18 Livsmedelssäkerhet. Sammanfattning. Allmänt. Undersökningsresultat. Tillgång på statistik

Transkript

1 18 Livsmedelssäkerhet Livsmedelssäkerhet Livsmedelssäkerhet är ett begrepp som får allt större uppmärksamhet. Alla delar i livsmedelskedjan har betydelse för livsmedelssäkerheten och helhetsperspektivet från jord till bord är viktigt. I detta kapitel redovisas uppgifter om vattenkvalitet, bekämpningsmedelsrester i vegetabilier och animalier samt exempel på hur man kan visa förekomsten av bakterier (Campylobacter och Salmonella) i olika led av livsmedelskedjan, från djurfoder till antal rapporterade humana sjukdomsfall. Sammanfattning Allmänt EU-kommissionen lägger stor vikt vid att konsumenterna ska tillförsäkras livsmedel av hög säkerhet och framhåller termen från jord till bord som inkluderar hela livsmedelskedjan från primärproduktionen på gården till livsmedelsbutiken. Målsättningen är att garantera konsumenterna livsmedel av hög säkerhet och kvalitet. Begreppet säkra livsmedel kan definieras med att livsmedlen inte ska utsätta konsumenten för någon hälsorisk varken på lång eller kort sikt. Hälsorisken kan orsakas av att livsmedlet innehåller, ur riskvärderingssynpunkt, höga halter av icke önskvärda substanser och organismer. Med den definitionen är det i Sverige flera myndigheter som delar på ansvaret att sörja för livsmedlens säkerhet beroende på att olika myndigheter ansvarar för olika delar av produktionskedjan. Livsmedelsverket är den som leder och samordnar landets livsmedelskontroll. Verket kontrollerar dessutom själv äggpackerier, musselodlingar, större mejerier, fiskanläggningar med mera och har ständig kontroll på alla slakterier, totalt drygt anläggningar Tillgång på statistik Den statistik som finns om livsmedelssäkerhet har främst tonvikt på icke önskvärda ämnen i livsmedel. Statistiken på området produceras i huvudsak av Livsmedelsverket. Uppgifterna har dock inte karaktär av reguljär statistik och följer inte fortlöpande utvecklingen av kvaliteten hos t.ex. livsmedel eller det hygieniska tillståndet i livsmedelsbutiker och restauranger. Undersökningsresultat Dricksvattenkontroll Livsmedelsverket har sedan början av talet begärt in uppgifter om livsmedels- och dricksvattenkontrollen från landets kontrollmyndigheter. Enligt Livsmedelsverkets sammanställning för år 2016 rapporterade 250 kontrollmyndigheter resultat från totalt dricksvattenanläggningar. Under 2016 utfördes kontroller på dricksvattenanläggningar vilket är en ökning med omkring 200 kontroller jämfört med året innan. Kontrollresultaten redovisas i form av 13 rapporteringspunkter, varav vattenkvalitet är ett kontrollområde. Inom kontrollen vid dricksvattenanläggningar var andelen planerade kontroller utan avvikelse 51 % för år Bekämpningsmedelsrester I Livsmedelsverkets kontrollprogram för bekämpningsmedelsrester i livsmedel av vegetabiliskt och animaliskt ursprung uttogs prover under Av dessa överskred 25 (1,3 %) gällande gränsvärden. Majoriteten av proverna togs på färska och frusna frukter och grönsaker (tabell 18.2). I figur 18A sammanfattas resultaten av genomförda provtagningar under Diagrammet visar att det i första hand är bananer (konventionellt odlade), citrusfrukter, jordgubbar, bordsdruvor, äpplen samt päron,

