Religionshistoriska avdelningen

Transkript

1 Religionshistoriska avdelningen RDI, Religioner i rörelse, Judendomen och islam 7,5 hp Delkursanvisningar HT 2011 Delkursansvarig och lärare Christer Hedin E-post: christer.hedin@rel.su.se Telefon: Rum: B 560 Omfattning Kursen omfattar heltidsstudier under knappt fem veckor. Under den ges föreläsningar men det mesta arbetet består av studier på egen hand eller under diskussion med andra. Delkursens innehåll Kursen behandlar judendom och islam, uppkomst, historia, grundtankar, heliga texter, utformning under tidernas lopp, gudstjänstliv, genusfrågor och förhållande till samhällslivet. För islam del uppmärksammas särskilt nutida politik och förhållanden för muslimer i Sverige. Delkursens mål förväntade studieresultat Efter genomgången kurs har studenten visat sin förmåga att: Redovisa kunskaper om de studerade religionernas uppkomst, historia, grundtankar, heliga texter, gudstjänstliv och etik samt kunna jämföra dessa inbördes och reflektera över betydelsen av likheter och skillnader. Redovisa kunskaper om olika fromhetstyper inom religionerna, jämföra dessa inbördes och reflektera över innebörd och betydelse av likheter och skillnader. Analysera och jämföra texter från Bibeln och Koranen samt reflektera över innebörd och betydelse av likheter och skillnader. Redovisa kunskaper om politiska riktningar och skeenden i modern tid som har anknytning till religiös förkunnelse eller religiösa grupperingar. Undervisning Undervisning består av föreläsningar. Den är inte obligatorisk men alla kursdeltagare är skyldiga att ta del av den information och de uppgifter som meddelas där. Alla har möjlighet att på egen hand göra studiebesök på föreslagna platser.

2 Ett seminarium kring texter ur Bibeln och Koranen ingår. Syftet med de uppgifter som ingår i kursen är att alla skall kunna ordna studiegrupper eller seminarier på egen hand för att studera och diskutera tillsammans med andra. Kursen förutsätter studier och reflektion kring det stoff som behandlas och det mest givande brukar vara att tänka och diskutera tillsammans med andra. Föreläsningarna har till uppgift att presentera grundläggande kunskaper och sammanfattande översikter. Den begränsade tiden gör det motiverat att där behandla sådant som kan utgöra en värdefull grund för studier på egen hand eller i mindre grupper. Det är viktigt att de studerande sedan kompletterar detta efter egna behov och intressen. Diskussioner i mindre grupper ger tillfälle till fria funderingar och interaktion. De behöver inte organiseras och dirigeras av institutionen för att vara givande. För dem som utbildas till lärare är det naturligt att själva upptäcka och utnyttja möjligheter till initiativ som underlättar och förstärker lärandet. Kurskamraterna är i det sammanhanget en viktig och värdefull resurs. Även studiebesök passar bra att planera och genomföra på eget initiativ under de former som passar kursdeltagarna. Lärarna står givetvis till förfogande för att besvara frågor och hjälpa till med förslag på litteratur och platser för studiebesök som kan vara till nytta i de diskussioner som uppstått. Examination Kursen examineras genom en salskrivning onsdagen den 16 februari kl i Ugglevikssalen. Betygsskala A. För att få betyget A skall studenten visa förmåga att fullständigt, korrekt och sammanhängande redovisa grundläggande kunskaper om judendomen och islam, deras grundtankar, uppkomst, utbredning, texter, historia och nutida betydelse i politisk utveckling, kunna jämföra dem på väsentliga punkter, analysera texter och sätta dem i relation till relevanta problem. B. För att få betyget B skall studenten kunna redovisa väsentliga kunskaper om judendomen och islam, kunna jämföra dem med varandra och resonera kring orsaksförhållanden inom dem samt kunna diskutera texter och deras betydelse för viktiga lärofrågor genom tiderna. C. För att få betyget C skall studenten kunna redovisa grundläggande kunskaper om religionerna och kunna resonera kring några väsentliga bedömningsuppgifter med anknytning till dem. D. För att få betyget D skall studenten dels kunna återge viktiga kunskaper kring religionerna, dels kunna diskutera några frågor som berör likheter och skillnader mellan dem. E. För att få betyget E skall studenten kunna redogöra för så mycket av kursens kunskapsinnehåll att det täcker de viktigaste aspekterna. F(x). För att få betyget F(x) skall studenten kunna redogöra för så mycket av kursens innehåll att endast delar eller detaljer behöver kompletteras. F. Studenter som får betyget F har inte redovisat så mycket kunskaper att de kan godkännas eller tilldelas kompletterande uppgifter.

