Religionshistoriska avdelningen

Transkript

1 Religionshistoriska avdelningen Abrahamitiska religioner 7,5 hp Delkursanvisningar HT 2011 Delkursansvarig och lärare Christer Hedin E-post: Telefon: Rum: B 560 Omfattning Kursen omfattar heltidsstudier under knappt fem veckor. Under den ges föreläsningar men det mesta arbetet består av studier på egen hand. Det finns stora möjligheter att komplettera föreläsningarna genom studiebesök och diskussioner med kurskamrater och företrädare för de olika religionerna. Undervisningen ger en grundläggande översikt. Alla deltagare har ansvar för att sedan öka utbytet av kursen genom att själv ta initiativ till sådant som kan vara av värde. Delkursens innehåll Kursen behandlar judendom, kristendom och islam, uppkomst, historia, grundtankar, heliga texter, utformning under tidernas lopp, gudstjänstliv, genusfrågor och förhållande till samhällslivet. För kristendomens del studeras dock bara utvecklingen fram till omkring år 500 enligt vår tideräkning. Delkursens mål förväntade studieresultat Efter genomgången kurs har studenten visat sin förmåga att: Redovisa kunskaper om de abrahamitiska religionernas uppkomst, historia, grundtankar, heliga texter, gudstjänstliv och etik samt kunna jämföra dessa inbördes och reflektera över betydelsen av likheter och skillnader. Redovisa kunskaper om olika fromhetstyper inom religionerna, jämföra dessa inbördes och reflektera över innebörd och betydelse av likheter och skillnader. Redovisa synen på kön och jämställdhet inom de tre religionerna, jämföra dessa inbördes och reflektera över betydelsen av likheter och skillnader. Analysera och jämföra texter från Bibeln och Koranen samt reflektera över innebörd och betydelse av likheter och skillnader. Undervisning och strategier för lärande Undervisning består av föreläsningar. Den är inte obligatorisk men alla kursdeltagare är skyldiga att ta del av den information och de uppgifter som meddelas där. Seminarierna är frivilliga och kan förberedas av deltagarna med hjälp av anvisningar. Alla är välkomna till seminarierna, även de som inte förberett sig, men möjligheten att delta i ett samtal och på så sätt få utbyte genom delaktighet och interaktion blir mindre för de oförberedda.

2 Syftet med de uppgifter som ingår i kursen är att alla skall kunna ordna studiegrupper eller seminarier på egen hand för att studera och diskutera tillsammans med andra. Kursen förutsätter studier och reflektion kring det stoff som behandlas och det mest givande brukar vara att tänka och diskutera tillsammans med andra. Föreläsningarna har till uppgift att presentera grundläggande kunskaper och sammanfattande översikter. Den begränsade tiden gör det motiverat att där behandla sådant som kan utgöra en värdefull grund för studier på egen hand eller i mindre grupper. Studiebesök är också av stort värde och alla studenter har möjlighet att själva ta initiativ för att göra dess på de ställen och vid de tider som passar dem bäst. Det är viktigt att de studerande sedan kompletterar detta efter egna behov och intressen. Diskussioner i mindre grupper ger tillfälle till fria funderingar och interaktion. Därför finns det möjlighet att ordna seminarier på egen hand kring de uppgifter som ingår i kursen. De behöver inte organiseras och dirigeras av institutionen för att vara givande. För studerande på akademisk nivå är det naturligt att själva upptäcka och utnyttja möjligheter till initiativ som underlättar och förstärker lärandet. Kurskamraterna är i det sammanhanget en viktig och värdefull resurs. Lärarna står givetvis till förfogande för att besvara frågor och hjälpa till med förslag på litteratur som kan vara till nytta i de diskussioner som uppstått. Examination Kursen examineras genom en salskrivning, som äger rum onsdagen den 26 oktober kl i Ugglevikssalen. Betygsskala Betyget F(x) tilldelas studenter som inte uppnår kraven för betygen E A men uppvisar brister som kan rättas till genom insatser på begränsade områden. Betyget F innebär att bristerna framträder på flera områden och kräver ny examination. För betyget E skall de som genomgått kursen kunna Redogöra för synen på Gud, människan, uppenbarelsen, det onda och räddningen från det onda enligt de abrahamitiska religionernas teologi Beskriva det grundläggande livsidealet och typiska drag i signaletiken i de tre religionerna Återge grundläggande fakta om religionernas uppkomst och utveckling Analysera några centrala texter i Bibeln och Koranen För betyget D skall de som genomgått kursen utöver det som krävs för E kunna Redogöra för synen på skapelsen, livet efter döden och den yttersta tiden Beskriva grundläggande drag i kulten, helger, högtider, ämbeten och organisation Redovisa former och varianter av judendom och islam i modern tid Jämföra centrala texter ur Bibeln och Koranen kring likartade ämnen För betyget C skall de som genomgått kursen utöver det som krävs för D kunna Redogöra för lärostrukturen som helhet och sambandet mellan olika delar av det teologiska systemet i de tre religionerna Beskriva regelsystemets grundläggande drag och utvecklingshistoria samt synen på legitim texttolkning inom religionerna Redovisa samspelet mellan religionerna och det omgivande samhället i historiskt och aktuellt perspektiv

