Växtskyddsrådets möte den 23 maj 2014 minnesanteckningar

Transkript

1 Dnr /14 1(13) Växt- och miljöavdelningen Växtskyddsrådets möte den 23 maj 2014 minnesanteckningar Plats: LRF, Stockholm Närvarande: Christina Nordin ordförande, Anders Emmerman sekreterare samt följande ledamöter Peter Bergkvist, Kemikalieinspektionen (KemI) Ingrid Rydberg, Naturvårdsverket (NV) Ann Lundström, Havs- och Vattenmyndigheten (Hav) Sunita Hallgren, Lantbrukarnas riksförbund (LRF) Bengt Persson, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Per Sandberg, Föreningen Sveriges Spannmålsodlare (SpmO) Hans Hagenvall, Svenskt Växtskydd Barbara Ekbom, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Nils Yngveson, Hushållningssällskapen (HS) Emelie Hansson, Naturskyddsföreningen Vid möte deltog också Agneta Sundgren från SJV Sammanfattning Välkomnande m.m. Ordförande hälsade välkommen till växtskyddsrådets 15:e möte. Hon riktade sig särskilt till Emelie Hansson som för första gången deltog i växtskyddsrådet som suppleant och till Agneta Sundgren, SJV, som föredragande för ett par punkter. Växtskyddsrådets arbete Ordf inledde med att tacka ledamöterna till att vi kunde komma överens om innehållet i en skrivelse till Konkurrenskraftsutredningen om behovet av en utvärdering av tillämpningen av den gemensamma lagstiftningen om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden. Noterbart är att Konkurrenskraftsutredningen i sitt delbetänkande Tillväxt och värdeskapande, SOU 2014:38, som lämnades till regeringen den 5 juni 2014 tar upp frågeställningen. Utifrån vid tidigare möte ställd fråga om medlemmar i växtskyddsrådet gjordes en kort genomgång av tankarna bakom nuvarande representation. I princip finns Jordbruksverket Jönköping jordbruksverket@jordbruksverket.se

2 Jordbruksverket (13) en öppenhet för välmotiverade förändringar såväl avseende deltagande myndigheter och organisationer, men SJVs slutsats att för närvarande inte utöka växtskyddsrådet ytterligare. Inga invändningar framfördes vid mötet mot detta. Det blev också en diskussion kring växtskyddsrådets möten, dess innehåll och prioriteringar. Det fortsatta upplägget blir i princip att ta upp det som är aktuellt när mötet hålls, uppföljning av tidigare diskussioner samt fördjupningar i vissa frågor. Som fördjupningsfråga lyftes av flera deltagare frågan om värdering av risk. Växtskyddsrådet vill att det anordnas ytterligare seminarier om godkännandeprocessen, särskilt om vad som gäller vid s.k. ömsesidigt godkännande. Från KemI finns ett intresse för detta, men handläggningen av ansökningar för närvarande måste prioriteras. Ny förordning om bekämpningsmedel, nya spridningsbestämmelser och EUkommissionens kontor för livsmedels- och veterinära frågors (FVO) revision Regeringen hade vid mötet inte beslutat om en ny förordning utan Agneta Sundgren från SJV presenterade några tankar vad den kan komma att innebära inom SJVs ansvarsområde. NV avvaktar beslutet om ny förordning med bekämpningsmedel men arbetar internt, en förberedande grupp, med ett inriktningsbeslut för att fastställa ramarna för det fortsatta arbetet. Det gavs en information om EU-kommissionens kontor för livsmedels- och veterinära frågors, FVO, revisionen som avsåg dels hur växtskyddsmedel marknadsförs och används i enlighet med förordning 1107/2009/EG om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden samt genomförandet av direktiv EG 2009/128/EG om hållbar användning av växtskyddsmedel. Diskussion kring information, användningsvillkor m.m. Behovet av lättförståliga användningsvillkor och en lätt tillgänglig information om växtskyddsmedel och dess användning diskuterades vid möte. Tanken med denna diskussion var att få en övergripande bild av vad som pågår och har gjorts som ett avstamp till hur vi ska gå vidare med dessa frågor. SJV genom Agneta Sundgren inledde med att beskriva tankarna kring spridning av information om IPM. Huvudkanalen är webben SLU informerade om ett pilotprojekt kring en växtskyddsportal, KemI informerade om ett särskilt projekt för att uppdatera användningsvillkor, det nya bekämpningsmedelsregistret samt gav en internationell utblick om användningsvillkoren. Alla beslut om bekämpningsmedel registreras i SPIDER som är KemIs interna databas. En gång per dygn överförs offentliga uppgifter till bekämpningsmedelsregistret på KemIs webbplats. SJV presenterade översiktligt hur systemet med tvärvillkor fungerar. Den jordbrukare som inte följer dessa riskerar avdrag på sina stöd. Ett regelmodelleringsprojekt har genomförts tillsammans med KemI avseende tvärvillkoren i nästa programperiod. Från SEKR ställdes frågan om vi fortsättningsvis ska en mer begränsad grupp under växtskyddsrådet för att främst diskutera användningsvillkor. Det fanns olika uppfattningar om behovet av en speciell grupp för att diskutera använd- 2

