Så används pengarna 12 - Kriterier och riktlinjer 12 - Katastrofhjälp 13 - Världens Barn 15 - Kronprinsessan Victorias Fond 19 - Musikhjälpen 22

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2010

2 Innehåll Sid Därför gör varje insamlad krona verklig nytta 4 En 72-årig historia 5 Så arbetar Radiohjälpen idag 6 - Olika insamlingsvägar 6 - Förvaltning av medlen 8 - Administration 8 - Kontroll och redovisning 9 - Varumärket 10 - Webbarbete 11 Så används pengarna 12 - Kriterier och riktlinjer 12 - Katastrofhjälp 13 - Världens Barn 15 - Kronprinsessan Victorias Fond 19 - Musikhjälpen 22 Reportage- och uppföljningsresor 25 Styrelsen 30 Inför verksamheten Ekonomi 31 - Kansli 32 - Kampanjer 33 Årsredovisning 35 Foto på första sidan: She works harder than most of the men, with a continuous smile on her face, skriver Hoppets Stjärnas lokale medarbetare i den lilla staden Dano där den förstörda skolan byggs upp igen efter Haitis jordbävning. Louise Rose Marie Jasmin, 46, har fem barn med maken Fomebien, som är rullstolsbunden. Familjen levde av hennes handel på marknaderna i byn och inne i Port-au-Prince, nu är allt sådant borta. 11-årige Michel bröt benen och linkar på kryckor, annars blev ingen av dem skadad. I m proud to be part of the reconstruction team. This helps me and the family, the school kids, the whole community, säger Louise. 2

3 Monotona, vaggande rörelser där man om och om igen måste återfinna balansen stimulerar de områden i hjärnan där inlärningsreceptorerna finns. Så förklaras vad som händer när ett barn med en funktionsnedsättning sätter sig på hästryggen. Den som rider tar reflexmässigt över hästens rörelser och tvingas till vissa ställningar. Kroppen rätas upp, belastning och balans och jämvikt blir en annan, armar och ben sträcks och får en bättre symmetri. Hästen beskrivs även som ett terapeutiskt medium, som tränar ryttarens koncentration, koordination, sociala kontakter, självkänsla och självförtroende, mod och vilja. Nicole, 10 år: - Jag blir så glad i hela kroppen av att få rida, pyssla och gosa med hästarna Nicole har en muskelsjukdom kallad spinal muskelatrofi. Men varje lördag lämnar hon den på marken och sätter sig i sadeln, helst på älsklingshästen Manna. Hon är påtagligt stolt över att ha klarat sitt första ridmärke. Och föräldrarna berättar hur de rent ridtekniska framstegen syns men kanske än mer syns hur detta stärkt Nicoles självkänsla och självförtroende. Lunk i Krings ridförening på Lovön är en av många som med hjälp av Kronprinsessan Victorias fond ger barn med ett hinder chansen att på egen hand motionera, komma ut i skog och mark, träffa nya vänner, få en motivation och en styrka som hjälper dem även i vardagen. Förutom att just närheten till ett djur ger en speciell upplevelse och starka band. Redovisningen av pengarna ur fonden beskriver inte bara hur de skänker stor glädje och en aktiv fritid utan även bygger mental styrka och visar hur kapabla barn och ungdomar med ibland mycket svåra funktionsnedsättningar faktiskt är. 3

4 Därför gör varje insamlad krona verklig nytta Snön faller ymnigt på stretande Malmöbor med uppseendeväckande mängder julklappar. Men alla stannar till, åtskilliga kommer fram till luckan och pillrar in ett bidrag. De flesta skriver också, med stelnande bläck och fingrar, ned en låtönskning. Det är lördagen före jul. Mitt i stan står SR:s och SVT:s nu riksbekanta speldosa, den glasbur där Musikhjälpen väller fram under sex dygn. Jag sitter i luckan, dvs har jouren som en av många organisationsföreträdare som tar emot pengar kontant. Två musiker drar en sladd och kollar ljud, världsartisten Robyn ska strax sjunga intill. Då kommer två små flickor fram, en mamma bakom, med ett tjockt kuvert som vi med viss möda får in genom luckan. I kuvertet ligger buntar med tjugor och femtiolappar. De har skrivit en hälsning från hela klass 5 C i en Malmö-skola, i korthet: Vi har samlat länge till en klassresa men sen när vi hörde om barnen som är till salu så tänkte vi att de behöver pengarna mycket mer, vi har det så bra ändå. Året började med att Haiti skakade sönder, slutade med klass 5 C. Det finns ett samband. Människor berörs av andra människor. På bara några dagar gav svenskar många miljoner för den återuppbyggnad som alla insåg skulle blir oerhört svår i det redan tidigare korrupta och nedgångna Haiti. Sen dess har vi ofta kunnat läsa att hjälpen inte kommer fram. Men vilken hjälp? Politikers storartade löften vid s k donor conferences brukar inte precis alltid infrias. FN-organ, stater och organisationer som dundrar in på platser där de inte tidigare arbetat brukar köra tämligen fel. I fjol lämnade 58 svenska organisationer 162 rapporter från internationella projekt, även de första insatserna på Haiti. Totalt redovisades hur Radiohjälpskronor använts. Väldigt varierat men alltid på samma grund: En stark förankring på plats, via pålitliga partner, i nära samverkan med lokalbefolkningen, flexibelt. Bra humanitärt bistånd ges på många sätt. Infrastruktur och psykologiskt stöd är ofta parallella. Trygghet från våld och människohandel är lika viktigt som en skolbänk. Fred och försoning är minst lika viktiga för utveckling som den traditionella hjälpen. Och i alla lägen är nyckeln det lokala ägandet, kunskap och erfarenhet och engagemang just där givarens pengar ska verka. När de tillfälligt uppdykande organisationerna försvinner från t ex Haiti (samtidigt med TV-kamerorna) så arbetar de etablerade träget vidare när den akuta fasen övergår i långsiktig återuppbyggnad. Våra partner på plats hjälper människor med att både hantera sina upplevelser och bli självförsörjande igen. För även ur de mest hopplösa haverier tar sig människan tillbaka. Med rätt hjälp. Men i Haitis kaos är förstås den ständiga frågan: Lönar det sig, gör pengarna nytta, i hög grad relevant. Positiva rapporter från våra partner förmörkas av annat som mest är svart. Dock: Vad är alternativet? Ska vi inte försöka, ska vi lämna dem i sticket? Det hade klass 5 C tyckt varit utomordentligt fegt. Finn Norgren Generalsekreterare Stiftelsen Radiohjälpen 4

