Konstens verkstäder. En studie av Sveriges konstnärliga kollektivverkstäder

Transkript

1 Konstens verkstäder En studie av Sveriges konstnärliga kollektivverkstäder

2 Inledning Det har varit mycket intressant och lärorikt att genomföra en genomlysning av Konstnärernas kollektivverkstäder i Sverige och jag vill tacka alla de konstnärer och kulturadministratörer som ställt upp med sin tid och kommit med synpunkter på arbetet. Projektet har för mig givit insikt i konstnärsdrivna organisationer där medlemmarna har ett stort engagemang i verksamheten. Eftersom jag själv till vardags arbetar med en medieverkstad för konstnärer och kulturarbetare kunde jag känna igen mig i en del av det jag fick höra under intervjuerna, och mycket gav inspiration att ta tillbaka till vår egen verksamhet. Vi har varit tre personer i projektgruppen David Karlsson, Lotta Lekvall och undertecknad. Tillsammans har vi analyserat det material som vi samlat in genom intervjuer och läsningar av ansökningar, årsredovisningar, styrelseprotokoll och annat material som tidigare rapporter från Konstnärsnämnden och Statens Kulturråd. Det insamlade materialet har lett oss till att arbeta med fyra analysområden: Materialbaserad konst, medlemsrekrytering, arbetet på riksnivå och kulturpolitisk synlighet. Under arbetets gång har det stått allt klarare fram vilken unik och välbehövd verksamhet som bedrivs på KKVerna i Sverige. Samtidigt finns stort utrymme för utveckling. Jag tror att om KKV Riks och de enskilda KKVerna vågar ta det modiga steg som det innebär att förändra sin verksamhet inifrån så kommer de att märka resultat. Det är min förhoppning att den här genomlysningen kan fungera vägledande i det arbetet. Bakgrunden till vår studie är en önskan från KKV Göteborg som vänt sig till oss på Nätverkstan och bett om en genomlysning av sin organisation och verksamhet. För att finansiera arbetet vände vi oss till Framtidens Kultur med en frågan om de kunde vara med och stödja projektet. Framtidens Kultur meddelade oss att de uppfattade frågan som viktig men att det vore bättre om vi kunde tänka oss att göra vårt arbete riksomfattande. Vi ville självklart anta den utmaningen. Eftersom KKV Göteborg redan beviljats pengar från Västra Götalandsregionen för den genomlysning som enbart gällde dem har vi låtit arbetet löpa parallellt och möjligheten att gå in i en organisation på djupet har också visat sig ha stor betydelse för vårt arbete på riksplanet. Båda rapporterna finns tillgängliga i pdf-format via Nätverkstans hemsida.

3 Carl Forsberg Göteborg, december 2009 Historik och överblick Det finns idag ingen heltäckande historik över Sveriges kollektivverkstäder och det har heller inte varit denna studies ambition att skriva en sådan. Inte desto mindre vore det förstås bra om en sådan historia skrevs, kanske särskilt av skälet att det ytterligare skulle bidra till förståelsen av betydelsen som verkstäderna spelat i en större konstnärlig kontext. Något generellt går ändå att säga om bakgrunden till KKVerna. Bildandet av kollektivverkstäder startar på allvar under 70-talet och de bildas då efter enskilda initiativ från sammanslutningar av konstnärer. De får inledningsvis stöd av kommuner, Statens Kulturråd, Bildkonstnärsfonden och i något fall privata finansiärer. Ideella insatser från konstnärerna för att rusta upp och iordningställa lokaler har varit avgörande. Den äldsta kollektivverkstad vi hittat som fortfarande är verksam och som är medlem i KKV-riks är Tidaholms grafiska verkstad, bildad Verkstädernas uppgift är att möjliggöra arbete i konstnärliga tekniker som kräver kostsam utrustning och krävande processer, tekniker som enskilda konstnärer har svårt att finansiera själva. Genom att organisera sig i kollektiva verkstäder där medlemmarna delar på utrustningen kan flera personer möjliggöra sitt skapande. Denna idé är än idag verkstädernas viktigaste uppgift. Några KKVer har skapat avdelningar för digital media inom sina organisationer men den allt överskuggande verksamheten bedrivs idag i verkstäder dominerade av tunga fysiska processer som bronsgjutning, stenhuggeri, textil, grafiktryck osv. KKV-riks, KKVernas riksorganisation bildas 1996 i Göteborg och den får till syfte: - att vara ett samordnande organ mellan landets kollektivverkstäder. - att kunna agera part i förhandlingar med stat, kommun, landsting och näringsliv.