3 Jämföra texter kring olika teman ur Bibeln och Koranen och analysera budskapet för att klarlägga skillnader och likheter För betyget B skall de som genomgått kursen utöver det som krävs för C kunna Jämföra lärostrukturerna i de tre religionerna på ett sådant sätt att centrala skillnader och likheter framträder. Jämföra sambandet mellan texter, tolkningsmetoder, auktoriteter och ämbetsstruktur i de tre religionerna, för judendomen och islam med hänsyn till mötet med det moderna samhället. Jämföra samspelet mellan religionerna och det omgivande samhället med särskild hänsyn till deras anpassningsförmåga och tänkbara inflytande på politik och social struktur. Jämföra texter ur Bibeln och Koranen och kunna analysera sambandet mellan skillnader och likheter både inom och mellan texterna. För betyget A skall de som genomgått kursen utöver det som krävs för B kunna Jämföra lärostrukturerna och deras samband med övriga delar av de tre religionerna Jämföra samspelet mellan teologi, människosyn, livsideal, samhällsideal och historia för att på så sätt kunna analysera orsaker till religionernas nuvarande egenskaper. Jämföra former och uttryckssätt för politiskt engagemang i alla tre religionerna, men särskilt inom judendomen och islam i modern tid Jämföra texter ur Bibeln och Koranen under beaktande av ett helhetsperspektiv som innefattar texternas tillkomst, plats och betydelse inom texten samt deras betydelse för religionens budskap och utformning genom tiderna.

4 Schema. Alla dagar kl 9-12 Dag: Datum: Lokal: Ämne: Föreläsare: To 29 sep B 5 Bakgrund, abrahamitiska religioner, judendom, Groth, s C Hedin M 3 okt E319 Judendom, Groth, s , Sharma s F 7 okt B 4 Jesus, Matteusevangeliet, Hellenismen, Pagels, kap I-III Ti 11 okt A 5137 Kyrkans första tid, Pagels, kap IV-VI, Chadwick s (eller Hedin s 7-102) To 13 okt D 7 Kyrkan under antiken, Chadwick, återstoden (eller Hedin s ), Sharma s Ti 18 okt A 5137 Islams uppkomst och grundtankar, Esposito s To 20 okt B 5 Islams utveckling, Esposito s , Sharma s O 5 okt D 289 Seminarium. Kvinnors ställning O 12 okt A 5137 Seminarium. Gnosticism O 19 okt E 487 Seminarium. Bibeln och Koranen