3 Jordbruksverket (13) ningsvillkor och informationsfrågor. Från flera håll fanns ett önskemål om en fortsättning, möjligen med en bredare grupp än i nuläget. Samtidigt förutsätter en fortsättning att alla deltagare finner att det ger ett mervärde. En väg framåt att möjligen komma vidare är att ha åtminstone inledande diskussioner i denna grupp, möjligen utökad med ytterligare representanter för växtskyddsrådet, kopplat till de specifika projekt som KemI drar igång om användningsvillkor och NV om nya spridningsbestämmelser. Båda projekten är viktiga och bör bli återkommande inslag i kommande möten. Utveckling av processen och utvecklingskedjan för att forsknings- och utvecklingsresultaten ska användas av brukaren LRF presenterade tankarna inom Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF, under mottot Mera nytta lantbruk ska vara lönsamt med ett nytt forskningsprogram och ny ansöknings- och beredningsmodell. Principerna för arbetet framöver är att arbeta efter företagarperspektivet lantbruk ska vara lönsamt, att det inte ska vara grundforskning, att det har hög relevans och hög vetenskaplig kvalitet, är gränsöverskridande samt utformas utifrån det internationella perspektivet och samverkan. Övriga frågor KemIs prioriteringar KemI har ett ansträngt budgetläge och beslutat att handläggningen av ansökningar om godkännande av växtskyddsmedel ska följa svensk förvaltningsrätt utifrån principen först in först ut och inte de krav som växtskyddsmedels förordningen ställer avseende handläggningstid. Här framfördes att den plötsliga och tvära förändringen av prioriteringen får stora konsekvenser för svenskt jordbruk, risk för att satsningar på introduktion av nya växtskyddsmedel sker inom andra delar av EU och att företagen får en ekonomisk skada. Fysikaliska medel och skatter på växtskyddsmedel För fysikaliska medel, eller det som numer kallas allmänkemikalier eller låggiftiga ämnen i EU:s förordning, går det trögt att få en process för deras godkännande. Svårigheterna ligger framförallt på EU-nivå där frågan inte är prioriterad. Hittills har situationen lösts genom att KemI beviljar dispenser för är till exempel såpa men det kan bara ges i ekologisk odling eftersom det bara är där det saknas alternativ. Ytterligare en faktor som försvårar och gör att vi inte får in produkterna är skatten på växtskyddsmedel som slår hårt på dessa medel. Kommande möten Nästa möte blir den 1 oktober hos NV och den 17 december hos KemI. Avslutning Ordföranden tackade för bra diskussioner och framförde ett särskilt tack till LRF som värd. 3

4 Jordbruksverket (13) Välkomnande m.m. ORDF hälsade välkommen till växtskyddsrådets 15:e möte. Hon riktade sig särskilt till Emelie Hansson som för första gången deltog i växtskyddsrådet som suppleant och till Agneta Sundgren, SJV, som föredragande för ett par punkter. Växtskyddsrådets arbete ORDF inledde med att tacka ledamöterna till att vi kunde komma överens om innehållet i en skrivelse till Konkurrenskraftsutredningen om behovet av en utvärdering av tillämpningen av den gemensamma lagstiftningen om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, (Förordning (EG) nr 1107/2009). I kontakt med Rolf Annerberg underströk ORDF att utgångspunkten är göra en sedvanlig konsekvensanalys över vad tillämpningen verkligen får för konsekvenser för miljö, hälsa och konkurrenskraft. Det är inte på något sätt fråga om att visa på om någon gör eller gjort fel. Noterbart är att Konkurrenskraftsutredningen i sitt delbetänkande Tillväxt och värdeskapande, SOU 2014:38, som lämnades till regeringen den 5 juni 2014 tar upp frågeställningen. Som information nämnde HS att utredningen gjorde en turné i nordvästra Skåne under veckan. Medlemmar i växtskyddsrådet Utifrån vid tidigare möte ställd fråga om medlemmar i växtskyddsrådet gjorde SEKR en kort genomgång tankarna bakom nuvarande medlemmar. I princip finns en öppenhet för välmotiverade förändringar såväl avseende deltagande myndigheter och organisationer. Det gäller även ledning och ledamöter. Nuvarande ordning utgår från regeringens uppdrag där växtskyddsrådet ska ledas av SJV där representanter för KemI, NV, industri, odling, forskning och rådgivning ska ingå. Från SJVs ledning ville man dessutom ha med en miljöorganisation samt se till att vi fick en relativt bra representation från odlingen där såväl trädgårds- som växtodlingen ingick. Det fanns även ett intresse av att ha ett hanterligt och effektivt växtskyddsråd, dvs. att det blev lagom stort för att få en bra diskussion. Slutligen var det också fråga om en lämplig avvägning mellan myndigheter och organisationer. Samtidigt underströks starkt möjligheten att bjuda in andra myndigheter och organisationer