5 En 72-årig historia Stiftelsen Radiohjälpen drivs av Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Uppgiften är att samordna bolagens insamlingsverksamhet för humanitära ändamål. Det innebär enkelt uttryckt två saker: Att samla in pengar till goda ändamål; att informera om varför och hur. Hösten 2009 fyllde vi 70 år. Den första insamlingen i svensk radio skedde redan Under appellen Det stora uppbådet drog dåvarande Radiotjänst igång en julinsamling för beredskapsmännen och deras anhöriga. En radioinsamling var då nytt och oprövat men inbringade nära tre miljoner kronor (1939 års penningvärde) efter tre veckor. Sedan dess har Radiohjälpen varit kanalen för Sveriges Radios och sedan även Sveriges Televisions engagemang i humanitära frågor här hemma och utomlands. Radiohjälpen erhöll sitt välkända insamlingskonto år Några viktiga årtal: 1946 Hjälp till Europas flyktingar 1950 Poliokampanj 1953 Översvämning i Holland, Radiohjälpens första stora katastrofinsats 1956 Invasionen av Ungern 1959 Världsflyktingåret 1960 Jordbävningen i Agadir i Marocko 1966 Översvämningar i Italien 1967 Insamling för neurosedynbarn i Sverige och krigsoffer i Vietnam 1968 Inbördeskriget och svälten i Biafra 1969 Första Röda Fjädern insamlingen som handlade om cancer 1972 Den mänskliga katastrofen i det nya landet Bangladesh 1973 En kampanj för Vietnamkrigets offer 1977 Postverket och Radiohjälpen inleder ett alltjämt pågående samarbete Katastrofhjälp till Algeriet och Östafrika 1985 Live Aid, den globala solidariteten mot svält 1985 Kampanjen Flykting Jordbävningen i Armenien 1990 Stöd till barnhemsbarnen i Rumänien 1992 Flyktinghjälp i Somalia och stöd till Baltikum 1993 Krigets offer i f d Jugoslavien 1994 Flyktinghjälp efter folkmordet i Rwanda 1997 En insamling för Världens Barn organiseras, från 2000 är den årligen återkommande 1997 Kronprinsessan Victorias Fond etableras för stöd till funktionshindrade barn och unga 2004 Tsunamin i Sydostasien initierar en länge pågående kampanj 2005 Jordbävningen i Kashmir 2008 Cyklonen i Burma: Världens Barn för 10:e gången; Musikhjälpen starar 2009 Krigets offer i Gaza; två temaveckor i SR och SVT för Världens Barn 2010 Jordbävning i Haiti; översvämning i Pakistan; Musikhjälpens tema Barn är inte till salu 5

6 Så arbetar Radiohjälpen idag Det har kallats världens mest kända insamlingskonto Möjligen svårbevisat men nog är det sant för Sverige. Till kontot inflyter en ständig ström av bidrag till vitt skilda humanitära ändamål. Givarnas gåvor är ofta öronmärkta och pengarna placeras då under olika titlar för att snabbt kunna betalas till önskade ändamål. Men oberoende av vem som står som mottagare: Själva kontonumret är idag i sig en garant för att medlen används effektivt och meningsfullt. Pengarna fördelas i första hand vid årets fyra styrelsemöten men akuta ärenden kan avgöras däremellan. Organisationer, föreningar och insamlingsstiftelser ansöker om medel via särskilda formulär där såväl formella krav på sökanden ställs liksom på ingående beskrivning av ändamålen. Olika insamlingsvägar Förutom appeller vid katastrofer är de mest uppmärksammade kampanjerna Världens Barn, som kulminerar i mitten av oktober och insamlingen i samband med Kronprinsessan Victorias födelsedag på Öland den 14:e juli samt under 2010, för tredje gången, Musikhjälpen. De övriga kanalerna för insamling är: - Melodifestivalen Vid de fyra deltävlingarna liksom under finalen erbjuds sedan flera år tittarna som vill rösta två telefonnummer av SVT, båda registrerar röstning på en viss artist/låt men det ena numret kostar 9.90 per samtal och ger Radiohjälpen Direkt innan varje program sänds Radiohjälpens appeller inbringade Melodifestivalen kronor. Av dessa tillfördes 2 mkr till insamlingen för Världens Barn medan resten delades mellan internationell verksamhet och aktiviteter för vuxna med funktionsnedsättning. - Dansbandskampen m m På samma sätt som ovan erbjöds tittarna att rösta under SVT-programserien Dansbandskampen som sändes för tredje gången under oktober-december. Intäkterna blev kronor som samtliga tilldelades kampanjen Världens Barn. Ytterligare SVT- och SR-program har under året i mindre omfattning arrangerat telefonröstning via ett nummer som kostar Postogram Vid försäljning av kort med s k postogrammotiv går en del av intäkterna till Radiohjälpen, ifjol kronor (2009: ; 2008: kronor; 2007: kronor; 2006: kronor). Genom åren har det blivit 110 mkr. När de först utkom 1977 kostade ett postogram 11 kronor, sedan 2005 är priset 49 kronor inklusive porto. Posten gav ut några nya postogrammotiv De säljs sedan 2002 genom Postens återförsäljare som ICA, Coop och på landets Postcenter. 6

