Äldreomsorgsplan

Transkript

1 Äldreomsorgsplan Antagen av Kommunfullmäktige

2 Sidan 2/42 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Varför en äldreomsorgsplan?... 4 Uppdragsbeskrivning... 5 Remissyttrande... 5 Mål & Visioner... 6 Nationella mål... 6 Äldreomsorgens nationella värdegrund... 6 Kommunens värdegrund... 6 Värdighetsgarantier... 6 Kommunfullmäktiges programförklaring Omsorgsnämndens verksamhetsmål... 7 De äldre i Sverige och Sotenäs... 8 Sveriges åldrande befolkning... 8 Sotenäs befolkning Befolkningsutveckling 65 år och äldre Vilka behöver vård och omsorg? Styrande lagstiftning Från ansökan om insats till verkställighet Bistånd, vård och omsorg Samverkan kommun - region Äldreomsorgens verksamhetsområden Förebyggande arbete Framtida förebyggande friskfaktorer Ordinärt boende Hemtjänst Bostadsanpassning Korttidsboende Trygg hemgång Boendeformer för äldre Seniorbostäder Trygghetsboenden Särskilt boende (SÄBO) Rätten att åldras tillsammans Investeringsstöd till äldrebostäder Hälso- och sjukvård för äldre Hälso- sjukvårdslagen Hemsjukvård Rehabilitering... 22

3 Sidan 3/42 KommunRehabs verksamhetsområden Demensvård Nationella riktlinjer Lokala riktlinjer De mest sjuka äldre Överenskommelse mellan staten och SKL Nationella mål Lokala riktlinjer Palliativ vård Lokala riktlinjer Särskild kollektivtrafik Insatser för personer som tillfälligt vistas i kommunen Anhörigstöd Mötesplatser Intresse- och Frivilligorganisationer Alternativa driftsformer Valmöjligheter i hemtjänsten Upphandling av äldreomsorg Trygghetsboende i Hunnebostrand Framtida behov Ekonomi Vad kostar äldreomsorgen i Sotenäs? Kostnad per brukare Vad betalar den enskilde för att få äldreomsorg? Hur möter vi framtidens behov av äldreboenden i Sotenäs? Två äldrecentra i Äldrecentrum Söder Äldrecentrum Norr Framtidens äldreomsorg Personalförsörjning en ödesfråga? Utvecklingsområden i ordinärt boende En mångfald av boendeformer för äldre Från plan till handling Sammanfattning av remissyttrande Bilaga Bilaga 2- Försättsblad remissyttrande... 42

4 Sidan 4/42 Sammanfattning På uppdrag av dåvarande omsorgsnämnd i Sotenäs har ett förslag till Äldreomsorgsplan utarbetats inom omsorgsförvaltningen. Planen innehåller en demografisk framskrivning till och med Dessutom har en uppdatering gjorts av verksamhetsbeskrivningar rörande äldreomsorgen, som är ett dominerande område inom den kommunala välfärdssektorn. Under sommaren 2012 har nya politiska beslut tagits kring kommunens särskilda boenden. I planförslaget presenteras två alternativa förslag till etablering av äldrecentra i kommunens norra och södra delar. Ett antal utvecklingsområden inom äldreområdet redovisas. Dessa kan behöva utvecklas och konkretiseras i framtida handlingsplaner, baserade på de politiska beslut som äldreomsorgsplanen ger upphov till. Parallellt med detta arbete genomförs en lokalförsörjningsplan som bland annat belyser utvecklingsmöjligheter kring de fastigheter där äldreomsorgens verksamheter bedrivs. En ny äldreomsorgsplan bör utarbetas en gång per mandatperiod. Detta planförslag föreslås att skickas på remiss till de politiska partierna i kommunen och till berörda brukarorganisationer. Varför en äldreomsorgsplan? Av Socialtjänstlagen framgår att kommunen skall planera sina insatser för äldre (SoL 5 kap 6 ). Planeringen skall göras i samverkan med hälso- och sjukvården samt andra samhällsorgan och involvera brukarnas organisationer. I praktiken tar sig denna planering olika uttryck. Årliga budgetbeslut, vårdsamverkan med grannkommuner och Västra Götalandsregionen, beslut om implementering av ny lagstiftning utgör exempel. Kommunen samverkar regelbundet med brukarorganisationerna via det kommunala pensionärsrådet. I Sotenäs utgör äldreomsorgen en dominerande del av den kommunala välfärden. Målgruppens behov och önskemål förändras, lagstiftningen reformeras och kostnaderna ökar. Därför är det angeläget att planmässigt utveckla verksamhetens mål och kvalitet genom ett samlat dokument som kan ligga till grund för politiska beslut.

5 Sidan 5/42 Uppdragsbeskrivning Omsorgsnämnden beslutade den 7 april 2011 att ge förvaltningen i uppdrag att revidera gällande äldreomsorgsplan. Den nuvarande planen antogs av Kommunfullmäktige och har därefter uppgraderats 2007 avseende det statistiska materialet. Planen belyser nuläget och ett antal utvecklingsområden där jämförelser görs gentemot övriga kommuner i norra Bohuslän. Omsorgsnämnden önskade att en ny äldreomsorgsplan skulle beskriva nuläge, politiska mål och utvecklingsstrategier kring omsorgen om äldre. Nämnden ville särskilt beakta frågor som rör boendeformer för äldre i kommunen: Hur ser bostadsbeståndet ut för kommunens äldre invånare? Hur många trygghetsboenden respektive särskilda boenden kan behövas i ett tioårsperspektiv? Hur skall demenssjukas behov av stöd och boende tillgodoses? Planen skall ligga till grund för beslut om den framtida inriktningen vad gäller utbyggnad av trygghetsboenden och ombyggnad av särskilda boenden i kommunen. Uppdragshandlingen från omsorgsnämndens arbetsutskott redovisas som bilaga till detta dokument. Förändrad organisation Den upphörde omsorgsnämnden och ersattes av två nya utskott under kommunstyrelsens ansvarsområde: ett omsorgs- och socialutskott med 5 ledamöter och 3 ersättare samt ett myndighetsutskott med 3 ledamöter. I planen används benämningen omsorgsnämnd gällande beslut före Enligt gällande reglemente övertar omsorgs- och socialutskottet samt myndighetsutskottet omsorgsnämndens beslut. Remissyttrande Förslaget till äldreomsorgsplan har varit föremål för remissbehandling. Sammanlagt 13 politiska partier och brukarorganisationer har erbjudits att lämna synpunkter. De fackliga organisationerna ges möjlighet att lämna synpunkter via kommunens samverkanssystem. Inkomna synpunkter redovisas i separat bilaga. Remissyttranden har inkommit från: Moderaterna Socialdemokraterna Miljöpartiet de gröna Folkpartiet liberalerna Centerpartiet Kristdemokraterna PRO samorganisation SPF Soten SPF Sotenäsbygden Dessutom har synpunkter inkommit från en grupp av personal på Hunnebohemmet.