3 Schema, planering och kursavsnitt. Undervisning i Konradsberg Dag: Datum: Lokal: Litteratur Föreläsare: Ti 30 aug H 508 Groth s C Hedin F Ti 2 sept 6 sept T2025 Groth s D 302 Groth s F M 9 sept 12 sep T2025 Esposito s T2025 Esposito s Ti O 13 sep 14 sep T2025 Esposito s Hedin s T2025 Esposito s Hedin s 7-37 To 15 sep T2025 Bibeln och Koranen.Seminarium. M 19 sep T2025 Hedin s Ti 20 sep D239 Islam i Sverige

4 Kurslitteratur Författare År Titel Förlagsort Sidor Groth, Bente 2002 Judendomen Stockholm 307 Svanberg, Ingvar (red) 2010 Islam i Sverige (Fotokopia, köpes på Akademibokhandeln i Frescati) Studentlitteratur 138 Hedin, Christer 2001 Islam i samhället Stockholm 249 Esposito, John Islam den raka vägen Lund 348 Bibel 2000 Koranen, översättning av K V Zetterstén eller Koranens budskap, översättning av Muhammed Knut Bernström Stockholm Stockholm Koranöversättningar Zetterstéens översättning följer troget den arabiska texten. Den är utgiven år 1917 och utnyttjar alla de ord som då förekom i svenska språket, även de ålderdomliga, och använder de verbformer som då gällde. Den innehåller kortfattade kommentarer och två förord, ett av översättaren från 1917 och ett från 2003, skrivet av Tord Olsson, muslim och professor i religionshistoria vid universitetet i Lund. Bernströms översättning har ett modernare språk och är mer konfessionell. Texten innehåller många utfyllnadsord inom parentes som skall göra den lättare att begripa men som samtidigt påverkar tolkningen. Den innehåller utförliga kommentarer som kan vara till stor hjälp för att förstå bakgrunden och lära känna muslimers tolkningar av texterna. Utvärdering Kursen utvärderas genom en enkät. Det av stort värde för institutionen att deltagarna på så sätt uttrycker synpunkter och reaktioner. Många reformer har genomförts på grundval av förslag och önskemål i dessa enkätsvar. Nya erfarenheter ligger till grund för en fortlöpande förnyelse och kursdeltagare som betraktar kursen med oförvillad blick har stora möjligheter att bidra med värdefulla synpunkter. Det är samtidigt viktigt att svaren är konstruktiva så att institutionen får förslag på hur lärarna kan hjälpa studenterna att själva komplettera den undervisning som ges. Undervisningstiden är av ekonomiska skäl knapp och lärarna ser som sin viktigaste uppgift att behandla ett stoff som utgör grunden för fortsatta studier och reflektioner. I utvärderingarna får man gärna önska sig mer av något men då bör man också föreslå vad som skall krympas ned i motsvarande utsträckning. Den lärarledda undervisningen skall förse studenterna med ett faktaunderlag som gör de fortsatta samtalen mer givande. Liksom i skolan är de viktigaste diskussionerna de som