7 7 Namn och logga dyker upp på många håll runt om i världen

8 - Testamenten Ett flertal större och mindre testamentsgåvor brukar varje år tillfalla verksamheten, såväl med uttryckliga önskemål om användandet som ett allmänt stöd. Testamenterade gåvor uppgick under året till kronor. Av dem var: testamenterade till insamlingen för Världens Barn; testamenterade till Kronprinsessan Victorias fond; Förvaltning av medlen Mellan fördelningstillfällena finns de insamlade pengarna placerade i räntebärande papper, enligt en av styrelsen godkänd finanspolicy, som arbetades fram under år 2005 tillsammans med Nordea Markets. Policyn godkänner placeringar för att maximera avkastningen utan att på något sätt äventyra de nominella beloppen. Radiohjälpen spekulerar aldrig i aktier eller liknande utan arbetar med en mer eller mindre garanterad avkastning i framförallt s k certifikat som ger en fast ränta under ett mindre antal månader. Vid testamentering av värden som lägenheter, aktier och liknande säljs dessa av, genom juridiska ombud. Radiohjälpen förfogar över tio miljoner kronor i s k stiftarkapital, vilket inte ska användas inom verksamheten. Under 2007 placerades medlen i längre perioder för att ge högre avkastning. Samma principer gäller här att de nominella beloppen är garanterade. Avkastningen sker via skilda placeringsformer med olika terminer, från ett till fem år. De tre första placeringarna, på vardera 1 mkr, förföll under 2008 och 2009 och omplacerades. I juni 2010 förföll tre placeringar hos Nordea om vardera 1 mkr, en på 3 år och två på 1,5 år. De gav totalt kronor ränta. Under 2011 avslutas fyra placeringar om totalt 8 mkr varav 5 mkr varit placerade i 4 år mot högre ränta. Placeringar framgår av sidorna 59 i Årsredovisningen. Administration Löner, ekonomihantering och all annan administration och kontorskostnader bekostas av ränteintäkter. Ränteintäkterna åren innan 2009 har gett ett ackumulerat överskott av räntor, som balanserade 2010 års låga intäkter. Radiohjälpen bedriver inget aktivt placeringsarbete, principen är att insamlade medel under den korta period de finns inom det svenska banksystemet ska generera räntor som bekostar kansliet. Andelen kostnad för administration uppgick under året till 3 procent. Därutöver finansierar insamlade medel vissa kostnader för insamling och information, totalt blir summan av administrations- och insamlingskostnader 5,6 procent. Radiohjälpens kansli har fyra anställda på 3,7 tjänster, se även presentation av kansliet under verksamhetsbeskrivning 2011, sidan 32. 8

9 Kontroll och redovisning Varje enskilt internationellt projekt som beviljas medel regleras i ett avtal mellan Radiohjälpen och organisationen. Här stipuleras tidpunkt när projektet ska redovisas med avstämning av budgetutfall. I redovisningen ingår även granskning av en auktoriserad/godkänd revisor. För de internationella projekten gäller att resultaten ska beskrivas både på kort och lång sikt. Medel till internationell verksamhet beviljas endast ideella föreningar, stiftelser och organisationer som innehar ett av Svensk Insamlingskontroll (tidigare namn Stiftelsen för Insamlingskontroll, SFI) utfärdat 90-konto. Även de ideella föreningar som erhåller stöd till funktionshindrade med hemvist i Sverige avkrävs redovisning av insatsen styrkt av föreningens revisor. Radiohjälpens kansli har en nära dialog med mottagarna med ambitionen att trygga en hög kvalité på såväl ansökningar som redovisningar. Flertalet internationella verksamheter är fleråriga och då förväntas organisationen inkomma med en årlig delrapport. Många mottagare av medel rapporterar kontinuerligt via t ex egna nyhetsbrev och andra publikationer eller reserapporter. Det är också vanligt att organisationerna bjuder in Radiohjälpens kansli till möten och seminarier och tar initiativ till att träffa representanter från mottagarländerna på besök i Sverige. En del av kansliets vardag är att ta ställning till ansökningar om att inkomma med försenad redovisning eller att omfördela medel inom eller mellan olika projekt. En stor del av de humanitära insatserna sker i konfliktområden eller på platser som drabbats av katastrofer som mer eller mindre slagit ut infrastruktur och kommunikationer. Det finns ofta goda skäl för att redovisningar inte kan bli klara på utsatt tid. Men genom den nära dialogen kan Radiohjälpen följa utvecklingen och informellt hållas informerade och, enkelt uttryckt, ha överblick av insatserna även när formell slutredovisning med revision försenas. Generellt följer avrapporteringen väl uppsatta tidsramar och krav. Vid ett flertal tillfällen under året har organisationer ansökt om omfördelning av medlen. Det handlade oftast om mindre summor inom ett projekt där t ex en gren av verksamheten blivit billigare än beräknat medan en annan blivit dyrare på grund av t ex höjda materielpriser. Ibland godkänner Radiohjälpen att ej förbrukade medel fortsatt används inom ett pågående projekt. Vid ett par tillfällen har ansökningarna avgjorts av styrelsen när det gällt större belopp. Det förekommer också regelbundet att pengar återbetalas när förutsättningarna förändrats så att projektmedlen inte behövt utnyttjas till fullo, t ex vid valutaförändringar. Eventuella ränteintäkter som genererats överförs även då till Radiohjälpen. Radiohjälpen är inte med i FRII, Frivilligorganisationernas insamlingsråd, eftersom vi inte bedriver egen praktisk verksamhet utan fördelar pengarna vidare. Men vi har nära kontakt och framhåller FRII:s etiska kod i t ex dokumenten nedan under Kriterier och riktlinjer. 9

