Den enskilde ska göra en ansökan hos färdtjänsthandläggare som prövar varje enskilt ärende mot gällande lagstiftning. Om den enskilde beviljas dagverksamhet enligt Socialtjänstlagen, kan omsorgsresor till och från dagverksamheterna även beviljas av dagverksamhetens enhetschef, om den enskilde inte på egen hand kan ombesörja resan. Insatsen infördes 2008 i Sotenäs

21 Sidan 21/27 kommun och det finns inget lagkrav om att ombesörja resande till och från dagverksamhet. 13 Vad betalar den enskilde för att få äldreomsorg? Riksdagen har infört en maxtaxa för vård, omsorg och service i Sverige. Av lagtexten framgår vilka uppgifter kommunen måste ha tillgång till för att fastställa en avgift. Vad den högsta avgiften är varje år, samt värdet av det schabloniserade förbehållsbeloppet bestäms av prisbasbeloppet Förbehållsbelopp ta bort Med förbehållsbelopp avses det belopp som den enskilde har rätt att behålla av sina egna medel innan avgift tas ut för vård, omsorg och service. Förbehållsbeloppet består av ett minimibelopp samt den faktiska boendekostnaden Högkostnadsskydd (maxtaxa) ta bort En högsta avgift 2 för hemtjänst, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård är införd i Socialtjänstlagen. Kommunfullmäktige beslutar om avgiftssystem inom omsorgerna för äldre och funktionsnedsatta. 14 Alternativa driftsformer 14.1 LOV (lagen om valfrihet) LOV infördes 2011 och kan ske inom verksamheten hemtjänst. Tre företag har ingått avtal med kommunen om att bedriva hemtjänst utifrån LOV avseende både service och omvårdnad. Ett företag erbjuder endast serviceinsatser. Brukare i väljer till 90 % som utförare. Över tid har företagen ungefär haft 10 % av marknaden och det finns inget som tyder på att invånare skulle öka sitt val av privat aktör. Förfrågningsunderlaget för LOV är i behov av översyn och det behövs en uppföljningsplan. Kommunchefen fick inför 2012 ett uppdrag från Kommunfullmäktige att ett förfrågningsunderlag skall arbetas fram som kan tjäna som underlag vid upphandling av äldreomsorg och hemtjänst om så beslutar. Några politiska beslut har dock ännu inte fattats som konkretiserar omfattning eller karaktär på uppdraget. Erfarenheter från grannkommuner visar att konkurrensutsättning och drift i alternativ regi kan fungera som en sporre för utveckling av den verksamhet som drivs i egen regi och sätter även press på kvalitet och utveckling av det kommunala utbudet gällande omvårdnad och service. Planen föreslår att uppdraget från 2012 konkretiseras och utreds. 2 Högkostnadsskydd (maxtaxa) 1780 kr/mån (2015)

22 Sidan 22/27 15 Äldreomsorgens utvecklingsområde fram till och med 2020 Omsorgsnämnden ansvarar för genomförandet av den av kommunfullmäktige antagna programförklaringen, äldreomsorgens samtliga verksamhetsområden och dess interna kontroll. Äldreomsorgen har ett flertal kända utvecklingsområden. Under kommande år avser omsorgsnämnden förbättra och utveckla följande områden: Översyn av riktlinjer för biståndsbedömning Implementering av äldres behov i centrum Utveckling och implementering av genomförandeplaner Utveckling av anställdas kontaktmannaskap för brukare Uppföljning av förfrågningsunderlaget enligt lagen om valfrihet Systematik och kvalitetssäkring av samtliga verksamhetsområden Resultat av Öppna Jämförelser för samtliga områden ska överstiga riksgenomsnittet Användande av nationella kvalitetsregister Kompetenshöjning utifrån nationell värdegrund Grundbemanningen på särskilda boenden Utredning om förstärkta trygghetsskapande aktiviteter i befintligt bostadsbestånd Aktivt deltagande i projektering av trygghetsboende Aktivt deltagande av projektering för ombyggnad av två särskilda boenden Utbud av sociala aktiviteter på särskilt boende Utredning om annan driftsform av särskilt boende Handlingsplan för demensområdet Handlingsplan för e-hälsa Revidering av antagen anhörigplan Implementering av handlingsplan riktlinje för vård i livets slutskede Aktivt deltagande i kommunens personal- och kompetensförsörjningsplan Utredning om tillagning av måltid i brukarens hem Förebygga och motverka våld i nära relationer Jämställdhetsarbete

23 Sidan 23/ Checklista över befintliga styrdokument Övergripande för hela förvaltningen Brand Internkontroll Kvalitetsledningssystem Organisationsschema Plan - Anhörigstöd Plan - Hot & Våld Checklista Hot & Våld Reglemente Riktlinje Dödsboförvaltning Riktlinjer Genomförandeplan Riktlinje Social dokumentation Riktlinje Rättighetsförklaring Interna rutiner utifrån lagstiftning Hälso- och sjukvårdsverksamhet Plan för palliativ vård Riktlinje palliativ vård i livets slut Riktlinje patientansvarig sjuksköterska Vaccinationsplan Verksamhetsplan Kommun rehab Patientsäkerhetsberättelse Äldreomsorg Förfrågningsunderlag -LOV Riktlinjer Biståndsbedömning Riktlinjer Korttidsvistelse Riktlinje Parboende Riktlinje Särskilt boende Äldreomsorgsplan Kvalitets- och värdighetsgarantier Kvalitets- & värdighetsgaranti_anhörigstöd Kvalitets- & värdighetsgaranti_hemtjänst Kvalitets- & värdighetsgaranti_hälso- & sjukvård Kvalitets- & värdighetsgaranti_myndighetsutövning Kvalitets- & värdighetsgaranti_särskilt boende

