Projektering av platsbyggd villa

Transkript

1 Institutionen för teknik och design, TD Planning of on-site detached house Växjö Examensarbete nr: TD 079/2008 Avdelningen för Byggteknik

2 Organisation/ Organization VÄXJÖ UNIVERSITET Institutionen för teknik och design Växjö University School of Technology and Design Författare/Author(s) Dokumenttyp/Type of document Handledare/tutor Examinator/examiner Examensarbete/ Diplomawork Sara Lundin, Mats Elgström, Benny Fransson Bertil Bredmar Titel och undertitel/titel and subtile Planning of placebuild detached house Sammanfattning (på svenska) Detta examensarbete är ett utformningsprojekt av en platsbyggd villa. Frågeställningen till projektet var hur man kan utforma en villa. Jag har undersökt vilka A-ritningar, K-ritningar samt statiska beräkningar som behövs för att producera en platsbyggd villa. Resultatet visar färdiga ritningar till bygghandlingar vilket betyder enplans villa med attraktiv/öppen planlösning och en stark byggnadsstil med tydliga inflytanden av funkisstil. Detta tydliggörs genom pulpettaken, och fasaden som är delvis liggande panel, delvis vit putsad. Villan är handikappanpassad. Yta: 153 kvm Antal rum: 6, varav sovrum: 3 Nyckelord Dimensionering, beräkningar, planlösning, villa, projektering, konstruktionsdetaljer. Abstract (in English) "This thesis work is a design project of an on-site construcktions. The issue addressed by the project was how to devise and design an detached house I have examined which architecture-drawings, construcktion-drawings and static calculations are needed to produce an on-site construcktions detached house. The result is presented in the finished drawings for the construction documents, which show a one-storey detached house with an attractive/accessible construction plan. It uses the combination of a strong style of architecture and a clear influence of functional design. This is clarified by the bench ceilings, and the facade, which is partly laying panel, partly white trimmed. Size: 153 square meters Number of rooms: 6, where of 3 are bedrooms." Key Words Dimensioning, calculation, design (planning), detached house, planning, design detail Utgivningsår/Year of issue Språk/Language Antal sidor/number of pages Svenska/Swedish 32 (exclusive bilagor) Internet/WWW 1

3 Förord Detta examensarbete på 15 poäng ingår som avslutande del i utbildningen Högskoleingenjörsutbildning i byggteknik vid Växjö universitet. Ett stort tack riktas till det företag som har hjälpt till med detta examensarbete LBE ARKITEKT. Jag vill även tacka de personer som har hjälp mig med detta arbete. Jag vill tacka mina tre handledare, Benny Fransson på Växjö Universitet, Sara Lundin på Ingenjörskompaniet och Mats Elgström på LBE arkitekt, för all hjälp jag fått samt för ett glatt mötande och engagemang under hela förloppet. Tusen tack för att ni har ställt upp och avsatt tid till att hjälpa till med det här arbetet. Ett slutligt tack riktas till min familj och mina vänner. Växjö den 29 maj

4 Sammanfattning Detta examensarbete är ett utformningsprojekt av en platsbyggd villa. Frågeställningen till projektet var hur man kan utforma en villa. Jag har undersökt vilka A-ritningar, K-ritningar samt statiska beräkningar som behövs för att producera en platsbyggd villa. Resultatet visar färdiga ritningar till bygghandlingar vilket betyder enplans villa med attraktiv/öppen planlösning och en stark byggnadsstil med tydliga inflytanden av funkisstil. Detta tydliggörs genom pulpettaken, och fasaden som är delvis liggande panel, delvis vit putsad. Yta: 153 kvm Antal rum: 6, varav sovrum: 3 3