10 Radiohjälpen har även god kontakt med den privata organisationen Charity Rating, som analyserar och bedömer ideella organisationer och här har gett Radiohjälpen högsta klassning för transparens och information. Inför 2010 initierades en dialog med FAR-SRS, den svenska revisionsbranschens egen organisation. FAR-SRS har tagit fram manualer och rekommendationer för standard för att ytterligare höja kvalitén på revision inom den ideella sektorn. I samråd med FAR-SRS och Radiohjälpens egna revisorer har den revisionsinstruktion, som lämnas inför organisationernas redovisning av erhållna medel, uppdaterats inför införandet av ett digitalt ansöknings- och redovisningssystem under Avrapportering Radiohjälpen mottog ett mycket stort antal internationella projektredovisningar. Förutom åtta kompletterande rapporter från tsunami-arbetet inkom 162 redovisningar från 58 organisationer där projekten tilldelats totalt 101,5 mkr, större delen ur Världens Barn. För äldre medel, beviljade 2007, kvarstår tre olika projekt att slutredovisa. Två har slutrapporterats men revisionen återstår, ett är avslutat och författandet av slutrapporten pågår. Av projekt som fick stöd 2008 återstår 16 projekt om 9,8 mkr, Av projekt som fick stöd 2009 är 29,6 mkr oredovisade av de 96,8 som beviljades. Från insatserna efter tsunamin i Sydostasien 2004 återbetalades en del ej använda medel under De fördelades för ytterligare insatser på Sri Lanka efter inbördeskriget i områden som pga av kriget inte nåtts av stöd för återuppbyggnad i tillräcklig omfattning. De är avsedda att redovisas under Egen bedömning Radiohjälpens styrelse utvärderar fortlöpande effekterna av stödet till internationell verksamhet utifrån stiftelsens stadgar/kriterier/riktlinjer och eventuella förändringar i mottagarländerna. Den samlade erfarenheten inom vårt nätverk av svenska humanitära organisationer är också en del av underlaget för styrelsens bedömningar. Under året rapporterade Radiohjälpens generalsekreterare Finn Norgren från resor i Rwanda/Burundi, Moldavien och södra Indien om effekterna av det stöd som ges till flera svenska organisationer. Varumärket Under 2007 tog Radiohjälpen fram en egen logotype och, tillsammans med mediabyrån Åkesson & Curry, en ny grafisk profil för t ex brevpapper och andra trycksaker. Samtidigt gjordes en analys av varumärket, dess styrka och eventuella svagheter. Arbetet syftade till att trygga Radiohjälpens mycket goda förtroende hos allmänheten och ytterligare stärka varumärket bl a genom att definiera vilka budskap och kärnvärden som är 10

11 speciella jämfört med andra organisationers. Diskussionen utmynnade i en devis för att beskriva och även särskilja stiftelsen: Radiohjälpen är en nationell, trovärdig arena för information och insamling som bygger på medmänsklighet. Sedan dess har logotypen och budskapet om en nationell arena fortsatt etablerats. Genom utvecklingen av kampanjen Världens Barn i SVT:s och SR:s utbud och den nya verksamheten Musikhjälpen har intresset för Radiohjälpen ytterligare stärkts, inte minst inom yngre målgrupper som växt upp med kommersiell radio och TV. Webbarbete I november 2008 sjösattes en helt ny hemsida. Den återfinns via programbolagens hemsidor och ingår rent tekniskt i SVT men finns sedan dess i ett eget fönster och inte som en del av SVT:s hemsida. Ambitionen är inte primärt att vara en nyhets-site utan att ge en tydlig och överskådlig presentation av Radiohjälpens breda verksamhet, där de tre olika huvudområdena (se nedan) lyfts fram. Sidorna är därför grafiskt enkla och överallt finns länkar så att besökaren lätt hittar till de olika avdelningarna. Sökande organisationer och föreningar, liksom privatpersoner, ska direkt se länkar till anvisningar och formulär för att både ansöka om medel och ge gåvor. Hemsidan länkar till ett stort antal egna filmer från olika projekt via tjänsten för SVT Play. Trots tolv minus hade programledaren Jason Diakité publikstöd utanför glasstudion. Men inte minst levde denna julfest på webben, bloggar, facebook och twitter när Musikhjälpen mobiliserade nationen under parollen Barn är inte till salu under sex dygns direktsändning nonstop. 11