4 - att ta fram material som påvisar KKV:s viktiga funktion i svenskt kulturliv, t ex vid offentliga utsmyckningar och vidareutbildningar för yrkesverksamma konstnärer och konsthantverkare. - att påvisa den viktiga länk mellan konsthögskoleutbildningar och arbetsliv som KKV utgör. Riksorganisationens styrelse flyttas runt mellan de olika medlemsorganisationerna, inte sällan genom att ansvaret läggs ovanpå verkstadens befintliga styrelse. Tanken med det har varit att stärka insynen i organisationen genom att många får vara med och dela på ansvaret men det har också inneburit att kontinuiteten i arbetet blivit dålig. Vi kommer att återkomma till det införs för första gången något som liknar en officiell nationell stödform för KKVerna. Vi säger liknar, eftersom stödformen utrustningsbidrag inte är begränsat till KKVer utan även kan sökas av andra organisationer, exempelvis tidskriftsverkstäder. Som namnet antyder är stödet enbart avsett för inköp av utrustning till verkstäderna. Den totala summan av utrustningsbidraget har under senare år skrivits ner med en halv miljon kr, ca 25% av det totala bidraget. Orsaken anges av Statens Kulturråd vara dels att verkstäderna under några år inte kom in med så många ansökningar och därefter att nya prioriteringar gjorts på bildkonstområdet.

5 Idag är 26 verkstäder medlemmar i KKV-riks och enligt egna uppgifter samlar man omkring medlemmar. Siffrorna får dock tas med en nypa salt eftersom KKV-riks inte ansvarar för att samla in gemensam statistik och flera verkstäder har dålig uppföljning på vem som verkligen betalat sin medlemsavgift. Samtidigt står det helt klart att KKVerna i Sverige samlar flera tusen aktiva konstnärer, många vars produktion hade varit helt omöjlig utan deras existens. De är därmed en kraft att räkna med i Sveriges kulturliv. Vi bedömer också att det finns flera organisationer och verksamheter runt om i Sverige som borde kunna bli medlemmar i KKV-riks men som av olika anledningar inte är det idag. Situationen ser mycket olika ut på de olika verkstäderna. En del är specialiserade runt en enda eller en liten grupp tekniker, andra erbjuder över 10 olika verksmahetsområden. Antal medlemmar varierar mellan över 800 i den största och 10 i den minsta. Ekonomierna varierar också stort, både vad gäller spridning av finansieringskällor och total omsättning. Gemensamt har de dock att intäkter från medlemmar, både serviceavgifter och medlemsavgifter, är en betydande del av ekonomin. Det ideella arbetet för att renovera och upprätthålla en god verkstadsmiljö är fortfarande ett betydande inslag. På de flesta KKVer arbetar även styrelserna ideellt även om betalning i form av gratis arbetstimmar på verkstaden är vanlig. Styrelserna utgörs i stort sett uteslutande av konstnärer som är medlemmar i kollektivverkstaden.

6 Makroperspektiv Nedanstående bild beskriver det vidgade kultursystem i vilket KKVerna ingår. De flesta KKVer har relationer med samtliga aktörer i systemet som kan delas upp i kategorier enligt följande: Finansiärer, utbildning, fackliga organisationer och intresseorganisationer, allmänhet, kulturentrepenörer, konstmarknaden, arbetsmarknaden, offentlig konst, stat, region och kommun. Vi menar att KKVerna fyller en nyckelroll i det konstnärliga systemet genom sin förmåga att interagera med alla dessa områden och uppfylla de vitt skilda behov som finns. Vi menar att det är avgörande för KKVernas verksamhet att odla och utveckla dessa relationer i ett lyhört samspel med sina nätverk. Det är inom det här kultursystemet KKVerna finner nya samarbeten, får inspiration till att utveckla sina organisationer och blir relevanta på politisk, konstnärlig och kommersiell nivå.