om ämnet som diskuterades berörde deras områden. Flera organisationer uttryckte initialt ett intresse att vara med. Sedan inrättandet av växtskyddsrådet har HaV tillkommit, beroende på att det är en ny myndighet och som sådan tagit över vissa av NVs uppgifter. Vid tidigare möten har Naturskyddsföreningen lyft fram Ekologiska Lantbrukarna som en tänkbar medlem. Även Livsmedelsverket samt representanter från länsstyrelserna och kommunerna har nämnts, de senare främst med fokus på tillsynsarbete. Enligt hittills gjord bedömning vid SJV inryms frågor om ekologiskt lantbruk och miljö inom flera av deltagande myndigheter och organisationer ansvarsområden. Växtskyddsrådet har också möjlighet att specifikt bjuda in företrädare från t.ex. Ekologiska Lantbrukarna, Livsmedelsverk etc. t.ex. om växtskyddsrådet ordnar mer specifika temamöten. För frågor om tillsyn finns redan Tillsyns- och Föreskriftsrådet. Slutsatsen är att SJV för närvarande inte avser att 4

5 Jordbruksverket (13) utöka växtskyddsrådet ytterligare. Inga invändningar framfördes vid mötet mot detta. LRF nämnde att Ekologiska Lantbrukarna av prioritetsskäl avstått att vara med i det s.k. strategiarbetet som SJV håller ihop och som ändå innebär en stor möjlighet att föra fram viktiga växtskyddsfrågor. Planering och innehåll vid växtskyddsrådets möten Diskussionen fortsatte kring växtskyddsrådets möten, dess innehåll och prioriteringar. Från SEKR presenterades en idé att våra möten uppdelas utifrån: - Vad som är aktuellt när mötet hålls, - Uppföljning av tidigare diskussioner t.ex. strategin, IPM, skyddet av vatten, tillgång till växtskyddsmedel, skyddszoner, statistik m.m., - Fördjupningar relativt växtskyddsrådets uppdrag, utifrån gjord utvärdering av växtskyddsrådet och önskemål från växtskyddsrådets medlemmar. SEKR tog inför diskussion upp frågor om 1. Omvärldsperspektivet; (växtskyddsmedel i mat skillnader mellan import och export, andra länders handlingsplaner, synen på utvecklingen av ett hållbart jordbruk, tillgång till och skillnader mellan länder avseende tillgången till växtskyddsmedel) 2. Forsknings-, försöks- och utvecklingsverksamhet, genomförande och att få ut kunskaperna, 3. Diskussion om risk 4. Skydd av vatten (uppföljning dricksvattenutredningen, skyddszoner m.m.) 5. Utveckling av generations- och samhällsstrategiska mål. Övergripande målkonflikter samt export av miljöproblem 6. Hållbarhet i olika odlingssystem inklusive möjligheter att ersätta kemiska medel med andra metoder. Generellt mottogs förslaget med uppdelning av mötet utifrån SEKRs förslag positivt. SpmO menade dock att för mycket styrs av myndigheternas dagordning och att det är viktigt att utgå från vad som är aktuellt hos odlarna. HS, med stöd av LRF och SpmO, tog upp betydelsen av omvärldsspaning och fortsatt diskussion hur vi kan hantera nära problem såsom gulrost i Sverige jämfört med andra länder. Hur resonerar andra länder? Det är frågor där det är svårt att hitta en lösning. Vidare ansåg HS att strategiarbetet, Strategin för växtskyddsmedel, hittills inte tagit fram något matnyttigt i detta hänseende. LRF tog upp frågan om växtskyddsmedel inom trädgårdsnäringen där det är problematiskt och mycket svårt att få in nya växtskyddsmedel. Ofta är det enligt LRF inte ekonomiskt motiverat för företagen och gjorde en jämförelse med de 11 miljoner hektar vi har inom den norra zonen jämfört med cirka 120 miljoner hektar inom EU totalt. För grödor inom trädgårdsområdet blir det tydligt att norra zonen är liten i jämförelse med mellersta och södra zonen. I Sverige odlas ungefär 1500 ha äpplen av totalt 2, 7 miljoner hektar åker och i Frankrike ca hektar, 5

6 Jordbruksverket (13) vilket är lika mycket som den svenska sockerbetsodlingen. Frankrike har ungefär 18 miljoner hektar åkermark. I förhållande till respektive lands totala åkerareal är äpplena både i Sverige och i Frankrike att anse som en minor crop. HS underströk betydelsen av att kunna äta svenskt. Frågan om värdering av risk lyftes av flera. Svenskt Växtskydd, till vilket SpmO instämde, menade att det är en viktig fråga att belysa ur olika utgångspunkter t.ex. upplevda risker relativt verkliga risker eller bedömningen av risk relativt nyttan. LRF lyfte fram osäkerheten och svårigheterna kring tolkningen av vad försiktighetsprincipen innebär. Det kan vara olika i olika sammanhang. LRF ställde också frågan vilka risker är vi beredda att ta. Svenskt Växtskydd menade att det finns en definition om detta i miljöbalken. Naturskyddsföreningen hade innan mötet lyft fram möjligheten att bjuda in professor Sven-Ove Hansson, professor och föreståndare för Inst. för filosofi vid KTH, som är riskforskare och som har intressanta tankar. Vid mötet pekade Naturskyddsföreningen även på betydelsen av vilka