5 Kurslitteratur Författare: År: Titel: Förlagsort: Sidor: Groth, Bente 2002 Judendomen Stockholm 307 Pagels, Elaine 1998 De gnostiska evangelierna Stockholm 277 Sharma, Arvind 1987 Women in World Religions, s Albany Chadwick, Henry eller Hedin, Christer Den tidiga kyrkans historia Den äldsta kyrkan Nora Stockholm Esposito, John 2001 Islam den raka vägen Lund 348 Bibel 2000 Koranen, översättning av K V Zetterstén eller Koranens budskap, översättning av Muhammed Knut Bernström Stockholm Stockholm Koranöversättningar Zetterstéens översättning följer troget den arabiska texten. Den är utgiven år 1917 och utnyttjar alla de ord som då förekom i svenska språket, även de ålderdomliga, och använder de verbformer som då gällde. Den innehåller kortfattade kommentarer och två förord, ett av översättaren från 1917 och ett från 2003, skrivet av Tord Olsson, muslim och professor i religionshistoria vid universitetet i Lund. Bernströms översättning är modern, innehåller många kommentarer och utfyllnadsord inom parentes som skall göra texten lättare att begripa men som samtidigt påverkar tolkningen. Den innehåller utförliga kommentarer. Några exempel på platser för studiebesök Medelhavsmuseet, Fredsgatan Historiska muséet, Narvavägen Judiska muséet, Hälsingegatan 2. T-Odenplan Synagogan, Wahrendorffsgatan 3B, (Konservativ) Synagogan på Sankt Paulsgatan 13 eller Riddargatan 5 (Ortodoxa) Moskén vid Björns trädgårdar, Kapellgränd 10, Stockholm,

6 Moskén vid Tegelsbruksvägen i Fittja, Turkiska islamiska församlingen Kristna kyrkor tillhörande olika protestantiska samfund, samt Katolska kyrkan, Eugenia, Kungsträdgårdsgatan 12, Stockholm, Katolska domkyrkoförsamlingen, Folkungagatan 46 B, Katolska Marie Bebådelse Församling, Linnégatan 79, Stockholm, Estniska Ortodoxa S:t Nicolai församling, Bellmansgatan 13, Stockholm Grekiska ortodoxa kyrkan, B Jarlsgatan 92, Stockholm, Ryska ortodoxa kyrkan, B Jarlsgatan 98, Stockholm, S:t Petrus syriska ortodoxa kyrka, Hallonbergsplan 2, Sundbyberg, Serbiska ortodoxa kyrkan, Bägerstavägen 68, Enskede gård Syriska ortodoxa kyrkan, Borgvägen 4, Norsborg, Utvärdering Kursen utvärderas genom en enkät. Det av stort värde för institutionen att deltagarna på så sätt uttrycker synpunkter och reaktioner. Många reformer har genomförts på grundval av förslag och önskemål i dessa enkätsvar. Nya erfarenheter ligger till grund för en fortlöpande förnyelse och kursdeltagare som betraktar kursen med oförvillad blick har stora möjligheter att bidra med värdefulla synpunkter. Det är samtidigt viktigt att svaren är konstruktiva så att institutionen får förslag på hur lärarna kan hjälpa studenterna att själva komplettera den undervisning som ges. Undervisningstiden är av ekonomiska skäl knapp och lärarna ser som sin viktigaste uppgift att behandla ett stoff som utgör grunden för fortsatta studier och reflektioner. Den skall förse studenterna med ett faktaunderlag som gör de fortsatta diskussionerna mer givande. De viktigaste diskussionerna de som äger rum efter undervisningen, när lärandet har gett upphov till funderingar som man gärna vill dela med sig till andra eller få synpunkter på från andra. Givetvis har alla möjlighet att under föreläsningarna och seminarierna ta upp frågor som diskuterats för att få dem belysta också från lärarens sida. Utvärderingarna kan i så fall innehålla önskemål om det underlag som studenterna kan önska sig för ett fortsatt lärande i egen regi. Det är alltså viktigt att i utvärderingarna ta upp sådant som utgör hinder eller problem för lärandet. Ibland framkommer önskemål om olika former av kompletteringar. Det är glädjande för det visar att studenter gärna vill ägna mer tid och arbete åt ämnet. Det utmärkande för universitetsundervisning är friheten att själv ta ansvar för lärandet. Det går i regel alldeles utmärkt att använda den friheten för att på egen hand ordna och organisera sådant som kan öka utbytet av kursen men som av ekonomiska skäl inte kan tillhandahållas av institutionen.

