Riskvärdering av växtskyddsmedel i livsmedel

Transkript

1 Riskvärdering av växtskyddsmedel i livsmedel Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Växtskyddsrådets möte

2 Vilka är de stora hälsoriskerna idag? Felaktig kost För mycket: rött kött, chark, mättat fett och socker För lite: grönsaker och frukt, fullkornsprodukter och fisk Alkohol Tobak Brist på fysisk aktivitet och för mycket stillasittande

3 Skillnad på fara och risk! Många bekämpningsmedel (och andra ämnen) kan ge hälsoeffekter, dvs innebär en fara Risk är en kombination av fara och exponering (dosen man utsätts för) För att minska konsumenters exponering kan man begränsa användningen och sätta gränsvärden för resthalter av bekämpningsmedel i livsmedel

4 Lagstiftning växtskyddsmedel Förordning (EG) 1107/2009 Utvärdering och godkännande av aktiva substanser på EU-nivå Måste visas vara säkra för människors hälsa, inkl. rester i livsmedel, djurhälsa och miljö Godkännande av växtskyddsmedel på nationell nivå (i medlemsstaterna) Ansvarig myndighet i SE: Kemikalieinspektionen Livsmedelsverket deltar i arbetet genom utvärdering av resthalter och analysmetoder i livsmedel, på både EUoch nationell nivå

5 Lagstiftning gränsvärden Förordning (EG) 396/2005 Halterna av rester i mat måste vara säkra för konsumenter och så låga som möjligt Efsa/MS utvärderar konsumentrisker EU-kommissionen fastställer gränsvärden/mrl Odlare, handlare och importörer måste följa MRL- de är ansvariga för livsmedelssäkerheten Nationella myndigheter i EU kontrollerar och genomdriver MRL genom provtagning och kontroll av halter i livsmedel Efsa sammanställer resultaten i årliga rapporter Ansvarig myndighet i SE: Livsmedelsverket

6 Gränsvärden (MRL = Maximum Residue Limit) Övre lagliga gränsen för resthalter av växtskyddsmedel i eller på livsmedel/foder Harmoniserade inom EU sedan 1 september 2008: ~1100 substanser i över 300 produkter Fastställs för att: säkerställa konsumentsäkerheten säkerställa att bekämpningsmedel används enligt GAP förebygga handelshinder Fastställs för råa livsmedel, i många fall inklusive icke-ätliga delar, som skal

7 Gränsvärden (MRL = Maximum Residue Limit) MRL inte hälsomässigt säkra gränsen för ett bekämpningsmedel (ofta betydligt lägre) MRL fastställs till lägsta bestämningsgräns (LOQ) eller defaultvärde (0,01 mg/kg) om den aktiva substansen inte används på grödan resthaltsunderlag saknas användningen baserat på GAP ger resthalter under LOQ

8 Hur fastställs gränsvärden? Sökanden måste lämna in bl a följande underlag för att gränsvärden ska kunna fastställas: Info om användningen d.v.s. dos, antal appliceringar och grödans utvecklingsstadium (GAP) Metabolism i växter och djur Försöksdata som visar resthaltsnivåer (i grödor och ev animalieprodukter) vid sökt användning Analysmetoder för kontroll Process-studier (t ex skalning och tillagning) För grödor odlade utanför EU sätts gränsvärden efter förfrågan från exporterande land

9 Livsmedelsverkets utvärdering vid nationell prövning av godkännande av PPP Jämförelse mot gällande gränsvärde Utgår från GAP och resthaltsstudier men inkluderar även: metabolism i växter metabolism i djur & utfodringsstudier resthalter i efterföljande grödor analysmetoder effekter av processning och/eller tillagning Intagsberäkningar EFSA PRIMo modell för intagsberäkningar med 27 olika dieter inklusive flera för barn Kroniskt intag, beräknat intag jämförs med ADI Akut intag, beräknat intag jämförs med ARfD Om utvärderingen tyder på att gränsvärden överskrids eller konsumentrisk inget godkännande

