!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!! "#$%&'()#*&+#$,**#-&#!./00! !!!!!!

Transkript

1 "#$%&'()#*&+#$,**#-&#./00

2 Innehåll Därför gör bra bistånd faktiskt verklig nytta 4 En 73-årig historia 5 Så arbetar Radiohjälpen idag 6 - Olika insamlingsvägar 6 Projekt: Tillbaka till skolan trots att aids slog sönder familjen - Förvaltning av medlen 8 - Administration 8 - Kontroll och redovisning 8 - Varumärket 10 Projekt: De kunde stanna trots att glaciärerna smälter Så används pengarna 12 - Kriterier och riktlinjer 12 - Katastrofhjälp 13 - Världens Barn 14 Projekt: Pojkarna räddades av gränspolisen - Kronprinsessan Victorias Fond 18 Projekt: En fritid som ger förtroende trots alla hinder - Musikhjälpen 22 Reportage- och uppföljningsresor 25 Styrelsen 28 Inför verksamheten Ekonomi 30 - Kansli 30 - Kampanjer 31 Projekt: We can do anything We can do anything Årsredovisning 33 Sid Foto på första sidan: - Efter skolan vill jag starta en egen firma och anställa flickor som jag kan lära upp, säger Chantal Rouamba, tv. Hon går sista året på en yrkesskola utanför Ouagadougou, huvudstaden i Burkina Faso. Som enbart har flickor - som utbildas i traditionellt manliga yrken. Så t ex är stans bilverkstäder fulla av tjejer i blåställ som blivit uppskattade pionjärer. - Om inte den här skolan fanns skulle många av flickorna nog hamna på gatan, säger Koala Sawadoga från Diakonia, som stöder skolans satsning på fattiga flickor. - Vi har visat hur skolan fyller ett tomrum som blivit lönsamt för samhället när unga kvinnor inte blir ekonomiskt beroende av män. 2

3

4 Därför gör bra bistånd faktiskt verklig nytta Strax innan Musikhjälpen avslutades dök Gustav, 5 år, upp tillsammans med sin pappa och ville tömma sin sparbössa. Och gärna lämna den direkt till programledarna i sändning. Nja, det hinner vi nog inte klämma in, sa producenten och tittade ut över myllret av människor, överallt. I studion, på det fullpackade torget utanför, i det lika fullpackade s k sopptältet bakom med journalister och personal och medverkande. Sen såg han Gustavs bössa: Världens minsta, knallgula lilla kassalåda av metall, med handtag och nyckel och allt. Minuten senare låste Gustav allvarsamt upp sin låda och räknade in 228 kronor, till åskådarnas och programledarnas jubel. De senare drog in Gustav i programmet, Gustav jagade dem runt i studion och fick önska sin favoritlåt. Sålunda slutade insamlingsåret: Jason, Kodjo och Gina dansade med Gustav som fick en mikrofon och utan minsta rampfeber sjöng med i Moves like Jagger. Ute i sopptältet stod hela redaktionen, utmattad efter sex dygns nonstopsändning, och grät och kramades. Många, många fantastiska bilder har jag på näthinnan, att ta med mig från åren med Radiohjälpen. Få slår den här. Som åskådliggör hur roligt det är med solidaritetsarbete, hur människor i hela landet, från alla läger, i alla åldrar, samlas kring en idé som förenar suveränt god underhållning, folkbildning, engagerande journalistik och bra bistånd. Människor berörs av andra människor. Vi ser det hela tiden. På bara några dagar 2010 gav svenskar så många miljoner för den återuppbyggnad, som alla insåg skulle blir oerhört svår i det redan tidigare korrupta och nedgångna Haiti, att vi även under 2011 kunnat fortsätta stödja arbetet. Trots de uppenbara svårigheterna att få Afrikas Horn i balans ställde många i fjol upp för att hjälpa medmänniskor i akut nöd. Massmedia har ibland en tendens att avfärda humanitära insatser med att hjälpen kommer nog inte fram. Men det beror förstås alldeles på vilken sorts hjälp, hur arbetet sker. I fjol redovisade 50 svenska organisationer hur pengarna från Radiohjälpen använts i projekt världen runt - väldigt varierat, men alltid på samma grund: En stark förankring på plats, via pålitliga partner, i nära samverkan med lokalbefolkningen, flexibelt. Bra humanitärt bistånd ges på många sätt. Infrastruktur och psykologiskt stöd är ofta parallella. Trygghet från våld och människohandel är lika viktigt som en skolbänk. Fred och försoning är minst lika viktiga för utveckling som den traditionella hjälpen. Och i alla lägen är nyckeln det lokala ägandet, kunskap och erfarenhet och engagemang just där givarens pengar ska verka. Bra bistånd är inte pengar i sig - eller hjälp. Utan att påverka strukturer och skapa förutsättningar för en varaktig förbättring. Vi vet att människan tar sig tillbaka även ur de mest hopplösa haverier. Med rätt hjälp. Och utan att på något sätt förtiga svårigheterna med att jobba i länder som Haiti, Somalia, Burma, Kongo etc, etc... - vad är alternativet? Ska vi inte försöka, ska vi lämna dem i sticket? Det hade nog Gustav tyckt varit fegt. Finn Norgren Generalsekreterare Stiftelsen Radiohjälpen 4