7 Uppgifter till seminariet om kvinnors ställning Kvinnor inom abrahamitiska religioner Texter Vad står det i texterna? Uppgifter till Bibeln och Koranen nummer 30 och 31 Samhällsliv Hur har det varit genom tiderna? Hur man sett på familjeliv, sexualitet, samhällsansvar, rättigheter och annat som religionen har påverkat? Judendomen, Sharma s , Groth s Kristendomen, Sharma s , Pagels kapitel III Islam, Sharma s , Esposito s Rituellt liv Vilka ämbeten och uppgifter i kult, gudstjänst och fromhetsliv har kvinnor haft? Judendomen, Sharma s , Groth s 144, 270. Kristendomen, Sharma s , Pagels kapitel III Islam, Sharma s , Esposito s 141 Nutida förnyelse Judendomen, Sharma s Kristendomen, Sharma s Islam, Esposito s 196, Uppgifter till seminariet om De gnostiska evangelierna av Elaine Pagels 1. I boken kallas den kyrkliga ståndpunkten den "ortodoxa". Kan man tänka sig andra, helst mindre värderande, beteckningar på den och i så fall vilka? 2. Hur skilde sig gnostikerna från de ortodoxa i synen på Kristi uppståndelse - och varför? 3. Vilka politiska motiv låg bakom denna skillnad? 4. Vilken särställning har Petrus enligt de ortodoxa och enligt gnostikerna? Vad beror skillnaden på? 5. Hur ser gnostikerna respektive de ortodoxa på mångfald i läran? Vilka motiv kan ligga bakom respektive ståndpunkt? 6. Vad innebär gnosis, hur får man det och varför är det värdefullt enligt gnostikerna? 7. Hur ser gnostikerna respektive de ortodoxa på Gud som skaparen? Var ligger den grundläggande skillnaden mellan de båda ståndpunkterna? 8. Vilken roll spelar Eva och kvinnan i allmänhet för gnostikerna? Finns det ett könsrollstänkande i deras teologi? Var ligger skillnaden mellan gnostikerna och Paulus?