12 Så används pengarna Radiohjälpens arbete är idag definierat till tre huvudsakliga områden: a) traditionella kampanjer vid internationella katastrofer; b) varaktiga internationella humanitära insatser i program/projektform med starkt barnfokus; c) Kronprinsessan Victorias fond och övriga insatser för funktionshindrade inom Sverige; Internationellt erhöll 53 organisationer medel till 133 projekt varav 93 helt och 8 delvis finansierades av Världens Barn. 20 projekt var helt finansierade med andra medel men med VB-liknande kriterier. 10 organisationer fick medel för 12 olika katastrofinsatser, varav 9 i Haiti och 3 i Pakistan. Under de senaste åren har pengarna fördelats mellan verksamheter i: Geografisk fördelning Afrika Asien Afrika/Asien - global vaccinationskampanj Latinamerika Östeuropa Mellanöstern Europa katastrofinsatser Afrika Asien Latinamerika Mellanöstern Europa Kriterier och riktlinjer Totalt Sedan november 2007 har Radiohjälpen en mer detaljerad policy för den internationella verksamheten med kriterier och prioriteringar. Två dokument antogs då av styrelsen som under 2010, tillsammans med stadgarna, varit vägledande för fördelning av medel: Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd- riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd ; som stipulerar vilka organisationer och vilken typ av bistånd som Radiohjälpen ska samarbeta med och stödja med pengar samt hur ansökningar och redovisningar ska hanteras och Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål, som bygger på det första dokumentet och mer i detalj beskriver prioriterade verksamheter, länder och krav för att få projektstöd. 12

13 I dokumenten betonas att grunden för verksamheten är att stödja internationellt humanitärt arbete där bredden och mångsidigheten i Radiohjälpens nuvarande arbete behålls. Via internationell verksamhet ska därutöver främjas solidaritet och biståndsvilja i Sverige. Stödet ska dessutom ge möjlighet för en återkoppling i programbolagens verksamhet. Radiohjälpens betydelse för de många små organisationerna framhålls. Det är ett dilemma att balansera stora och små organisationer men just bredden är en del av Radiohjälpens identitet och styrka. De båda dokumenten kan rekvireras från kansliet. - Omkostnader Ett insamlingskonto som inleds med siffrorna 90 är det närmaste en ideell organisation kommer någon form av officiellt kvitto på sin status. För att få behålla ett sådant 90-konto kräver Svensk Insamlingskontroll att maximalt 25% av intäkterna används för administration och omkostnader, resten måste gå till den ideella verksamheten. Radiohjälpens partners siffror ligger lägre. Normalt accepteras 7% vid internationella insatser och de ska täcka organisationens alla administrativa kostnader inklusive löner, uppföljning, kontroll och revision. För de organisationer som ingår i kampanjgruppen för Världens Barn är taket högre, 15%. Men då ingår även samtliga omkostnader för den s k Riksinsamlingen, den omfattande apparat som mobiliserar runt människor i landets samtliga kommuner. Katastrofhjälp Återuppbyggnaden av Haiti skildras delvis som ett misslyckande men det beror förstås på var man tittar. Utanför huvudstaden kan lokala strukturer fungera mycket bättre. I Hesse röjdes ruinhögen efter den gamla skolan och nu har den byggts upp igen, jordbävningssäker. När omfattningen av jordbävningen på Haiti stod klar sände SVT och SR snabbt appeller som vädjade om hjälp. Redan under de två första veckorna av januari utvecklades Haiti till den största enskilda katastrofinsamlingen någonsin, förutom efter tsunamin Bl a donerades 5,5 mkr via sms, något av ett genombrott för denna nya möjlighet. Totalt gav appellen för Haiti 25 mkr. 13

