Växtskyddsrådets möte den 11 mars 2015 minnesanteckningar

Transkript

1 Dnr /15 1(14) Växt- och miljöavdelningen Växtskyddsrådets möte den 11 mars 2015 minnesanteckningar Plats: Jordbruksverket men i Naturvårdsverkets lokaler Närvarande: Håkan Henrikson ordförande, Olof Johansson vice ordförande, Anders Emmerman sekreterare samt följande ledamöter Cecilia Lerenius, Jordbruksverket (SJV) Peter Bergkvist, Kemikalieinspektionen (KemI) Sunita Hallgren, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Per Sandberg, Föreningen Sveriges Spannmålsodlare (SpmO) Hans Hagenvall, Svenskt Växtskydd Nils Yngveson, Hushållningssällskapen (HS) Emelie Hansson, Naturskyddsföreningen Gäster var Helene Holstein under punkten om Konkurrenskraftsutredningen och Anneli Widenfalk om växtskyddsmedel m.m. i livsmedel. Sammanfattning Sammanfattning Välkomnande m.m. Som ny Ordf i växtskyddsrådet hälsade Håkan Henrikson varmt välkommen till växtskyddsrådets möte nummer 18. Växtskyddsrådets arbete inklusive årsrapport Frågan om växtskyddsrådets mandat bl.a. relativt den nya regeringen togs upp. Kontakten med ansvariga departement är prioriterad och regeringskansliet hålls kontinuerligt informerade. Ambitionen är att Ordf och Sekr med viss regelbundenhet träffa ansvariga för dessa frågor på närings- och miljödepartementen men även att departementen besöker växtskyddsrådet. Det finns en fortsatt ambition att inför varje möte med växtskyddsrådet att var och en sammanfattar med några punkter vad som är på gång hos myndigheter och organisationer. HS inbjudan till en höstlig fältexkursion till Skåne togs emot positivt av närvarande ledamöter. Preliminärt bestämdes den 23 september med den 22 september som reserv datum. HS tar fram ett preliminärt program. Jordbruksverket Jönköping jordbruksverket@jordbruksverket.se

2 Jordbruksverket (14) Årsrapportens innehåll fick stöd av samtliga närvarande dock med möjligheten att komma in med mindre främst språkliga justeringar. Frågor kopplade till godkännande av växtskyddsmedel Vid mötet togs flera frågor med koppling till godkännande av växtskyddsmedel varav flera var uppföljningar av tidigare diskussioner. Finland har fått dispens för användning av neonikotinoider för betning och för sådd av betat utsäde. Växtskyddsrådet har i olika sammanhang understrukit behovet av harmonisering mellan länderna av växtskyddsmedel i den norra zonen och i vissa fall hela EU. I detta sammanhang vill växtskyddsrådet särskilt lyfta fram ovanstående exempel på där lagstiftningen tillämpas olika mellan länderna inom EU vilket ger olika förutsättningar för odlingen. Avseende EU-vägledningen för bedömning av risker för pollinerande insekter har KOM inte lyckats komma vidare utan koncentrerar sig nu på processen hur man ska driva frågan vidare där enhetlighet efterfrågas. Avseende allmänkemikalier och verksamma ämnen med låg risk pekades från KemI på en lösning som gör det möjligt att undanta allmänkemikalier med låg risk från krav på godkännande. Detta löser dock inte hela problematiken. Om ett verksamt ämne redan är godkänt som växtskyddsmedel inom EU, t.ex. såpor, kan det inte samtidigt bli godkänt som en allmänkemikalie. LRF tar hem frågan om man ska gå vidare med dispenser eller pröva om ömsesidigt erkännande är en framkomlig väg, där plan a är ett ömsesidigt erkännande och plan b är dispenser. Även SJV ska närmare se på KemIs förslag till lösning. En ny EU gemensam kandidatlista för substitution av växtskyddsmedel har tagits fram. Bedömningen från KemI är att sannolikt går cirka procent inte vidare i processen pga. brist på alternativ eller risk för resistens. KemI menar att det ändå kan ha stor betydelse för riskminskning om det är väsentliga skillnader i risk i de fall som blir kvar. KemIs omprövningsprojekt om användningsvillkor pågår enligt plan där hittills ett 50 beslut tagits och resten förväntas bli klara i mars till mitten av april. Avseende Lambda-cyhalotrin meddelade KemI att under tiden som ämnet diskuterats har ett likartat ämne godkänts, gamma-cyhalotrin, som kan innebära att KOM även är beredd att öppna upp för lambda-cyhalotrin. Det finns ett fortsatt stor önskemål om ett KemI-seminarium om ömsesidigt erkännande. Svenskt Växtskydd tog upp ändringen i Förordning om höjda årsavgifter för bekämpningsmedel och det som upplevdes överraskande beslutet att höja årsavgifterna. KemI informerade om att det avseende prövning av macro-oganismer arbetas med en ny förordning på departementet och att man är relativt lång framme. Det har uppkommit frågor/osäkerhet kring tillämpningen av lagstiftningen i väntan på den nya förordningen vilket kan påverka tillgängligheten av makroorganismer på marknaden. LRF meddelade att KemI har JK- anmälts utifrån förhållandet att man ansökt om s.k. utvidgat godkännande och att det har varit en i flera fall mycket lång handläggning. Definitionen om vad som är ett mindre användningsområde har lagts fast och finns att hämta på KemIs webb. Slutligen togs frågan om betning mot flygsot som fortsatt får hanteras via dispenser. Konkurrenskraftsutredningen förslag m.m. 2