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Metod och metodik Avgränsningar Förutsättningar Normer Säkerhetsklasser Laster Vindlast Snölast Nyttig last Egenvikter Övrigt Projektering Utformning av villan Beskrivning av planlösningen Hall Kök Allrum Vardagsrum Badrum/Dusch/WC Tre Sovrum Altan Fasader Material Material i ytterväggar Material i innerväggar Beräkningar Dimensionering av takstol typ: Indata Geometri Indata Laster Resultat Kontroll Dimensionering av takstol typ: Indata Geometri Indata Laster Resultat Kontroll 24 4

6 4.3 Dimensionering av stålbalk och stålpelaren Indata Geometri Resultat Resultat Resultat diskussion.. 29 Referensförteckning.. 30 Bilagor 31 Bilaga 1: Ramanlys Takstol typ Takstol typ Stålbalken + Stålpelaren Bilaga 2: Ritningsförteckning :1 A-ritningar :2 K-ritningar

7 1. Inledning 1.1 Bakgrund Uppgiften har bestått i att göra A-ritningar samt K-ritningar till en villa som jag själv väljer, samt att göra konstruktionsberäkningar som ligger till grund för detalj ritningar. 1.2 Syftet Syftet med examensarbetet är att konstruera en villa samt att använda och öka mina kunskaper inom beräkning, konstruktion, ritande i AutoCAD samt Ramanalys programmet. 1.3 Metod och metodik De nödvändiga kunskaper som behövs för arbetets utförande har inhämtats genom muntliga källor samt bygghandlingar i form av ritningar från Ingenjörskompaniet. Genomförande av arbetet har gjort med följande program. Ritningar ritades i: AutoCAD 2007 Rapporten skrivs i: Microsoft Word 2007 Ritningsförteckning gjordes i: Microsoft Excel 2007 Dimensioneringar utfördes med: Ramanalys 5.3 med tillhörande trämodul samt stålmodul 1.4 Avgränsningar På grund av examensarbetets tidsbegränsning valde jag enbart att rikta på att ta fram bygghandlingar, konstruktionsritningar och beräkningar.. Avgränsningar har gjorts mot byggbeskrivning, rumsbeskrivning och köksuppställning. 6

8 2. Förutsättningar För att kunna utföra de olika hållfasthetsberäkningarna krävs att olika förutsättningar för material och laster finns. 2.1 Normer Trä har ingen egen norm som stål (BSK) och betong (BBK). Boverkets konstruktionsregler (BKR 03) handlar om konstruktioner. Ett avsnitt, nr 5 är om trä. BKR 03 - Boverkets konstruktionsregler BBK 04 - Boverkets handbok om betongkonstruktioner BSK 07 Boverkets handbok om stålkonstruktioner 2.2 Säkerhetsklasser Takstol, spännvidd 15 m Balkar, spännvidd 15 m Stålpelare inspända i grunden SK2 SK2 SK2 2.3 Laster Vindlast V ref = 22 m/s Terrängtyp = 2 Hushöjd = 6,0 m q k = 0,50 KN/m 2 för vägg q k = 0,56 KN/m 2 för tak Väljer q k = 0,56 KN/m 2 genomgående för att vara på säkra sidan. Ψ = 0,25 Formfaktorer vägg: μ tryck = 0,85 μ sug = 0,30 Formfaktorer tak: μ tryck = 0,35 (viktat värde) μ sug = 0,50 (viktat värde) 7

9 2.3.2 Snölast Snözon 2, q=2,0 KN/m2, Ψ=0,7 µ1=0,8 µ2=1,05 Sk1 = 0,8x2,0 = 1,6 KN/m2 Sk2 = 1,05x2,0 = 2,1 KN/m Nyttig last q k = 0,5 KN/m 2,Ψ = 0,5 (fri del) Egenvikter Enligt respektive material. Se Kap 3, 3.5 Material 2.4 övrigt Övriga formfaktorer, konstanter och materialparametrar är hämtade ur Boverkets konstruktionsregler, Boverkets handbok snö- och vindlast samt handboken Byggformler och tabeller. 8