val konsumenterna gör inklusive mervärden som man är beredd att betala för. Vidare anfördes att gränsvärden är en värdering av risken dvs. en accepterad risk. LRF menade att tillämpningen av försiktighetsprincipen och gränsvärden inte är samma sak. KemI lyfte fram att det finns olika nivåer på kraven och pekade särskilt på de generella och låga acceptabla nivåer som finns i barnmatsdirektivet och i ramdirektivet för vatten. Dessa ger uttryck för försiktighetsprincipen. Utifrån att växtskyddsrådet som ett tema diskuterar risk lyfte HaV fram möjligheten att bjuda in en jurist och utgå från olika domar. Via mail efter mötet föreslog HaV att Jan Darpö, professor i miljörätt vid Juridiska institutionen och Uppsala Universitet, bjuds in till en föredragning och diskussion om hänsynsreglerna i miljöbalken. NV tryckte på betydelsen av att satsa på särskilda seminarier och pekade samtidigt på ändrade attityder där nu de svenska mervärdena lyfts fram. LRF uttryckte en farhåga att ett riskseminarium kan bli hur stort som helst. I detta sammanhang informerade ORDF om att SJV kommer hålla ett seminarium i Almedalen om antibiotikaresistens. ORDF menade att det ytterst är politikerna som har att göra denna avvägning. SEKR ser nedanstående vägar att driva frågan om risk och riskvärdering framåt, men att det kan behövas en djupare genomgång för att tydligt klargöra syftet och för att säkra ett bra innehåll. 1. Växtskyddsrådet inbjuder ett par föreläsare/inledare t.ex. ovan nämnda till ett av våra möten. 2. SJV tar med sig frågan och sonderar möjligheten att anordna ett särskilt risk seminarium, möjligen inom arbetet med Startegin för växtskyddsmedel. 3. Växtskyddsrådet väcker frågan t.ex. med KSLA. SEKR avser ta ytterligare kontakter med växtskyddsrådets medlemmar inför nästa möte i denna fråga. Angående andra punkter lyfte KemI möjligheten att bjuda in Miljöstyrningsrådet som är Sveriges regerings expertorgan inom miljöanpassad och annan hållbar upphandling. KemI lyfte fram att det finns olika nivåer på kraven och pekade 6

7 Jordbruksverket (13) särskilt på de generella och låga acceptabla nivåer som finns i barnmatsdirektivet och i ramdirektivet för vatten. Dessa ger uttryck för försiktighetsprincipen. Naturskyddsföreningen lyfte som exempel metodutveckling av odlingstekniker och samodlingssystem i Frankrike som ökade skördarna och minskade det kemiska växtskyddet. Inom SLU har det bildats fakultetsgemensamma grupper för växtskydd, odlingssystem respektive växtförädling. Syftet är att stärka forskningen inom dessa områden på SLU. HS inbjöd växtskyddsrådet att komma ut och se verkligheten i fält, där också SpmO lyfte vattenskyddsområden och konsekvenser av hanteringen av dessa i verkligheten. ORDF tackade för initiativet och menade att vi tar med oss detta inför planeringen av växtskyddsrådets verksamhet Seminarier om godkännandeprocessen Växtskyddsrådet vill att det anordnas ytterligare seminarier om godkännandeprocessen, särskilt om vad som gäller vid s.k. ömsesidigt godkännande. KemI uttryckte att man har intresse för detta, men att KemI har en ansträngd situation och måste prioritera handläggningen av ansökningar. Det innebär att KemI inte ser särskilt ljust på att det går att genomföra i år. Aktuellt hos myndigheter och organisationer För information diskuterades kort en lista, biläggs, med aktuella frågor från myndigheter och organisationer. Det är primärt inte meningen att diskutera enskilda frågor. Intresse finna att fortsätta med detta, dock att det bör finnas några kommentarer kring varje fråga som tas upp. SLU påpekade att i många av de punkter som nämndes på SJVs lista är SLU inblandat i arbetet. LRF informerade om att VINNOVA på uppdrag av Konkurrenskraftsutredningen genomför en kartläggning av kunskaps- och informationssystemet för jordbruks- och trädgårdsnäringen i Sverige som kommer att slutredovisas i oktober LRF bildar under 2014 LRF Trädgård som ytterligare ett branschben inom LRF. Mycket av LRFs växtskyddsarbete har direkt koppling till den yrkesverksamma trädgårdsproduktionen. Ny förordning om bekämpningsmedel, nya spridningsbestämmelser och EU-kommissionens kontor för livsmedels- och veterinära frågors (FVO) revision Regeringen hade vid mötet inte beslutat om en ny förordning utan Agneta Sundgren från SJV presenterade några tankar vad den kan komma att innebära inom SJVs ansvarsområde, se även bifogad ppt. Beslut om ny förordning togs sedan av regeringen den 28 maj Hanteringen av föreskriften om emballage för betat utsäde som måste upphävas, frågan om preparat som är bigiftiga och anteckningsskyldigheten lyftes fram. Avseende utbildningen planeras att den samordnas för användare och distributörer och att en växthuskurs införs. Avseende IPM planeras ett tillsynsprojekt 2015 med kommunerna där bl.a. en 7