3 Jordbruksverket (14) Helen Holstein, sekreterare i konkurrenskraftsutredningen, sammanfattade utredningens betänkande, (SOU 2015:15), inklusive lämnade förslag inom olika fokusområden. Här lyftes frågor fram om t.ex. behovsdriven FoU, ny teknik inom växtförädlingen samt frågor om villkor och regler och växtskyddsmedel inklusive problematiken kring ömsesidigt erkännande lyftes fram. I samband med att utredningen redovisades inleddes arbetet med en ny livsmedelsstrategi där Konkurrenskraftsutredningen är ett viktigt underlag med fokus på primärproduktionen. Det betonades bl.a. att det finns ett antal förslag som borde hanteras redan idag och att det annars kan finnas en risk för att förslagen annars begravs. Betydelsen av förslagen om forskning och utveckling lyftes fram och likaså underströks möjligheten att utredningen remitteras vilket ger möjlighet för alla att ge sin syn på betänkandet. Växtskyddsrådet tar också med frågan om uppföljning av Konkurrenskraftsutredningens förslag utifrån innehållet i SJVs tidigare skrivelse till utredningen för fortsatt diskussion och uppföljning. Växtskyddsmedel m.m. i livsmedel Anneli Widenfalk från SLV presenterade avsnittet som bl.a. innehöll diskussioner m.m. om risker med växtskyddsmedel relativt andra risker med koppling till vår konsumtion av livsmedel, gällande lagstiftning och SLVs ansvar, gränsvärden, MRL, (maximum residue levels). intagsberäkningar, kontroller av växtskyddsmedel i livsmedel, arbete med en s.k. risktermometer m.m. SLVs kontroller är riskbaserade och de 20 viktigaste produkterna utgör 60 procent av programmet. Resultat från kontrollen presenterades. Enligt SLVs samlade bedömning är frukt och grönsaker de livsmedel som bidrar mest till exponering för rester av växtskyddsmedel. Baserat på dagens kunskap är SLVs och EFSAs bedömning att resthalter av växtskyddsmedel inte innebär en långsiktig hälsorisk. I diskussionen pekades från LRF på betydelsen av att i olika rapporter m.m. få en nyanserad bild av riskerna med växtskyddsmedel i livsmedel. Här framfördes tankar kring hur man uttrycker sig utan att skrämma allmänheten i onödan Från KemI lyftes fram att man upplever SLVs bedömningar lite väl kategoriska och att det bl.a. inte finns ADI värden för alla ämnen och det kan vara svårt att fastställa tröskelnivåer. SLV höll här med om att det är bra att hålla halterna i mat så låga som möjligt, men att det finns många och kanske större osäkerheter kring många andra ämnen som förekommer i vår mat (t ex mögelgifter, naturliga ämnen, metaller och andra föroreningar). Det redovisades också tankar kring hormonstörande ämnen och kombinationseffekter samt gavs exempel på betydelsen av intag av mögelgifter och kadmium. Övriga frågor Emil Jansson från NV presenterade pågående arbetet med Naturvårdsverkets spridningsbestämmelser där ett förslag till nya föreskrifter skickats ut på remiss. Här nämndes att frågan om att begränsa antal gånger en aktiv substans kommer att diskuteras på ett möte mellan NV, KemI och SJV och möjligen departementen. Det framfördes från LRF att förslagen hittills saknar konsekvensanalyser vilket är ett starkt skäl att inte skriva in något som kan drabba näringen 3

4 Jordbruksverket (14) Kommande möten Den 20 maj hos HaV i Göteborg Den 23 alternativ 22 september, fältmöte hos HS i Skåne Den 18 november hos LRF i Stockholm Avslutning Ordföranden sammanfattade dagen, tackade för bra diskussioner och avslutade mötet. Välkomnande m.m. Ordf hälsade varmt välkommen till växtskyddsrådets möte nummer 18. Håkan Henrikson är ny ordförande i växtskyddsrådet samt divisionsdirektör för Främjande och förvaltning. Han har agrar bakgrund, utbildad veterinär och arbetat såväl statligt som privat. Närmast kommer han som divisionsdirektör för Distriktsveterinärerna. Växtskyddsrådets arbete inklusive årsrapport Inför mötet hade Naturskyddsföreningen tagit upp frågan om växtskyddsrådets mandat bl.a. relativt den nya regeringen. Från Sekr framfördes att kontakten med ansvariga departement är prioriterad och går i linje med vad som tidigare bl.a. lyfts fram i utvärderingen av växtskyddsrådet. Regeringskansliet hålls kontinuerligt informerade främst genom minnesanteckningarna. Ambitionen är också att åtminstone Ordf och Sekr med viss regelbundenhet träffar ansvariga för dessa frågor på närings- och miljödepartementen. Det har också varit en ambition att bjuda in ansvariga enhetschefer och handläggare till åtminstone ett möte med växtskyddsrådet per år. Vid mötet underströks från flera av ledamöterna att man gärna ser ett besök från departementen. Det uttrycktes önskemål om att kunna ha ett sådant möte relativt snabbt, men utifrån att nästa möte är planerat till Göteborg i maj och följande i Skåne i september ligger mötet som är planerat till den 18 november i Stockholm närmast till hands. SJV tar med sig frågan och kommer att kontakta departementen om detta. Det finns en fortsatt ambition att inför varje möte med växtskyddsrådet sammanfatta med några punkter vad som är på gång hos myndigheter och organisationer. Fortsatt är tanken att kort lyfta dessa i inledningen av ett möte. Tanken är också att slippa ha en rundgång runt bordet och endast ta upp sådana frågor som väcker särskilt intresse. HS inbjudan till en höstlig fältexkursion till Skåne togs emot positivt av närvarande ledamöter. Fokus på en sådan exkursion föreslogs bli fältmässig grönsaksodling, produktion under glas samt fruktodling. HS lyfte särskilt fram fruktodlingen och det nya intresse som finns till nyetablering. Fältexkursionen skulle bli en dag med samling på plats som passar bäst ur transportsynpunkt. Preliminärt bestämdes den 23 september med den 22 september som reservdatum. HS tar fram ett preliminärt program. 4