5 En 73-årig historia Stiftelsen Radiohjälpen drivs av Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Uppgiften är att samordna bolagens insamlingsverksamhet för humanitära ändamål. Det innebär enkelt uttryckt två saker: Att samla in pengar till goda ändamål; att informera om varför och hur. Hösten 2009 fyllde vi 70 år. Den första insamlingen i svensk radio skedde redan Under appellen Det stora uppbådet drog dåvarande Radiotjänst igång en julinsamling för beredskapsmännen och deras anhöriga. En radioinsamling var då nytt och oprövat men inbringade nära tre miljoner kronor (1939 års penningvärde) efter tre veckor. Sedan dess har Radiohjälpen varit kanalen för Sveriges Radios och sedan även Sveriges Televisions engagemang i humanitära frågor här hemma och utomlands. Radiohjälpen erhöll sitt välkända insamlingskonto år Några viktiga årtal: 1946 Hjälp till Europas flyktingar 1950 Poliokampanj 1953 Översvämning i Holland, Radiohjälpens första stora katastrofinsats 1956 Invasionen av Ungern 1959 Världsflyktingåret 1960 Jordbävningen i Agadir i Marocko 1966 Översvämningar i Italien 1967 Insamling för neurosedynbarn i Sverige och krigsoffer i Vietnam 1968 Inbördeskriget och svälten i Biafra 1969 Första Röda Fjädern insamlingen som handlade om cancer 1972 Den mänskliga katastrofen i det nya landet Bangladesh 1973 En kampanj för Vietnamkrigets offer 1977 Postverket och Radiohjälpen inleder ett alltjämt pågående samarbete Katastrofhjälp till Algeriet och Östafrika 1985 Live Aid, den globala solidariteten mot svält 1985 Kampanjen Flykting Jordbävningen i Armenien 1990 Stöd till barnhemsbarnen i Rumänien 1992 Flyktinghjälp i Somalia och stöd till Baltikum 1993 Krigets offer i f d Jugoslavien 1994 Flyktinghjälp efter folkmordet i Rwanda 1997 En insamling för Världens Barn organiseras, från 2000 är den årligen återkommande 1997 Kronprinsessan Victorias Fond etableras för stöd till funktionshindrade barn och unga 2004 Tsunamin i Sydostasien initierar en länge pågående kampanj 2005 Jordbävningen i Kashmir 2008 Cyklonen i Burma: Världens Barn för 10:e gången; Musikhjälpen starar 2009 Krigets offer i Gaza; två temaveckor i SR och SVT för Världens Barn 2010 Jordbävning i Haiti; översvämning i Pakistan 2011 Svälten i Östafrika 5