8 Jordbruksverket (13) checklista ska tas fram. Ytterligare information kan hittas på SJVs webbsida erochinspektorer/miljo/vaxtskyddsmedel I ovanstående oh-underlag finns även en kort sammanfattning av vad som görs avseende IPM i andra länder. Det planeras 4 stycken rådgivarutbildningar, dvs. för personer som jobbar som rådgivare med växtskyddsfrågor. Avseende föreskrifterna om IPM ska arbetet sättas igång och kunna träda i kraft under senhösten HS tryckte på betydelsen av att reglerna finns på plats inför planeringen av växtsäsongen 2015, vilket enligt SJV kan bli svårt. LRF lyfte fram pappershanteringen i samband med kraven på anteckningsskyldighet för att erhålla trygghet men som också innebär en avsevärd administrativ börda för jordbrukarna. HS frågade om vem som ska bedöma vad som är riktigt och pekade på risken för olika bedömningar vid tillsynen samt även på olika läs- och skrivkunnighet hos brukarna. SJV upplyste här om att det finns en portal som heter Effektiv näring som sedan 2014 även är en mötesplats för kommuninspektörer och SJV när det gäller växtskydd. Där kan man diskutera med inspektörerna hur bedömningar ska göras. SLU lyfte fram möjligheterna till uppföljning av tillsynen som ett instrument till ytterligare kompetensutveckling. SJV lyfte även fram själva bemötandet som en viktig fråga avseende det fortsatta arbetet med tillsynen. En fråga vars betydelse underströks ytterligare av HaV och LRF. NV avvaktar beslutet om ny förordning med bekämpningsmedel men arbetar internt, en förberedande grupp, med ett inriktningsbeslut för att fastställa ramarna för det fortsatta arbetet. Juristen Björn Thews leder arbetet. Här ingår att ta kontakter för samråd och att få till en referensgrupp. NV bedömer att arbetet kommer ta åtminstone ett år och att nuvarande föreskrift får löpa parallellt med förordningen. Information kommer att skickas ut om det kommande arbetet. KemI pekade här på det gedigna grundarbete som gjorts tidigare av NV då det t.o.m. fanns ett föreskriftsförslag. LRF instämde i detta men uttryckte en stark förhoppning om att arbetet inte blir ett internt arbete där inte näringen inbjuds. FVOrevisionen avsåg dels hur växtskyddsmedel marknadsförs och används i enlighet med förordning 1107/2009/EG om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden samt genomförandet av direktiv EG 2009/128/EG om hållbar användning av växtskyddsmedel. Från FVO fanns frågor om hur vårt regelverk fungerar och vem som har ansvar för vad, vad gör KemI och SJV i detta avseende, hur fungerar kommunens tillsyn det kommunala självstyret, hur hanteras tvärvillkoren och utbildningen samt hur hanteras det ömsesidiga erkännandet och dispenser? Vidare diskuterades bl.a. frågor om hanteringen av dispenser relativt att godkänna medlen, att relativt få produkter godkänts utifrån möjligheten till ömsesidigt godkännande, möjligheten att kontrollera illegal och felaktig användning, om tillräckligt många kontrolleras, om användningen sker utifrån etiketten och om våra straff som inte alltid verkade vara avskräckande. Kring IPM och spridning av växtskyddsmedel till vatten och specialregler om detta verkade FVO vara nöjda med det arbete som görs och att nya regler är på väg att tas fram. ORDF konstaterade att revisonen genomförts på ett bra sätt och underströk här ett bra samarbete mellan KemI och SJV. 8

9 Jordbruksverket (13) Diskussion kring information, användningsvillkor m.m. Växtskyddsrådet har upprepat diskuterat utveckling av en samlad och lätt tillgänglig databas med information om växtskyddsmedel inklusive KemIs databas om godkända växtskyddsmedel användningsvillkor m.m. i hela kedjan beslut rådgivning etiketter. Detta gäller även behovet av information för att utveckla tillämpningen av IPM och användningen av alternativa metoder. Det har också varit en särskild diskussion om användningsvillkor i samband med godkännande av växtskyddsmedel. Det var meningen att gruppen vid behov skulle komma in tidigt i prövningen av godkännande av växtskyddsmedel. För att ytterligare driva frågorna inrättades en grupp under växtskyddsrådet för att mellan ordinarie möten diskutera ovan nämnda frågor. Detta har inte fungerat utifrån intentionerna. Tanken med denna diskussion var att få en övergripande bild av vad som ändå pågår och har gjorts som ett avstamp till hur vi ska gå vidare med dessa frågor. SJV genom Agneta Sundgren inledde med att beskriva tankarna kring spridning av information om IPM. Huvudkanalen är webben Här kommer även finnas länkar till annan relevant information. Hänvisningar till information kommer att finnas i Land/ATL när föreskriften är färdig, Information kommer även skickas till alla som har tillstånd att använda växtskyddsmedel samt via länsstyrelsens