Inventering av undervattensvegetation i grunda vikar i södra och mellersta Kalmar län med fokus på kransalgen raggsträfse; Chara horrida

Transkript

1 Institutionen för naturvetenskap Inventering av undervattensvegetation i grunda vikar i södra och mellersta Kalmar län med fokus på kransalgen raggsträfse; Chara horrida Susanna Andersson & Jonas Nilsson December 212 ISSN Rapport 212:13

2 Inventering av undervattensvegetation i grunda vikar i södra och mellersta Kalmar län med fokus på kransalgen raggsträfse; Chara horrida Analys och rapport Susanna Andersson Jonas Nilsson Fältarbete Susanna Andersson Jonas Nilsson Mattias Nilsson Schneier Simon Nilsson Schneier Stefan Tobiasson På uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar län Granskad av Stefan Tobiasson Foto Susanna Andersson Kalmar, december 212 Foto framsida: Raggsträfse vid Björnö, Skäggenäs Institutionen för naturvetenskap

3 Innehåll: Inledning sid 2 Metodik sid 2 Resultat sid 2 Föra sid 3 Vässby fjärd Greda vik Förbo fjärd Lilla fjärden Mönsterås sid 5 Oknöviken Trollsjön Jägerskär Timmernabben sid 7 Väderön Fågelviken Skäggenäs sid 1 Törnerum Enarevet Björnö Kalmar sid 11 Sörö ström Värsnäs Västra sjön Kolboda/Ekenäs sid 13 Kolbodarevet Ekenäsudden Bergkvara sid 13 Örarevet Påbonäs Syd Bergkvara Diskussion sid 15 Referenser sid 18

4 Mönsterås Timmernabben Föra Skäggenäs Kalmar Öland Kolboda/Ekenäs Bergkvara Meters 3 Figur 1 Sju områden i södra och mellersta Kalmar län som inventerats med avseende på raggsträfse, Chara horrida, i september