6 Så arbetar Radiohjälpen idag Det har kallats världens mest kända insamlingskonto Möjligen svårbevisat men nog är det sant för Sverige. Till kontot inflyter en ständig ström av bidrag till vitt skilda humanitära ändamål. Givarnas gåvor är ofta öronmärkta och pengarna placeras då under olika titlar för att snabbt kunna betalas till önskade ändamål. Men oberoende av vem som står som mottagare: Själva kontonumret är idag i sig en garant för att medlen används effektivt och meningsfullt. Pengarna fördelas i första hand vid årets fyra styrelsemöten men akuta ärenden kan avgöras däremellan. Organisationer, föreningar och insamlingsstiftelser ansöker om medel via särskilda formulär där såväl formella krav på sökanden ställs liksom på ingående beskrivning av ändamålen. Olika insamlingsvägar Förutom appeller vid katastrofer är de mest uppmärksammade kampanjerna Världens Barn, som kulminerar i mitten av oktober och insamlingen i samband med Kronprinsessan Victorias födelsedag på Öland den 14:e juli samt under 2011, för fjärde gången, Musikhjälpen. De övriga kanalerna för insamling är: - Melodifestivalen Vid de fyra deltävlingarna liksom under finalen erbjuds sedan flera år tittarna som vill rösta två telefonnummer av SVT, båda registrerar röstning på en viss artist/låt men det ena numret kostar 9.90 per samtal och ger Radiohjälpen Direkt innan varje program sänds Radiohjälpens appeller inbringade Melodifestivalen kronor. Pengarna gick både till internationell verksamhet och till aktiviteter för vuxna med funktionsnedsättning. Ytterligare SVT- och SR-program har under året i mindre omfattning arrangerat telefonröstning via ett nummer som kostar Postogram Vid försäljning av kort med s k postogrammotiv går en del av intäkterna till Radiohjälpen, ifjol kronor (2010: kronor; 2009: kronor; 2008: kronor; 2007: kronor). Genom åren har det blivit 110,5 mkr. När de först utkom 1977 kostade ett postogram 11 kronor, sedan 2005 är priset 49 kronor inklusive porto. Posten gav ut några nya postogrammotiv De säljs sedan 2002 genom Postens återförsäljare som ICA, Coop och på landets Postcenter. - Testamenten Ett flertal större och mindre testamentsgåvor brukar varje år tillfalla verksamheten, såväl med uttryckliga önskemål om användandet som ett allmänt stöd. Testamenterade gåvor uppgick under året till kronor. Av dem var: testamenterade till insamlingen för Världens Barn; testamenterade till Kronprinsessan Victorias fond; Jämfört med åren innan var det här betydligt lägre summor. 6

7 Tillbaka i skolan trots att aids slog sönder familjen Tikhala Jula är bara 12 år men har redan genomlevt mer än de flesta av oss hinner med under en livstid. Hon träffade aldrig sin mamma. Båda föräldrarna försvann tidigt i aids. Tikhala växte upp hos mormor Hilda Chopwere i Nsondole på en vacker, vidsträckt slätt i södra Malawi. Den är bördig men tättbefolkad. Till att börja med mäktade mormor med Tikhala och hennes båda syskon, hon kunde gå i skolan. Men sen fick Hilda ta hand om tre barn till när även Thikalas tre kusiner förlorade båda föräldrarna. - Jag bakade barkbröd och grävde efter rötter för att kunna hålla liv i allesammans, berättar Hilda. Så Tikhala fick sluta skolan, hon var tvungen att hjälpa till med försörjningen och försöka odla på dagarna. Alla bor i ett rum och när mörkret faller kl sex finns det ingen fotogenlampa att studera vid. Men en dag knackade Edith Yasini på dörren. Hon är ordförande i en lokal Mothers Group, frivilliga kvinnor som utbildats av svenska IM, Individuell Människohjälp. De går runt i byarna och letar efter flickor som ramlat ur skolan. Flickor som gifts bort, blivit med barn på tok för tidigt, måste vara hemma för att arbeta. Thikala fick skoluniform och en ryggsäck full med böcker och pennor, Hilda hjälp med skolavgift och jordbruket. Nu går alla sex barnen i skolan så Hilda hinner med att odla tillräckligt. Under två år har denna kampanj vandrat över slätten och fått med sig alla. Föräldrar, byäldste, de mest konservativa av pappor. Här finns en stark gemensam beslutsamhet att få alla flickor igenom även gymnasiet, att tonåringar inte ska gifta sig, att flickorna ska våga skaffa sig utbildning och fatta egna beslut. Och ta sin självklara plats redan i skolan. - Förr vågade tjejer aldrig säga något i skolan, säger Thikala. Nu är vi precis lika bra och starka som killarna. 7