6 Sidan 6/42 Mål & Visioner Nationella mål Den nationella äldrepolitiken berör flera politikområden såsom hälso- och sjukvård, folkhälsa och bostadspolitik. Kommunens åtagande för äldre regleras främst i Socialtjänstlagen. Den inledande portalparagrafen om respekt för människors självbestämmande och integritet ska genomsyra dagliga möten med kommunens äldre. Socialtjänstens omsorger om äldre skall inriktas på att äldre människor får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Äldreomsorgens nationella värdegrund Enligt ett tillägg i Socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att enskilda får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Det är den enskilde som avgör vad det innebär för honom/henne. Personal inom äldreomsorgen ska därför fråga den enskilde om dennes synpunkter och önskemål. Det är den enskildes behov som styr den vård och omsorg som ges utifrån hur den enskilde vill och kan leva. Exempel på vad värdigt liv och välbefinnande kan innebära är: Att den enskilde upplever gott bemötande och god kvalité Att den enskildes privatliv, integritet och livsval respekteras Att den enskilde upplever meningsfullhet, får leva enligt sin kultur, livsåskådning och tro Kommunens värdegrund Äldreomsorgsplanen utgår ifrån kommunens antagna gemensamma värdegrund med ledorden Helhetssyn - Öppenhet Delaktighet. Värdighetsgarantier Under hösten 2012 pågår arbete inom omsorgsförvaltningen att ta fram beslutsunderlag för värdighetsgarantier gällande anhörigstöd och dagverksamhet. Arbetet utgår från den nationella värdegrunden och den kommungemensamma värdegrunden. Övergripande mål Omsorgens insatser ska präglas av kontinuitet och kompetens både vad avser innehåll och personal Samtliga omsorgstagare ska utifrån sina egna livsvillkor bemötas med respekt. Den enskildes behov och integritet ska ligga till grund för insatserna Den enskilde ska erbjudas god service och tillgänglighet

7 Sidan 7/42 Kommunfullmäktiges programförklaring Efter valet 2010 antogs en programförklaring inom åtta målområden, som fastställdes av Kommunfullmäktige i december samma år (Kf 158). Målet om en värdighetsgaranti för äldre formuleras på följande sätt: Utvecklar fler alternativa boendeformer t.ex. trygghetsboende Säkerställer varm, god och näringsriktig mat i äldreboenden Ger möjlighet till samlevnad livet ut Frihet till val av omsorgsgivare Insyn och påverkan i äldreomsorgen för individ och anhöriga Vård och omsorg grundad på trygghet och respekt Omsorgsnämndens verksamhetsmål Utifrån Kommunfullmäktiges beslut har omsorgsnämnden antagit en verksamhetsplan för omsorgsnämndens verksamhetsområde Utveckla fler alternativa boendeformer t ex trygghetsboende Leverera varm, god och näringsriktig mat inom vård och omsorg Möjligheten ska finnas att välja på två maträtter Ge möjlighet till samlevnad livet ut Större valfrihet för vårdtagaren att välja insats och utförare inom hemtjänsten Insyn och påverkan för individ och anhöriga Vård och omsorg grundad på trygghet och respekt Den långtidsarbetslöse ska erbjudas insatser som ökar möjligheten till ett inträde på arbetsmarknaden. Skapa utrymme för satsningar på utbildning och omsorg Satsa på ungdomsbostäder och utökat trygghetsboende för äldre Verka för bättring av kommunikationer och kollektivtrafik Innevånare i med funktionshinder ska kunna leva ett tryggt, samhällsintegrerat och självständigt liv Kvalitetssäkra den sociala jouren Omsorgsnämnden ska som arbetsgivare vara attraktiv och erbjuda nämndens medarbetare individuella möjligheter till utveckling

8 Sidan 8/42 De äldre i Sverige och Sotenäs Sveriges åldrande befolkning Om tjugo år beräknas var fjärde svensk att vara över 65 år och de flesta av dem kommer att vara friska och aktiva. Samtidigt stannar allt fler kvar i fasen mellan skola och första riktiga jobb. De som arbetar blir färre, men de måste försörja allt fler. Medelåldern i riket har stigit från 31,7 år 1968 till 41,1 år Andelen äldre 65 år och däröver är 18,8% av Sveriges befolkning år Befolkningen i Sotenäs och flertalet av grannkommunerna i norra Bohuslän har nått den befolkningsmix som väntar på nationell nivå på 2030-talet. Andelen 65 år och äldre var i Sotenäs 27,8 % år Sotenäs har den äldsta befolkningen i Fyrbodal och bland den äldsta i landet (Folkhälsorapporten 2011). Det demografiska dilemmat i Sotenäs består inte bara av en hög andel äldre invånare. Allt för få barn föds i relation till antalet döda. En prognos för alla åldersgrupper i femårsklasser pekar på minskande befolkning i väsentligen alla åldrar under 50 år. De personer som bland annat skall arbeta inom vård och omsorg kan därför bli svåra att rekrytera på den lokala arbetsmarknaden. Sotenäs befolkning Invånarantal: 9007 Förändring: - 45 Födda: 61 Döda: 132 Födelsenetto: - 71 Inflyttade: 433 Utflyttade: 406 Flyttningsnetto: 27

9 Sidan 9/42 Befolkningsutveckling 65 år och äldre Andelen äldre i befolkningen kommer att öka i Sotenäs. Medelåldern i befolkningen är 47,5 år, vilket är den högsta i Västra Götaland. År 2020 väntas 33,6% av befolkningen vara ålderspensionärer var denna andel 27.8 %. Jämfört med kustkommuner ökar antalet äldre i Sotenäs snabbare (6 %) än exempelvis Strömstad (2,5 %) och Tanum ( 4,5 %). Den kraftiga ökningen i Sotenäs beror både på fler äldre, men framförallt av en minskning av antalet invånare i övriga åldersgrupper. Enligt Demostat beräknas befolkningen i Sotenäs år 2020 ha minskat till personer. Vid årsskiftet 2011/12 fanns personer i landet som var 75 år och äldre. Ca 1,5 promille av dessa fanns i = 1181 personer. Jämfört med Strömstad (1166)och Tanum (1343). Även i åldersgrupperna 80 år och äldre samt 85 år och äldre har Sotenäs en högre andel av befolkningen än grannkommunerna Befolkningsutveckling 65-W i Sotenäs Antal pers Diagrammet bygger på befolkningsprognos för. Prognosen har tagits fram av Västra Götalandsregionen, som baseras på uppgifter från SCB. I den officiella befolkningsstatistiken saknas prognoser på kommunnivå för tiden efter Mörkblå kurva beskriver antalet invånare 65 år och äldre Rosa kurva beskriver antalet invånare 80 år och äldre Gul kurva beskriver antalet invånare 85 år och äldre Ljusblå kurva beskriver antalet invånare 90 år och äldre