10 3. Projektering 3.1 Utformning av villan Att rita hus är som att regissera, hur väggar, dörrar och fönster placeras styr hur de boende kommer att röra sig i huset. Det är viktigt att skapa både sociala och privata miljöer i ett hem. Jag tycker till exempel att det är viktigt att rita öppet kök där flera personer får plats att arbeta samtidigt, annars blir avskild kök. Det ska vara lätt att laga middag samtidigt som man pratar med barnen som gör läxorna vid köksbordet. Öppen planlösning. 3.2 Beskrivning av planlösningen Se bilaga 2:1 A-ritningar. Ritnings nr: A1-11 Enplans villa med attraktiv/öppen planlösning och ett ljust och rymligt vardagsrum med utgång till härlig altan i direkt söderläge. Villan är handikappanpassad. Ett stor tvättrum med egen utgångs dörr nära köket. Yta: 153 kvm Antal rum: 6, varav sovrum: 3 Figur planritning 9

11 3.2.1 Hall Välkomnande ljus hall med gott om förvaringsmöjligheter både genom garderober och hatthylla. Snygg ytterdörr med rektangulära fönster som släpper in härligt med ljus. Hallen har skapas så att vändning med rullstol möjliggörs. Vänddiametern ska vara minst 1,30 m Kök Köket har utformas så att det upplevs som luftigt och öppen. Stort och fräscht kök med matplats för 4-6 personer vid fönster samt härlig öppning mot allrummet vilket ger ännu mer öppen och ljus känsla. Bra ytor med arbetsbänkar samt gott om skåp och lådor för förvaring. En plats för handikapp finns vid matbordet, enligt reglarna bör avståndet vara 1,10 hög, och 1,20 bred, se figur Detta för att rullstolsburna ska kunna ta sig intill och sitta vid bordet. Figur Minsta mått vid matplats för rullstolsburen. Källa: Bygg ikapp handikapp Allrum Allrummet 35 m 2 har jag ritat nära sovrummen för att få familjnära atmosfär. Ljust och välplanerat allrum med god plats för både soffgrupp samt matsalsdel med matbord för 8-10 personer. Bra ytor med stora fönster för ett gott ljusinsläpp. För ökad trivsel kan en öppen spis installeras här Vardagsrum Väl tilltagna fönster ger ett fint ljus samt utgång till underbar i terrass i direkt söderläge. Stor öppning mot köket Badrum/Dusch/WC Två stycken fräscha badrum. Den ena stort och ljust badrum med badkar, WC, handfat, badrumsskåp samt fönster. Den andra mindre badrum med dusch mera för gästerna. 10

12 3.2.6 Tre stycken Sovrum Stora och härliga sovrum med plats för dubbelsäng och arbetshörna. Trivsamma med mycket sol insläpp och gott om plats för säng och t.ex. bokhylla, garderob samt byrå Altan Det är viktigt att ta hänsyn till väderstrecken, och ta tillvara på ljus och värme. Sett på ett år så släpper ett söder fönster in mer värme än det förlorar, med norrfönster är det tvärtom. För mig är det också väldigt viktigt att jobba med naturen. Man kan se det som att platsen, tomten och huset ska vara lyckligt gifta med varandra; de ska trivas ihop, forma sig efter varandra och komplettera varandra. 11

13 3.3 Fasader Se bilaga 2:1 A-ritningar. Ritning nr. A2-12, A3-13 Villan har en stark byggnadsstil med tydliga inflytanden av funkisstil. Detta tydliggörs genom pulpettaken, och fasaden som är delvis liggande panel, delvis vit putsad. Modernt funkishus med många fönster vilket ger ett ljust och fint hus. 12

14 3.5 Material Material i ytterväggar Väggarna består av stående träreglar, K24 virke med dimensionen 45x170 och cc- avståndet 600 mm. Material i yttervägg typ 1 Se bilaga 2:1 A-ritningar. Ritning nr. A5-15 Material in ut Egentyngd Värmekonduktivitet (se Fig. YV1) (kn/m²) (W/m, ºC) 13 Gips 0,09 0,22 12 OSB ,22 45x45 H.regel s.600 0,017 0,14 45 Min.ull 0,02 0, V.regel s.600 0,097 0, Min.ull 0,09 0,038 Vindpapp 45x70 Spikläkt 22 Panel Fig. YV1 Material i yttervägg typ 1 13