5 Jordbruksverket (14) Årsrapporten har skickats ut för synpunkter samtidigt som Sekr frågade om tre punkter man ville lyfta fram samt om en bra bild på framsidan. Från Sekr pekades på en mindre ändring som gjorts utifrån Konkurrenskraftsutredningens betänkande som presenterades den 5 mars. Årsrapportens innehåll fick stöd av samtliga dock med möjligheten att komma in med mer mindre främst språkliga justeringar. Frågor kopplade till godkännande av växtskyddsmedel Vid mötet togs flera frågor med koppling till godkännande av växtskyddsmedel varav flera var uppföljningar av tidigare diskussioner. Dispenser för användning av neonikotinoider HS tog inför mötet upp frågan varför Finland fått dispens för betning av våroljeväxter med förbjuden neonikotinoid och att vi inte fått det i Sverige. Förbudet i Sverige innebär försämrade möjligheter till bekämpning och större osäkerhet som i sin tur kan innebära att oljeväxter inte odlas och vi får en sämre växtföljd. KemI gav en kort bakgrund till EU-förbudet av tre substanser för användning i grödor där det finns särskild risk för honungsbin och andra pollinerare. Det gäller framförallt betat frö för solrosor och oljeväxter. Förbudet gäller tillsvidare, men efter två år ska det göras en utvärdering utifrån nya underlag. En ansökan om dispens måste finnas för att kunna besluta om dispens. En sådan har först nu i början av mars, inkommit till KemI. Det är Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare som nu sökt dispens. Förra året var det två länder som beviljades dispens, Finland och Rumänien. I Finland avsåg dispensen användning av rybsutsäde som var betat före det att EU-förbudet trädde ikraft. I Rumänien var dispensen bredare och den väckte relativt starka reaktioner och irritation från flera länder, främst på grund av risk för snedvriden konkurrens. Dispenser påverkar även förutsättningarna för att göra utvärderingar. För 2015 har Finland återigen beviljats dispens och denna gång gäller det dispens både för betning och för sådd av betat utsäde. Det kan vara så att det även finns en dispensansökan som behandlas i ett av de Baltiska länderna. KOM kan neka dispens, men har inte gjort det i detta fall. Frågan har en tydlig politisk dimension och diskuteras på hög nivå. Svenskt Växtskydd frågade om de nationella studier som gjorts i Finland kan ha påverkat beslutet, vilket det enligt KemI sannolikt gjort. EFSA kommer att göra en utvärdering som skulle kunna innebära en omprövning av EU-förbudet om resultaten visar på resultat som innebär mindre risker. Förutom Sverige har Frankrike, Italien, Slovenien och Tyskland genomfört omfattande försök. I diskussionen lyftes särskilt fram SJVs projekt. Detta är i princip avslutat men det finns en ambition att få det publicerat i tidskriften Nature där det nu förs en dialog. Svenskt Växtskydd ifrågasatte det rimliga i att vi kanske tappar odlingssäsonger i avvaktan på vetenskaplig publicering. SJV menar att det finns en styrka med en sådan publicering även om det försenar en publicering av resultaten till vilket LRF instämde. 5