10 Sidan 10/42 Femtio års befolkningsutveckling 80 år och äldre i Sotenäs 1970 = 359 invånare 1990 = 672 invånare 2010 = 789 invånare 2020 = 752 invånare (prognos) Det statistiska grundmaterialet ger vid handen att gruppen år inte längre ökar i. Fortfarande ökar dock antalet invånare 90 år och äldre. Minskar befolkningen i andra åldersgrupper kommer däremot andelen äldre att öka. Prognosen kan påverkas om Sotenäs får en inflyttning av äldre personer som väljer att bosätta sig i kommunen. Källa: Statistik och prognos från Västra Götalandsregionen/SCB De allra äldsta i norra Bohuslän 85 år och äldre Nedanstående tabell visar att gruppen 85 år och äldre och väntas öka i alla kommuner. Biståndsbehovet ökar till följd av åldersrelaterad sjukdom, men också för att många i denna åldersgrupp lever ensamma. En betydande andel flyttar till särskilda boendeformer. Ökningen av personer i denna åldersgrupp utgör en utmaning för kommunernas ekonomi samt att rekrytera personal med adekvat kompetens. Den åtföljs av en väntad minskning av antalet invånare i yrkesverksam ålder.

11 Sidan 11/42 Vilka behöver vård och omsorg? På nationell nivå görs löpande framtidsstudier i syfte att beräkna olika målgruppers behov av offentliga insatser. Den demografiska utvecklingen ställer behoven av omsorg om äldre i fokus. Olika scenarier baseras på antaganden om antalet äldre, deras medellivslängd, hälsoutveckling och beräknade vårdbehov. Den medicinsk-tekniska utvecklingen har hittills styrkt antaganden att Sveriges åldrande befolkning kan leva fler friska år under en ökande medellivslängd. Detta tar sig bland annat uttryck i förslag om att differentiera pensionsåldern. Till detta kommer också en diskussion om vilka av de äldres behov som skall tillgodoses genom offentliga åtaganden, och vilka som i framtiden skulle kunna finansieras privat. 84 % av befolkningen 80 år och äldre i Sotenäs bor i sitt ordinära boende (lägenhet, villa eller bostadsrätt). En tredjedel av denna åldersgrupp klarar sin livsföring helt utan insatser från kommunens sida. Bilden bekräftas av sammanställningar som gjort efter uppsökande hembesök som gjorts i Sotenäs under åren Många äldre Sotenäsbor lever ett rikt och omväxlande liv med god hälsa. Detta kan dock snabbt påverkas av förändringar i hälsotillstånd och förlust av livsledsagare. Det finns runt ca personer med demenssjukdom i Sverige. Risken att insjukna ökar med stigande ålder. Varje år nyinsjuknar ca personer i en demenssjukdom och ungefär lika många dör. Inget tyder på att risken att insjukna i demens har ökat under senaste åren. Däremot kommer antalet personer med demenssjukdom att öka kraftigt efter 2020, när det stora antalet personer som föddes på 1940-talet uppnår hög ålder. Samhällskostnaden för dementas vård och omsorg överstiger 50 miljarder kronor varav 85 % faller på kommunernas ansvar. För finns ett statistiskt uträknat tal för nyinsjuknande över tid, på ca 40 personer per år. Insjuknande i demens har ett direkt samband med befolkningens åldersprofil.

12 Sidan 12/42 Styrande lagstiftning Socialtjänstlagen (2001:453) och socialtjänstförordningen (2001:937) styr i huvudsak såväl myndighetsutövning av insatser som verkställighet i utförande av insatser. I socialtjänstlagen (SoL) finns bestämmelser om både ekonomiskt och socialt stöd. De insatser som ges enligt socialtjänstlagen kallas bistånd. Biståndet ska utformas så att det stärker möjligheter till ett självständigt liv. Förutsättningen är att den enskilde inte klarar det själv, eller att behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Lagen anger att självbestämmande och integritet ska respekteras. Det är den enskildes önskemål som ska vara utgångspunkt vid utredning om behov av bistånd. Vad den enskilde behöver hjälp med bedöms av biståndshandläggare tillsammans med den enskilde. Rätten till detta stöd regleras i SoL 4 kapitel 1. Från 2011 har reglerna i Socialtjänstlagen stärkts kring värdighet och välbefinnande för äldre. Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service skall ges (SoL 5 kap 4-5). Utöver socialtjänstlagen finns ett stort antal lagar som påverkar äldres villkor i samband med behov av vård och omsorg. Bland dessa kan nämnas Hälso- och sjukvårdslagen, Lagen om betalningsansvar, Bostadsanpassningslagen, Lagen om valfrihetssystem, Patientsäkerhetslagen m.fl. Uppgifter kring den enskilde skyddas enligt offentlighetsoch sekretesslagen.

13 Sidan 13/42 Från ansökan om insats till verkställighet När den enskilde eller dennes anhöriga ansöker om insatser enligt socialtjänstlagen ifrån kommunen, går handläggningen till på följande sätt: Ansökan/ Anmälan Ej inleda utredning Aktualisering sker av biståndshandläggare Inleda utredning Behov av ökade eller minskade insatser. Som utförare ser eller brukaren ansöker om Uppföljning av beslut Skriftligt meddelande till brukare Kommunicering med brukare Utredning Beslut om avslag Beslut om bifall Skriftlig underrättelse med information om rätten av överklaga Beslut, inkl. bevakningsdatum Sammanfattning av beslut skickas till brukaren Beställning, inkl. uppdragsdokument skickas till utförare via verksamhetssystem Uppdraget tas emot och verkställs Beslut om bevakning skickas till utförare och avgiftshandläggare Genomförandeplan skrivs med brukaren/anhörig Bistånd, vård och omsorg Biståndsbeslutet utgör socialtjänstens rättliga grund. Kravet i lagen är att den enskilde ansöker om insatser för att uppnå skälig levnadsnivå, ett begrepp som under åren omvärderats och fyllts med innehåll till följd av prejudicerande rättsfall. Hemtjänstens uppdrag uttrycks i kommunens förfrågningsunderlag enligt LOV. Samma krav på kvalitet och omfattning ställs på offentliga och privata utförare. Hemsjukvård och rehabilitering erbjuds på medicinsk grund som en följd av kommunens hälso- och sjukvårdsansvar. Kommunen tar vid där regionens ansvar för