8 Förvaltning av medlen Mellan fördelningstillfällena finns de insamlade pengarna placerade i räntebärande papper, enligt en av styrelsen godkänd finanspolicy, som arbetades fram under år 2005 tillsammans med Nordea Markets. Policyn godkänner placeringar för att maximera avkastningen utan att på något sätt äventyra de nominella beloppen. Radiohjälpen spekulerar aldrig i aktier eller liknande utan arbetar med en mer eller mindre garanterad avkastning i framförallt s k certifikat som ger en fast ränta under ett mindre antal månader. Vid testamentering av värden som lägenheter, aktier och liknande säljs dessa av, genom juridiska ombud. Radiohjälpen förfogar över tio miljoner kronor i s k stiftarkapital, vilket inte ska användas inom verksamheten. Under 2007 placerades medlen i längre perioder för att ge högre avkastning. Samma principer gäller här att beloppen är garanterade. Avkastningen sker via skilda placeringsformer med olika terminer, från ett till fem år. Under 2011 förföll fem placeringar på totalt 10 mkr. Två hade placerats 2007, de andra låg på kortare terminer och hade omplacerats under de senaste åren. Ränteintäkten blev totalt kronor. Placeringar framgår av sidorna i Årsredovisningen. Administration Löner, ekonomihantering och all annan administration och kontorskostnader bekostas av ränteintäkter. Ränteintäkterna åren innan 2009 har gett ett ackumulerat överskott av räntor, som balanserade 2011 års låga intäkter. Radiohjälpen bedriver inget aktivt placeringsarbete, principen är att insamlade medel under den korta period de finns inom det svenska banksystemet ska generera räntor som bekostar kansliet. Den kostnaden motsvarade under året 3,3 procent av insamlade medel. Dessa finansierar därutöver vissa kostnader för insamling och information, totalt blir summan av s k administrations- och insamlingskostnader 6,7 procent. Radiohjälpens kansli hade 2011 fyra anställda på 3,7 tjänster. Kontroll och redovisning Varje enskilt internationellt projekt som beviljas medel regleras i ett avtal mellan Radiohjälpen och organisationen. Här stipuleras tidpunkt när projektet ska redovisas med avstämning av budgetutfall. I redovisningen ingår även granskning av en auktoriserad/godkänd revisor. För de internationella projekten gäller att resultaten ska beskrivas både på kort och lång sikt. Medel till internationell verksamhet beviljas endast ideella föreningar, stiftelser och organisationer som innehar ett av Svensk Insamlingskontroll (tidigare namn Stiftelsen för Insamlingskontroll, SFI) utfärdat 90-konto. Även de ideella föreningar som erhåller stöd till funktionshindrade med hemvist i Sverige avkrävs redovisning av insatsen styrkt av föreningens revisor. 8