10 Livsmedelsverkets kontroll Riskbaserad - 20 viktigaste produkterna utgör 60 % av programmet. Baseras på: Hög konsumtion av vuxna och barn Resultat från tre föregående års kontroller stor andel positiva resultat produkter med frekventa överskridanden av gränsvärden Processning om produkten äts rå och inte tillagas/skalas innan konsumtion Livsmedelslarm (RASFF), EU:s gemensamma varningssystem för livsmedel som kan vara hälsoskadliga Om tidigare uppmätta halter av akutgiftiga ämnen har gett beräknade intag på över 50 resp. 100 % av den akuta referensdosen (ARfD) Inkluderar även EU:s koordinerade program (12 olika livsmedel som roterar på 3 års basis)

11 Provtagning Slumpmässig, delvis proportionell mot konsumtion Merparten av proven tas i grossistledet Riktad (hänsyn till tidigare resultat): tidigare överskridanden av MRL problemgrödor & problemländer bekämpningsmedel som används mycket Analysmetodik Livsmedelsverkets kontroll Omfattar ca 320 bekämpningsmedel (465 analyter) Bestämningsgräns ned till 0,01 mg/kg

12 Resultat kontrollen år 2013, totalt Totalt antal prov Antal prov < LOQ a Antal prov > LOQ b Antal prov > MRL c Frukt & bär (färska & frysta) (22,2%) 683 (76,5%) 12 (1,3%) Grönsaker (färska & frysta) (55,8%) 216 (43,5%) 3 (0,6%) Barnmat (100%) 0 (0%) 0 (0%) Spannmål & spannmålsprodukter (72,6%) 64 (26,6%) 2 (0,8%) Animaliska produkter (100%) 0 (0%) 0 (0%) Viner (46,7%) 16 (53,3%) 0 (0%) Övrigt (t.ex. juice, konserver, torkat, processat) (68,8%) 23 (29,9%) 1 (1,3%) Totalt (44,3%) 1002 (54,6%) 18 (1,0%) a provresultatet räknas som negativt, dvs. inga resthalter b mätbara halter finns i provet c halterna är över gällande gränsvärden (utan hänsyn till mätosäkerheten)

13 Hur mycket växtskyddsmedel finns i maten? Resultat i frukter med olika ursprung, 2013

14 Hur mycket växtskyddsmedel finns i maten? Resultat i grönsaker med olika ursprung, 2013

15 Tidstrend överskridande av MRL

16 Resthalter i tomater 2013 Inga mätbara halter i 50 % av proverna I 50 % av proven mätbara halter, men under gränsvärdet Inga halter över gränsvärdet Den högsta funna halten av respektive ämne motsvarade 1,3-25 % av gränsvärdet Skillnader i resthalter beroende på ursprung Utan resthalt Under gränsvärde Över gränsvärde Sverige % 4 19 % 0 Annat EU-land 9 32 % % 0 Tredje land 4 36 % 7 64 % 0

17 Resthalter i jordgubbar 2014 (preliminära resultat) Ursprung Antal prov Andel fynd % Antal funna ämnen Högsta halt, % av MRL Svenska Import Halter i förhållande till MRL 8 6 Svenska Importerade Högsta halt, % av MRL i medel Medel alla prov, % av MRL Inkl. prover med halter <LOQ

18 Resthalter i äpplen, 2014 (preliminära resultat) Ursprung Antal prov Andel fynd % Antal funna ämnen Högsta halt, % av MRL Svenska (20) Import (35) I ett prov från svenska äpplen överskreds MRL för propamokarb (halt 0,04 mg/kg = 400% av MRL), och i ett prov från importerade äpplen överskreds MRL för dimetoat (0,1 mg/kg). Bland övriga funna substanser motsvarade högsta halt 20 resp. 35 % av MRL. 35 Halter i förhållande till MRL Svenska Importerade 5 0 Högsta halt, % av MRL i medel Medel alla prov, % av MRL Inkl. prover med halter <LOQ