14 Sidan 14/42 den enskildes hälsovård slutar. För att underlätta övergången mellan olika vårdgivare runt en person med behov av både medicinska och sociala insatser skall företrädare för regionen och kommunen vårdplanera tillsammans med den enskilde. Vårdplanering prövas nu i nya former. Ett utvecklingsspår som prövats ibland annat Sotenäs är vårdplanering via videoöverföring mellan sjukhus, primärvård och kommun. Ett annat utvecklingsområde kallas Trygg hemgång och syftar till att ge omfattande rehabiliterande insatser i den enskildes hem direkt efter en sjukhusvistelse i syfte att undvika onödigt korttidsboende. Samverkan kommun - region Regeringen har inlett en mångårig satsning på de mest sjuka äldre, vilka är ett gemensamt ansvar för regionen och kommunen. De mest sjuka äldre kännetecknas av att efter 70 års ålder ha minst två livsvariga sjukdomar som kräver återkommande vård och behandling. Statistiskt beräknas ca; 300 st. av dessa bo i Sotenäs. Primärvården, som listar alla äldre invånare, har den bästa kännedomen i kommunen om dessa multisjuka personer. Nationella och länsvisa satsningar görs mellan I Fyrbodal samverkar regionen via närsjukvården. Vårt närsjukvårdsområde omfattar området kring kommunerna Lysekil, Munkedal och Sotenäs. Äldreomsorgens verksamhetsområden Kommuninvånaren Målgruppen är i huvudsak invånare över 65 år. skiljer sig något ifrån sina grannkommuner gällande insatser till äldre. Drygt var fjärde invånare är över 65 år och siffrorna som presenteras i Jämförelseprojektet visar att har många brukare med få insatser som bor hemma. Detta utgör en skillnad mot flera grannkommuner.

15 Sidan 15/42 Jämförelse av kostnader för äldreomsorgen 2011 Äo/kr inv 65 år- Hemtj/kr/vårdtagare Särskilt boende/kr/ vårdt Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Uddevalla Tanum VGR (49) Källa: Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2011, SKL, SCB Förebyggande arbete Mot bakgrund av en snabbt växande andel äldre är hälsofrämjande åtgärder och förebyggande insatser viktiga. Förebyggande insatser riktade mot äldre personer kan medföra stora vinster, både hälsomässiga och ekonomiska, för såväl individen som samhället. De kan motverka uppkomsten av skador och ohälsa. Att vara socialt aktiv och ha en meningsfull uppgift har inte bara betydelse för välbefinnandet, utan även för risken att drabbas av psykisk ohälsa och att utveckla demens. Ansvaret för hälsofrämjande och förebyggande arbete ligger såväl hos kommunen som Västra Götalandsregionen. Folkhälsorådet I Folkhälsorådets plan för 2012 finns det antagna mål och syften med att förebygga äldres hälsa i kommunen. Målet är att bevara och stärka hälsan hos den äldre befolkningen i Sotenäs, erbjuda ett lättillgängligt stöd för alla 65 år och däröver när det gäller boende och fritid. Äldresäkerhet är ett område där Folkhälsorådet samverkar med omsorgsförvaltningen. En samordnare för hälsofrämjande arbete och fallskadeförebyggande insatser riktat till äldre finns inom omsorgsförvaltningen. Arbetet med hälsofrämjande hembesök pågår till personer som är 80 år och äldre inom. Säker, trygg och tillgänglig kommun Mål och syfte med trygg, säker och tillgänglig kommun är en samhällsplanering som skapar trygga och säkra bostadsområden, en säker trafikmiljö med möjlighet att cykla och gå, en god tillgänglighet till allmänna lokaler och platser Dessutom motverka ensamhet och våld samt minska andelen skador och olyckor i Sotenäs. Samverkan & integrerat arbetssätt Hur olika resurser används och hur samverkan inom kommunens olika förvaltningar samt med region är intressant ur ett förebyggande hälsoperspektiv. Vi behöver utveckla samarbetet med förebyggande insatser och att vi kommer i rätt tid, med rätt insatser. Målsättningen bör vara att gruppen äldre känner trygghet och har möjlighet att bo kvar i sitt ordinära boende med rätt stöd.

16 Sidan 16/42 Framtida förebyggande friskfaktorer Utvecklingsområde i det förebyggande arbetet för att uppnå ökade hälsomässiga och ekonomiska vinster är många, inte minst samverkan mellan region och kommun. Här följer några exempel på vad som skulle kunna vara faktorer som kan fördröja insatser av vård- och omsorg inom omsorgsförvaltningens verksamhetsområde: Tillgängliga boendemiljöer Tillgängliga utemiljöer Mobila trygghetslarm i utemiljö Utökning av det fallskadeförebyggande arbetet Utökning av hälsofrämjande hembesök Utökning av mötesplatser och sociala aktiviteter för äldre Genomförande av trygg hemgång Utökad satsning av anhörigstöd Uppsökande verksamhet av biståndsorganisationen Anställda arbetar utifrån ett salutogent förhållningssätt Ordinärt boende Cirka personer i Sverige har hemtjänst i ordinärt boende och drygt äldre bor permanent i särskilda boendeformer. Andelen hemtjänsttimmar utförda av enskilda utförare fortsätter att öka. Det visar ny statistik från Socialstyrelsen över kommunernas insatser för äldre och personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen. Statistiken bygger på inrapporterade uppgifter från landets alla kommuner. Uppgifterna gäller för oktober Rapporten presenterar också uppgifter för varje enskild kommun. Cirka personer över 65 år var beviljade hemtjänst den 1 oktober 2011 i Sverige. Det är en ökning med drygt personer jämfört med föregående år. Drygt 20 procent av hemtjänsttimmarna utfördes av personal anställd av enskilda utförare vilket innebär en ökning från föregående år i Sverige. Bland personer under 65 år med beviljad hemtjänst har andelen hemtjänsttimmar som utförs i enskild regi nästan dubblerats på fem år. Resultatet visar att 25 procent av hemtjänsttimmarna utfördes av privata aktörer. Hemtjänst Antalet äldre med hemtjänst visar en stadig ökning i Socialstyrelsens mätningar. Ungefär en tredjedel av personerna med beslut om hemtjänst i Sverige, var beviljade mellan 1 och 9 timmar under oktober månad En femtedel var beviljad 10 och 25 timmar under samma tidsperiod, enligt Socialstyrelsens oktobermätning av hemtjänst i Sverige. Hemtjänstens ska underlätta det dagliga livet när den enskilde på grund av ålder, funktionsnedsättning