olika informationskanaler. SLU informerade om ett pilotprojekt kring en växtskyddsportal, som ska redovisas under hösten Det underströks att det inte är så svårt att länka till olika informationskällor men det svåra är att upprätthålla nivån på innehållet. Vidare anfördes avseende projektet att det finns luckor i innehållet samt att det finns funderingar att skapa en funktion med inloggning och möjlighet till frågor och diskussion. HS underströk här betydelsen av att det utvecklas en portal, SJV som ansvarig för ett IPM.se, där i princip all information kan samlas. Det gäller att jordbrukarna ska lockas dit och slippa surfa runt efter information. SJV framhöll att informationen inte blev bättre än de ingående delarna och uttryckte starka önskemål om en nivåhöjning av informationen hos såväl myndigheter som företagen. Håller inte informationen tillräcklig hög nivå är det risk för att användarna blir besvikna. Svenskt Växtskydd efterfrågade en plats där information om regelverket kunde samlas som rör växtskydd. Från HaV lyftes SJVs hemsida om vattenbruk, som ett bra exempel med länkar mot andra webbplatser. ORDF tryckte på betydelsen av en ingång samt menade att det måste gå att lösa att hitta rätt fakta, snabbt och på ett enkelt sätt. KemI informerade om ett särskilt projekt, (Mitigating the risks of Plant Protection Products in the Environment, MAgPIE), för att uppdatera användningsvillkor, det nya bekämpningsmedelsregistret samt gav en internationell utblick om användningsvillkoren, se bilagd ppt. Senast den 15 juni 2015 ska besluten för samt-liga växtskyddsmedel ha anpassats efter artikel 31 i växtskyddsmedels förordningen inklusive bilaga 3, de s.k. specificerade användningsvillkoren. Omprövningen omfattar 305 medel och ger enligt KemI ett unikt tillfälle att se 9

10 Jordbruksverket (13) över dessa villkor. Information om detta har gått ut, dels som nyhet på KemIs webb och dels genom riktade brev till innehavarna. Mallen till bilaga 3 med specificerade användningsvillkor uppdateras vid behov samtidigt. En fråga ställdes hur andra myndigheter och organisationer kan komma in i detta projekt. KemI framförde att omprövningen av villkoren är en ren administrativ uppgift, men att när det gäller utformningen av bilaga 3 så finns det möjlighet att lämna synpunkter nu. Alla beslut om bekämpningsmedel registreras i SPIDER som är KemIs interna databas. En gång per dygn överförs offentliga uppgifter till bekämpningsmedelsregistret på KemIs webbplats. Dispenser kommer att publiceras på ett mer enhetligt sätt, utfasningstider kommer att finnas med m.m. vilket sammantaget ger tydligare information. Det återstår en del arbete bl.a. med registrering av utvidgade produktgodkännande och komplettering av dispenser. KemI tar tacksamt emot förslag till förbättringar av bekämpningsmedelsregistret. Synpunkter kan lämnas till Ylva.Enzell@kemi.se. Vissa förändringar är redan inplanerade t.ex. fritextsökning i dokument såsom specificerade användningsvillkor, tydligare hänvisning till användningsvillkoren samt förbättringar av layouten. När det gäller användningsvillkor är det enligt KemI en fråga för medlemsländerna. Det finns dock en arbetsgrupp som arbetar med att sammanställa olika riskhanteringsåtgärder och föreslå gemensamma miljöriskfraser till skydd för miljön utanför fältet. Här finns den svenska Hjälpredan med. SJV presenterade översiktligt hur systemet med tvärvillkor fungerar, se tidigare nämnd och bifogad oh. Den som inte följer dessa riskerar avdrag på sina stöd. Ett regelmodelleringsprojekt har genomförts tillsammans med KemI avseende tvärvillkoren i nästa programperiod. I projektet har ingått att ta fram ett regelträd vad gäller beslut om villkor enligt Art 31 i växtskyddsmedels förordningen. Till det som kan beslutas enligt Art 31 hör rätt gröda, område och situation, rätt syfte, max dos, karenstid, max antal behandlingar, behandlingsintervall, återinträde, villkor till skydd för hälsa och miljö och korrekt användning i enlighet med principerna för IPM. I redovisningen togs upp vad som gäller tvärvillkor för 2014 inklusive de extra tvärvillkor som gäller för miljöersättningar. SJV lyfte fram att tvärvillkoren är den extra skillnaden relativt bruksanvisningen om t.ex. blandningar, väderpåverkan m.m. Svenskt Växtskydd lyfte fram att det är olika etiketter ute och att det finns olika tolkningar till exempel i lager hos återförsäljare och användare. Det behövs ytterligare diskussion med KemI om vad som gäller till exempel för användning av växtskyddsmedel efter beslut om villkorsändring. HS underströk att det är viktigt att hålla oss till reglerna och att det som gäller framgår av etiketten. LRF lyfte fram kontrollen och hur lagstiftningen kan tolkas olika och gav exempel på synpunkter från kontrollanter där naturlagarna upphävs. Det är enligt LRF viktigt att jobba tillsammans för att minska dessa problem. KemI pekade på regelträdet och noterade att det är oerhört komplicerat. Vidare frågades om det görs något på högre nivåer avseende systemet som sådant. Från SEKR angavs att det är nog inget som diskuteras för närvarande utan att vi har att hantera detta inom nuvarande jordbrukspolitik. 10