15 Material i yttervägg typ 2 Se bilaga 2:1 A-ritningar. Ritning nr. A5-15 Material in ut Egentyngd Värmekonduktivitet (se Fig. YV2) (kn/m²) (W/m, ºC) 13 Gips 0,09 0,22 12 OSB ,22 45x45 H.regel s.600 0,017 0,14 45 Min.ull 0,02 0, V.regel s.600 0,097 0, Min.ull 0,09 0,038 22x70 V.regel 12 STO VENTEC 6 kg/m² 0,09 22 Luftspalt Grundputs Armeringsväv Ytputs Fig. YV2 Material i yttervägg typ 2 14

16 3.5.2 Material i innerväggar Material i innervägg typ 1 Se bilaga 2:1 A-ritningar. Ritning nr. A5-15 Material in ut Egentyngd Värmekonduktivitet (se Fig. IV1) (kn/m²) (W/m, ºC) 13 Gips 0,09 0,22 12 OSB ,22 70 Min.ull 0,03 0,04 45X70 Träregel 0,047 0,07 12 OSB ,22 13 Gips 0,09 0,22 Fig. IV1: Material i innervägg 1 15

17 Material i innervägg typ 2 Se bilaga 2:1 A-ritningar. Ritning nr. A5-15 Material in ut Egentyngd Värmekonduktivitet (se Fig. IV2) (kn/m²) (W/m, ºC) 13 Gips 0,09 0,22 12 OSB ,22 90 Min.ull 0,04 0,06 45X95 Träregel 0,0485 0,08 12 OSB ,22 13 Gips 0,09 0,22 Fig. IV2: Material i innervägg 2 16

18 4. Beräkningar 4.1 Dimensionering av takstol typ: 1 Se bilaga nr: 1:1 Ramanalys Takstolarna står på c/c 1200 mm. Pulpettak Konstruktionen har beräknats i Ramanalys och fullständiga beräkningar samt ritningar finns i bilaga. Resultatet som redovisas i detta avsnitt är endast en sammanfattning av bilaga 1: Indata Geometri Fig. T1: takstol geometri Längd 8,6 m (nod 1-9) Taklutning 15 Cc-avstånd 1200 mm Kommun Växjö kommun Taktyp bandplåt Snözon 2.0 Vindhastighet 22 m/s Terrängtyp 3 Säkerhetsklass 2 Klimatklass 2 Reduktion av E-modul till 90 % Ja γm 1,15 Initialkrokighet Ja, alla element Sidostagning Ja, kontinuerlig 17

19 4.1.2 Indata Laster Fig. T2: takstol laster Baslastfall Namn B1 Egentyngd B2 Snölast (vanlig) B3 Snölast (huvud) B4 Vind (vanlig) B5 Vind (huvud) B6 Nyttig last (vanlig) Typ P A B B C B 18

20 Laster Baslastfall Lasttyp Element Riktning q(kn/m) Egentyngd Utbredd last 1-8 Y 3 Snölast (vanlig) Utbredd last 1-5 V 8,5 Snölast (huvud) Utbredd last 1-5 V 8,5 Vind (vanlig) Utbredd last 1-5 L 1,5 Vind (huvud) Utbredd last 1-5 L 1,5 Nyttig last (vanlig) Utbredd last 7-8 Y 1,2 Lastfall Namn Komb. Av baslastfall Gränstillstånd LF1 B1+1.3*B3+0.25*B4+0.5*B6 Brott LF2 B1+0.7*B2+1.3*B5+0.5*B6 Brott LF3 B1+0.7*B2+0.25*B4+1.3*B6 Brott LKAR1 B1 Brott LKAR2 B2 Brott LKAR3 B4 Brott LKAR4 B6 Brott Resultat Dimensioner på reglar, hyvlat konstruktionsvirke. Element (se Fig. T1) Dimensioner (mm) Hållfasthetsklass (Material) 6,7,8 Underram 45x170 K24 1,2,3,4,5 Överram 45x220 K24 9,11,12 Diagonaler 45x145 K24 13 Diagonalen 45x170 K24 19