17 Sidan 17/42 Utifrån Socialtjänstlagen, utredning och bedömning är ambitionen att den enskilde ska ges möjlighet att bo kvar i det egna hemmet så länge som möjligt. Utifrån biståndsbedömning ges hjälp i hemmet med personlig omvårdnad och hushållssysslor. Personlig omvårdnad innebär hjälp för att kunna äta, klä sig, förflytta sig och sköta personlig hygien, samt insatser för att bryta social isolering och känna trygghet och säkerhet i det egna hemmet fick 397 personer insatser av hemtjänsten. Hemtjänstens kostnad per brukare var enligt SKL:s statistik 124 tkr. Genomsnittet i Västra Götaland var samma år tkr/ brukare. s kostnad för hemtjänst var tkr/brukare år Riktlinjer Det finns lokala riktlinjer som anger kriterier för att kunna beviljas hemtjänst utifrån biståndsprövning enligt socialtjänsten. Bostadsanpassning En person som på grund av bestående funktionsnedsättning behöver få sin bostad anpassad eller ombyggd kan söka bostadsanpassningsbidrag (BAB). Bidraget är till för att personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet till ett självständigt liv i sitt eget hem. Om man bor permanent i sin bostad kan man få bidrag för att anpassa bostadens fasta funktioner för att till exempel ta sig in och ur bostaden, förflytta sig i bostaden, laga mat och sköta sin hygien. Åtgärderna ska leda till att en person med funktionsnedsättningar får en bostad som passar de egna behoven. Exempel på åtgärder kan vara breddning av dörrar, tröskelborttagning samt ramper och räcken. Åtgärderna får inte utgöra normalt bostadsunderhåll. Utredningsdelen sker av legitimerad arbetsterapeut i samverkan med legitimerad sjukgymnast på KommunRehab. Ett samverkansavtal finns mellan Sotenäs, Munkedal och Lysekils kommun, som har en gemensam handläggare anställd. Verkställigheten sker i respektive kommun. Under 2010 beviljades 817 tkr i bostadsanpassningsbidrag till 49 beviljade ärenden i ökade kostnaderna till tkr för 64 beviljade ärenden. Merparten rör insatser i småhus. Boverket sammanställer årligen statistik över bostadsanpassningsbidragens utveckling. För åren var genomsnittskostnaden för BAB i Sotenäs = 100 kr/ kommuninvånare. För närvarande är tendensen att antalet ärenden ökar. Korttidsboende Socialtjänstlagen ställer inga krav på att kommunerna skall tillhandahålla korttidsvård utanför hemmet. Trots detta bedriver merparten av Sveriges kommuner någon form av korttidsvård. På äldreboendet Hunnebohemmet finns kommunens korttidsenhet med 13

18 Sidan 18/42 platser år Vistelse sker under en kortare period. Korttidsenheten ger insatser inom områdena rehabilitering, växelboende, avlösning samt palliativ vård (vård i livets slutskede). Utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt arbetar personalen tillsammans med den enskilde att upprätthålla eller förbättra kroppsfunktioner. Målet med korttidsvistelse är att stödja och stärka den enskildes möjlighet till att bo kvar i ordinärt boende. Utskrivningsklara Äldre personer dominerar inom sjukhusens slutenvård. Kommunen ansvarar enligt betalningsansvarslagen för utskrivningsklara patienter i länssjukvård som kvarligger på sjukhus trots avslutad behandling. Orsaken kan vara bristande vårdresurser i hemkommunen eller valet att låta patienten kvarstanna på sjukhus, till exempel i livets slut. lägger ner omfattande resurser på samordnad vårdplanering och har redovisat ett litet antal betaldagar under de senaste åren. Under dessa år har dygnspriset legat på drygt 3000 kr. Kostnad för betalningsansvar: * tkr 90 tkr 210 tkr * 2010 var det låg beläggning på kommunens särskilda boende, med god tillgänglighet till vakanta platser som kunde användas till utskrivningsklara patienter. Trygg hemgång Begreppet står för en arbetsform som med framgång prövats på olika håll i Sverige. Innebörden är att vårdplanering efter sjukhusvistelse görs i vårdtagarens hem, med biträde av personal från primärvård och länssjukvård. Resurser för att sätta in omfattande rehabiliteringsinsatser skall ges i hemmet. En omprövning av biståndsbeslut och insatser görs efter några veckor. Syftet är att främja kvarboende och minska behovet av vistelse i korttidsvård. Inom NU-sjukvårdens område är Trollhättan, Lysekil och Uddevalla försökskommuner, vars erfarenheter blir värdefulla inför att Trygg hemgång införs även i Sotenäs. Utvecklingsområdet Trygg hemgång är ett prioriterat område under den kommande tvåårsperioden. Trygghetslarm Trygghetslarm är ett bistånd som den enskilde ansöker om, och installeras av personal från hemtjänsten. Larmet fungerar endast i den enskildes bostad. Förutsättning för att kunna installera ett larm är att den enskilde har ett telefonabbonemang. Avgiften grundar sig på den enskildes inkomst och ingår i högkostnadsskyddet. Under åren var antalet beviljade larm: 2009: 411 larm 2010: 518 larm 2011: 431 larm

19 Sidan 19/42 Matdistribution Den som inte kan laga egen mat kan få hjälp med matdistribution. Detta innebär att lokalt producerad kyld mat levereras till den enskildes bostad fyra gånger per vecka. Beställningen måste vara fyra till sju portioner per vecka för att ha tillgång till tjänsten. Den som inte klarar att värma maten i mikrovågsugn eller ugn kan få hjälp av hemtjänsten med detta. Självkostnadspriset för en lunchportion är 35 kronor. Detta pris betalar alltid den enskilde. För själva beredningen och leverans av portionen tillkommer en kostnaden om 24 kronor/portion år 2012, som prövas mot den enskildes avgiftsutrymme. Sammanboende betalar var och en sin distributionsavgift om avgiftsutrymme medges. Från mars 2011 distribueras maten genom hemtjänstens egen personal. Under åren har antalet äldre med beslut och nyttjat matdistribution varierat. I september månad 2012 var det 84 personer som hade beslut om matdistribution och 71 stycken personer som använde tjänsten. Antal personer med beviljad matdistribution: 2009: 94 personer 2010: 81 personer 2011: 85 personer Varuhemsändning Den som inte klarar att gå till affär eller att bära hem sina varor kan få hjälp genom varuhemsändning. Tjänsten utförs sedan mars 2011 av hemtjänstens egen personal en gång per vecka. Betalningen sker genom kundkort på ICA/Konsum eller faktura. Kostnad för varuhemsändning räknas in i den enskildes avgiftsutrymme. Under åren har antalet äldre med varuhemsändning minskat. Antal personer: År st. År st. År st. Boendeformer för äldre Seniorbostäder Detta är ett samlingsbegrepp för olika former av ordinärt boende i flerfamiljshus som utmärks av god tillgänglighet och tillgång till gemensamhetslokaler. Viss uppnådd ålder kan krävas för att få flytta in. De ingår i ett breddat utbud av bostäder och tjänster inom den ordinarie bostadsmarknaden och ligger inom kommunens ansvar för bostadsförsörjningen. Sotenäsbostäder AB tillhandahåller 112 lägenheter i äldreanpassat boende som kan definieras som seniorbostäder. Dessa finns i Kungshamn, Smögen, Hunnebostrand,