9 Radiohjälpens kansli har en nära dialog med mottagarna med ambitionen att trygga en hög kvalité på såväl ansökningar som redovisningar. Flertalet internationella verksamheter är fleråriga och då förväntas organisationen inkomma med en årlig delrapport. Många mottagare av medel rapporterar kontinuerligt via t ex egna nyhetsbrev och andra publikationer eller reserapporter. Det är också vanligt att organisationerna bjuder in Radiohjälpens kansli till möten och seminarier och tar initiativ till att träffa representanter från mottagarländerna på besök i Sverige. En del av kansliets vardag är att ta ställning till ansökningar om att inkomma med försenad redovisning eller att omfördela medel inom eller mellan olika projekt. En stor mängd humanitära insatser sker i konfliktområden eller på platser som drabbats av katastrofer som slagit ut infrastruktur och kommunikationer. Det finns ofta goda skäl för att redovisningar då inte kan bli klara på utsatt tid. Men genom den nära dialogen kan Radiohjälpen följa utvecklingen och informellt hållas informerad och ha överblick av insatserna även när formell slutredovisning med revision försenas. Generellt följer avrapporteringen väl uppsatta tidsramar och krav. Vid ett flertal tillfällen under året har organisationer ansökt om omfördelning av medlen. Det handlade oftast om mindre summor inom ett projekt där t ex en gren av verksamheten blivit billigare än beräknat medan en annan blivit dyrare på grund av t ex höjda materielpriser. Ibland godkänner Radiohjälpen att ej förbrukade medel fortsatt används inom ett pågående projekt. Vid ett par tillfällen har ansökningarna avgjorts av styrelsen när det gällt större belopp. Det förekommer också regelbundet att pengar återbetalas när förutsättningarna förändrats så att projektmedlen inte behövt utnyttjas till fullo, t ex vid valutaförändringar. Eventuella ränteintäkter som genererats överförs även då till Radiohjälpen. Radiohjälpen är inte med i FRII, Frivilligorganisationernas insamlingsråd, eftersom vi inte bedriver egen praktisk verksamhet utan fördelar pengarna vidare. Men vi har nära kontakt och framhåller FRII:s etiska kod i t ex dokumenten nedan under Kriterier och riktlinjer. Radiohjälpen har även god kontakt med den privata organisationen Charity Rating, som analyserar och bedömer ideella organisationer och här har gett Radiohjälpen högsta klassning för transparens och information. Inför 2010 initierades en dialog med FAR-SRS, den svenska revisionsbranschens egen organisation. FAR-SRS har tagit fram manualer och rekommendationer för standard för att ytterligare höja kvalitén på revision inom den ideella sektorn. I samråd med FAR-SRS och Radiohjälpens egna revisorer har instruktionen för hur erhållna medel ska revideras, uppdaterats inför det att ett digitalt ansöknings- och redovisningssystem införs fullt ut under

10 - Avrapportering Radiohjälpen mottar varje år ett mycket stort antal internationella projektredovisningar. Förutom fem kompletterande rapporter från tsunamin-arbetet inkom 136 redovisningar från 50 organisationer. För äldre medel, beviljade 2008, kvarstår åtta olika projekt att slutredovisa. Några pågår alltjämt, flertalet har delredovisats och revision pågår i flera fall. Av projekt som fick stöd 2009 återstår 23 projekt om 18 mkr att slutredovisa. Även här gäller att flera projekt alltjämt pågår och/eller är på väg att slutrapporteras. - Egen bedömning Radiohjälpens styrelse utvärderar fortlöpande effekterna av stödet till internationell verksamhet utifrån stiftelsens stadgar/kriterier/riktlinjer och eventuella förändringar i mottagarländerna. Den samlade erfarenheten inom vårt nätverk av svenska humanitära organisationer är också en del av underlaget för styrelsens bedömningar. Under året rapporterade Radiohjälpens generalsekreterare Finn Norgren från resor i Mali/Burkina Faso och Malawi om effekterna av det stöd som ges till flera svenska organisationer. Varumärket Under 2007 tog Radiohjälpen, tillsammans med mediabyrån Åkesson & Curry, fram en egen logotype och en grafisk profil för t ex brevpapper och andra trycksaker. Samtidigt gjordes en analys av varumärket, dess styrka och eventuella svagheter. Arbetet syftade till att trygga Radiohjälpens mycket goda förtroende hos allmänheten och ytterligare stärka varumärket bl a genom att definiera vilka budskap och kärnvärden som är speciella jämfört med andra organisationers. Diskussionen utmynnade i en devis för att beskriva och även särskilja stiftelsen: Radiohjälpen är en nationell, trovärdig arena för information och insamling som bygger på medmänsklighet. Sedan dess har logotypen och budskapet om en nationell arena fortsatt etablerats. Genom utvecklingen av kampanjen Världens Barn i SVT:s och SR:s utbud och den nya verksamheten Musikhjälpen har intresset för Radiohjälpen ytterligare stärkts, inte minst inom yngre målgrupper som växt upp med kommersiell radio och TV. Under 2011 initierade Radiohjälpens styrelse ett arbete med att dels utvärdera målsättningen från 2007, dels gå vidare med framförallt tanke på sociala medier och snabbt förändrade konsumtionsvanor när det gäller media i vid mening. Det resulterade i en Färdplan som avser att successivt stärka varumärket ytterligare (se även Verksamhetsplan 2012). Webbarbete I november 2008 sjösattes en helt ny hemsida. Den återfinns via programbolagens hemsidor och ingår rent tekniskt i SVT men finns sedan dess i ett eget fönster och inte som en del av SVT:s hemsida. Ambitionen är inte primärt att vara en nyhets-site utan att ge en tydlig och överskådlig presentation av Radiohjälpens breda verksamhet, där de tre olika huvudområdena (se nedan) lyfts fram. Sidorna är därför grafiskt enkla och överallt finns länkar så att besökaren lätt hittar till de olika avdelningarna. Sökande organisationer och föreningar, liksom privatpersoner, ska direkt se länkar till anvisningar och formulär för att både ansöka om medel och ge gåvor. Hemsidan länkar till ett stort antal egna filmer från olika projekt via tjänsten för SVT Play. 10