5 äger rum efter undervisningen, när lärandet har gett upphov till frågor och funderingar som man vill diskutera med andra. Utvärderingarna kan i så fall innehålla önskemål om det underlag som studenterna kan önska sig för ett fortsatt lärande i egen regi. Studiebesök Lärarstuderande har för sin framtida verksamhet störst glädje av studiebesök som de själva planerar och genomför. Moskéer finns vid Björns trädgård och i Botkyrka. Stora synagogan ligger på Wahrendorffsgatan, de två andra på Riddargatan 5 och Sankt Paulsgatan 13. Alla är värda besök. Besök i synagogorna kräver förhandskontakt med församlingen. Uppgifter för studier i Bibeln och Koranen I hänvisningar till Koranen anges först versnumret i Bernströms Koranens budskap och efter snedstreck versen i Zetterstéens översättning. Viktigast är uppgifterna 3, 5, 13, 15, 25, 26, 29, 30, 31 och Skapelsen 1 Mos kap 1 och 2, sura 6: 1-3/1-3, 15: 85-86/85-86, 19: 35/36, 32:4/ 3, 50:38/37, 41:/ 8-11, 23: 17/17, 37: 6/6, 36:38-40/ 38-40, 6:95-98/ Det onda 1 Mos kap 3 och 4, sura 7: 11-27/10-26, 15:26-42/26-42, 17:61-65/63-67, 38: 71-85/71-85, 2:34-39/32-37, 20: / Abraham. Vad är det i Bibelns berättelser som Koranen framhåller? Vad finns bara i Koranen? 1 Mos 11: 27-25: 11, sura 2: 124/124, 258/260, sura 3: 33/30, 65/58, 68/61, 95/89, 97/91, sura 4: 54/57, 125/124, 163/161, sura 21: 51-74/52-75, sura 26: /69-104, sura 37: / Josef. Vad finns det för likheter och skillnader mellan Bibelns och Koranens berättelser? Se särskilt vad som står i Koranen men inte i Bibeln! 1 Mos 37: 1-48: 22, sura 12 (hela). 5. Jesus i Koranen. Vad står det i Koranen om Jesus? Sura 2: 87/81, 136/130, 253/254, sura 19: 16-37/16-37, sura 3: 35-64/31-57, sura 4: / , sura 5:17/19, 46/50, 72-78/76-82, /100, sura 43: 57-63/ Jämför med något evangelium till exempel Matteus. 6. Skapelsens härlighet. Psalt 104: 1-20, sura 13: 2-18/2-18, 37:6/6, 43:10-14/ Gud som skaparen Psalt 19: 2-7, sura 41: /8-11, Psalt 107: 35-38, Psalt 65: 10-14, sura 16: 3-17/ Människan. Hur beskrivs människans väsen? Ps 8: 4-10, sura 32: 4-9/3-8, sura 7: 10-12/9-11, sura 2:29-31/27-31, sura 22: 63-65/ Guds tecken i skapelsen Ps 94: 8-11, Ps 92: 5-9, Ps 53: 2-4, Ps 19: 3-4, sura 23: 70-71/72-73, sura 6: 37-39/37-39, sura 6:95-98/95-98, sura 71:11-20/ Gud i historien Ps 77: 12-21, Ps 78: 15-20, Ps 105: 26-31, Ps 106: 7-11, Ps 74: 4-17, sura 20: 77-89/79-91, sura 28: 39-40/39-40, sura 44: 17-24/ Lydnad och gudsfruktan. Ps 5: 5-6, Ps 143: 8-10, Ps 119: 1-8, sura 2: 177/172, sura 23:57-62/ 59-64, sura 71:2-4/ Fromhet. Vad utmärker den sanna fromheten? Ps 71: 1-8, Ps 121, sura 67: 19-24/19-24, 2:177/ Förlåtelse. 