20 Sidan 20/42 Bovallstrand och Bohus-Malmön. Samtliga fastigheter är byggda på 1980-talet eller senare och håller en modern standard. Lägenheter förmedlas via hyresvärdens kösystem. Trygghetsboenden Trygghetsboende är en boendeform för äldre som stöds av statliga investeringsbidrag. Syftet med boendeformen är att fylla glappet mellan den egna bostaden och en flytt till särskilt boende. Inflyttning i trygghetsboende kräver inget biståndsbeslut enligt SoL. Kostnader för bostadsanpassningar kan hållas nere genom hög tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar. Boendeformen kan också bidra till en ökad rörlighet på bostadsmarknaden genom att erbjuda ett bekvämt alternativ för framför allt äldre villaägare. Det finns för närvarande inget trygghetsboende i kommunen. Planering pågår för att bygga ett trygghetsboende i Hunnebostrand på den plats där Villa Framtiden idag (2012) ligger. Särskilt boende (SÄBO) I Sverige fanns drygt personer över 65 år som bodde permanent i särskilda boendeformer den 1 oktober Det motsvarar ca 1,9 % av befolkningen i denna åldersgrupp. I särskilda boendeformer syns en ökning av privata aktörer. Socialstyrelsens rapport från 2012 visar att 20 procent av bostäderna drevs i privat regi. Det finns tre särskilda boenden för äldre i : Kvarnberget, Hunnebohemmet och Bankeberg. Alla drivs i egen regi av kommunen. Bilden visar antal befintliga platser och hur dessa nyttjades i juli Något förenklat innebär sammanställningen att 16 % av befolkningen i ålder 80 år och äldre bodde i ett särskilt boende för denna målgrupp. Särskilda boenden Platspotential Utnyttjande juli 2012 Kvarnberget Hunnebohemmet Bankeberg Totalt På Kvarnbergets äldreboende finns en avdelning (A) avsedd för demensvård, som för närvarande inte nyttjas. Bankebergs äldreboende har haft inflyttningsstopp under en längre tid. En avvecklad avdelning används som ungdomsboende för ensamkommande flyktingbarn. Den genomsnittliga kostnaden per vårdtagare uppgick 2011 till 539 tkr i kommunens särskilda boenden. 5,2 % av befolkningen 65 år och äldre bodde 2011 i ett särskilt boende. Motsvarande genomsnittssiffror för Västra Götaland var 566 tkr och 5,0 %.

21 Sidan 21/42 Rätten att åldras tillsammans Den 1 november 2012 införs en ny bestämmelse i socialtjänstlagen (2001:453), förkortad SoL, som innebär att äldre makar och sambor som varaktigt har levt tillsammans under vissa förutsättningar har rätt att fortsätta att bo tillsammans även när endast den enes behov kräver boende i en särskild boendeform för service och omvårdnad för äldre människor. En förutsättning för att den nya bestämmelsen ska vara tillämplig är att paret innan ansökan varaktigt har bott tillsammans eller, om den ena parten redan bor i ett särskilt boende, att paret innan de skildes åt varaktigt bodde tillsammans. Omsorgsförvaltningen arbetar under 2012 med att ta fram lokala riktlinjer för hur bestämmelsen ska praktiseras i. Investeringsstöd till äldrebostäder Investeringsstöd till äldrebostäder har sedan 2007 kunnat lämnas för att bygga särskilda boenden för äldre, och sedan 2010 även för att bygga trygghetsbostäder för personer som fyllt 70 år. Förordningen om investeringsstöd sträckte sig tidigare till och med den 31 december Regeringen har den 22 december 2011 beslutat att förlänga stödet. Detta innebär att byggprojektet måste påbörjas senast den 31 december Med särskilda boendeformer för äldre avses boende enligt 5 kap. 5 socialtjänstlagen. För att kunna bo i särskilt boende krävs en biståndsprövning och ett beslut från kommunen. Hälso- och sjukvård för äldre Hälso- sjukvårdslagen Hälso- och sjukvårdslagen är den lag som reglerar hälso- och sjukvård som ges till patienten i det egna boendet och i kommunens äldreboende. Lagen gäller även för personer som vistas på dagverksamhet. Kommunen har också ett hälso- och sjukvårdsansvar för vuxna personer med funktionsnedsättning som bor i gruppbostad. Lagområdet reglerar även habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Hemsjukvård Hemsjukvård är insatser som ges av läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, syn- och hörselinstruktör, och omvårdnadspersonal. Under 2011 hade 324 personer hemsjukvård i ordinärt eller särskilt boende i. är organiserad i en sjuksköterskeenhet och en enhet för rehabilitering.

22 Sidan 22/42 Omvårdnadspersonal på särskilt och i ordinärt boende utför hemsjukvård på delegation/ordination efter genomgången utbildning som ges av hemsjukvårdens personal. Hemsjukvården omfattas av högkostnadsskyddet, för den enskilde som är i behov av hemsjukvård. Rehabilitering Verksamhetsmål för KommunRehab i Sotenäs Verksamheten grundar sig på att utifrån den enskildes utgångspunkt och kommunens tillgängliga resurser, ge människor möjlighet: att bo kvar i ordinärt boende genom att stödja och stärka den enskilde och anhöriga att klara sig så självständigt som möjligt samt att känna sig delaktig i samhället att ge förutsättningar för ett stimulerande vardagsliv och förhindra social ensamhet så att den enskilde upplever livet som meningsfullt KommunRehabs verksamhetsområden Arbetsterapi & Sjukgymnastik I kommunens hälso- och sjukvårdsansvar ingår rehabilitering och habilitering på basnivå. Syftet med insatserna är att återvinna, bevara eller utveckla funktionsförmågan och klara det dagliga livet så gott som möjligt. Exempel på insatser kan vara funktionsbedömning, rehabilitering, förskrivning av hjälpmedel och instruktion och handledning av personal, anhöriga eller annan person. Hjälpmedel Förskrivning av hjälpmedel är reglerat av hjälpmedelsavtal och regelverk i Västra Götalandsregionen. Arbetsterapeut/sjukgymnast förskriver utifrån en behovsbedömning. Om det blir aktuellt med ett hjälpmedel beställer arbetsterapeut/sjukgymnast detta från Hjälpmedelscentralen i Västra Götaland. Hjälpmedlet är ett kostnadsfritt lån. En del hjälpmedel som finns i öppna handeln får bekostas av patienten själv. På Kvarnbergets äldreboende finns en permanent hjälpmedelsutställning som visar vardagshjälpmedel som den enskilde själv kan köpa. Syn & Hörsel Insatser för syn- och hörselskadade är avsedd för personer som enligt Hälso- och sjukvårdslagen uppfyller kriterierna för syn- och hörselhjälpmedel, och är behov av stödfunktioner p.g.a. av sitt funktionshinder. Besöken av syn- och hörselinstruktören i Sotenäs är kostnadsfria och skall ses som punktinsatser.