7 För att förtydliga ställer vi upp följande lista på de behov KKVerna fyller eller har potential att fylla: - Konstnärernas behov - Utbildningarnas behov - Arbetsmarknadens behov - Beställarnas behov - Medborgarnas behov Konstnärernas behov är själva anledningen till att KKVerna skapats från början. Genom att fler är med och delar på resurserna kan konstnärer arbeta i tekniker som de annars inte hade haft råd med. För de konstnärliga utbildningarna utgör KKVerna den plats där konstnärer som arbetar i materialbaserade tekniker kan fortsätta att utöva och utveckla sitt konstnärskap genom att lära sig nya tekniker efter det att de lämnar skolornas verkstäder. Många konstnärliga utbildningar saknar även vissa av de tekniker och verkstadsmöjligheter som KKVerna tillhandahåller.

8 Genom ett intensifierat samarbete med lokala utbildningar tror vi att KKVernas betydelse för de konstnärliga utbildningarna kommer att öka. Det är vår uppfattning att KKVerna i sina kontakter med utbildningar idag i huvudsak vänder sig förberedande konstnärliga utbildningar, trots att de flesta av KKVernas medlemmar själva är högskole- eller universitetsutbildade. Vi tror att en fördjupad kontakt och fler samarbeten med de konstnärliga högskolorna är viktig för att höja statusen på de utbildningar KKVerna erbjuder. AMS har under flera år varit en viktig samarbetspartner för enskilda KKVer. En återkommande synpunkt i många intervjuer med företrädare är att det är synd att man lagt de AMS-finansierade utbildningarna på is eftersom de gav betydande ekonomiska bidrag till verksamheten och de medverkade samtidigt till att introducera nya konstnärer till verksamheten, konstnärer som sedan inte sällan blev medlemmar. Vi menar att ovanstående resonemang delvis bygger på en felaktig uppfattning. AMS har inte valt KKVerna som utbildningsanordnare för att ge ekonomiska bidrag till den övriga verksamheten, utan för att KKVerna är en viktig utbildningsresurs inom konstens kultursystem. Det är här utrustningen, kompetensen och erfarenheten finns. Det är alltså AMS som har behov av välfungerande KKVer och inte tvärtom. Därför är det glädjande att AF Kultur nu meddelar att AMS-utbildningar åter beviljas till KKVer. Finanskrisen har ökat behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser och KKVerna står väl rustade för att möta efterfrågan på utbildningsanordnare. Beställarna av framför allt offentliga utsmyckningar har behov av den struktur KKVerna erbjuder, både inom offentlig och privat sektor. Många offentliga utsmyckningsuppdrag genomförs redan idag på KKVerna och här finns möjligheten för byggherrar att få insikt i möjligheterna och produktionsvillkoren för offentliga utsmyckningar, exempelvis i showrooms eller guidade turer. Fler och fler privata byggherrar får också upp ögonen för det ökade ekonomiska värde som offentliga utsmyckningar är med och skapar KKVerna kan genom sin medverkan bidra till att stärka den bilden.

9 Det politiska behovet av KKVerna dikteras i slutänden av allmänheten och den kulturpolitik de väljer att stödja. Också för allmänheten kan vi se att KKVerna tillfredställer en rad behov. De är med och skapar ett levande konstklimat på sin ort och i sin region, de tillgängliggör inte minst genom offentliga utsmyckningsuppdrag konstnärlig produktion och de fungerar i bästa fall som katalysatorer för kulturell verksamhet i stort genom att interagera med andra kulturaktörer, såväl lokalt som regionalt, nationellt och internationellt. Analys I vårt analysarbete har vi koncentrerat oss kring fyra områden: - Materialbaserad konst - Medlemsrekrytering - Arbetet på riksnivå - Kulturpolitisk synlighet Materialbaserad konst Det var en fördom i projektgruppen att den materialbaserade konsten som är KKVernas huvudsakliga verksamhetsområde var på nedgång idag. Den fördomen har under studiens gång visat sig vara helt felaktig. Materialbaserad konst dvs fysiska konstnärliga objekt har visat sig vara ett mycket starkt område i samtidskonsten, inte bara i Sverige. Samtal med elever och lärare på konstskolor bekräftar detta, liksom urvalet på de stora biennalerna. För offentliga utsmyckningar är av förståeliga skäl materialbaserad konst nära nog det enda alternativet. Om man kan skönja en utvecklingstrend inom den materialbaserade konsten är det att konstnärer idag i högre grad än tidigare rör sig mellan olika tekniker istället för att som tidigare utbilda sig grundligt inom en teknik eller ett material.