11 Jordbruksverket (13) KemI menade vidare att intentionen är att ytterligare underlätta för användare av registret genom att på ett tydligare sätt samla användningsvillkoren. Från SEKR ställdes frågan om vi fortsättningsvis ska ha en mer begränsad grupp under växtskyddsrådet för att främst diskutera användningsvillkor. LRF menade att en sådan grupp har en funktion men att det förutsätter att KemI är involverad och stödjer arbetet, men signalen KemI gett är att gruppen inte räcker till för sina syften. SJV stöttar att vi har en grupp. Det samlar på sig en hel del frågor och det finns ett värde att löpande kunna lyfta frågor. KemI framförde att man inte kunnat dra någon nytta av gruppen så långt. Många frågor sker löpande och KemI behöver fråga flera än gruppens medlemmar för att kunna dra nytta av svaren. SJV framförde möjligheten att koppla på ytterligare deltagare i gruppen. Vidare framfördes att det kan behövas uppsummeringar var man står i olika frågor och för att pussla ihop dessa. SJV pekade på möjligheten att i tidigt stadie vara proaktiv för möjliga lösningar. LRF lyfte också fram möjligheten till uppsummering och tänkbara förfaranden samt betydelsen av att få kännedom om vad myndigheterna håller på med. ORD underströk betydelsen av att vara proaktiv. Svenskt Växtskydd lyfte fram möjligheten att belysa konsekvenserna av olika nya villkor och regler mer generellt samt att vi skulle ha en ny sammankallande, förslagsvis SJV. HS menade att användningsvillkoren inte är glasklara där bilaga 3 i förordningen är mycket divergerande och viktiga saker fattas fortfarande. Från SEKR kan konstateras att det fanns olika uppfattning även om det från flera fanns ett önskemål om en fortsättning, möjligen med en bredare grupp. Samtidigt förutsätter en fortsättning att alla deltagare finner att det ge ett mervärde. KemI har så långt uttryckt viss tveksamhet relativt andra former i myndighetens ordinarie linjearbete för att få in synpunkter m.m. En väg framåt att möjligen komma vidare är att ha åtminstone ha inledande diskussioner i en denna grupp, möjligen utökad med ytterligare representanter för växtskyddsrådet, kopplat till de specifika projekt som KemI drar igång om användningsvillkor och NV om nya spridnings bestämmelser. Båda projekten är enligt SEKR viktiga och bör bli återkommande inslag i kommande möten. SEKR avser ytterligare undersöka förutsättningarna för fortsatt diskussion om användarvillkoren och kommer kontakta växtskyddsrådets ledamöter innan växtskyddsrådets nästa möte. Utveckling av processen och utvecklingskedjan för att forsknings- och utvecklingsresultaten ska användas av brukaren LRF presenterade tankarna inom Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF, under mottot Mera nytta lantburk ska vara lönsamt med ett nytt forskningsprogram och ny ansöknings- och beredningsmodell, se även bilagd ppt. En viktig faktor för den framtida hanteringen är den analys som gjorts av stegen forskning, utveckling och innovationsprocessen som pekat på brytningar mellan de olika stegen i processen. Målet är att öka lönsamheten och tillväxten för lantbrukaren. Privat insamling är basen för forskningsfinansieringen där man också arbetar för statlig motfinansiering och finansieringen från branschen har ökat. Noterbart var 11

12 Jordbruksverket (13) att växtskydd inte var med. Utifrån exempel från den närliggande skogsindustrin men även flygindustrin har SLFs ramverk utvecklats. Principerna för arbetet framöver är arbeta efter företagarperspektivet lantbruk ska vara lönsamt, att det inte ska vara grundforskning, att det har hög relevans och hög vetenskaplig kvalitet, är gränsöverskridande samt utformas utifrån det internationella perspektivet och samverkan. Fyra forskningsområden definieras; energi och biomassa, livsmedel (60 %), företagande (20 %) och klimat och miljö. Enligt LRF är det viktigt att ha olika tidsperspektiv, att se framåt på hur marknaden ser ut och att se på vilka komparativa fördelar som finns. Ett verktyg i form av ett kedjetänk, från grundforskning till utvärdering, med kopplingar uppåt och nedåt lyfts fram. Det är också viktigt att visa på forskningens betydelse i form av resultatförbättringskronor. Hanteringen av besluten kommer att ske i fyra beslutsgrupper mot tidigare 17, men att det kommer ske en mjuk övergång med hänsyn till finansiärerna. Ansökningar