4 Mos 14: 18, 5 Mos 4: 31, Ps 56: 2-5, Ps 36: 6-10, Ps 103: 6-14, Ps 51: 3-9, Jes 55: 7, Mika 7: 18, sura 4: 48/51, 4: 64/67, 106/106, , sura 5:39/38, sura 39:53/54, sura 71: 2-10/ Livets gräns Ps 39: 5-9, sura 79: 42-46/42-46, sura 21: 1-4/1-4 och 21:39-41/40-42, Ps 49: 6-20, Ps 90: 10, Ps 88: Gudsbilden. Hur framställs Gud i Bibeln och Koranen? Sura 2:255/256, 3:1-6/1-4, 4:131/130, 13:8-12/9-14, 16:60/62, 35:15/16, 79: 27-33/27-33? Bibeln: Job 36:5, 41:3, 1 Mos 17:1, 5 Mos 32:8, 32:19-27, 33:27, 2 Mos 3:, 20:4-6, 34:14, 1 Sam 15:1-3, 2 Sam 24:15-16, 1 Krön 29:11, Jes 1:24, 6:3, 45:18-19, 48:17-19, Jer 50:25-28, Syr 18: Monoteismen. Sura 2: / , 4:17-19/19-21, 6:74-79/76-79, 16:51-55/53-56, 19:34-49/36-51, 21:22/22, 43:15-16/14-15, 112:1-4/1-4. Bibeln: Jes 45:5-13, Matt 12: Förhållandet mellan Gud och skapelsen. Sura 2:29/27, 7:54/52, 13:2/2, 16:52-53/54-55, 16:72-83/70-81, 20: 6/5, 29:20/19, 30:19-27/18-26, 45:27/26, 50:43/42, 57:1-6/1-6, 59:22-24/22-24, 67:19-20/19-20, 78:12-16/12-16, 85:14-16/ Bibeln: Matt 6: Var finner man Gud? Sura 2:115/109, 2:186/182, 8:24/24, 11:61/64, 17:110/110, 50:16/15, 51:20-21/20-21, 58:7/8. Bibeln: Ps 139

6 19. Hur förhåller sig Gud till människan? Sura 8:24/24, 15:29/29, 50:16/15, 17:110/110, 21:91, 24:35-40, 38:72/72, 44:20/19, 53:36, 85:9, 96:14, 113:1, 114:1. Bibeln: Ps Vad dominerar i gudsbilden: barmhärtighet eller rättfärdighet? Sura 2:24-25/22-23, 2:40/38, 2:63/60, 2:164/158, 4:1/1, 6:15/15, 9:74-79/75-80, 15:43-69/43-69, 17:110/110, 19:89-93/91-93, 20:5/4, 23:118/118, 49:12/12. Bibeln: 5 Mos 4:29-31, 5 Mos 5:32-33, Ps 103: Människans livsmål Varifrån har människan kommit och vart är hon på väg? Sura 2:94/88, 7:172/171, 9:105/106, 10:23/24, 11:4/4, 13:30-37/29-36, 30:11/10. Bibeln: Matt 25: 31-46, Rom 9:28, 14:8, Hebr 6: Hur skall människan förhålla sig till Gud? Sura 5:23/26, 8:61/63, 11:123/123, 13:30/29, 14:11-12/13-15, 26:77-83/ Bibeln: Ps 118, Ps Budskapet. Vad utmärker det budskap som profeterna förmedlar från Gud? Sura 4: / , 11:2/2, 11: / , 17: / , 18:58/54, 31:6-9/5-8. Bibeln: Ps 118, Ps Grundhållningen. Vilken grundläggande inställning till livet och Gud förkunnas i Bibeln och Koranen? Sura 23:84-90/86-92, 71:2-12/2-12, 75:20-40/20-40, 76:22-31/ Bibeln: 1 Kor 4:1-2, 1 Mos 9:1-17, Ps Goda gärningar Vilka gärningar är goda enligt Bibeln och Koranen? Varför skall man göra dem? Sura 4:135/134, 6: / , 92:5-20/5-20, 93:9-11/9-11, 96:6-7/6-7, 98:7-8/6-8, 2:177/172, 13:19-22/19-23, 41:34/34. Bibeln 5 Mos 5:1-21, 6:1-9, Matt 25: 31-46, Luk 14:25-33, 18: Onda gärningar Vad utmärker onda människor och handlingar? Sura 10:28/29, 90:5-10/5-10, 91:11-15/11-15, 92:8-16/8-16, 98:1-6/1-5. Bibeln: 5 Mos 27:14-26, Matt 18: Det ondas ursprung och underkuvande. Varifrån kommer det onda och hur skall det bekämpas? Sura 4:79/81, 12:53/53, 24:30/30, 29:69/69. Bibeln: Jes 45:6-7, 2 Sam 24:1-17, Rom 7: Bönen Vad föreskrivs om bön? Sura 2:238/239, 4: / , 8:45/47, 11:114/116, 13:27-28/27-28, 17:78/80, 24:36-37/36-37, 33:41-42/41, 62:10/10. Bibeln: Matt 6:5-15, 7: Fri vilja och förutbestämmelse Vem bestämmer hur det skall gå för människan? Sura 5:48/53, 10:99/99, 18:29/28, 16:93/95, 10:100/100, 76:29-31/29-31, 74:31/34, 4:88/90, 5:41/45, 91:1-10/1-10. Bibeln Fil 2:12-13, 1 Tim 2: Kvinnosyn i allmänhet. 