2 Livsmedelssäkerhet som konstaterades innehålla bekämpningsmedelsrester. För bl.a juicer, tomater samt slanggurka fanns inga prov med överskridna gränsvärden. Överskridna gränsvärden noterades främst för russin. Figur 18B visar att andelen överskridanden av gränsvärden för bekämpningsmedels-rester i färska frukter och grönsaker sedan mitten av 1990-talet har genomgående varit betydligt högre i importerade produkter än i inhemska. Trenden visar på att andelen prov av frukter och grönsaker med halter av bekämpningsmedel över gränsvärden har sjunkit för tredje land sedan I provtagningen för frukt och grönsaker kom 93 % av proverna från importerade varor och 100 % av överskridanden fanns bland dessa under 2015 (tabell 18.2). Resthalter under gränsvärdet har ökat något sedan föregående år (figur 18C). Fram till 2007 ökade andelen sådana prov och två orsaker kan antas ha bidragit till denna trend. Den första är att provtagningen varierar år från år. Den andra är att analysmetoderna förbättras, att man över tiden letar efter fler substanser och man förmår detektera dem i allt lägre halter. Den ökande andelen prov under gränsvärdet behöver därför inte tyda på att förekomsten av bekämpningsmedelsrester i våra livsmedel ökar utan kan bero på att man har blivit bättre på att hitta dem. I tidigare årsrapporter har Livsmedelsverket presenterat resultat från inhemsk odlad frukt och grönsaker på certifierad odling och konventionell odling. Vid osäkerhet vid provtagning registreras provet som icke certifierad odling, vilket innebär att uppgifterna i Livsmedelsverkets databas förmodligen inte är helt korrekta vad gäller de olika odlingsformerna för svensk frukt och svenska grönsaker. Om ett stickprov innehåller resthalter av bekämpningsmedel över ett gränsvärde kan Livsmedelsverket besluta om villkor för hantering eller saluhållande av varan från odlaren/leverantören. Vid den uppföljande provtagningen, ofta benämnd riktad provtagning, kvarhålls partiet i avvaktan på resultatet av undersökningen. Enbart partier som uppfyller bestämmelserna får därefter saluföras. Under 2015 utfärdade Livsmedelsverket sammanlagt 9 villkor för saluhållande och saluförbud lades för tre partier av livsmedel. Partierna bestod av basmatiris från Pakistan på 2,3 ton och två partier med äpplen från Brasilien på 4,3 och 6 ton. Under 2015 skickade Sverige en RASFF-anmälning till Europeiska kommissionen för att underrätta dem och övriga medlemsländer om att det påträffats produkter med halter som både överskred gränsvärdet och den akuta referensdosen. RASFF är ett snabbt varningssystem för livsmedels- och fodersäkerhet. Systemet är ett särskilt förfarande för kontrollmyndigheterna att informera varandra om livsmedel på marknaden vari hälsofaror påträffas. Information sprids via Europeiska kommissionen till ett nätverk av kontrollmyndigheter inom EU. Campylobacter Under 2015 undersöktes svenska fjäderfäflockar för förekomst av Campylobacter i samband med slakt och av dessa var 437 (12 %) positiva (tabell 18.3). I figur 18D kan man se att andelen positiva prov för Campylobacter tagna på slaktkycklingar var relativt stabil åren och låg mellan 12 och 13 %. Under minskade andelen till ca 9 % men under 2014 och 2015 ökade andelen till närmare 12 %. Under 2015 rapporterades totalt fall av human Campylobactersmitta. Av dessa hade 52 % ådragit sig smittan i Sverige (figur 18E). Det totala antalet rapporterade fall av smitta har ökat med 11 % sedan 2014 och med drygt 50 % sedan Andelen som har smittats i Sverige visar en ökning med 27 % sedan Åren var det ungefär en tredjedel som fått smittan i Sverige. Salmonella Vid provtagning på gårdar (figur 18F) upptäcktes Salmonella i 6 nötbesättningar och 16 fjäderfäflockar (slaktkyckling, kalkon och värphöns) år Provtagningar vid slakteri, styckningsanläggningar och provtagning i kommuner visar samma nivå där mycket få fynd av