10 Vi bedömer därför att behovet av kollektivverkstäder fortfarande är stort. KKVerna rymmer idag både verktygen och kunskaperna för att konstnärer ska kunna skapa konst. Behovet av att dela resurser har snarast ökat med den ökade benägenheten att pröva nya material. Medlemsrekrytering KKVerna upplever generellt svårigheter att rekrytera nya medlemmar. Det finns undantag, särskilt närhet till större städer och konstskolor med gedigen utbildning inom materialbaserad konst är avgörande faktorer. Verkstäderna upplever också generellt att endast ett mindre antal av deras medlemmar verkligen utnyttjar verkstaden varje år. En del av svårigheten att rekrytera nya medlemmar förklaras av trögheten i förändringsarbetet. Kontinuerliga behovsinventeringar saknas i regel och när nya behov oftast nya tekniker har identifierats tar de lång tid att implementera. Många KKVer har omfattande lokala nätverk och samverkar med föreningar, kommunala och regionala förvaltningar och näringslivet. Några exempel som vi vill lyfta fram (notera att Borås inte är en KKV):

11

12

13

14 Vi upplever dock att det fortfarande finns en stor potential för KKVerna att fylla. Med hänvisning till den skiss över KKVernas omvärld vi presenterat (ref till bilden med bollarna ) menar vi att KKVerna fyller en mycket viktig roll i det konstnärliga ekosystemet. Men då krävs det att KKVerna aktivt deltar i och utvecklar sina lokala nätverk. Och det är viktigt att man kontinuerligt gör behovsinventeringar, både externt och internt. Dessa behovsinventeringar bör utgöra grund för det långsiktiga strategiska arbetet inom KKVerna. Arbetet på riksnivå Det är både naturligt och viktigt att en verksamhet som rymmer ca 3700 aktiva konstnärer fördelade på 26 verkstäder har en riksorganisation som kan tillvarata dess medlemmars intressen. Vi bedömer att de syften som KKV Riks har för sitt arbete är riktiga men organisationen dras med en rad problem: - Styrelsen roterar mellan de olika medlemsorganisationerna. Syftet med en roterande styrelse är två: dels att sprida arbetet över landet och ge ökad insyn i och förståelse för arbetet med KKV Riks, och dels att inte dra på sig kostnader för dyra resor och sammanträden. Resultatet har dock blivit en svag kontinuitet i arbetet där arbetsuppgifter och planer måste börja om med varje ny styrelse. - Det är inget krav men en vanlig praxis att arbetet i KKV Riks styrelse läggs ovanpå den ordinarie styrelsen i en lokal KKV. Eftersom arbetet i båda styrelserna i regel är ideellt och förbehållet medlemmar i en verkstad dvs yrkesverksamma konstnärer präglas det ofta av tidsbrist. Styrelsen i KKV Riks får dessutom en väldigt ensidig kompetens. - Dokumentationen av tidigare arbeten och processer i KKV Riks är undermålig vilket ytterligare bidrar till att försvaga kontinuiteten. Övergripande statistik saknas helt och man arbetar heller inte för att samla in den, trots att ett statistiskt underlag och möjligheten att analysera pågående trender exempelvis vad gäller medlemsutveckling (antal, ålder, kön osv) och bidragsfördelning är betydande verktyg i kommunikationen med samarbetspartners.