sker i två steg där en skiss på max tre sidor bedöms av en branschgrupp utifrån nyttan för näringen och sedan en fullskalig ansökan som bedöms av en beredningsgrupp utifrån vetenskaplig kvalitet och nytta för näringen. Fingervisning om projektstorlek är 1-3 åriga projekt på minst 1 mkr per år. Det kommer bli en öppen utlysning per år från 2014, 1 3 riktade utlysningar, där växtskyddet kan komma in, per år från 2015 samt specialutlysningar löpande. Tillsammans med HS och finansiärer försöker man närmare se på hur fältförsöken kommer in i denna modell. Vi hann inte med att informera European Innovation Partnership (EIP) som ORDF lyfte som en framkomlig väg utifrån vad LRF presenterade om SLF. Frågan om EIP får tas upp vid kommande möten. Övriga frågor KemIs prioriteringar KemI har ett ansträngt budgetläge och har beslutat att handläggningen av ansökningar om godkännande av växtskyddsmedel ska följa svensk förvaltningsrätt utifrån principen först in först ut och inte de krav som växtskyddsmedels förordningen ställer avseende handläggningstid. KemI pekade på att av de 25 personer som anställdes förra året för att ta hand om ansökningsärenden har ett 20-tal personer redan slutat pga en begränsad budget. Vägledning och uppbyggnad av kompetens hos dessa personer har dragit resurser som därmed inte kunnat användas fullt ut i verksamheten. Svenskt Växtskydd menade att den plötsliga och tvära förändringen av prioriteringen får stora konsekvenser, se bilagd skrivelse. Enligt Svenskt Växtskydd kommer KemI inte ta hand om nya ansökningar under 2014 och troligen inte heller Vidare framfördes att det är solklart att EU-regelverket går före svensk förvaltningspraxis och Svenskt Växtskydd tror inte att KemI kan välja att följa det ena eller det andra. Svenskt Växtskydd pekade bl.a. på konsekvenser för svenskt jordbruk, konkurrensen inom företagen med risk för att satsningar på introduktion av växtskyddsmedel sker bara inom andra delar av EU (och res- 12

13 Jordbruksverket (13) ten av världen) och att företagen kommer att lida en ekonomisk skada. KemI menade att Sverige inte är ensam om att stå inför denna problematiska situation. Svenskt Växtskydd avser att gå vidare med kontakter med KemI men även med berörda departement möjligen kompletterad med en skrivelse till Justitiekansleämbetet. LRF underströk att handläggningen vid KemI har varit en följetång av systemfel och har brustit i effektivitet. Medel har inte saknats och varför fungerar det inte? Det blev en kortare diskussion där bl.a. HS och LRF uttalade sig för ett uttalande från växtskyddsrådet, där ORDF uttryckte tveksamhet. Utifrån en fråga från SJV angav KemI att högen med ansökningar byggts på. Fysikaliska medel och skatter på växtskyddsmedel När det gäller fysikaliska medel, eller det som numer kallas allmänkemikalier eller låggiftiga ämnen i EU:s förordning, går det trögt att få en process för deras godkännande. Gruppen för minor use IPM jobbar med frågan och en ytterligar faktor som försvårar och gör att vi får inte in produkterna är skatten på växtskyddsmedel. Med 30 kr per kilo aktiv substans blir skatten på till exempel rapsolja högre än vad produkten kostar. Det gör att ingen firma vill stå för ett godkännande när produkten kan köpas i en livsmedelsaffär. LRF gav exempel på hus skatten kan slå, exempel bifogas. LRF gav exempel med Nordisk Alkali som har ansökt om nedsättning av skatten för paraffinolja hos det särskilda skattekontoret i Ludvika men fått besked att frågan inte är relevant. KemI framhöll att en skatt på produktpriset är enklare att administrera och skulle betydligt bättre kunna spegla dosen än nuvarande skatt på kg verksamt ämne som idag ger omotiverade nackdelar för en del medel, t ex rapsolja och paraffinolja. Svårigheterna med att få till en process för godkännandet ligger framför allt på EU-nivå men frågan är inte prioriterad. Hittills har situationen lösts genom att KemI beviljar dispenser för till exempel såpa men det kan bara ges i ekologisk odling om det i konventionell odling finns alternativ. Om minor use projektet LRF driver sedan 2008 Minor use-projektet med syftet att bredda tillgången på växtskyddsmedel för grödor som odlas i mindre omfattning och för mindre användningsområden (minor use). Målet är att ta fram underlag för att registrera växtskyddsmedel enligt utvidgat användningsområde. Sedan starten av Minor use projekten 2008 har 97 ansökningar lämnats in till Kemikalieinspektionen för att bredda tillgången på växtskyddsmedel. Ansökningarna är i form av dispenser eller utvidgade produktgodkännanden för mindre grödor. Kommande möten Nästa möte blir den 1 oktober hos NV och den 17 december hos KemI. Avslutning ORDF tackade för bra diskussioner och framförde ett särskilt tack till LRF som värd 13