8 9. Varför är biskopsämbetet så viktigt för de ortodoxa? På vilka sätt stöder deras teologi biskopsämbetet? 10. Hur ser gnostikerna på kyrkans ämbeten och ämbetsbärarnas auktoritet? 11. Hur skiljer sig gnostikernas gudsbild från de ortodoxas? Vilka inslag av manligt och kvinnligt förekommer i gnostikernas gudsbild? Kan man kalla gnostikerna monoteister eller polyteister? 12. Hur ser gnostikerna och de ortodoxa på Kristi lidande och hur motiveras respektive ståndpunkt? 13. Vad utmärker den sanna kyrkan enligt gnostikerna respektive de ortodoxa? 14. Hur skulle gnostikernas och de ortodoxas fromhetsideal eller religiösa ideal kunna sammanfattas? Vilket ligger närmast evangeliernas bild av Jesus och varför? Vilket ideal är mest prestationsinriktat? 15. Vilka faktorer kan ha bidragit till att den ortodoxa linjen blev bestående i kyrkan? Uppgifter för studier i Bibeln och Koranen Här presenteras uppgifter kring ett flertal ämnen för dem som är intresserade. För kursen är några uppgifter viktiga. Utöver nummer 30 och 31 bör alla läsa och känna till innehållet i de texter som ingår i uppgifterna nummer 1, 3, 5, 13, 15, 20, 25, 29, 30 och 33. I hänvisningar till Koranen anges först versnumret i Bernströms Koranens budskap och efter snedstreck versen i Zetterstéens översättning. 1. Skapelsen 1 Mos kap 1 och 2, sura 6: 1-3/1-3, 15: 85-86/85-86, 19: 35/36, 32:4/ 3, 50:38/37, 41:9-12/ 8-11, 23: 17/17, 37: 6/6, 36:38-40/ 38-40, 6:95-98/ Det onda 1 Mos kap 3 och 4, sura 7: 11-27/10-26, 15:26-42/26-42, 17:61-65/63-67, 38: 71-85/71-85, 2:34-39/32-37, 20: / Abraham. Vad är det i Bibelns berättelser som Koranen framhåller? Vad finns bara i Koranen? 1 Mos 11: 27-25: 11, sura 2: 124/124, 258/260, sura 3: 33/30, 65/58, 68/61, 95/89, 97/91, sura 4: 54/57, 125/124, 163/161, sura 21: 51-74/52-75, sura 26: /69-104, sura 37: / Josef. Vad finns det för likheter och skillnader mellan Bibelns och Koranens berättelser? Se särskilt vad som står i Koranen men inte i Bibeln! 1 Mos 37: 1-48: 22, sura 12 (hela). 5. Jesus i Koranen. Vad står det i Koranen om Jesus? Sura 2: 87/81, 136/130, 253/254, sura 19: 16-37/16-37, sura 3: 35-64/31-57, sura 4: / , sura 5:17/19, 46/50, 72-78/76-82, / , sura 43: 57-63/ Jämför med något evangelium till exempel Matteus. 6. Skapelsens härlighet. Psalt 104: 1-20, sura 13: 2-18/2-18, 37:6/6, 43:10-14/ Gud som skaparen Psalt 19: 2-7, sura 41: 9-12/8-11, Psalt 107: 35-38, Psalt 65: 10-14, sura 16: 3-17/ Människan. Hur beskrivs människans väsen? Ps 8: 4-10, sura 32: 4-9/3-8, sura 7: 10-12/9-11, sura 2:29-31/27-31, sura 22: 63-65/ Guds tecken i skapelsen Ps 94: 8-11, Ps 92: 5-9, Ps 53: 2-4, Ps 19: 3-4, sura 23: 70-71/72-73, sura 6: 37-39/37-39, sura 6:95-98/95-98, sura 71:11-20/ Gud i historien Ps 77: 12-21, Ps 78: 15-20, Ps 105: 26-31, Ps 106: 7-11, Ps 74: 4-17, sura 20: 77-89/79-91, sura 28: 39-40/39-40, sura 44: 17-24/ Lydnad och gudsfruktan. Ps 5: 5-6, Ps 143: 8-10, Ps 119: 1-8, sura 2: 177/172, sura 23:57-62/ 59-64, sura 71:2-4/ Fromhet. Vad utmärker den sanna fromheten? Ps 71: 1-8, Ps 121, sura 67: 19-24/19-24, 2:177/ Förlåtelse. 4 Mos 14: 18, 5 Mos 4: 31, Ps 56: 2-5, Ps 36: 6-10, Ps 103: 6-14, Ps 51: 3-9, Jes 55: 7, Mika 7: 18, sura 4: 48/51, 4: 64/67, 106/106, , sura 5:39/38, sura 39:53/54, sura 71: 2-10/ Livets gräns