23 Sidan 23/42 Dagrehabilitering Dagrehabilitering ges utifrån Hälso- och sjukvårdslagen till mantalsskrivna i Sotenäs kommun, vilka behöver en tids rehabilitering efter skada och sjukdom. Dagrehabiliteringen erbjuder rehabiliteringsplan, träning enskilt och/eller i grupp, social samvaro, möjlighet att träna vardagsaktiviteter och bedömning/utprovning av hjälpmedel. Anhöriga har möjlighet att ta del av och få råd angående rehabilitering. Rehabiliteringsperioden är tidsbegränsad. Dagverksamhet Den enskilde kommer till dagverksamheten via ett beslut om bistånd från kommunens biståndshandläggare. Dagverksamhet är en social träffpunkt som erbjuder stimulans och förströelse genom olika aktiviteter. Den är till för personer som har svårt att delta i det allmänna aktivitetsutbudet i samhället och som behöver bryta ensamhet och finna meningsfullhet i vardagen. Personalen ger förutom omvårdnad, upplevelser som berikar och utvecklar. Dagverksamheten blir ett direkt anhörigstöd samt en möjlighet att bo kvar längre hemma. Dagverksamheten har två inriktningar, en för personer med demens och en för kroppsliga besvär. Vård- och omsorgsresor Sedan 1 september 2008 ingår vård- och omsorgsresor i KommunRehabs organisation. Beviljas den enskilde dagverksamheten enligt Socialtjänstlagen, kan resor till och från dagverksamheterna även beviljas, om den enskilde inte på egen hand kan ombesörja resan. Demensvård Nationella riktlinjer Socialstyrelsens nationella riktlinjer är ett stöd för beslutsfattare inom kommuner, landsting och regioner som ska fördela resurserna inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Att implementera dessa är en grund för kvalitetsutveckling och resurshushållning. Socialstyrelsen har beslutat om föreskrifter och allmänna råd kring ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Dessa kommer att gälla från Föreskrifterna fokuserar på planmässig och individuell uppföljning av fattade biståndsbeslut runt dementa i särskilt boende. Man formulerar också högre krav på bemanningens omfattning och personalens kompetens i särskilda boenden där det bor dementa personer. Lokala riktlinjer Ett lokalt samarbete med andra vårdgivare ger bättre möjlighet för implementering av de Nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Med ett multiprofessionellt team som samverkar med primärvård och NU-sjukvård kan anhöriga och närstående få en tryggare och säkrare väg genom vårdkedjan. Kommunens demenssjuksköterska samverkar med primärvård och länssjukvård i det lokala omhändertagandet av personer med demenssjukdom. Under 2012 arbetar hemsjukvården med att implementera de nationella riktlinjerna i.

24 Sidan 24/42 De mest sjuka äldre Det övergripande målet är att den enskilde ska uppleva trygghet och säkerhet, kontinuitet och samordning, värdighet och välbefinnande oavsett var i vårdkedjan eller vilka vårdbehov hon eller han har. Vården och omsorgen ska vara jämlik, samordnad och sammanhållen, vilket innebär att hemsjukvård, äldreomsorg, primärvård och länssjukvård samverkar runt de sjuka äldre och att tillgodose behov som äldre med invandrarbakgrund kan ha. Den viktigaste uppgiften är att skjuta upp tidpunkten för att bli mest sjuk äldre och när detta inträffar ska vi erbjuda Sveriges bästa hälso- och sjukvård. Hälsa, service, delaktighet och vårdkvalitet ska genomsyra all vård och omsorg. Målgruppen de mest sjuka äldre, omfattar personer som är 65 år och äldre med minst tre diagnoser. I Västra Götalandsregionens handlingsplan med särskilt fokus på de mest sjuka äldre, redogörs för genomförda dialogmöten, workshops och fokusgrupper med invånare i Västra Götaland. Framförallt framkom följande: information och vägledning ska vara lättillgänglig, samordnad och enhetlig mjuka värden, empati, helhetssyn, bemötande, service och vårdmiljö, är lika viktiga som god vård vårdcentralerna bör ha mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet kommunikation och information under vårdepisoden kan bli bättre, namngiven vård- kontakt behövs logistik, samordning och samverkan mellan vårdgivare måste bli bättre läkare och sjuksköterskor ska vara mer i vården och inte administrera anhöriga och närstående behöver stöd tekniken för delaktighet, information, kommunikation, egenvård och möjlighet att vårdas hemma behöver utvecklas Överenskommelse mellan staten och SKL Regeringen satsar 4,3 miljarder kronor under mandatperioden för att förbättra vården för de mest sjuka äldre. För 2012 avsätts knappt 1,3 miljarder kronor och för de kommande två åren motsvarande nivåer. Sedan 2010 har årliga överenskommelser ingåtts med SKL avseende vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Stimulansmedlen har inriktats mot att stödja ett långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete inom hälso- och sjukvårdsnämndsområdena. Medlen har också använts till försöksverksamheter som bygger på sammanhållen vård och omsorg och helhetslösningar kring de mest sjuka äldre.

25 Sidan 25/42 Nationella mål Målet för äldresatsningen är att skapa samverkan och samordning, god hälsa, vård och omsorg, god och säker läkemedelsanvändning, god vård i livets slutskede, god vård vid demenssjukdom, bättre tillvarata individens och anhörigas resurser och synpunkter samt att utveckla kunskap, kvalitet och kompetens. Lokala riktlinjer De mest sjuka äldre är ett gemensamt ansvar för kommunen och regionen. Målgruppen kan vara ca; 300 personer i utifrån nationella bedömningar. Gruppen de mest sjuka äldre är väl kända i primärvården som listar alla äldre. medverkar via närsjukvården och samverkar i Fyrbodal bl.a. genom registrering i olika kvalitetsregister. Palliativ vård Vid livets slutskede är målet för kommunens vårdoch omsorg att tillgodose den enskildes och anhörigas behov i möjligaste mån. Den enskilde har möjlighet att få vård- och omsorgsinsatser i sitt hem, även anhöriga kan få stöd och avlastning. På korttidsenheten finns en möjlighet att få vistas den sista tiden i livet, om den enskilde så önskar. Palliativ vård i kommunal korttidsvård ges i genomsnitt i ett ärende/vecka. Lokala riktlinjer har sedan 2011 en plan för palliativ vård och vård i livets slut som utarbetats inom omsorgsförvaltningen. Kommunens sociala och medicinska personal erbjuder palliativa insatser inom korttidsvården på Hunnebohemmet och i hemsjukvården, med stöd av regionens palliativa team. I de allra flesta fall utförs denna vård i den enskildes hem. En möjlighet skulle kunna vara att erbjuda tillfällig plats för sviktande palliativa ärenden även på Kvarnberget i Kungshamn. Om anhöriga eller närstående inte orkar eller den sjuke känner sig otrygg eller ångestfylld kan en sådan plats behövas under en begränsad tid. Utvecklingen av den palliativa vården i Sotenäs är ett angeläget område. Det kräver ett fördjupat och reviderande arbete, av gällande plan under de kommande åren.