11 De kunde stanna trots att glaciärerna smälter När morgonsolen börjar ta ordentligt genom det tunna ozonlagret smälter nattfrosten så att Anacleto Churo och hans fru Pastora Mamani kan släppa ut sina 250 alpacka, lamans lilla kusin som ger världens finaste ull. Det är en stilla, vacker och tidlös bild men här är det inte alls som förr på meters höjd i södra Peru. - Det regnar ju inte längre, säger Anacleto. Och glaciärerna försvinner. Så betesmarkerna håller på att ta slut. Frågan är om klimatförändringarna är lika dramatiska någonstans på jorden. En folkvandring pågår, från Anderna där människor inte längre klarar sig ned till öknen mellan bergen och Stilla havet. I en canyon nära parets alpackasluttning ringlar en isklar å som så småningom blir till floden Majes. Nere på den sterila slätten göder den långt senare - än så länge - ett enormt system av konstbevattning, en ny värld, nya städer och ändlösa odlingar, som ska ta hand om alla dem som flyr bergen. Andra drar till storstaden Arequipa som upplever en ekonomisk boom, mycket tack vare den framgångsrika gruvnäringen. Men gruvorna behöver också vatten för att fungera. Och när vattnet alls inte räcker åt alla blir det konflikt, ibland så konkret att bönder på slätten stjäl vatten av varandra. Men framförallt resulterar den snabba migrationen i social obalans och stora problem där familjer slås sönder och många barn far illa. Svenska Kyrkan och Svalorna jobbar båda med att hjälpa människor att landa, få ordning på sina nya liv, få utbildning och inkomster. Och kyrkans partner hjälper även dem som blir kvar här uppe. - Det var helt nödvändigt för vår överlevnad att få lära oss nya metoder för jord och djurhållning, säger Anacleto Vi har bildat föreningar och lärt oss samverka för att sälja ullen och säkra vattentillgång och bättre sanitet. Ja, trots att vår lilla nisch krymper har vi fått bättre levnadsförhållanden tack vare det här projektet. 11