1 Kor 11:2-16, 1 Kor 14:34-36, Ef 5:21-33, 1 Tim 2: 8-15, 1 Tim 5:3-16, Matt 5:27-32, Matt 19:3-12, Mark 10:1-12, Luk 7:36-50, Joh 4:1-29, 3 Mos 12:1-8, 3 Mos 15:1-33, 3 Mos 20:7-21, 4 Mos 5:11-31, 5 Mos 22:13-30, Pred 7:26-27, 9:7-10, Syr 42:9-14, Syr 9:1-9, Syr 23:16-27, Syr 25:13-26:18. Koranen sura 2: / , 4:1-4/1-3, 4:15-28/19-32, 4:34-35/38-39, 9:72/73, 33:28-52/28-52, 56:10-25/ Äktenskapet. Vilka regler uppställs i Koranen? Sura 4:1-4/1-4, 4:22-25/26-30, 4:34-35/38-39, 4: / Vad stadgas om äktenskapsbrott? Sura 4:15-18/19-21, 24:2-5/2-5. Skilsmässa: Sura 2: / , 65:1-7/1-7. Bibeln: 1 Mos 2:24, 4 Mos 5:11-28, 5 Mos 22:13-30, Matt 19:1-12, Mark 10: Brott och straff. Mord: 4:92-93/94-95, 2: / , Avfall: 2:217/214, Ränta eller ocker: 2:275/276, 3:130/125, "Guds gränser" (Hudud-regler): Vad stadgas om stöld? Sura 5:38-40/ Se också 5:33-34/ Vindrickande? Sura 2:219/216, 5:90/92. Jfr 4:43/46. Bibeln: Jes 5:1-24, 28:7-13, 2 Mos 20:3-17, 3 Mos 19:11, Sak 5:3, Matt 19:18, Rom 13:9. Ränta: 2 Mos 22:25, 3 Mos 25:36, Ordspr 28:8, Hes 18:8, Hes 22:12, Matt 25: Kampen för Guds sak. Vad föreskriver Koranen om krig och våld? Sura 2:190/186, 2: / , 4:74-76/76-78, 4:89-90/91-92, 8:61:63, 9:5/5, 9:29/29, 9:36/36, 9:123/124, 13:19-23/19-23, 47:4/4, 47:8/9, 16: / , 41:34/34, 28:54/54, 16:126/ Bibeln Matt 10:34-39, Rom 13: Hur belönas martyrer? 2:154/149, 3:157/163f, 56:10-14/ Jämför 2:259/261 och 17:49-52/52-54! Bibeln: Matt 5:11-12, Upp 7: Den yttersta tiden. Vad skall hända när tiden närmar sig sitt slut? Sura 56:1-6/1-6, 75:6-12/6-12, 81:1-14/1-14, 82:1-4/1-4, 85:1-4/1-4, Bibeln Matt 24:3-44, Luk 21: Domen. Hur skall människan förhålla sig till domen? 17:13-14/14-15, 20:15/15, 23:60/62, 29:50/49, 74:2/2, 76:7-10/7-10, 77:7/7. Bibeln: Matt 24:34-51, Matt 25:13, Apg 2: Detta livet och det kommande Hur skall människan förhålla sig till jordelivet och livet efter döden? Sura 6:2/2, 6:92/92, 8:67/68, 11:15/18, 42:20/19, 47:36/38, 55:26/26, 57:20/19, 87:17/17. Bibeln: Rom 8:18-27, 2 Kor 4:16-5: Paradiset.

7 Hur skildras paradiset? Sura 9:72/73, 2:25/23, 4:57/60, 52:20-28/20-28, 69:22-24/22-24, 76:12-22/12-22, 88:10-16/ Bibeln: Upp 7:9-17, Upp kap Bibeln i Koranen. Psaltaren: Sura 4: / , 17:55/ 57. Tora sura 5:43f/48f. Evangeliet sura 5:46f/50f, 5:110/110, 9:111/112, 48:29/29. På vilka sätt motsvarar det som står i Koranen dessa texters innehåll i Bibeln? 40. Matregler. Sura 2: 173/168, 3 Mos 11, sura 2: / , Matt 15:11, Mark 7:15, Apg 15:20.