6 Jordbruksverket (14) LRF lyfte fram att det finns två vågskålar och pekade på att värdet av våroljeväxter var i storleksordningen 400 miljoner kronor, men att även en biodlare kan förvänta sig i storleksordningen 200 kg honung per hektar från oljeväxter. En kraftigt minskat odling av våroljeväxter i Mellansverige påverkar så väl odlare som bina. År 2013 var arealen hektar, hektar och till säsongen 2015 har utsäde till endast 5000 hektar vårraps sålts. Våroljeväxtarealen kommer i princip att utraderas och vi får mer spannmål istället. Det påverkar även intentionerna inom IPM. Även HS underströk att den svenska våroljeväxtodlingen är borta 2016 om vi inte kan hitta alternativ. Det kom en fråga från LRF varför Sverige intervenerat till stöd för KOM i EU-målet mellan KOM och Syngentas och Bayers överklagande av KOMs beslut om förbud för viss användning av vissa neonikotinoider. KemI refererade här till tidigare miljöminister Lena Ek och hennes åsikt att vi måste ta fasta på skyddet för bin. Det är den tidigare regeringens beslut att hjälpa KOM i denna process. HS menade att vi inte kan ha en situation där beslut såsom dispenser som detta i Finland tillämpas så olika och kan ge olika förutsättningar för produktionen och därmed också kan påverka konkurrenskraften. Naturskyddsföreningen frågade HS om det skulle innebära Sverige skulle ta samma beslut som Finland. HS underströk dock vikten av att länderna inom EU tillämpar lagstiftningen på samma sätt oavsett utslag. Växtskyddsrådet har flera gånger understrukit behovet av harmonisering mellan länderna av växtskyddsmedel i den norra zonen och i vissa fall hela EU. Växtskyddsrådet vill särskilt lyfta fram ovanstående exempel på där lagstiftningen tillämpas olika mellan länderna inom EU. EU-vägledningen för bedömning av risker för pollinerande insekter KemI framförde att EU-vägledningar är ett viktigt sätt för att underlätta för såväl de prövande länderna som sökande. Det har nu visat sig att flera länder inte är beredda att anta ett gemensamt dokument för bedömning av risker för pollinerande insekter och KOM har inte lyckats komma vidare i denna fråga. Det finns ytterligare ett 10-tal andra utkast till vägledningar. KOM koncentrerar sig nu på processen kring vägledningsarbetet och hur man ska driva frågan vidare där enhetlighet efterfrågas. Allmänkemikalier och låg giftiga ämnen Frågan om allmänkemikalier och verksamma ämnen med låg risk har diskuterats flera gånger i växtskyddsrådet. Frågan togs upp vid mötet den 1 oktober där Ordf tog med sig frågan hem till SJVs ledning för diskussion hur man på lämpligt sätt kan dra frågan framåt inklusive vidare kontakter med KemI. Vid mötet den 17 december framfördes från Ordf en förhoppning att hitta en praktisk lösning på problematiken i god tid inför säsongen SJV hade kontaktat KemI bl.a. per mail efter växtskyddsrådets möte i oktober. KemI förklarade då att man prioriterar frågan och är angelägna att finna en lösning, men att deras jurister ännu inte hunnit se på frågan. 6

7 Jordbruksverket (14) I ett svar till SJV i början av mars 2015 framförde KemI att regeringen avser att ändra miljöbalken så att det blir möjligt att undanta allmänkemikalier med låg risk från krav på godkännande. Här uppkommer möjligheten att betrakta allmänkemikalier som används i växtskyddssyfte att ändå inte betraktas som växtskyddsmedel mot bakgrund av definitionen av ett växtskyddsmedel enligt förordning (EG) nr 1107/2009. KemI stödjer en sådan lagändring. Det skulle bl.a. betyda att KemI inte behöver utfärda dispenser avseende användningen av allmänkemikalier i växtskyddsmedelssyfte och skulle öppna upp för en användning. Detta löser dock inte hela problematiken. Om ett verksamt ämne redan är godkänt som växtskyddsmedel inom EU kan det inte samtidigt bli godkänt som en allmänkemikalie. Exempel på sådana ämnen är såpor och rapsoljor som redan är godkända som växtskyddsmedel. LRF tog här också upp problematiken med skatter på växtskyddsmedel som kan slå helt fel när det gäller att uppmuntra användningen. Enligt KemI kan det även vara en rättvisefråga med förenklade lösningar utifrån att det kan finnas företag som fått godkännande och som tillhandahållit hela den dokumentation som behövs. LRF instämde i att en förenklad snabbväg kan bli problematisk. Ytterligare ansatser måste således ske på ett sådant sätt att marknaden inte störs. LRF såg två vägar framåt varav den ena är att återigen söka dispens. Här lyfte KemI fram bl.a. FVO-revisionen och kritiken mot att dispenser används allt för lätt. Dispenser ska i princip användas endast i nödfallssituationer. Den andra vägen är att söka om ömsesidigt erkännande. Ett ömsesidigt erkännande är en mer långsiktig lösning. LRF önskade här att få en dialog med KemI vad som krävs för att en sådan ansökan ska kunna godkännas. Det kan vara förenat med mycket stora kostnader för ansökan och kompletteringar av underlaget beroende på hur beslutet fattats i det land som tagit det ursprungliga beslutet. KemI hänvisade här till att det inte går att ta ställning innan man har en ansökan. LRF tar hem frågan om man ska gå vidare med dispenser eller pröva om ömsesidigt erkännande är en framkomlig väg, där plan a är ett ömsesidigt erkännande och plan b är dispenser. Även SJV ska närmare analysera KemIs svar till ovan nämnda mail. Ny kandidatlista för substitution av växtskyddsmedel Kommissions pressmeddelande efter beslutet den 27 januari framgår av Den innehåller i sin tur länkar till själva listan och bakgrundsmaterial. Den gemensamt antagna vägledningen för jämförande bedömningar framgår av sment_substitution_rev_ pdf Tillämpningen ska börja gälla fr.o.m. 1 augusti Enligt KemI ska det göras en jämförande bedömning efter en stegvis process. Den går bl.a. ut på att tidigt identifiera om det finns tillräckligt många verksamma ämnen för att undvika resistens för en viss användning. Bedömningen från KemI är att sannolikt går cirka procent inte vidare i processen pga. brist på alternativ eller risk för resistens. KemI pekade också på att jämförelsen även gäller metoder om de varit i allmänt bruk i ett land. Även om det kan gälla relativt få fall i slutändan menar KemI att det ändå kan ha stor betydelse för riskminskning om det är väsentliga skillna- 7