21 4.1.4 Kontroll Kontroll gör jag för tryck, böjning, drag samt skjuvning, med följande formel: S mxd + S myd = 1 R mxd + R myd Element: / K 24 Drag och böjning (Lastfall: LF1) S td /R ntd + S myd /R mycd = 0.41/ /5.85 = < 1 Böjning (vippning) (Lastfall: LKAR3) S myd /R mycd = 0.07/5.85 = < 1 Skjuvning (Lastfall: LF1) S vzd /R vzd = 1.62/11.74 = < 1 ok, Överramen håller för den aktuella lasten. Element: / K 24 Tryck och böjning (Lastfall: LF1) S cd /R nzcd + 1.1*S myd /R mycd = 36.84/ *2.00/5.39 = < 1 Skjuvning (Lastfall: LF1) S vzd /R vzd = 3.67/11.74 = < 1 ok, Överramen håller för den aktuella lasten. Element: / K 24 Tryck och böjning (Lastfall: LF1) S cd /R nzcd + 1.1*S myd /R mycd = 35.86/ *2.03/4.12 = < 1!! Skjuvning (Lastfall: LF1) S vzd /R vzd = 4.01/11.74 = < 1 ok, Överramen håller för den aktuella lasten. Element: / K 24 Tryck och böjning (Lastfall: LF1) S cd /R nzcd + 1.1*S myd /R mycd = 21.27/ *2.03/4.41 = < 1 Skjuvning (Lastfall: LF1) S vzd /R vzd = 4.10/11.74 = < 1 ok, Överramen håller för den aktuella lasten. 20

22 Element: / K 24 Tryck och böjning (Lastfall: LF1) S cd /R nzcd + 1.1*S myd /R mycd = 0.41/ *0.54/5.85 = < 1 Böjning (vippning) (Lastfall: LKAR3) S myd /R mycd = 0.07/5.85 = < 1 Skjuvning (Lastfall: LF1) S vzd /R vzd = 1.63/11.74 = < 1 ok, Överramen håller för den aktuella lasten. Element: / K 24 Drag och böjning (Lastfall: LF1) S td /R ntd + *S myd /R mycd = 35.76/ /3.50 = < 1 Skjuvning (Lastfall: LKAR1) S vzd /R vzd = 0.86/7.26 = < 1 ok, Underramen håller för den aktuella lasten. Element: / K 24 Drag och böjning (Lastfall: LF3) S td /R ntd + *S myd /R mycd = 16.19/ /3.50 = < 1 Skjuvning (Lastfall: LF3) S vzd /R vzd = 2.22/9.07 = < 1 ok, Underramen håller för den aktuella lasten. Element: / K 24 Kontroll Element: 8 Böjning (vippning) (Lastfall: LF3) S myd /R mycd = 1.17/2.82 = < 1 Skjuvning (Lastfall: LF3) S vzd /R vzd = 2.29/9.07 = < 1 ok, Underramen håller för den aktuella lasten. Element: / K 24 Tryck (Lastfall: LF1) S cd /R nzcd = 7.04/66.36 = < 1 ok, Diagonalen håller för den aktuella lasten. 21

23 Element: / K 24 Drag (Lastfall: LF1) S td /R ntd = 18.39/70.15 = < 1 ok, Diagonalen håller för den aktuella lasten. Element: / K 24 Tryck (Lastfall: LF1) S cd /R nzcd = 12.79/19.78 = < 1 ok, Diagonalen håller för den aktuella lasten. Element: / K 24 Drag (Lastfall: LF1) S td /R ntd = 25.07/70.15 = < 1 ok, Diagonalen håller för den aktuella lasten. Element: / K 24 Tryck (Lastfall: LF1) S cd /R nzcd = 15.33/39.60 = < 1 ok, Diagonalen håller för den aktuella lasten. 22