12 Så används pengarna Radiohjälpens arbete är idag definierat till tre huvudsakliga områden: a) traditionella kampanjer vid internationella katastrofer; b) varaktiga internationella humanitära insatser i projektform med starkt barnfokus; c) Kronprinsessan Victorias fond och övriga insatser för funktionshindrade inom Sverige; Internationellt erhöll 55 organisationer medel till 143 projekt. 13 organisationer fick dessutom medel för 19 olika katastrofinsatser, varav 11 i Östafrika. Under de senaste åren har pengarna fördelats mellan verksamheter i: Geografisk fördelning Afrika Asien Afrika/Asien - global vaccinationskampanj 1 1 Latinamerika Östeuropa Mellanöstern Europa katastrofinsatser Afrika (2011 samtl svälten i Östafrika) Asien Latinamerika Mellanöstern Europa Kriterier och riktlinjer Totalt Sedan november 2007 har Radiohjälpen en mer detaljerad policy för den internationella verksamheten med kriterier och prioriteringar. Två dokument antogs då av styrelsen som under 2011 tillsammans med stadgarna, varit vägledande för fördelning av medel: Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd ; som stipulerar vilka organisationer och vilken typ av bistånd som Radiohjälpen ska samverka med och stödja samt hur ansökningar och redovisningar ska hanteras; och Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål, som bygger på det första dokumentet och mer i detalj beskriver prioriterade verksamheter, länder och krav för att få projektstöd; I dokumenten betonas att grunden för verksamheten är att stödja internationellt humanitärt arbete där bredden och mångsidigheten i Radiohjälpens nuvarande arbete behålls. Via internationell verksamhet ska därutöver främjas solidaritet och biståndsvilja i Sverige. Stödet ska dessutom ge möjlighet för en återkoppling i programbolagens verksamhet. 12

13 Radiohjälpens betydelse för de många små organisationerna framhålls. Det är ett dilemma att balansera stora och små organisationer men just bredden är en del av Radiohjälpens identitet och styrka. De båda dokumenten kan rekvireras från kansliet. - Omkostnader Ett insamlingskonto som inleds med siffrorna 90 är det närmaste en ideell organisation kommer någon form av officiellt kvitto på sin status. För att få behålla ett sådant 90-konto kräver Svensk Insamlingskontroll att maximalt 25% av intäkterna används för administration och omkostnader, resten måste gå till den ideella verksamheten. Radiohjälpens partners siffror ligger lägre. Normalt accepteras 7% vid internationella insatser och de ska täcka organisationens alla administrativa kostnader inklusive löner, uppföljning, kontroll och revision. För de organisationer som ingår i kampanjgruppen för Världens Barn är taket högre, 15%. Men då ingår även samtliga omkostnader för den s k Riksinsamlingen, den omfattande apparat som mobiliserar runt människor i landets samtliga kommuner. Katastrofhjälp Svälten på Afrikas Horn var inte på något sätt en plötslig katastrof men ökande flyktigströmmar från Somalia in i Kenya och Etiopien gjorde den under sommaren akut. Några dagar efter det att Radiohjälpen gått ut med en appell i juli inträffade tragedin på Utöya, som förstås helt kom att dominera massmedia. Insamlingen för Östafrika tog dock fart under augusti, bl a efter en särskild satsning av radions P3. En eftermiddags direktsändning kompletterades med att artisten Petter samlade 16 andra musiker som, medan sändningen pågick, producerade en direktskriven sång. Den spelades sedan flitigt i P3 och kunde laddas ned mot en avgift, som tillföll insamlingen. Spontana gåvor fortsatta att strömma till under hösten, så att appellen för Afrikas Horn till slut närmade sig tio mkr. Pengarna fördelades mellan nio organisationer, även för arbete inne i Somalia. Här krävde Radiohjälpens styrelse extra utförlig beskrivning av organisationens möjligheter av att fungera på plats och kontrollera och följa upp insatsen. Fler naturkatastrofer inträffade under året men i samråd med andra organisationer avstod Radiohjälpen från riktade insamlingar eftersom länderna själva, tillsammans med utlovad hjälp ur katastroffonder, ansågs ha tillräckliga resurser. De spontana gåvor som ändå givits, t ex för jordbävningsoffer i Japan, har förts vidare till relevant organisation på plats. Den stora insamlingen under 2010 efter jordbävningen på Haiti möjliggjorde även i fjol att fyra organisationer fick medel för den fortsatta återuppbyggnaden. Fem organisationer fick stöd för arbete i Pakistan och Sri Lanka efter översvämningar. - Tsunamin Radiohjälpens ojämförligt största enskilda insamling någonsin är den efter tsunamin i Sydostasien annandagen Totalt inbringade den 375 mkr. Genom att medel, som av olika skäl ej behövt förbrukas, kunde omfördelas under 2009 pågår alltjämt en del kompletterande arbete, i huvudsak på Sri Lanka där återuppbyggnaden påverkats av såväl inbördeskriget som översvämningen vid årsskiftet 2010/11. Uppföljning, redovisning och revidering efter tsunamin är i övrigt i huvudsak avslutad. En generell slutsats är att återuppbyggnaden efter tsunamin har gått anmärkningsvärt bra. I 13