8 Jordbruksverket (14) der i risk i dessa fallen. På en fråga från SJV varför Cu fanns med på listan berodde det antagligen på att ämnet faller för två av PBT-kriterierna 1, nämligen persistens och toxicitet. KemI svarade på en annan fråga om det gjorts några konsekvensanalyser för Sverige att det inte har gjorts. KemIs omprövningsprojekt om användningsvillkor Omprövningen av samtliga växtskyddsmedels användningsvillkor och märkning enligt CLP-kraven 2 berör cirka 300 produkter. Samtliga berörda företag har nu fått förslag till uppdaterade villkor som de har möjlighet att bemöta. Hittills har KemI tagit ca 50 beslut. Resten förväntas bli klara i mars till mitten av april. Svenskt Växtskydd frågade hur detta s.k. initiativärende finansierades. KemI lovade återkomma i frågan. KemI har efter mötet meddelat att denna omprövning inte finansieras med ansökningsavgifter. Lambda-cyhalotrin Avseende lambda-cyhalotrin lämnade KemI en rapport till KOM i februari Kommentarer har sedan erhållits från övriga MS, EFSA och företagen, inom samtliga expertområden. Ett antal expertmöten har därefter hållits på EU-nivå där slutsatsen från dessa var att det är tveksamt om det finns några acceptabla användningar. EFSA skulle därefter publicera sin bedömning under 2014 varefter KOM skulle lämna ett förslag till beslut. Ett sådant hade ännu inte presenterats. KemI meddelade dock att under tiden har ett likartat ämne godkänts, gamma-cyhalotrin, som kan innebära att KOM även är beredd att öppna upp för lambda-cyhalotrin. Sannolikt blir lambda-cyhalotrin i sådana fall ett s.k. kandidatämne för substitution med ett godkännande på max sju år. KemI-seminarium om ömsesidigt erkännande KemI höll 2013 ett mycket uppskattat seminarium om godkännande processen. Det har varit ett stående önskemål från växtskyddsrådet att det kan ordnas ett ytterligare om ömsesidigt erkännande. KemI har i princip ställt sig positiva till detta, men har inte kunna prioritera frågan. Svenskt Växtskydd lyfte åter fram önskemålet, då man menade att frågan om ömsesidigt erkännande fått än mer aktualitet relativt diskussioner i t.ex. i Konkurrenskraftsutredningen och om låggiftiga ämnen. KemI pekade här också på arbetet med en mer rationell miljöriskbedömning där man vill återkomma. Avseende det senare är tanken att det kommer upp som en särskild programpunkt i ett kommande möte. Det starka önskemålet om att KemI kan anordna rubricerat seminarium kvarstår. Förordning om höjda årsavgifter för bekämpningsmedel 1 PBT = Persistens, Bioackumulerbarhet, Tocicitet 2 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar 8

9 Jordbruksverket (14) Svenskt Växtskydd lyfte fram det överraskande beslutet att höja årsavgifterna. Det kom utan kontakter med företagen och vid en tidpunkt som inte är optimal utifrån den säsongstyrda affärsverksamhet växtskyddsföretagen har. Godkännande av makroorganismer På en fråga från SJV sa KemI att det arbetas med en ny förordning på departementet och att man är relativt lång framme. Det har uppkommit frågor/osäkerhet kring tillämpningen av lagstiftningen i väntan på den nya förordningen vilket kan påverka tillgängligheten av makroorganismer på marknaden. JK anmälan avseende hantering utvidgat användningsområde LRF meddelade att KemI har JK- anmälts utifrån förhållandet att man ansökt om s.k. utvidgat godkännande och att det har varit en i flera fall mycket lång handläggning Av 17 stycken ansökningar har LRF fått svar på endast fem. LRF menade också att det får betydelse även på antalet dispensansökningar. Definitionen vad är ett mindre användningsområde Frågan var anmäld till mötet men pga. tidsbrist kom den inte upp för diskussion. Vi har efter mötet fått följande sammanfattning av läget: Information om vad som gäller om Vad är ett mindre användningsområde? finns nu på KemIs webb, se länk Frågan restes av Svenskt Växtskydd på decembermötet. Den vägledning som nu är publicerad har utarbetats gemensamt av Jordbruksverket och KemI. Betningsmedel mot flygsot Även denna fråga har diskuterats flera gånger och tanken var att även här lyfta frågan för att uppdatera nuläget. Det hanns inte men nedanstående information har inkommit Sekr och läggs till minnesanteckningarna: Problemet har senare år lösts med dispenser och för närvarande finns en svensk dispens för betning med Rancona i-mix som gäller t.o.m Ansökan om produktgodkännande lämnades in samtidigt i Sverige, Finland och Danmark i juni Det var ingen formell zonansökan, men Sverige har avvaktat den danska utvärderingen för att samordna arbetet och undvika onödigt dubbelarbete. Danmark beslöt nyligen att avslå ansökan bl.a. mot bakgrund av oacceptabla risker för fåglar och däggdjur samt att det saknades underlag för bedömning av några metaboliter. KemI kommer nu att granska det danska beslutet. Växtskyddsrådet lär få återkomma till frågan. Konkurrenskraftsutredningens slutbetänkande 9