15 - Vi uppfattar som sagt att de uppgifter som KKV Riks tagit på sig är relevanta men de verkar svagt förankrade hos medlemsorganisationerna. Samtidigt ger den dåliga kontinuiteten att uppdraget egentligen inte utförs. Uppdraget är därför otydligt. Det behöver förankras bättre hos medlemsorganisationerna och man måste också kunna uppvisa tydliga resultat. Vår rekommendation är att man stärker riksorganisationen. Detta arbete måste ledas av KKV Riks själva men eftersom det med all sannolikhet är en omfattande uppgift rekommenderar vi att man tar hjälp av externa aktörer, exempelvis Coompanion. Vi har ett antal förslag som vi anser att man bör ta ställning till under förändringsarbetet men vill inte på något sätt begränsa arbetet. Målsättningen måste vara att få till stånd en välfungerande organisation som kan ta tillvara sina medlemmars intressen. Kulturpolitisk synlighet KKVerna i Sverige är idag i stort sett osynliga i den kulturpolitiska debatten. Ett mycket talande exempel är att kollektivverkstäderna bara nämns en enda gång i Kulturutredningen (SOU 2009:16), och då i samband med att portföljmodellen förklaras. Vi menar att KKVerna utgör en dold kulturpolitisk resurs av stort nationellt värde. Här finns ca 3700 verksamma konstnärer organiserade med stor kunskap i de tekniker som de olika verkstäderna erbjuder. Som vi tidigare har visat (makro-kapitlet) utgör KKVerna en vital länk i samspelet mellan enskilda konstnärer, utbildningssektorn, konstmarknaden och en mängd andra kulturaktörer. Med all säkerhet har detta bidragit till att det idag saknas en nationell stödform för KKVerna. Det statliga utrustningsbidraget räknar vi inte eftersom stödformen inte är begränsat till KKVer utan även kan sökas av andra organisationer, exempelvis tidskriftsverkstäder. Som namnet antyder är stödet enbart avsett för inköp av utrustning till verkstäderna. Detta stöd har dessutom under senare år skurits ner betydligt. En orsak till KKVernas osynlighet på riksplanet är förstås avsaknaden av pålitlig övergripande statistik. Vi rekommenderar därför att KKV Riks tar på sig att samla in data om

16 KKVerna. Det är också med hänvisning till den kulturpolitiska osynligheten som vi återigen rekommenderar en förstärkning av KKV Riks så att de kan bli en tydlig röst för medlemsorganisationerna. Rekommendationer Nedan följer våra rekommendationer från vårt arbete med studien. Den första delen riktar sig till KKV Riks eftersom vi uppfattar dem som den naturliga motorn i ett förändringsarbete. Men mycket arbete finns också att göra på lokalplanet och de utgör sannolikt grunden för ett förändringsarbete på nationell nivå. Den andra delen riktar sig lokalt. Den tredje delen riktar sig avslutningsvis både till den nationella och lokala nivån. 1. Stärk riksorganisationen - KKV Riks bör ändra systemet med roterande styrelse för att öka kontinuiteten i arbetet.

17 - KKV Riks bör bli mycket bättre på att dokumentera sitt arbete och samla in statistik från sina medlemsorganisationer. En webbaserad databas för statistik vore ett utmärkt redskap. - KKV Riks kan vara en kunskapsresurs medlemsorganisationerna. Vi tänker oss att de kan samla dokument rörande processer och tekniker från de lokala KKVerna och göra dem tillgängliga via sin hemsida. - Den gemensamma identiteten för KKVerna behöver stärkas. Medlemsorganisationerna måste känna ett värde av att tillhöra KKV Riks. På ett övergripande plan kan det handla om enkla åtgärder som en gemensam grafisk profil men arbetet att skapa en gemensam identitet måste grunda sig i medlemsorganisationernas önskningar och målsättningar inför framtiden. - KKV Riks bör ta initiativet och företräda KKVerna nationellt och utgöra en röst i det kulturpolitiska samtalet. 2. Ökad lokal samverkan - Bygg relationer. Vi har beskrivit det stora sammanhang i vilket KKVerna ingår och vilken potential som finns i en effektiv delning av resurser. Vi uppfattar att varje enskild KKV har möjligheten att vara en central nod i ett lokalt nätverk av konstnärlig och kulturell aktivitet. - Behovsinventera både internt och externt. För att vara en intressant samarbetspartner både för konstnärer och i det lokala nätverket är det viktigt att hålla sig uppdaterad med behoven hos de olika aktörerna. - Se ert sammanhang. Vi vill återigen hänvisa till bilden av det kultursystem KKVerna ingår i. Vilka aktörer har ni relationer med idag? Vilka borde ni söka kontakt med? Vilken roll spelar just er KKV i ert lokala kultursystem?