9 Ps 39: 5-9, sura 79: 42-46/42-46, sura 21: 1-4/1-4 och 21:39-41/40-42, Ps 49: 6-20, Ps 90: 10, Ps 88: Gudsbilden. Hur framställs Gud i Bibeln och Koranen? Sura 2:255/256, 3:1-6/1-4, 4:131/130, 13:8-12/9-14, 16:60/62, 35:15/16, 79: 27-33/27-33? Bibeln: Job 36:5, 41:3, 1 Mos 17:1, 5 Mos 32:8, 32:19-27, 33:27, 2 Mos 3:13-16, 20:4-6, 34:14, 1 Sam 15:1-3, 2 Sam 24:15-16, 1 Krön 29:11, Jes 1:24, 6:3, 45:18-19, 48:17-19, Jer 50:25-28, Syr 18: Monoteismen. Sura 2: / , 4:17-19/19-21, 6:74-79/76-79, 16:51-55/53-56, 19:34-49/36-51, 21:22/22, 43:15-16/14-15, 112:1-4/1-4. Bibeln: Jes 45:5-13, Matt 12: Förhållandet mellan Gud och skapelsen. Sura 2:29/27, 7:54/52, 13:2/2, 16:52-53/54-55, 16:72-83/70-81, 20: 6/5, 29:20/19, 30:19-27/18-26, 45:27/26, 50:43/42, 57:1-6/1-6, 59:22-24/22-24, 67:19-20/19-20, 78:12-16/12-16, 85:14-16/ Bibeln: Matt 6: Var finner man Gud? Sura 2:115/109, 2:186/182, 8:24/24, 11:61/64, 17:110/110, 50:16/15, 51:20-21/20-21, 58:7/8. Bibeln: Ps Hur förhåller sig Gud till människan? Sura 8:24/24, 15:29/29, 50:16/15, 17:110/110, 21:91, 24:35-40, 38:72/72, 44:20/19, 53:36, 85:9, 96:14, 113:1, 114:1. Bibeln: Ps Vad dominerar i gudsbilden: barmhärtighet eller rättfärdighet? Sura 2:24-25/22-23, 2:40/38, 2:63/60, 2:164/158, 4:1/1, 6:15/15, 9:74-79/75-80, 15:43-69/43-69, 17:110/110, 19:89-93/91-93, 20:5/4, 23:118/118, 49:12/12. Bibeln: 5 Mos 4:29-31, 5 Mos 5:32-33, Ps 103: Människans livsmål Varifrån har människan kommit och vart är hon på väg? Sura 2:94/88, 7:172/171, 9:105/106, 10:23/24, 11:4/4, 13:30-37/29-36, 30:11/10. Bibeln: Matt 25: 31-46, Rom 9:28, 14:8, Hebr 6: Hur skall människan förhålla sig till Gud? Sura 5:23/26, 8:61/63, 11:123/123, 13:30/29, 14:11-12/13-15, 26:77-83/ Bibeln: Ps 118, Ps Budskapet. Vad utmärker det budskap som profeterna förmedlar från Gud? Sura 4: / , 11:2/2, 11: / , 17: / , 18:58/54, 31:6-9/5-8. Bibeln: Ps 118, Ps Grundhållningen. Vilken grundläggande inställning till livet och Gud förkunnas i Bibeln och Koranen? Sura 23:84-90/86-92, 71:2-12/2-12, 75:20-40/20-40, 76:22-31/ Bibeln: 1 Kor 4:1-2, 1 Mos 9:1-17, Ps Goda gärningar Vilka gärningar är goda enligt Bibeln och Koranen? Varför skall man göra dem? Sura 4:135/134, 6: / , 92:5-20/5-20, 93:9-11/9-11, 96:6-7/6-7, 98:7-8/6-8, 2:177/172, 13:19-22/19-23, 41:34/34. Bibeln 5 Mos 5:1-21, 6:1-9, Matt 25: 31-46, Luk 14:25-33, 18: Onda gärningar Vad utmärker onda människor och handlingar? Sura 10:28/29, 90:5-10/5-10, 91:11-15/11-15, 92:8-16/8-16, 98:1-6/1-5. Bibeln: 5 Mos 27:14-26, Matt 18: Det ondas ursprung och underkuvande. Varifrån kommer det onda och hur skall det bekämpas? Sura 4:79/81, 12:53/53, 24:30/30, 29:69/69. Bibeln: Jes 45:6-7, 2 Sam 24:1-17, Rom 7: Bönen Vad föreskrivs om bön? Sura 2:238/239, 4: / , 8:45/47, 11:114/116, 13:27-28/27-28, 17:78/80, 24:36-37/36-37, 33:41-42/41, 62:10/10. Bibeln: Matt 6:5-15, 7: Fri vilja och förutbestämmelse Vem bestämmer hur det skall gå för människan? Sura 5:48/53, 10:99/99, 18:29/28, 16:93/95, 10:100/100, 76:29-31/29-31, 74:31/34, 4:88/90, 5:41/45, 91:1-10/1-10. Bibeln Fil 2:12-13, 1 Tim 2: Kvinnosyn i allmänhet. 1 Kor 11:2-16, 1 Kor 14:34-36, Ef 5:21-33, 1 Tim 2: 8-15, 1 Tim 5:3-16, Matt 5:27-32, Matt 19:3-12, Mark 10:1-12, Luk 7:36-50, Joh 4:1-29, 3 Mos 12:1-8, 3 Mos 15:1-33, 3 Mos 20:7-21, 4 Mos 5:11-31, 5 Mos 22:13-30, Pred 7:26-27, 9:7-10, Syr 42:9-14, Syr 9:1-9, Syr 23:16-27, Syr 25:13-26:18. Koranen sura 2: / , 4:1-4/1-3, 4:15-28/19-32, 4:34-35/38-39, 9:72/73, 33:28-52/28-52, 56:10-25/ Äktenskapet. Vilka regler uppställs i Koranen? Sura 4:1-4/1-4, 4:22-25/26-30, 4:34-35/38-39, 4: / Vad stadgas om äktenskapsbrott? Sura 4:15-18/19-21, 24:2-5/2-5. Skilsmässa: Sura 2: / , 65:1-7/1-7. Bibeln: 1 Mos 2:24, 4 Mos 5:11-28, 5 Mos 22:13-30, Matt 19:1-12, Mark 10: Brott och straff. Mord: 4:92-93/94-95, 2: / , Avfall: 2:217/214, Ränta eller ocker: 2:275/276, 3:130/125, "Guds gränser" (Hudud-regler): Vad stadgas om stöld? Sura 5:38-40/ Se också 5:33-34/ Vindrickande? Sura 2:219/216, 5:90/92. Jfr 4:43/46. Bibeln: Jes 5:1-24, 28:7-13, 2 Mos 20:3-17, 3 Mos 19:11, Sak 5:3, Matt 19:18, Rom 13:9. Ränta: 2 Mos 22:25, 3 Mos 25:36, Ordspr 28:8, Hes 18:8, Hes 22:12, Matt 25:27