3 18 Livsmedelssäkerhet 243 Salmonella påträffades. Det påvisades två stycken positiva prov med Salmonella från de officiella prover av nöt- och svinkött som togs på styckningsanläggningar under Det påvisade ingen Salmonella alls från de 951 prover av fjäderfäkött. Från landets kommuner rapporterades det in analyser i handeln, varav 0,6 % var positiva. År 2005 var 4 % av alla fjäderfäprover rapporterade från kommuner positiva avseende Salmonella (tabell 18.4). Under 2015 rapporterades totalt fall av human Salmonella-infektion i Sverige. Av dessa hade 30 % fått smittan i Sverige (figur 18G). De vanligaste misstänkta smittkällorna är mat och vatten, personkontakter och djur. Om statistiken Dricksvattenkvalitet Landets dricksvattenproducenter har ansvar för att dricksvattnet i kranen har god kvalitet och är säkert att dricka, det vill säga uppfyller kraven i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten. I föreskrifterna finns bland annat krav på provtagning och analys av dricksvattnet samt kvalitetskrav i form av gränsvärden för dricksvatten från vattenverk och i tappkran hos konsument. Den kommunala kontrollmyndigheten har ansvar för kontroller av de flesta dricksvattenanläggningarna. Närmare 85 % av Sveriges befolkning får kommunalt dricksvatten. Enligt artikel 13 i Rådets direktiv (98/83/EG) om kvaliteten på dricksvatten, är medlemsstaterna skyldiga att vart tredje år rapportera till EU-kommissionen om kvaliteten på dricksvattnet. Rapporten ska omfatta åtminstone sådana vattenverk som producerar eller distribuerar i genomsnitt m 3 per dygn och mer eller försörjer personer och fler. I Sverige finns ca 230 sådana större allmänna vattenverk som omfattas av rapporteringen till EU. Dessutom finns ca allmänna vattenverk som försörjer personer. Enligt Sveriges rapportering till EU om de större vattenverken år uppfyllde 99,4 % 100 % av alla dricksvattenanalyser kvalitetskraven i Dricksvattendirektivet och dricksvattenföreskrifterna. För de mindre allmänna vattenverken uppfyllde 99 % av dricksvattenanalyserna kvalitetskraven. Alla analysresultat för bekämpningsmedel år uppfyllde kvalitetskraven till 100 %, både vid de större och mindre allmänna vattenverken. Bekämpningsmedelsrester Livsmedelsverket har ett löpande kontrollprogram för bekämpningsmedelsrester i livsmedel av vegetabiliskt och animaliskt ursprung. I vilken mängd varje varugrupp och enskild vara ska undersökas bestäms med hänsyn tagen bl.a. till konsumtionsmängd, om produkten äts med eller utan skal och kännedom från tidigare år om höga halter. Analyserna förmår detektera 514 pesticider (aktiva substanser). I det nationella programmet ingår EU:s koordinerade program som år 2015 omfattar apelsinjuice, aubergin, banan, bordsdruvor, broccoli, olivolja, paprika, vete, ärter utan skida (färska eller frysta) hönsägg och smör samt färdig barnmat. Dessa produkter analyserades i samtliga medlems-länder på förekomst av 156 respektive 22 ämnen för bekämpningsmedel i produkter av vegetabilisk resp. animalisk ursprung. Resultatredovisningen har anpassats till de av EU fastställda tillåtna högsta gränsvärdena för olika pesticider (Maximum Residue Limits, EC-MRLs). Campylobacter Undersökningar över förekomst av Campylobacter i slaktkycklingflockar har pågått sedan Programmet har ändrats 2001 och För Campylobacter i livsmedel finns inget officiellt kontrollprogram utan information samlas in via olika projekt som Livsmedelsverket driver tillsammans med kommuner och andra parter. Campylobactersmitta är den