10 Jordbruksverket (14) Helen Holstein, sekreterare i konkurrenskraftsutredningen, sammanfattade utredningens betänkande, (SOU 2015:15), inklusive lämnade förslag, se även bifogad Powerpoint. Övergripande pekas på behovet av stärkt konkurrenskraft som utgångspunkt i tydligt politiskt mål förslag till vision till 2030, statens roll för att ge goda förutsättningar genom villkor och regler i paritet med konkurrentländerna och genom kunskaps- och innovationssystemet, näringens ansvar samt att EU:s gemensamma jordbrukspolitik bör i större utsträckning gagna svenska näringspolitiska intressen. För genomförande föreslås att ett Nationellt råd inrättas samt att uppdra åt berörda myndigheter att medverka till ökad konkurrenskraft vilket skrivs in i instruktion eller regleringsbrev. För att uppfylla visionen pekas på att det bedöms finnas tillräcklig tillgång med mark för den ökning av produktionen som förutses, att produktivitetsutvecklingen är avgörande och företagsutveckling och strukturomvandling väsentligt samt behovet av att utveckla metoder och arbetssätt för att optimera utnyttjandet av arealer och övriga insatsmedel, bl.a. nya tekniker inom växtförädlingen. Flera åtgärder föreslås inom olika fokusområden. För företagande lyfts fram ökat fokus på effektivitet och lönsamhet, för marknadsförutsättningar lyfts fram stärkt fokus på marknad/konsument, ökad export samt märkning, för villkor och regler lyfts fram att EU-nivån är grunden för regelverken, att särkrav ska bygga på vetenskaplig grund och ökad flexibilitet och målstyrning samt för kunskap och innovation lyfts fram mer behovsdriven FoU, stärkt privat engagemang och ökat samarbete. Noterbart är att utredningen öppnade för ny teknik inom växtförädlingen. Specifikt för villkor och regler och växtskyddsmedel föreslås följande: fortsatta insatser för att säkra tillgången på växtskyddsmedel för grödor som odlas i liten omfattning/ begränsade användningsområden, utökade satsningar på effektivt och hållbart växtskydd, uppmana EU-kommissionen att genomföra en granskning av tillämpningen av förordningen om utsläppande av växtskyddsmedel samt uppdrag till KemI om förenkling av handläggningen av godkännande av växtskyddsmedel inklusive jämförande analys och att årligen redovisa inkomna ansökningar om ömsesidigt erkännande samt beslut. Helene förde ett resonemang om vad som händer med utredningen. I samband med att den redovisades inleddes arbetet med en ny livsmedelsstrategi. Konkurrenskraftsutredningen är fokuserad på primärproduktionen och tar främst upp frågor som kan främja just konkurrenskraften. Det är mindre fokus på miljöaspekterna. En livsmedelsstrategi kommer att vara bredare och det är tänkbart att det blir mer fokus på förädlings- och handelsleden. Vidare nämndes att utredningen inte lyfte fram ett fokusområde framför ett annat. På en fråga från Kemi pekades på att utredningen även i sin konsekvensanalys beaktar konsekvenser för miljön av förslagen, även om det inte har varit huvudspåret. Från utredningen beskrevs också tankarna kring förslaget att göra en översyn av djurskyddslagstiftning med balans mellan djurskydd och konkurrenskraft. Relativt djurskyddslagstiftningen är växtskyddslagstiftningen relativt ny varför en översyn inte var aktuell här. Svenskt Växtskydd frågade om det fanns några tankar om att återföra regler till 10