5 Inledning Under hösten 212 inventerades undervattensvegetationen i grunda vikar i Kalmar län med fokus på att hitta kransalgen raggsträfse Chara horrida som i rödlistan är klassad som Nära Hotad NT). Raggsträfse förekommer i skyddade vikar längs ostkusten mellan Blekinge och Uppsala län och omfattas av åtgärdsprogram ÅGP) för hotade kransalger. I den södra och mellersta delen av länet inventerade Kustvattengruppen vid Linnéuniversitetet på uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar län sammanlagt 2 vikar/lokaler inom totalt sju områden figur 1). Vid inventeringen återbesöktes lokaler med tidigare belägg av arten, samt även nya lokaler som bedömdes vara intressanta. Metodik Inventeringen av hö gre väx ter och makroalger gjor des med hjälp av vat ten ki ka re och räfsa från båt samt genom snorkling. Olika submersa makrofyters täck nings grad be döm des enligt en 7-gradig skala. Kransalger bestämdes till art i fält i de fall detta var möjligt. Exemplar med tveksam arttillhörighet, samt beläggexemplar av raggsträfse samlades in för artbestämning på lab och sändes även till ÅGP-ansvarig, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult. Övriga arter eller släkten bestämdes direkt i fält. Nomenklaturen följer Tolstoy & Österlund 23) och Mossberg & Stenberg 23). Vid artbestämning av kransalger användes Bestämningsnyckel för kransalger i Sverige Blindow mfl 27). På varje lokal registrerades vattendjupet med handlod eller digital dykdjupmätare. Vattentemperatur och salthalt mättes på varje lokal. Bottensubstratet klassificerades översiktligt som mjukbotten, sand, grus, sten <2dm), block >2dm). Positionen bestämdes med dgps Garmin 276C och 62) vilket ger en bästa pre ci si on på knappt 2 meter. Positionerna registrerades först i WGS 84 men transformerades sedan till RT gon V i mjukvaran för GPS mottagaren. Data från inventeringen importerades sedan till en GISapplikation ArcGIS 1). Fotodokumentation av vegetationen gjordes i fält med kameran Nikon coolpix AW 1. Förutom en översiktlig inventering genomfördes inom varje område även inventering längs tre transekter enligt en modifierad variant av basinventeringsmetodiken Johansson& Persson 27). Bottenvegetationens artsammansättning och utbredning noterades längs en transekt placerad på en för området representativ plats. Täckningsgraden av olika makrofyter bedömdes i en provruta 5x5 cm) var 1:e meter längs med transekten. I varje ruta noterades artförekomst, täckningsgrad enligt en 7-gradig skala, djup samt förekomsten av trådalger enligt en 4-gradig skala. Även vegetationsförekomsten mellan rutorna noterades på samma sätt. I resultatdelen redovisas rutanalyserna separat. På varje lokal gjordes även en översiktlig habitatbeskrivning, inkluderande dominerande arter, levnadsmiljö och djup, samt angränsande landmiljöer. Djupuppgifter har korrigerats till normalvattenstånd på närmaste lokal i SMHIs mätprogram. Inräknat alla transektavsnitt gjordes bedömning av vegetationens sammansättning och täckningsgrad på totalt 76 punkter fördelat på 2 lokaler i 7 områden. Resultat I tabell 1 redovisas samtliga arter av undervattensvegetation som påträffats i denna studie. Totalt noterades 29 arter. Förkortningarna används i diagrammen som visar vegetationen på respektive lokal. Täckningsgraden för helofyter bladvass, Tabell 1 Artlista för södra och mellersta Kalmar län Vetenskapligt namn Förkortning Svenskt namn Kransalger Chara aspera Ca Borststräfse Chara baltica Cb Grönsträfse Chara balt/horr Cb_h blandform Chara canescens Ccan Hårsträfse Chara horrida Chor Raggsträfse Chara tomentosa Ct Rödsträfse Tolypella nidifica Tn Havsrufse Undervattensfanerogamer Ceratophyllum demersum Cd Hornsärv Lemna trisulca Lt Korsandmat Myriophyllum spicatum Mspi Axslinga Najas marina Nm Havsnajas Potamogeton pectinatus Ppec Borstnate Potamogeton perfoliatus Pper Ålnate Ranunculus peltatus ssp. Baudotii Ranb Vitstjälksmöja Ruppia sp Rup Natingar Zannichellia palustris Zp Hårsärv Zostera marina Zm Bandtång Övriga makroalger Chaetomorpha sp Chaeto Borsttrådar Cladophora fracta Clad f Näckhår Monostroma balticum Mono b Östersjösallat Ulva intestinalis Ulva i Tarmalg Chorda filum Chor f Sudare Dictyosiphon foeniculaceus Dict f Smalskägg Fucus vesiculosus Fves Blåstång Furcellaria lumbricalis Furc l Kräkel Polysiphonia fucoides Poly f Fjäderslick Bolboschoenus maritimus Bolb m Havssäv Schoenoplectus tabernaemontani Scho t Blåsäv Phragmites australis Phra a Bladvass Vaucheria spp. Vauc Slangalg 2