4 Livsmedelssäkerhet vanligaste orsaken till inhemsk mag-/tarmsjukdom och de vanligaste smittvägarna antas vara livsmedel och vatten. Salmonella Sedan 1961 finns kontrollprogram för att förhindra spridning samt övervaka förekomsten av Salmonella i Sverige. Kontrollprogrammet övervakas av Jordbruksverket och Livsmedelsverket. Programmen kontrollerar hela livsmedelskedjan från djurfoder till slakteri (och styckning). I foderproduktionen sker provtagningen enligt speciella regler och frekvenser beroende på vad för djurslag fodret är ämnat för. Utöver obligatoriska prover tas ofta frivilliga prover. I ägg- och köttproducerande fjäderfäbesättningar tas prover en gång per år av veterinärer, annars av djurägarna. Skulle man upptäcka smitta spärras gården av och restriktioner införs för att hindra smittspridning. Är det en fjäderfäflock som drabbats avlivas dessutom hela flocken och gården saneras. För samtliga djurslag undersöks fodret som ett led i att spåra smittokällan. Provtagning sker även på slakterier och styckningsanläggningar där provtagningens omfattning beror på slakteriets kapacitet och utförs av en besiktningsveterinär. På slakterier tas dels prover på lymfknutor som visar om djuret bär på en infektion, dels svabbprover på slaktkroppar som vid fynd av Salmonella kan indikera på kontaminering vid slakt. Om Salmonella påvisas i ett lymfknuteprov, identifieras djuret och ursprungsgården provtas. Vid positiva prover spärras gården och en saneringsplan inrättas. På slakterier vidtas åtgärder för att förbättra hygienrutinerna. I handeln är det kommunerna som ansvarar för provtagningen och det tas prov av ej tillredda köttvaror såväl som beredda produkter, färdiglagad mat, ost och mejeriprodukter, glass, ägg, fisk och skaldjur. Samtliga livsmedel där Salmonella påträffas bedöms som otjänliga för konsumtion och destrueras alternativt skickas tillbaka till ursprungsland om det rör sig om importerade eller införda varor. Det inleds också en undersökning för att försöka spåra smittkällan och åtgärder tas för att hindra vidare spridning. Infektion av Salmonella hos människor är anmälningspliktig. Vid samtliga anmälda fall sker undersökningar för att spåra smittan samt provtagning på personer i den insjuknades närhet. Annan publicering I Livsmedelsverkets Rapport om Sveriges livsmedelskontroll 2016 finns uppgifter om kontrollmyndigheternas kontroll av dricksvattenanläggningar. I rapporten om bekämpningsmedelsrester, Kontroll av bekämpningsmedelsrester i livsmedel 2015 (Livsmedelsverket, rapport, 19/2016) finns bl.a. uppgifter om vilka kemikalier som spårats samt ursprungsland för de importerade produkter som undersökts. Rapporten om Salmonella, Campylobacter och andra zoonoser ( Surveillance of infectious diseases in animals and humans in Sweden 2015 ), som ges ut av SVA, Folkhälsomyndigheten och SLV en gång per år, finns på Statens Veterinärmedicinska Anstalts webbplats (

5 18 Livsmedelssäkerhet 245 Figur 18A Andel prov med förekomst av bekämpningsmedelsrester i färsk eller frusen frukt och grönsaker, vegetabiliska konserver, barnmat samt spannmål och spannmålsprodukter 2015, procent Percentage of samples with pesticide residues in fresh or frozen fruit and vegetables, canned vegetables, child nutrition and cereals Bananer (konventionella).. Citrusfrukter... Jordgubbar... Bordsdruvor... Äpplen... Päron... Russin... Slanggurka... Tomat... Sallat... Potatis... Spannmål och spannmålsprodukter... Juice... Olivolja... Torkade bönor... Barnmat... Källa: Livsmedelsverket. Rester funna och över gränsvärdet Rester funna men ej över gränsvärdet Procent

6 Livsmedelssäkerhet Figur 18B Andel överskridanden av gränsvärdena för tillåtna bekämpningsmedelsrester i konventionellt odlade färska frukter och grönsaker Inhemska samt importerade produkter från EU och tredje land, procent Percentage of exceeded limit values for residues of pesticides in fresh fruit and vegetables. Domestic and imported products respectively Procent Importerade från tredje land Importerade från EU 2 0 Inhemska produkter Källa: Livsmedelsverket. Figur 18C Fördelning av prov med eller utan halter av bekämpningsmedelsrester i stickprovskontrollen , procent Distribution of samples with or without residues of pesticides (The Swedish Monitoring of Pesticide Residues in Food) Procent Andel utan halter Andel med halter under gränsvärdet Andel överskridanden Källa: Livsmedelsverket.

7 18 Livsmedelssäkerhet 247 Figur 18D Andel positiva prov för Campylobacter tagna på kycklingslaktgrupper vid slakt , procent Frequency of positive samples of Campylobacter from chicken at slaughter Procent Källa: Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA). Figur 18E Antal rapporterade fall av human Campylobacter-infektion i Sverige Number of reported cases of human infection caused by Campylobacter in Sweden Antal Inhemsk smittkälla Smittkälla utanför Sverige Källa: Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA).