11 Jordbruksverket (14) Sverige (det vill säga åternationalisera delar av jordbrukspolitiken), men där utgångspunkten är att de EU gemensamma reglerna gäller och vi har att följa dessa. Helene lyfte särskilt fram problematiken kring ömsesidigt erkännande som även har stöd av fördraget. Här pekades bl.a. att det finns skillnader avseende beslut som bifallits i Finland relativt Sverige och Danmark, men även att det i Sverige finns en ökad tendens till att växtskyddsföretagen drar tillbaka ansökningar. LRF betonade betydelsen av att utredningen gav mycket positivt samtidigt som förslagen innebär stora utmaningar. Samtidigt lyfte LRF fram att det finns ett antal förslag som borde hanteras redan idag Det kan finnas en risk för att förslagen annars begravs. KemI lyfte särskilt fram betydelsen av förslagen om forskning och utveckling där det finns en stor osäkerhet kring växtskyddsmedlen och det är viktigt att hitta alternativ. Avseende forskning och utveckling lyfte LRF fram att man beviljats medel från Vinnova till en strategisk innovationsagenda om hållbart växtskydd. Arbetet är ett samarbete mellan LRF, JTI, SJV och syftar till att skapa en kunskapsunderbyggd, fristående nationell agenda för ett hållbart svenskt växtskyddsarbete inom i första hand trädgårdsproduktionen för att kunna bibehålla och utöka en svensk produktion av säkra livsmedel. Målet med agendan är att samla alla berörda aktörer inom växtskyddsområdet kring ett gemensamt synsätt på framtida växtskyddsbehov och innovationer med utgångspunkt i de växtskyddsproblem som finns i den svenska odlingen. KemI framförde också att man framfört kritik mot delar av utredningen och frågade om det blir en remiss, vilket Helene inledningsvis trodde. Utifrån diskussionen uttrycktes ett allmänt stöd av vid mötet deltagande myndigheter och organisationer att betänkandet remitteras vilket ger möjlighet för alla att ge sin syn på betänkandet. Växtskyddsrådet tar med frågan om uppföljning av Konkurrenskraftsutredningens förslag samt innehållet i SJVs tidigare skrivelse till utredningen, med stöd av ett enigt växtskyddsråd, för fortsatt diskussion och uppföljning. Växtskyddsmedel m.m. i livsmedel Anneli Widenfalk från SLV presenterade avsnittet och hennes Powerpoint biläggs minnesanteckningarna. I sin genomgång satte hon riskerna med växtskyddsmedel relativt andra risker med koppling till vår konsumtion av livsmedel. Mer övergripande lyftes bl.a. fram betydelsen av att äta mycket frukt och grönsaker, riskerna med tobak och alkohol. Det fördes en diskussion kring skillnader mellan fara och risk. Vi fick också en bakgrund till gällande lagstiftning dels i form av förordning (EG) 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden där SLV deltar i arbetet med utvärdering av resthalter och analysmetoder både för godkännande av aktiva substanser och produkter och dels förordning (EG) 396/2005 om gränsvärden avseende växtskyddsmedel i livsmedel. SLV är där ansvarig svensk myndighet. Gränsvärden, MRL, (maximum residue levels), anger övre lagliga gränsen för resthalter växtskyddsmedel i eller på livsmedel eller foder. MRL är inte den hälsomässigt säkra 11

12 Jordbruksverket (14) gränsen för ett växtskyddsmedel, utan den är ofta betydligt lägre än vad skulle behövas baserat på hälsorisk. Den fastställs till lägsta bestämningsgräns eller till defaultvärde (0,01 mg/kg) om t.ex. resthaltsunderlag saknas eller substansen inte är godkänd inom EU. I vissa fall kan ett högre gränsvärde än 0,01 mg/kg fastställas även för en icke godkänd substans i varor som importeras till EU, en så kallad importtolerans, men i så fall måste ett land ansöka om det och ha komplett underlag och det får inte innebära en konsumentrisk. Vid SLVs utvärdering i samband med godkännande av växtskyddsmedel görs bl.a. intagsberäkningar och man utgår alltid från den diet som har högst intag. På en fråga från Svensk Växtskydd underströks att det är EFSAs modeller som används, men svenska konsumtionsdata ingår där. SLVs kontroller är riskbaserade och de 20 viktigaste produkterna utgör 60 procent av programmet. Hög konsumtion hos barn är exempel på en viktig faktor. KemI frågade om SLV i sina bedömningar enbart utgår från MRL-förordningen då det finns andra lagstiftningar som kan ha betydelse och pekade särskilt på barnmatsförordningen, som nu heter lagstiftningen om livsmedel för särskilda grupper. Enligt SLV skulle det kanske finnas möjligheter för KemI att i sina användningsvillkor ställa krav eller informera i detta avseende men menar också att växtskyddsmedel i barnmat inte är något stort problem eftersom den vid de senaste årens kontroller varit fri från mätbara resthalter. LRF lyfte här fram att producenterna själva mäter mycket för att vara på den säkra sidan. SLV har efter mötet förtydligat att gränsvärdena för barnmat gäller den färdiga produkten, som ska vara särskilt avsedd för spädbarn och små barn. Därför kan man inte ta hänsyn till det vid godkännande av ett medel för odling av råvaran. Barnmatsproducenterna måste dels ha koll på vilka råvaror de använder, och sen kan det hända mycket med resthalterna vid tillagning och framställning av barnmaten som gör att resthalterna försvinner. SLV presenterade resultaten från kontrollen av växtskyddsmedel i livsmedel översiktligt, i frukt, i grönsaker och mer specifikt i tomater, jordgubbar och äpplen, svensk råg och vete samt i vindruvor framförallt avseende åren 2013 och LRF lyfte fram möjligheten att det för svenska färskvaror t.ex. grönsaker är kortare tider från odling till mun än de som importeras. Detta skulle kunna påverka resultaten till nackdel för svenska produkter. LRF pekade också på betydelsen av att i olika rapporter få en nyanserad bild av riskerna med växtskyddsmedel i livsmedel. Ett exempel som det hänvisades till förslaget till utvärdering av miljömålet Giftfri miljö som varit på remiss. Slutsatserna i den var enligt LRF mycket begränsade och saknade en helhetssyn. SLV underströk betydelsen av att ytterligare utveckla kontrollrapporterna och bli bättre på att redovisa resultaten så att även nivåerna på resthalter framgår och inte bara fynd eller inte fynd. Från SLV finns också önskemål att även rikta sig emot mögel och naturliga gifter och få en bättre kontroll av dessa. Ett exempel redovisades utifrån ett tidningslarm om giftiga russin både bl.a. utifrån fynd av växtskyddsmedel och mögelgifter. Baserat på 12