24 4.2 Dimensionering av takstol typ: 2 Se bilaga 1:2 Ramanalys Takstolarna står på c/c 1200 mm. Pulpettak Konstruktionen har beräknats i Ramanalys och fullständiga beräkningar samt ritningar finns i bilaga. Resultatet som redovisas i detta avsnitt är endast en sammanfattning av bilaga 1: Indata Geometri Fig. T2: takstol geometri Längd 7,4 m (nod 1-9) Taklutning 11 Cc-avstånd 1200 mm Kommun Växjö kommun Taktyp bandplåt Snözon 2.0 Vindhastighet 22 m/s Terrängtyp 2 Säkerhetsklass 2 Klimatklass 2 Reduktion av E-modul till 90% Ja γm 1,15 Initialkrokighet Ja, alla element Sidostagning Ja, kontinuerlig 23

25 Laster Baslastfall Lasttyp Element Riktning q(kn/m) Egentyngd Utbredd last 1-7 Y 2,7 Snölast (vanlig) Utbredd last 1-4 V 6,8 Snölast (huvud) Utbredd last 1-4 V 6,8 Vind (vanlig) Utbredd last 1-4 L 1,2 Vind (huvud) Utbredd last 1-4 L 1,2 Nyttig last (vanlig) Utbredd last 6-7 Y 1,2 Lastfall Namn Komb. Av baslastfall Gränstillstånd LF1 B1+1.3*B3+0.25*B4+0.5*B6 Brott LF2 B1+0.7*B2+1.3*B5+0.5*B6 Brott LF3 B1+0.7*B2+0.25*B4+1.3*B6 Brott LKAR1 B1 Brott LKAR2 B2 Brott LKAR3 B4 Brott LKAR4 B6 Brott Resultat Dimensioner på reglar, hyvlat konstruktionsvirke. Element (se Fig. T1) Dimensioner (mm) Hållfasthetsklass (Material) 5,6,7 Underram 45x170 K24 1,2,3,4 Överram 45x220 K24 8,9,10,11 Diagonaler 45x145 K24 12 Diagonalen 45x170 K24 24

26 4.2.3 Kontroll Element: / K 24 Drag och böjning (Lastfall: LF1) S td /R ntd + *S myd /R mycd = 0.41/ /5.85 = < 1 Böjning (vippning) (Lastfall: LKAR3) S myd /R mycd = 0.07/5.85 = < 1 Skjuvning (Lastfall: LF1) S vzd /R vzd = 1.62/11.74 = < 1 ok, Överramen håller för den aktuella lasten. Element: / K 24 Tryck och böjning (Lastfall: LF1) S cd /R nzcd + 1.1*S myd /R mycd = 39.77/ *2.03/5.85 = < 1 Skjuvning (Lastfall: LF1) S vzd /R vzd = 3.59/11.74 = < 1 ok, Överramen håller för den aktuella lasten. Element: / K 24 Tryck och böjning (Lastfall: LF1) S cd /R nzcd + 1.1*S myd /R mycd = 39.79/ *1.61/5.85 = < 1 Skjuvning (Lastfall: LF1) S vzd /R vzd = 4.01/11.74 = < 1 ok, Överramen håller för den aktuella lasten. Element: / K 24 Tryck och böjning (Lastfall: LF1) S cd /R nzcd + 1.1*S myd /R mycd = 24.61/ *1.60/5.85 = < 1 Skjuvning (Lastfall: LF1) S vzd /R vzd = 3.78/11.74 = < 1 ok, Överramen håller för den aktuella lasten. Element: / K 24 Drag och böjning (Lastfall: LF1) S td /R ntd + *S myd /R mycd = 39.11/ /3.50 = < 1 Skjuvning (Lastfall: LF1) S vzd /R vzd = 0.89/9.07 = < 1 ok, Underrramen håller för den aktuella lasten. 25