8 Livsmedelssäkerhet Figur 18F Antal besättningar av olika djurslag som infekterats av Salmonella Number of herds of different kind of animals infected by Salmonella Antal Fjäderfä (flockar) Svin Nöt Får Inga siffror redovisas för fåren år samt för svinen 2013 och Källa: Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA). Figur 18G Antal rapporterade fall av human Salmonella-infektion i Sverige Number of reported cases of human infections of Salmonella in Sweden Antal Inhemsk smittkälla Smittkälla utanför Sverige Källa: Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA).

9 18 Livsmedelssäkerhet 249 Tabell 18.1 Resultat av det svenska kontrollprogrammet för pesticidrester i livsmedel av vegetabiliskt och animaliskt ursprung 2015 Results from the Swedish Monitoring of Pesticide Residues in Food Livsmedel Antal prov Inga halter Halter<MRL 1 Halter>MRL 1 Frukt och bär (färska och frysta) Grönsaker (färska och frysta) Spannmål och spannmålsprodukter Övrigt (t.ex. juice, konserver, torkat samt processat) Barnmat (fruktpuréer, fruktdrycker, smoothies och barngröt) Animaliska produkter (smör och ägg) ) MRL=Maximum Residue Limit. Källa: Livsmedelsverket. Tabell 18.2 Sammanfattning av prover, med resthalter av pesticider i konventionellt odlad frukt och grönsaker, tagna under 2015 efter ursprung Summary of samples, with residues of pesticides in fruits and vegetables (non-organic farming), taken by origin Ursprung Antal prov Halter>MRL 1 Inhemska 60 EU (exkl. Sverige) Tredje land ) MRL=Maximum Residue Limit. Källa: Livsmedelsverket.

10 Livsmedelssäkerhet Tabell 18.3 Resultat från provtagning och analys efter Campylobacter Results from sampling and analysis of Campylobacter Antal prov (Antal positiva prov) Provtagning på slakteri Slaktkycklinggrupper (682) 1 (393) (444) (217) (267) (363) (437) Provtagning i butik Nöt (0) Fjäderfä (80) (1) Preparerad mat (0) (0) Övrigt (0) (2) ) Ej jämförbar med värden från 2003 eller senare p.g.a. förändrad provtagning. 2) För få prover. Redovisas ej. Källa: Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA).

11 18 Livsmedelssäkerhet 251 Tabell 18.4 Resultat av det svenska kontrollprogrammet för Salmonella efter provtagning i olika led i livsmedelsproduktionen under åren Results for Salmonella in the Swedish Reporting and Monitoring system in different parts of the foodstuff production Antal prov (Antal positiva prov) Foder Kvarnar och blandningar (HACCP 1 ) (59) (25) (44) (33) (31) (23) Animaliskt ursprung (inkl. miljöprover) (140) (1) (4) (3) (8) (6) Vegetabiliskt ursprung (inkl. miljöprover) (44) (67) (32) (18) (14) (27) Provtagning på slakteri Nöt (slaktkroppar) (1) (1) (2) (2) (0) (0) Nöt (lymfknutar) (4) (2) (5) (3) (0) (3) Svin (slaktkroppar) (1) (3) (0) (1) (0) (0) Svin (lymfknutar) (13) (8) (9) (6) (0) (3) Fjäderfä (halsskinn) (0) (0) (1) (0) (0) (0) Provtagning på styckningsanläggning Nöt och svin (1) (0) (0) (0) (0) (2) Fjäderfä (0) (0) (1) (0) (0) (0) Rapportering från kommuner Nöt och fläsk (1) (5) (0) (0) (0) (0) Fjäderfä (1) (8) (0) (0) (2) (0) Övriga djurslag (0) (0) (0) (0) Ägg och äggprodukter (0) (0) (0) (0) (0) (0) Ost och mejeriprodukter (0) (3) (0) (0) (0) (0) Fisk- och skaldjursprodukter (0) (0) (0) (0) (1) (0) Frukt och grönsaker (0) (7) (0) (0) (0) (8) Glass och efterrätter (0) (0) (0) (0) (0) (0) Preparerad mat, övrigt (1) (0) (7) (5) (0) (0) Summa från kommuner (3) (23) (7) (5) (3) (8) 1) Hazard Analysis of Critical Control Points. 2) Exklusive Övriga djurslag. Källa: Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA).

12