24 Sidan 24/27 16 Framtidens äldreomsorg s stora utmaning är att skapa en välfungerande äldreomsorg. Behovet av fler boenden för äldre är stort och framförallt inriktningen på trygghetsboende. De särskilda boende behöver anpassas efter dagens standard och korttidsboendet behöver utvecklas och anpassas efter de olika målgruppernas behov. Allt mer utvecklingsarbete kan komma att ske i samverkan med våra grannkommuner, vilket stärker kompetensförsörjning och samsyn. Verksamhetssystem och E-hälsa är exempel på områden där vi redan samarbetar. Omsorgsförvaltningen har en heltidstjänst för utvecklingsuppdrag (2015) för förvaltningens samtliga verksamheter. För att utveckla och uppfylla nationella krav krävs ett utvecklingsarbete inom äldreomsorgen. Kommunfullmäktige har fastställt kvalitets- och värdighetsgarantier som omfattar hela äldreomsorgen. I kommunens kvalitets- och värdighetsgarantier ställs krav på att genomförandeplaner skall utformas tillsammans med nya brukare inom två arbetsveckor. Genomförandeplanerna LÄGG TILL:och äldres behov i centrum (ÄBIC) måste utvecklas innehållsmässigt och bli ett levande dokument som grund för insatsernas utformning. En utmaning för framtidens äldreomsorg är att tillsammans med andra vårdgivare ge trygghet i det egna boendet för de mest sjuka äldre (personer med tre eller fler diagnoser under 12 månader). Detta ställer stora krav på hög kompetens och flexibilitet i hemtjänst, hemsjukvård och rehabilitering. Inom särskilda boenden behöver grundbemanningen ses över för att uppfylla nationella riktlinjer Personal- och kompetensförsörjning Befolkningsprognoserna pekar entydigt på färre invånare i yrkesverksam ålder under de kommande åren. Kommunens mål är att bli en attraktiv arbetsgivare för vård- och omsorgspersonal. Omsorgsnämnden anser att kompetensförsörjning är ett av det mest angelägna område att utveckla de närmaste åren. Målet är att anställda ska kompetensutvecklas för en professionell och kvalitetssäker vård och omsorg. Lokal satsning på omvårdnadsutbildning görs i samarbete med Kompetenscentrum de närmaste åren, vilket ger underlag för att anställa kvalificerad personal inom vård och omsorg.

25 Sidan 25/27 17 Framtida kostnader 17.1 Ökande kostnader för rikets kommuner Sveriges kommuner och landsting (SKL) har prognos om att äldreomsorgens kostnader kommer att öka med 14 % fram till 2020 för rikets kommuner. Vad kostar hemtjänst & särskilt boende jämfört med riket? Andel äldre i Sotenäs kommun 2013 (%) som har Rikets medianvärde för andel äldre 2013 (%) som har s totalkostnad per brukare, 2013 som har Rikets medianvärde för totalkostnad per brukare, 2013 som har Hemtjänst Hemtjänst Hemtjänst Hemtjänst 7.8 % 7.0 % kr kr Särskilt boende Särskilt boende Särskilt boende Särskilt boende 4.4% 4.2% kr kr Källa: Öppna Jämförelser Ökande kostnader för äldreomsorgen i Med anledning av en ökande äldre befolkning förväntas kostnaderna att öka för samtliga verksamhetsområden inom äldreomsorgen fram till år Framtidens äldreomsorg kommer att kräva ekonomiska åtaganden i en kommun med en hög åldersprofil. Ekonomiska beräkningar om äldreomsorgens kostnader under planperioden fram till och med 2020 är följande: Ansökan och beviljade av insatser förväntas ökas inom äldreomsorgen utifrån ställda prognoser. Det innebär med största sannolikhet att det kommer behövas ett ökat antal handläggare motsvarande cirka 1-2 heltider. Beställda insatser som ska utföras i ordinärt boende förväntas öka med minst 3000 timmar/år utifrån tidigare års ökning av beviljade insatser. För särskilda boenden med en prognos om ett behov av 150 boendeplatser fram till 2020, beräknas driftskostnaden öka med cirka 9 miljoner per år (c:a kr/år och plats). För att utöka från 136 platser (2015) till 150 platser (2020) föreslås att de två befintliga äldreboendena Kvarnberget och Hunnebohemmet görs om för fler boendeplatser inom befintliga byggnader. För att frigöra yta för fler boendeplatser krävs ombyggnad samt en omdisponering av andra verksamheter. Tekniska förvaltningen föreslås ta fram investeringskostnad för 150 boendeplatser med en tillfredställande boende- och arbetsmiljöstandard samt kostnad för att flytta verksamheter som exempelvis hemtjänst och administrativ personal till andra lokaler.