18 3. Professionellare organisation - Professionalisera styrelsearbetet. - Bredda kompetensen. Idag utgörs styrelserna enbart av yrkesverksamma konstnärer. Vi tror att styrelserna skulle vinna på att också kunna välja in exempelvis duktiga strateger, ekonomer, jurister, marknadsförare och personer med erfarenhet av kulturpolitiskt arbete. - Gör tydligare projektbeskrivningar. De projekt som drivs både av KKV Riks och av lokala KKVer har ofta oklara projektbeskrivningar, särskilt vad gäller genomförande och uppföljning. Projekten hade vunnit mycket på en tydligare styrning redan på planeringsstadiet. - Bli bättre på att planera verksamheten långsiktigt. Sätt upp långsiktiga mål och delmål. Skapa en arbetsordning för styrelsen där det ingår att följa upp och utvärdera verksamheten. - Gör en organsationsöversyn. Vi uppfattar att en del KKVer arbetar slentrianmässigt i sin verksamhet och därför är oförmögna till förändring. Exempel på frågor som kan ställas i en översyn: Gör vi rätt saker idag? Har eventuell personal rätt utbildning och rätt arbetsuppgifter? Är vår ekonomiska situation och fördelning av resurser tillfredställande? Om inte, vilka förändringar vill vi ha till stånd?

19 Källförteckning Intervjuer Kjell-Åke Andersson, Arbetsförmedlingen Kultur Väst, Ingemar Andersson, KKV Bohuslän, Cecilia Borgström-Fälth, Kulturförvaltningen Göteborg, Lucia Bruones och Berta Guerra Aredal, KKV Nacka Ulf Carlsson, VSBK, Kennet Derlow och Torbjörn Skogkvist, KKV Nacka Anne Deval, Sici Ekvall, Betty Jarra, KKV Nacka, Mia Frankedal, KKV Göteborg Sara Edström, KKV Luleå / föreningen Syster, Sven-Olof Halvares, chef för konsthallen i Luleå, Erik Holmstedt, DBV Luleå, Leslie Johnson, Konsthögskolan Valand, Lennart Källström, KKV Nacka, Torgny Larsson, KKV Nacka, Dan Lestander, Kim Holmqvist, KKV Luleå, Ann-Kristin Gustavsson, DBV Luleå Kerstin Lindström, KKV Härnösand, Gunnel Oldenmark, Anders Eliasson, Staffan Westerlund, KKV Härnösand, Johan Palzon, KKV Nacka, Anna Persson, Perry Stein, mfl i KKV Nacka styrelse Olivia Reuterswärd, KKV Nacka, Simon Roos, Västra Götlands kultursekretariat, Margit Schiött, projekt Skaparkraft, Zoltan Schnierer, KKV Nacka, Shangowande, KKV Nacka, Kerstin Shnell, Härnösands konsthall Vladimir Stoces, KKV Göteborg Emma Ströde, KKV Göteborg Mats Wikström och Ann-Kristin Gustavsson, DBV Luleå / KKV Luleå, Josef Wideström, Arctic Studios, Erik Åsberg, Statens Kulturråd, Övriga samtal och möten Nätverksträff för Skånes KKVer, Presenation av studien av KKV Göteborg, Presentation av studien av KKV Riks, Riksdagsmotioner och utredningar Motion 1990/91:Kr249 Konstnärsstödet Motion 1996/97:Kr218 Konstnärernas kollektivverkstäder Motion 1997/98:Kr298 Konstens verkstäder Motion 1998/99:Kr240 Stöd till kollektivverkstäder Motion 2001/02:Kr358 Konstens kollektiva verkstäder

20 Motion 2005/06:Kr382 Kulturens kraft och motkraft Motion 2005/06:Kr409 Konstnärernas villkor Motion 2006/07:Fi245 Ekonomisk politik för jobb, rättvisa och hållbar utveckling