27 Element: / K 24 Drag och böjning (Lastfall: LF1) S td /R ntd + *S myd /R mycd = 23.48/ /3.50 = < 1 Skjuvning (Lastfall: LF3) S vzd /R vzd = 2.07/9.07 = < 1 ok, Underrramen håller för den aktuella lasten. Element: / K 24 Böjning (vippning) (Lastfall: LF3) S myd /R mycd = 0.86/2.96 = < 1 Skjuvning (Lastfall: LF3) S vzd /R vzd = 1.97/9.07 = < 1 ok, Underrramen håller för den aktuella lasten. Element: / K 24 Tryck (Lastfall: LF1) S cd /R nzcd = 5.07/94.84 = < 1 ok, Diagonalen håller för den aktuella lasten Element: / K 24 Drag (Lastfall: LF1) S td /R ntd = 16.77/70.15 = < 1 ok, Diagonalen håller för den aktuella lasten Element: / K 24 Tryck (Lastfall: LF1) S cd /R nzcd = 10.97/46.61 = < 1 ok, Diagonalen håller för den aktuella lasten Element: / K 24 Drag (Lastfall: LF1) S td /R ntd = 27.17/70.15 = < 1 ok, Diagonalen håller för den aktuella lasten Element: / K 24 Tryck (Lastfall: LF1) S cd /R nzcd = 11.68/26.02 = < 1 ok, Diagonalen håller för den aktuella lasten 26

28 4.3 Dimensionering av Stålramen Se ritning AutoCAD nr: K8-18 eller bilaga nr: 1:3, Ramanalys Eftersom spännvidden är så stor 4.3 m mellan bärande innervägg (B) och takstolarna typ 1,2 ligger fritt mellan väggarna, då krävs en stålbalk och pelare i villan. Detta ger till resultat en stålram som är fast i grunden och är inte synlig. Dimension enligt nedan. Konstruktionen har beräknats i Ramanalys och fullständiga beräkningar samt ritningar finns i bilagorna. Resultatet som redovisas i detta avsnitt är endast en sammanfattning av bilaga 1: Indata Geometri Fig. 1: Stålramen Längd element 1 4,6 m Längd element 2 2,8 m Längd element 3 2,8 m Säkerhetsklass 2 Klimatklass 2 Reduktion av E-modul till 90% Ja γm 1,15 27

29 4.2.2 Resultat Element (se Fig. 1) Dimensioner (mm) Hållfasthetsklass (Material) 1 KKR 150x S355N 2 KKR 70x70-5 S355N 3 KKR 70x70-5 S355N 28

30 5. Resultat 5.1 Resultat diskussion Oavsett om man väljer att bygga platsbyggd eller prefabricerat hus så ska man bygga med bra konstruktion och bra material! På grund av klimatet i Sverige måste vi vistas mycket inne, och utsättas för de material som omger oss. Jag anser att prefabricerade hus ofta har bättre material och lösningar. Eftersom man tillverkar dessa på fabrik. Enligt min åsikt så tycker jag nog att är rimligt att fabriksbyggda hus har många fördelar t.ex., att arbetsmiljön och ergonomin är bättre i en fabrik än utomhus när man platsbygger. Detta medför att prefabricerade hus ofta har bättre material och lösningar. Jämför man byggtiden så är det betydligt snabbare att bygga med Prefab, så kallad modulbyggt. Med modulbyggt hus så är det monterat på ett kick (typ 2 dagar), inga problem med inbyggd fukt eller liknade. Den extremt korta byggtiden är ju faktiskt den främsta förtjänsten med modulbyggen. Den tid det tar från att man börja utnyttja byggkreditivet tills huset är färdigt är extremt mycket kortare än vid ett platsbygge och i detta fall så är TID PENGAR! Jag frågade Sara Lundin på Ingenjörskompaniet om hur monteringen sker om det regnar under tiden. Svaret jag fick var att alla block är inplastade vid leverans. Regnar det vid monteringen så tar man inte av inplastningen förrän efter att blocken är monterade. Således så är alltså fasaden fuktskyddad tills taket är på plats och träet kan inte bli blött. Om vädret däremot är fint så tar man av inplastningen innan monteringen (det är ju enklare då). Detta innebär att isolering, gipsskivor och liknande faktiskt är fuktskyddade under hela tiden, jämfört med platsbyggt där material står ute och utsätts för fukt. Arbetet har gett mig fördjupade kunskaper i beräkning, konstruktion, ritning, normer, och en insyn i hur projektering utförs på en firma. Utan handledning hade jag inte klarat av att genomföra projektet på ett korrekt sätt. Det behövs erfarenhet för att garantera ett gott resultat, det går inte med bara teoretisk kunnande. 29