13 Jordbruksverket (14) SLVs nuvarande kunskaper visade genomgången att det inte finns något som tyder på att det är en risk för barn att äta russin i normala mängder, trots växtskyddsmedel, mögelgifter och att de är söta. KemI pekade på att en stor del av de överskridande av MRL vi har beror på behandlingar efter skörd i synnerhet av citrusfrukter. Vidare lyfte KemI särskilt fram klormekvat som utgör en av de mest funna substanserna i kontrollen av växtskyddsmedel av livsmedel inom EU. Det ställdes en rad frågor bl.a. tekniska. om statiska osäkerheter, olika utfasningstider, om riktade provtagningar påverkar om man allt eftersom hittar mindre i dessa, redovisning av prover från ekologisk produktion m.m. Som exempel på en riktig värsting lyftes fram en provtagning av vinblad från Turkiet som innehöll 40 olika växtskyddsmedel. KemI lyfte fram att man upplever SLVs bedömningar lite väl kategoriska och att man möjligen kunde vara lite mer ödmjuka för den osäkerhet som finns. Det finns inte ADI-värden för alla ämnen och det kan vara svårt att fastställa tröskelnivåer. För ämnen som inte följer dos- respons kurvor t.ex. hormonstörande ämnen finns en osäkerhet. KemI lyfte även fram programmet för hållbar användning av bekämpningsmedel som går längre än MRL-förordningen och som är ett sätt att hantera osäkerheter. En önskan är att minimera användningen av växtskyddsmedel så långt som möjligt. SLV höll med om att naturligtvis är bra att hålla halterna i mat så låga som möjligt, men att det finns många och kanske större osäkerheter kring många andra ämnen som förekommer i vår mat (t ex mögelgifter, naturliga ämnen, metaller och andra föroreningar). SLV redovisade också tankar kring hormonstörande ämnen och kombinationseffekter. SLV diskuterade vidare om när det är fara å färde och vad som görs då. LRF underströk betydelsen i av hur man i debatten uttrycker sig och att det förekommer att olika aktörer skrämmer allmänheten i onödan med olika larm. KemI menar att det är en komplex frågeställning med en viss osäkerhet som måste redovisas på ett pedagogiskt sätt. SLV lyfte fram att det är viktigt att ringa in vad som är de största problemen för folkhälsan och pekade också på att verktygen för att bedöma riskerna hela tiden förbättras. Det är samtidigt svårt att uttala sig med 100 procents säkerhet. LRF frågade om det är seriöst att överdriva farorna i debatten där det kan bli svårt att bemöta kategoriska slutsatser. LRF riktade sig här till Naturskyddsföreningen och om de sprider "rätt" perspektiv på riskerna med rester av växtskyddsmedel i livsmedel. Naturskyddsföreningen menade att man utgår från att konsumenterna själva vill ta ansvar för sitt förhållande till växtskyddsmedel och pekade här mer på farhågorna med växtskyddsmedel mer ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt. SLV menade att man gärna kunde spara på larmen tills det var verklig fara. Svenskt växtskydd lyfte fram betydelsen att man alltid redovisar risken öppet inklusive de osäkerheter som finns. SLV redovisade problematiken med kadmium som ett exempel på andra intag som skulle kunna innebära risker. Här uppskattas att några procent av befolkningen har ett intag som överstiger det tolerabla intaget. Det är främst vegetarianer och människor med järnbrist som löper mest risk. 13

14 Jordbruksverket (14) Ett arbete vid SLV med en s.k. risktermometer presenterades. Det är ett verktyg för att jämföra risker med olika intag, som i exemplet med t.ex. bly, dioxiner, kadmium, bisfenol. Enligt SLVs samlade bedömning är frukt och grönsaker de livsmedel som bidrar mest till exponering för rester av växtskyddsmedel. Baserat på dagens kunskap är SLVs och EFSAs bedömning att resthalter av växtskyddsmedel inte innebär en långsiktig hälsorisk. En kumulativ riskvärdering visar att det är vid överskridanden av MRL och/eller substanser som inte är godkända för användning i Sverige som bidra mest till den sammanlagda risken. Nyttan med grönsaker och frukt överväger eventuella risker. Övriga frågor NVs spridningsbestämmelser Emil Jansson från NV presenterade med kort varsel pågående arbetet där ett förslag till nya föreskrifter skickats ut på remiss. Beslut beräknas kunna tas i juni. Parallellt har arbete påbörjats med vägledningen. Frågan om att begränsa antal gånger en aktiv substans som finns i olika preparat kommer inte finnas i spridningsbestämmelserna. Det kommer att anordnas ett möte mellan NV, KemI och SJV och möjligen departementen för att lösa hur frågan ska hanteras. LRF lyfte särskilt fram att förslagen hittills saknar konsekvensanalyser vilket är ett starkt skäl att inte skriva in något som kan drabba näringen. Kommande möten 2015 Den 20 maj hos HaV i Göteborg Den 23 alternativ 22 september, fältmöte hos HS i Skåne Den 18 november hos LRF i Stockholm Avslutning Ordf sammanfattade dagen, tackade för bra diskussioner och avslutade mötet. 14