14 Insamlingen efter de enorma översvämningarna i Pakistan gav endast en tiondel av den summan. Andra stora svenska organisationer gjorde samma erfarenhet, Pakistan engagerade inte alls på samma sätt. Det förklarades i allmänhet med skillnaden i massmedial dramaturgi: Jordbävningen var plötslig och direkt synlig, på en plats. Mängder av TV-bilder av en förstörd storstad och ett ofantligt fysiskt lidande med scener som från krigskirurgi grep oss alla starkt. Medan översvämningen var långsam, utbredd, och till en början sades vara hanterbar av landet självt, dessutom med betydligt färre dödsoffer. Men säkert påverkades vi också av rapporterna som beskrev Pakistan som fullständigt korrupt där makthavare själva bidragit till katastrofen genom att leda bort vattnet från egna ägor, där varje ekonomiskt stöd riskerade att hamna fel och där extremister hotade hjälparbetarna. Fler naturkatastrofer inträffade under året men i samråd med andra organisationer avstod Radiohjälpen från riktade insamlingar eftersom länderna själva, tillsammans med utlovad hjälp ur katastroffonder, ansågs ha tillräckliga resurser. De spontana gåvor som ändå givits, t ex för jordbävningsoffer i Chile, har förts vidare till relevant organisation på plats. Under året erhöll 10 organisationer medel för 13 olika akuta insatser. Nio av dem i Haiti, fyra i Pakistan. - Tsunamin Radiohjälpens ojämförligt största enskilda insamling någonsin är den efter tsunamin i Sydostasien annandagen Totalt inbringade den 374 mkr. Genom att medel, som av olika skäl ej behövt förbrukas, kunde omfördelas under 2009 pågår alltjämt en del kompletterande arbete, i huvudsak på Sri Lanka där återuppbyggnaden påverkats av såväl inbördeskriget som översvämningen vid årsskiftet 2010/11. Uppföljning, redovisning och revidering efter tsunamin är i övrigt i huvudsak avslutad. Under visade SVT såväl kvittofilmer och kortare dokumentärer som reportage i nyhetssändningar från Radiohjälpens besök i de fyra värst drabbade länderna. Där skildrades: - Erikshjälpens skolbyggen mm på ö-gruppen Andamanerna i Indien; - Diakonias och dess lokala partners återuppbyggnad på östra Sri Lanka, liksom hur inbördeskriget drabbat befolkningen; - Röda Korsets respektive Insamlingsstiftelsen för Föräldralösa Barns arbete i Thailand, vilket även rapporterades i Sveriges Radio; - Svenska Kyrkan och dess partners omfattande program i Aceh, den allra hårdast drabbade regionen i Indonesien med dödade; En generell slutsats av dessa filmer är att de konfirmerar den bild som ges i de många projektredovisningar som lämnats under åren: Återuppbyggnaden efter tsunamin har gått anmärkningsvärt bra. I världens största hjälpinsats någonsin fick annars en del stora organisationer hård kritik pga bristande lokal förankring och kunskap. Men här förefaller Radiohjälpens ytterst starka krav borga för att pengarna verkligen hamnade rätt och gjorde nytta. Tsunamikusterna vi besökt präglas idag av nya prydliga hem och byar, reparerad infrastruktur, öppna skolor och människor i arbete på bl a guppande rader av färgglada fiskebåtar. 14

15 Ett mycket starkt intryck är den påtagliga psykologiska skillnaden mellan Aceh och Sri Lanka. Trots att infrastruktur och vardagsliv på Sri Lanka synes relativt normala har kriget traumatiserat människor så att de inte riktigt orkar bearbeta upplevelserna av tsunamin utan alltjämt mår påfallande dåligt. Men folk i Aceh säger: The tsunami was a blessing, vi fick både återuppbyggnad och fred. Världens Barn Världens Barn är Radiohjälpens största kampanj, som nu arrangerades för tolfte gången. Här lever verkligen devisen om att vi och programbolagen erbjuder en nationell arena för engagemang och stöd. - Fördelning av 2009 års insamling Under året fick 53 organisationer medel till 101 olika projekt som långsiktigt ger barn chansen till en bra och värdig tillvaro. Kampanjgruppens 12 organisationers öronmärkta andel var kronor, Radiohjälpens andel Ytterligare medel anslogs till VB-projekt ur andra fonder. Kampanjgruppen fick ytterligare kronor av Radiohjälpen, främst för katastrofinsatser i Haiti och Pakistan. De övriga 36 organisationer, som fick del av VB-medlen, erhöll totalt kronor inklusive Radiohjälpens VB-andel. Världens Barn a) 17 VB-org 2009 har utöver sina andelar beviljats: - av återbet VB-medel av RHj-fonden av Musikhjälpen av katastrofmedel Totalt: b) 36 övriga org har beviljats: - av återbet VB-medel av RHj andel av återbet VB-medel av RHj-fonden av Musikhjälpen av katastrofmedel Totalt: På sidorna framgår vilka organisationer som delade på medlen från 2009 års insamling. Exempel på projekt redovisas f ö på Radiohjälpens hemsidor svt.se/radiohjalpen års insamling De många TV- och radioprogram som uppmärksammade Världens Barn bidrog i hög grad till att kampanjen blivit en bred angelägenhet inom hela public service begreppet. Målet var satt till 80 miljoner kronor, vilket grundades på insamlingsresultatet 81 mkr 2008 och att de faktorer som ledde till ett minskat resultat (64,4 mkr) 2009 nu kunde bemästras. 15

16 Totalt nådde Världens Barn kronor inklusive ett tillskott från SVT:s Melodifestivalen på 2 mkr och Dansbandskampen med 1 mkr. Den största enskilda delen av insamlingsresultatet noterades av Riksinsamlingen som kulminerade lördagarna den 9 respektive 16 oktober. Sorsele vann åter kommunkampen men denna gång med minsta möjliga marginal till mångåriga tvåan Öckerö. Båda kommunerna passerade f ö gränsen 100 kr insamlade per invånare. Sörmland slog rekord för ett helt län genom att passera en tia för varje invånare. Världens Barn är inte minst en unik kraftsamling av det ideella Sverige frivilliga mobiliserades på gator och torg. Synergin mellan programbolagen, Radiohjälpen och de deltagande organisationerna och deras kampanjkontor ger hela verksamheten en stark karaktär av vårt motto att vara den nationella arenan. Världens Barn är en över hela landet förenande solidaritetsaktivitet. Kampanjgruppen bestod av Afrikagrupperna, Diakonia, Erikshjälpen, Hoppets Stjärna, IM/Individuell Människohjälp, IOGT-NTO-rörelsen, Kooperation Utan Gränser, Lions, PMU InterLife, Rädda Barnen, Svenska kyrkan och Svenska Röda Korset. De delade på kostnaden för kampanjen i relation till vars och ens garanterade tilldelning av de insamlade medlen. Ett gemensamt kampanjkontor erbjöds som tidigare gratis lokaler i Rädda Barnens huvudkontor i Sundbyberg utanför Stockholm. Projektledare för kampanjarbetet var i år Evy Jonsson. Upplägget av Världens Barn inför utformades av Radiohjälpens styrelse i ett beslut i november 2006 och bekräftades åter av styrelsen ett år senare. Framförallt 2007 men även 2008 beskrevs som omställningsår där en delvis ny organisation för kampanjorganisation och budgetering sjösattes. Målen med förändringen ansågs i och med 2008 års Världens Barn i stort sett ha nåtts: Höjd kvalité på projektansökningar och redovisningar, tydlighet i budgeteringen, möjlighet för flera organisationer att få del av medlen, behovet av att låta fler någon gång få möjlighet att ingå i kampanjapparaten, större engagemang av SVT och SR var första året av sex enligt det upplägg som Radiohjälpens styrelse beslutade om 2009: Varje år utgör 12 organisationer kampanjgruppen, varje år byts 3 av dem ut. Totalt har 21 organisationer bjudits in att någon gång medverka, med ett visst utrymme för att utöka gruppen längre fram. 16