26 Sidan 26/42 Särskild kollektivtrafik Färdtjänst Färdtjänst är en kommunalt subventionerad trafikservice för funktionshindrade. Färdtjänsten skall kompensera att den enskilde till följd av sitt funktionshinder inte kan nyttja allmänna kommunikationer. Enligt lagen om färdtjänst och kommunens generella regler beviljas färdtjänst när den enskilde på grund av ett funktionshinder av varaktig karaktär (minst sex månader) inte utan väsentliga svårigheter kan förflytta sig på egen hand eller åka med allmänna kommunikationer. Egenavgift för resor med färdtjänst inom kommunen är 60:-/enkelresa (2012). För resor med färdtjänst inom Fyrbodalsområdet är egenavgiften 100 % påslag på baspriset/zon i länstrafiken. Nettokostnaderna för färdtjänst och riksfärdtjänst uppgick år 2011 till tkr. Detta motsvarar 243 kr/invånare i kommunen (Genomsnitt i Västra Götaland 236 kr/invånare) Riksfärdtjänst Riksfärdtjänst innebär ersättning för merkostnader till följd av ett stort och varaktigt funktionshinder. Resan ska göras utanför kommunens färdtjänstområde och inom Sverige. Den enskilde ska göra en ansökan hos färdtjänsthandläggare som prövar varje enskilt ärende mot gällande lagstiftning. Kostnaderna för riksfärdtjänst uppgick till 53 tkr Insatser för personer som tillfälligt vistas i kommunen Varje år kommer ansökningar från personer som, främst sommartid, vill vistas i och behöver olika vård- och omsorgsinsatser. Från och med 2011 kan Sotenäs som vistelsekommun debitera bosättningskommunen för sina självkostnader. Under 2011 hade 29 personer från andra kommuner beviljats insatser. Två av dessa beviljades avlösning, vilket utgör ett indirekt anhörigstöd.

27 Sidan 27/42 Anhörigstöd Anhöriga är en viktig målgrupp som är svår att definiera. Enligt forskaren Marta Szebehelys uträkningsmodell hade 120 anhörigvårdare år 2010, därutöver finns hjälpare och omsorgsgivare. En anhörigvårdare definieras enligt M. Szebehely, som en person som är mantalsskriven på samma adress som den som är i behov av stöd och insatser. Kommunfullmäktige antog i början av 2012 en plan för kommunens anhörigstöd. En tids- och aktivitetsplan är under hösten 2012 föremål för hur planen ska verkställas. Bilden nedan visar de olika inriktningsområden som ska verkställas av olika professioner inom förvaltningen. Utveckling av information marknadsföring Tillämpning Verksamhetsplan/ Verksamhetsberättelse Utredning kostnadsfri avlösning Utredning om gästlägenhet/ anhörighotell Utredning om utlåning av mobila larm Anhörigplan Utredning korttidsvistelse Socialpsykiatrin Utredning anhörigbidrag, anställning Utveckling av fler mötesplatser Utbilda anställda och förtroendevalda Samverkan andra förvaltningar, kommuner & regioner Mötesplatser Mötesplats Kvarnberget har utvecklats i projektet En våg av omsorg. Förutom en inbjudande entré för boende, anhöriga och besökare finns här information om omsorg och social service. Här finns också en permanent hjälpmedelsutställning för ökade kunskaper om vardagshjälpmedel. Det finns önskemål och behov från kommuninvånarna av att öka antalet mötesplatser på fler i ställen kommunen, både kommunala och icke- kommunala inrättningar.

28 Sidan 28/42 Intresse- och Frivilligorganisationer Kommunens intresse- och frivilligorganisationer utgör en tillgång inom omsorgens verksamheter och skulle kunna utvecklas mer. Samarbete mellan verksamheter och organisationer skulle kunna utökas och intensifieras. Anhörigsamordnaren i kommunen har ett samarbete med Föreningen AXEL, Röda Korset och Studieförbundet Vuxenskolan. Övriga verksamheter har andra samarbetspartners i föreningslivet/ studieförbunden och kommunens olika samfund. Arbetet med att samarbeta med intresse- och frivilligorganisationer och samfunden, är ett utvecklingsområde som kräver en samordnande funktion. Alternativa driftsformer Valmöjligheter i hemtjänsten Valfrihetssystem enligt LOV infördes i hemtjänsten i april Företag kan ansöka om att bli utförare inom både serviceområdet liksom inom personlig omvårdnad. Under hösten 2012 behandlades två ansökningar om godkännande från ett företag som vill erbjuda både personlig omvårdnad och serviceinsatser till brukare i. Två nya utförare har godkänts. Upphandling av äldreomsorg Kommunchefen fick inför 2012 ett uppdrag från Kf att ett förfrågningsunderlag skall arbetas fram som kan tjäna som underlag vid upphandling av äldreomsorg och hemtjänst om så beslutar. Några politiska beslut har dock ännu inte fattats som konkretiserar omfattning eller karaktär på uppdraget. Erfarenheter från grannkommuner visar att konkurrensutsättning och drift i alternativ regi kan fungera som en sporre för utveckling av den verksamhet som drivs i egen regi. För att få alternativa utförare till krävs att betydande delar av verksamheten konkurrensutsätts, då det inte finns någon tidigare bas för vårdföretag i närområdet. Trygghetsboende i Hunnebostrand fullmäktige beslutade att ge kommunchefen i uppdrag att uppföra ett trygghetsboende i centrala Hunnebostrand. Trygghetsboendet skall byggas och drivas av extern utövare. Med trygghetsbostäder avser Boverket bostadslägenheter och utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation och där det finns personal som dagligen på olika sätt kan stödja de boende under vissa angivna tider. Trygghetsbostäder kan upplåtas med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt. Ytterligare ett krav är att bostäderna ska innehas av personer som fyllt 70 år. Peab Sverige AB och har för avsikt att träffa avtal om ett Trygghetsboende på fastigheten Sotenäs Hunnebo 1:349, i Hunnebostrand. Byggstart är planerad till hösten De tjugo lägenheterna i storlek 1-3 r o k upplåts med hyresrätt till personer 70 år eller äldre. Kommunens biståndsprövning krävs inte för inflyttning i en trygghetsbostad.