19 Resthalter i svenskt råg, År Substans Halt < LOQ % Halt < MRL % Högsta halt mg/kg Medelhalt mg/kg MRL mg/kg 2010 Klormekvat ,4 0, Klormekvat ,82 0, Klormekvat ,3 0, Klormekvat ,3 0, Klormekvat ,36 0, Mepikvat ,58 0, Mepikvat ,7 0, Mepikvat ,16 0, Mepikvat ,6 0, Mepikvat ,79 0, Trinexapak ,01 0,005 0, Trinexapak ,12 0,01 0, Trinexapak ,04 0,008 0,5

20 Resthalter i svenskt vete, 2014 Substans Halt < LOQ % Halt < MRL % Högsta halt mg/kg Medelhalt mg/kg MRL mg/kg Fenitrotion 99,1 0,9 0,01 0,005 0,05 Klormekvat ,02 0, Trinexapak ,08 0,0058 0,5 Inga mätbara halter i vetemjöl (15 prover totalt)

21 Växtskyddsmedel i bordsdruvor Rester hittas ofta (år 2013 i 96 % av proverna) Resultat från kontrollen tyder på sjunkande halter

22 Är russin giftbomber!? Värden från test av Råd & Rön i november 2014 Värsta sorten innehöll 15 olika bekämpningsmedel och mögelgiftet Ochratoxin A i en halt på 2,4 mikrogram/kg Beräknad hälsorisk för en 3-åring som äter 50 g russin (ett litet paket) av denna värsta sort varje dag Risk pga bkm Enskilda ämnen: 0,07-2,9 % av ADI Sammanlagd risk: 12,7 % av ADI Risk pga mögelgift OTA: 47 % av TDI Baserat på de halter som vi hittar i russin i vår kontroll av bkm, och en nyligen genomförd undersökning av mögelgifter, och baserat på den kunskap vi har, finns det inget som tyder på att det är en hälsorisk att äta russin.

23 Cocktaileffekter / kombinationseffekter I EU:s lagstiftning om gränsvärden för bekämpningsmedel står att man ska utveckla metoder för att beakta kumulativa och synergistiska effekter och ta hänsyn till dessa när gränsvärden fastställs Efsa (EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet) har: Tagit fram metoder för kumulativ riskvärdering (CRA) Sammanställt data och grupperat ämnen baserat på deras effekt på sköldkörteln och nervsystemet (s.k. CAG) Ska börja göra CRA i faktiska exponeringsscenarior Ska samla mer data och skapa fler CAG baserat på andra effekter EU-kommissionen har redan börjat diskutera relevanta riskhanteringsfrågor Intensivt arbete pågår!

24 Cocktaileffekter / kombinationseffekter SLV har beräknat kumulativ risk för barn som äter några av de vanligaste frukterna (småcitrus, äpple, päron, banan och druvor), som också bidrar mest till exponeringen. Baserat på konsumtionsdata för svenska barn och uppmätta medelhalter av alla olika ämnen som hittades i SLVs kontroll 2013 och flera värsta antaganden Det beräknade intaget blev ca 10 % av ADI Tyder på att det inte finns risk för kombinationseffekter och negativ påverkan på hälsan (god säkerhetsmarginal)

25 Hormonstörande ämnen Enligt lagstiftningen ska ämnen med hormonstörande egenskaper inte godkännas som bekämpningsmedel svårt att enas om kriterier Exempel på några omdiskuterade ämnen Ämne Hormonstörande effekt (vid höga doser) ADI/TDI (mg/kg kv och dag) Beräknat intag sv barn (4 år, i % av ADI/TDI) Karbendazim Ökad testikelvikt och ökad sädesledardiameter hos råttor 0,02 0,5 Ditiokarbamater Kritisk effekt på sköldkörteln 0,006-0,05 0,7 Klormekvat Kadmium Effekt på reproduktion råttor och minskad viktökning hos deras ungar (vid doser över 75 mg/kg kroppsvikt och dag) Effekter på testikel- och spermiefunktion, neurologisk påverkan, immunsystemet, nedsatt njurfunktion 0,04 0,4* ca 0,00036 För vuxna * ADI/TDI baserat på andra effekter; diarré resp. nedsatt njurfunktion