17 Ambitionen är dessutom att alla, som har rätt att söka medel, ska känna sig delaktiga i VBfamiljen. Informationsutskick görs till en mycket vidare krets än kampanjgruppen, alla 21 som finns listade för att någon gång ingå deltar i den referensgrupp där även SVT, SR, kampanjledaren och Radiohjälpen ingår. Insamlingen för Världens Barn kräver en omfattande koordinering. De 12 kampanjorganisationerna har som tidigare haft en representant var i referensgruppen. Gruppen utsåg en mindre styrgrupp som regelbundet träffats med Rädda Barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin som ordförande för båda grupperna. Projektledare för SVT var för tredje året i rad Anette Helenius, som organiserade sin redaktion under våren och sommaren, med Sara Bull som ansvarig för reportagen och Meta Bergqvist som motsvarande för underhållningen. Radiohjälpens chef Finn Norgren har haft en koordinerande roll mellan alla olika inblandade. Övrig statistik över insamlingens olika delar liksom resultat per kommun och län kan rekvireras av Världens Barns kampanjkontor. Sveriges Radios lokala P4 kanaler engagerade sig mycket starkt i kampanjen, även med egna insamlingsaktiviteter och med kanalchefen för SR Halland Tomas Gustafsson som samordnare. Världens Barn förutsätter även samverkan med externa bolag, som Telia och övriga telefonoperatörer. Sedan 2008 ansvarar SVT:s Håkan Sandberg för detta i nära samverkan med övriga. Arbetet innefattar att skapa fungerande system för allmänheten att både ringa in gåvor och delta i tävlingar, inte bara vid insamlingen för Världens Barn utan vid flera liknande evenemang. Håkans arbete har här gagnat hela denna samhällssektor eftersom vi bl a kunnat få avtal med samtliga mobiloperatörer kring sms-gåvor och allmänt en närmare samverkan för att utveckla tänkbara digitala vägar att skänka pengar. Även i år arbetade tidningen Allers och Informationsförlaget (Novellboken) för kampanjen, förutom en lång rad företag som bidrog ekonomiskt inom den s k kronorsklubben,. - Sveriges Television Det delvis nya upplägget från 2009 fick nu en fastare och mer framgångsrik form. De två traditionella s k galorna från SVT:s stora Studio 1 i Stockholm har ersatts av två veckor där Världens Barn lyfts fram av ett stort antal program, alltifrån Bolibompa och Lilla Sportspegeln till Gomorron Sverige och Gokväll. 17

18 Under perioden 5 19 oktober var Världens Barn en genomgående företeelse även i den allmänna programpresentationen och via återkommande trailers. Ämnet ventilerades flitigt med relevanta och oftast kända gäster. Programmet Gokväll hade åter en särskilt framträdande roll, både genom programmets gäster och egna reportage av programledaren Joachim Vogel. En del av detta och annat material repriserades av SVT 24. Radiohjälpens ordförande Eva Hamilton m fl gäster deltog fredagen den 8 oktober då Gokväll gavs karaktären av mini-gala som upptakt inför lördagens stora insamling. I Gomorron Sverige visades ett flertal reportage som följdes upp med längre intervjuer i direktsändning. Fyra reportage visades separat innan Aktuellt kl Under perioden gavs också exempel i reportageform från några av aktiviteterna under riksinsamlingen. Flera längre s k kvittoreportage, som visar hur givarnas pengar används, har också återkommit under hösten och vintern. Det första längre specialprogrammet sändes söndagen den 10 oktober med Anne Lundberg som programledare. Det fokuserade på reportage från olika projekt och samtal med studiogäster, bl a förre utrikesministern Jan Eliasson och professor Hans Rosling. Den mer traditionella insamlingsgalan, fredagen den 15 oktober med Rickard Olsson som programledare, var i huvudsak ett underhållningsprogram men där ämnet och insamlingens betydelse var starkt närvarande. Sändningen var också i hög grad en uppladdning inför Riksinsamlingens andra lördag. Slutresultatet, inklusive tävlingen om bästa kommuner respektive län, presenterades i Gokväll tisdagen den 19 oktober. I de utvärderingar som gjordes noterade alla inblandade en klar journalistisk förbättring. SVT bjöd på ett brett, omfattande och högkvalitativt informationsutbud som långsiktigt bygger engagemang och solidaritet. Plus det goda underhållningsvärdet. SVT:s andel av insamlingen ökade också rejält efter nedgången Det som efterlyses är längre programtid för att redovisa resultatet och Riksinsamlingens arbete landet runt, vilket SVT nu överväger inför