31 6. Referensförteckning Litteratur Boverket. (1998), Boverkets konstruktionsregler, BKR, upplaga 3:1, Boverket Boverket. (1997), Snö och vindlast, utgåva 2. Boverket. Johannesson, Paul och Vretblad, Bengt. (2002), Byggformler och tabeller. Nionde upplagan. Liber förlag Rehnström, Börje. (2001), Formler och tabeller för byggkonstruktioner. Femte upplagan. Rehnströms bokförlag. Elektroniska källor/internet: Limträ Guide Isolerprodukter Beijer Byggmaterial Svensk - Engelsk lexikon Putsade fasadsystem Övrigt material Ritningar, byggbeskrivningar och övrig information från Ingenjörskompaniet- Sara Lundin. 30

32 Bilagor Bilaga 1: Ramanlys 1.1 Takstol typ Takstol typ Stålbalken + Stålpelaren Bilaga 2: Ritningsförteckning 2:1 A-ritningar 2:2 K-ritningar 31

33 Bilaga 1 Dimensioneringar utfördes med Ramanalys 5.3 med tillhörande trämodul samt stålmodul 1:1 Takstol typ 1 32

34 Bilaga 1:2 1:2 Takstol typ 2 33

35 Bilaga 1:3 1:3 Stålbalken + Stålpelare 34

36 LBE arkitekt AB Lindstam Broman Elgström Bilaga: 2 RITNINGSFÖRTECKNING Projektering av en platsbyggd villa Typ av handling: SYSTEMHANDLIG ANTAL BLAD UPPDRAGS NR SIGN BLAD NR JAAFAR AL-JAAFAR DATUM SENASTE ÄNDRIN RITN.NR BET RITNINGENS INNEHÅLL SKALA RITNINGS DATUM ÄNDRINGS DATUM A1-11 BOTTENPLAN, A-SEKTION 1: A2-12 ENTRÉ FASAD, BAKSIDAN 1: A3-13 FASAD MOT VÄSTER, ÖSTER 1: A4-14 MÅTTSÄTTNING LITTRERING 1:50 1: A5-15 INNERVÄGGAR, YTTERVÄGGAR 1: A6-16 HÖRNANSLUTNINGAR 1:100 1: K1-11 K-SEKTION 1:50 1: K2-12 TAKSTOLSPLAN 1:50 1: K3-13 REGELVERK, STOMPLAN 1:50 1: K4-14 KONSTRUKTIONSDETALJER 1:10 1: K5-15 KONSTRUKTIONSDETALJER, GRUND 1:10 1: K6-16 TILLVERKNINGSRITNING - STÅLRAMEN 1: K7-17 TILLVERKNINGSRITNING - STÅLBALK 1: K8.18 GRUNDPLAN 1:50 1: K9-19 KONSTRUKTIONSDETALJER 1:10 1:

37 Bilaga 2:1 A-Ritningar 36

38 Bilaga 2:2 K-Ritningar 37

39 Institutionen för teknik och design Växjö tel , fax