26 Kadmium en jämförelse Den största källan till kadmium för icke-rökare är den mat vi äter mycket av och som är basen för många, som potatis och produkter gjorda av säd. En nyligen utförd studie visar att pasta som är delvis gjord på svensk spannmål innehåller 67 % mer kadmium än italiensk pasta (0,05 jämfört med 0,03 mg/kg) Några procent av befolkningen uppskattas ha ett intag som ligger över det tolerabla intaget (som är 2,5 µg/kg kroppsvikt/vecka). Riskgrupper kan vara vegetarianer och personer med järnbrist.

27 När är det fara å färde? Om det beräknade intaget bland konsumenter uppgår till >100% av det toxikologiska referensvärdet (ADI, TDI, ARfD) Då anses risken inte acceptabel/tolerabel och måste hanteras genom olika åtgärder så att exponeringen minskar, t ex: Förbud för användning av ämnen Begränsad användning av ämnen Fastställande av gränsvärden Kostråd (t ex Östersjöfisk) Saluförbud (en hälsoskadlig vara får inte säljas) Tillbakadragande från marknaden Dialog med företag (t ex akrylamid) För växtskyddsmedel händer det i vissa fall och då kan risk hanteras ex. genom att gränsvärden sänks, användning inte tillåts på en viss gröda eller inte alls. Om halt överskrider gränsvärde kan det finnas risk för akuta effekter. Då skickas varningsmeddelande till andra MS (RASFF). År 2013 identifierades en sådan risk för 0,1 % av proverna i kontrollen (i importerade äpplen, dimetoat, och morötter, dieldrin)

28 Risktermometern - Verktyg utvecklat av SLV för att förtydliga och göra det lättare att jämföra risker med ämnen i mat (inte i bruk än) Kan användas för miljögifter, metaller, bekämpningsmedel och tillsatser Kan utvecklas för att även klassificera mikrobiologiska risker

29 Slutsats riskvärdering av resthalter Frukt och grönsaker är de livsmedel som bidrar mest till exponeringen för rester av växtskyddsmedel Baserat på dagens kunskap är Livsmedelsverkets och Efsas bedömning att resthalter av växtskyddsmedel inte innebär en långsiktig hälsorisk En kumulativ riskvärdering visar att det främst är vid överskridanden av MRL och/eller substanser som inte är godkända för användning i Sverige som bidrar till risken En hög konsumtion av grönsaker och frukt minskar risken för flera sjukdomar: (fetma, diabetes, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa typer av cancer), vilket tyder på att nyttan överväger ev risker Givetvis behövs ökad kunskap (om t ex kombinations-effekter och hormonstörande ämnen) och ständiga förbättringar

30

31 Gifter i maten Bekämpningsmedel/växtskyddsmedel Naturliga växtgifter (växtens eget försvar mot skadeorganismer), t ex solanin i potatis, atropin, nikotin, koffein Mögelgifter (DON, aflatoxin, patulin, ochratoxin A m fl) Miljöföroreningar (DDT, dioxin, PCB, tungmetaller m fl) Ämnen som bildas vid tillagning (t ex akrylamid, PAH, nitrosamin) Ämnen från förpackningsmaterial (BPA, ftalater, biocider) Tillsatser Näringsämnen (nitrat/nitrit, jod, vitamin A)

32 Vad kan jag äta? Svårt för en vanlig konsument Livsmedelsverket ska ha en helhetssyn och helhetsperspektiv och ge råd till konsumenter Vill naturligtvis att maten ska vara så fri från kemikalier och andra gifter som möjligt Bara för att något ämne finns i maten, behöver det inte ge hälsoeffekter Arbetar enligt riskanalysens principer Man ska kunna äta all mat utan risk för hälsan. Om det finns risk med vissa ämnen/livsmedel krävs hantering (t ex gränsvärden eller kostråd)