19 - Sveriges Radio SR:s P4-kanaler har på senare år stigit fram som en av Världens Barns stöttepelare. De rapporterade både innan och efter om riksinsamlingens arbete, uppmärksammade lokala aktörer men arrangerade även många egna insamlingsaktiviteter med t ex auktioner och underhållning. I mycket hög grad bidrar P4 till att manifestera Världens Barn som en folkrörelse. Eftersom huvudstaden är den svåraste regionen att arbeta i är Radio Stockholms stora engagemang med egna rapporter från stan oerhört värdefullt. Under kampanjen sammanställde P4 en egen webb-sida som berättade om alla olika aktiviteter. P4-kanalerna sände fyra längre reportage från pågående projekt. Under TV-sändningen den 15 oktober överlämnade SR:s programledare Lotte Bromé en check på 1,5 mkr som P4-stationerna själva samlat in. Kronprinsessan Victorias fond Victoriafonden arbetar för barn och ungdomar i Sverige med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom. Individer eller familjer kan inte ansöka om stöd utan alla pengar kanaliseras via olika typer av föreningar. Under 2010 samlade Victoriafonden in kronor och erhöll dessutom kronor via testamenten. Vid årsskiftet hade totalt 79,6 mkr donerats sedan Beviljade medel 2010 är kronor inklusive forskningsstöd på Pengarna har gått till 154 olika föreningar med 392 olika aktiviteter (se sidorna 54-57). I antalet föreningar som fått bidrag ingår 9 stora riksförbund som ansökt övergripande och i sin tur fördelat medel till ett stort antal föreningar. Fondens behållning minskade således med 6,5 mkr. Huvudorsaken torde vara att den hamnade i skuggan av den nya Bröllopsstiftelsen, som lanserades inför Kronprinsessans bröllop. Av fondens mångåriga partner bidrog AB Trav & Galopp med kr, Sveriges Bagare och Konditorer med kr och Arla Foods med kr. Tidningen Expressen lämnade kr via sin egen aktivitet där läsarna skickade in hälsningar till bröllopsparet. - Victoriadagen Sedan starten 1997 har Victoriafonden etablerat en mycket stark ställning hos allmänheten. Gåvor strömmar till även vid sidan av den 14 juli, Kronprinsessans födelsedag, som firas med ett stort publikarrangemang på idrottsplatsen i Borgholm och som SVT sedan flera år sänder. Ambitionen från såväl hovet som SVT och arrangören i Borgholm är att fortsätta med evenemanget. Under 2009 beslöts i samråd mellan Radiohjälpen, SVT, arrangören Kay Wieståhl och Kronprinsessans representanter från hovförvaltningen att delvis förändra upplägget till ett mer seriöst program utan tävlingar för TV-publiken. Programmet den 14 juli producerades enligt detta upplägg, även i år av SVT centralt med Kerstin Danielsson och Meta Bergqvist som projektledare. Den stora skillnaden i år var att 19

20 Kronprinsessan själv inte deltog eftersom hon var på bröllopsresa. Tillställningen blev medialt därmed något avslagen och trots att programledaren Martin Emtenäs gjorde en utmärkt insats och lyfte fram insamlingen väl gav kvällen inte mer än drygt kronor, jämfört med 2,5 mkr året innan. Inför och under kvällen sände SVT det sedvanliga reportage där Kronprinsessan besöker en av de många aktiviteter som fonden möjliggör. Sven Olof Persson, frilansande producent med mångårigt engagemang i Radiohjälpen, skildrade en dag på fritidsgården DUKIS i Stockholm. Där möts döva och hörselskadade ungdomar, denna dag en stor grupp flickor som involverade Kronprinsessan i intensiva diskussioner med hjälp av teckentolk. - Utvecklad verksamhet Huvudparten av ansökningarna har gällt kostnader för assistenter och medhjälpare i samband med allehanda fritidsaktiviteter som idrott, resor, lägerverksamhet etc. Utan stödet belastas oftast en funktionshindrad med dubbla omkostnader eftersom en aktivitet kräver just en medhjälpare. Fondens pengar stöder den svenska handikapprörelsen på många skilda sätt: Medhjälpare tryggar Korpens friluftsläger med bl a flottfärder utanför Ludvika; en lyftanordning till ABCD Budokai i Boden underlättar förflyttningen till och från mattan för den som behöver hjälp. Men i takt med indragna kommunala- och andra offentliga bidrag tycks föreningarna allt oftare behöva ett generellt stöd för att alls kunna genomföra sina arrangemang. Det handlar om resekostnader, lokalkostnader, inköp av specialutrustning och hjälpmedel, arvode till stödpersoner med specialistkompetens etc... Samtidigt ökar antalet ansökningar till kansliet. Det här är givetvis något som hela tiden ska beaktas, Radiohjälpen får inte ta på sig ett offentligt samhällsansvar. Men avvägningarna för att kunna bevilja eller säga nej till en ansökan behöver i än högre grad än tidigare den kompetens som finns på de olika förbunden för personer med funktionsnedsättning. 20