10 33. Kampen för Guds sak. Vad föreskriver Koranen om krig och våld? Sura 2:190/186, 2: / , 4:74-76/76-78, 4:89-90/91-92, 8:61:63, 9:5/5, 9:29/29, 9:36/36, 9:123/124, 13:19-23/19-23, 47:4/4, 47:8/9, 16: / , 41:34/34, 28:54/54, 16:126/ Bibeln Matt 10:34-39, Rom 13: Hur belönas martyrer? 2:154/149, 3:157/163f, 56:10-14/ Jämför 2:259/261 och 17:49-52/52-54! Bibeln: Matt 5:11-12, Upp 7: Den yttersta tiden. Vad skall hända när tiden närmar sig sitt slut? Sura 56:1-6/1-6, 75:6-12/6-12, 81:1-14/1-14, 82:1-4/1-4, 85:1-4/1-4, Bibeln Matt 24:3-44, Luk 21: Domen. Hur skall människan förhålla sig till domen? 17:13-14/14-15, 20:15/15, 23:60/62, 29:50/49, 74:2/2, 76:7-10/7-10, 77:7/7. Bibeln: Matt 24:34-51, Matt 25:13, Apg 2: Detta livet och det kommande Hur skall människan förhålla sig till jordelivet och livet efter döden? Sura 6:2/2, 6:92/92, 8:67/68, 11:15/18, 42:20/19, 47:36/38, 55:26/26, 57:20/19, 87:17/17. Bibeln: Rom 8:18-27, 2 Kor 4:16-5: Paradiset. Hur skildras paradiset? Sura 9:72/73, 2:25/23, 4:57/60, 52:20-28/20-28, 69:22-24/22-24, 76:12-22/12-22, 88:10-16/ Bibeln: Upp 7:9-17, Upp kap Bibeln i Koranen. Psaltaren: Sura 4: / , 17:55/ 57. Tora sura 5:43f/48f. Evangeliet sura 5:46f/50f, 5:110/110, 9:111/112, 48:29/29. På vilka sätt motsvarar det som står i Koranen dessa texters innehåll i Bibeln? 40. Matregler. Sura 2: 173/168, 3 Mos 11, sura 2: / , Matt 15:11, Mark 7:15, Apg 15:20.

11

12