14 världens största hjälpinsats någonsin fick annars en del stora organisationer hård kritik pga bristande lokal förankring och kunskap. Men här förefaller Radiohjälpens ytterst starka krav borga för att pengarna verkligen hamnade rätt och gjorde nytta. Tsunamikusterna vi själva besökt präglas idag av nya prydliga hem och byar, reparerad infrastruktur, öppna skolor och människor i arbete på bl a guppande rader av färgglada fiskebåtar. Ett mycket starkt intryck är den påtagliga psykologiska skillnaden mellan Aceh och Sri Lanka. Trots att infrastruktur och vardagsliv på Sri Lanka synes relativt normala har kriget traumatiserat människor så att de inte riktigt orkar bearbeta upplevelserna av tsunamin utan alltjämt mår påfallande dåligt. Men folk i Aceh säger: The tsunami was a blessing, vi fick både återuppbyggnad och fred. Världens Barn Världens Barn är Radiohjälpens största kampanj, som nu arrangerades för trettonde gången. Här lever verkligen devisen om att vi och programbolagen erbjuder en nationell arena för engagemang och stöd. - Fördelning av 2010 års insamling Under året fick 51 organisationer medel till 117 olika projekt som långsiktigt ger barn chansen till en bra och värdig tillvaro. Kampanjgruppens 12 organisationers öronmärkta andel var kronor. Radiohjälpens andel var Ytterligare medel anslogs till VB-projekt ur andra fonder. Kampanjgruppen erhöll ytterligare kronor, främst för katastrofinsatser. De övriga 39 organisationer, som fick del av VB-medlen, erhöll totalt kronor ur kampanjen. Dessutom erhöll 6 av dem kronor för katastrofarbete och ytterligare 10 bland dem fick medel ur insamlingen Musikhjälpen. På sidorna framgår vilka organisationer som delade på medlen från 2010 års insamling. Exempel på projekt redovisas f ö på Radiohjälpens hemsidor svt.se/radiohjalpen års insamling De många TV- och radioprogram som uppmärksammade Världens Barn bidrog i hög grad till att kampanjen blivit en bred angelägenhet inom hela public service begreppet. Målet var satt till 80 miljoner kronor, vilket grundades på insamlingsresultatet 84 mkr Prognosen efter kampanjkulmen i oktober var 79 mkr men slutsiffran stannade vid 76,7. Bakom differensen låg flera faktorer: Betydligt fler än vanligt, som ringt in gåvor, tycks sedan inte ha betalat när de väl fick sina inbetalningstalonger; en överraskande stor andel av dessa visade sig ha hemliga telefonnummer och kunde alltså inte nås av talongutskicket; en del av pengarna som donerades var öronmärkta Östafrika. Den största enskilda delen av insamlingsresultatet, 40 mkr, noterades av Riksinsamlingen som kulminerade lördagarna den 8 respektive 15 oktober. Sorsele vann åter kommunkampen framför den även mångåriga tvåan Öckerö men många andra mindre kommuner växer starkt år från år. De här båda kommunerna passerade f ö åter gränsen 100 kr insamlade per invånare. Sörmland slog rekord igen som bästa län. Och flera större städer visar en positiv trend, så även Stockholm efter det att kampanjgruppen satsat extra mycket här. Världens Barn är inte minst en unik kraftsamling av det ideella Sverige frivilliga mobiliserades på gator och torg. Synergin mellan programbolagen, Radiohjälpen och de 14