6 blåsäv och havssäv) längs stränderna har uteslutits då inventeringsmetodiken inte är avpassad för dessa arter. Utöver de listade arterna noterades blandformer mellan grönsträfse och raggsträfse på två lokaler. En bredbladig variant av borstnate Potamogeton pectinatus repens) hittades på tre lokaler. Dessutom förekom en löslevande form av blåstång på totalt 14 lokaler. På totalt 1 av de 2 undersökta lokalerna gjordes säkra fynd av raggsträfse. Vid ytterligare två lokaler Jägerskär och Förbofjärd) förekom övergångsformer mellan grönsträfse och raggsträfse. Vid lokaler med tidigare fynd av raggsträfse gjordes återfynd endast vid Örarevet, Bergkvara. På övriga tidigare fyndlokaler Lilla fjärden, Enarevet Sörö ström/värsnäs och Kolbodarevet) återfanns inte arten vid årets inventering, däremot förekom andra arter av kransalger på dessa lokaler. Raggsträfse fanns inom alla de sju undersökta områdena med undantag för Kolboda/Ekenäs söder om Kalmar. Utbredningen var som störst i Skäggenäsområdet där arten tillsammans med flera andra arter av kransalger bildade täta ängar vid %,%,%,%,!!! %,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%, %,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,!%, %,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%, %,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%, %,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%, %,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,!%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%, %,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,! %,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%, %,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%, %,%,%,%, %,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,! %,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%, %,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,!!%,%,%,%,%,%, %,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,! %,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,! %,%,%,%, %,%,%,%,%,%,%,%,%, %,%,%,%,%,%,%,%,%, %,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,! %,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%, %,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%, Figur 2 Fyndplatser för raggsträfse i södra och mellersta Kalmar län 212 markerade med röda cirklar. Törnerum och Björnö. Även i Bergkvaraområdet var arten tämligen vanlig, och fynd gjordes på alla de tre inventerade lokalerna. I figur 2 redovisas alla punkter med fynd av raggsträfse på en översiktskarta. Därefter följer en närmare beskrivning av resultaten från inventeringen i respektive område. Föra De lokaler som inventerades i närheten av Föra på nordöstra Öland var Vässby fjärd, Greda vik, Förbo fjärd samt Lilla Fjärden, där tidigare fynd av raggsträfse dokumenterats. Generellt var de inventerade lokalerna mycket grunda. Kransalger förekom på tre av lokalerna.inget återfynd av raggsträfse gjordes i Lilla fjärden, men arten hittades på en ny lokal, i Vässby fjärd. Vid Lilla fjärden finns viss bebyggelse, i övrigt utgörs landmiljön till största del av betade strandängar. Påverkansgraden bedöms vara måttlig. De inventerade lokalernas lägen redovisas i figur 3. Vässby fjärd inventerades översiktligt med snorkling. Den inre delen av viken var mycket grund,1-,2 m vid normalvattenstånd, med dominans av fanerogamer, framförallt småvuxen nating och hårsärv. Fynd av raggsträfse gjordes på,3-,4 m djup där arten växte tillsammans med borststräfse, grönsträfse och hårsträfse, borstnate, hårsärv och nating. Täckningsgraden för raggsträfse varierade mellan 1 och 25 %. Trådalgsförekomsten var måttlig till stor. Greda vik inventerades översiktligt med snorkling. Viken är mycket grund,2-,3 m) och instängd med sparsam vegetation. Den totala täckningsgraden varierade mellan 1-1 %. Hårsärv och nating var de enda två arterna som påträffades. I vikens mynning var täckningsgraden av nating något högre, 25 %. Inga fynd gjordes av raggsträfse eller någon annan kransalg. Trådalgsförekomsten var måttlig. Vid Förbofjärd mellan Villgrundet och Vialmsudde inventerades tre transekter. Totalt noterades 13 arter av akvatisk vegetation. De arter som påträffades i inventeringsrutorna presenteras i figur 4. Borstnate återfanns i samtliga inventeringsrutor och dominerade tillsammans med nating i området. Den yttre delen av fjärden är relativt öppen och exponerad. Söder om Villgrundet finns ålgräs på sandbotten mellan 2,5 och 5,8 m djup. Sand dominerar med inslag av block. I lokalens inre del förekommer inblandning av gyttja i sanden. Över- 3

7 transwpt Täckning % CHOR! 1! 2-5! 6-1! 11-25! 26-75! 76-1 Greda vik!!!!! Vässby fjärd Bilder nr Förbo fjärd Lilla fjärden Meters Figur 3 Inventerade lokaler vid Föra på nordöstra Öland, september 212. Täckningsgrad av raggsträfse enligt legend. Övre foto visar raggsträfse från Vässby fjärd. Nedanför visas miljöbild från Lilla fjärden med hårsträfse med påväxt av trådalger. 5 4 Medeltäckningsgrad Antal rutor Ca Cb Cb_h Ccan Mspi Ppec Rup Zp Ulva i Fves_lös Poly f Figur 4 Resultat från vegetationskarteringen i Förbo fjärd. Medeltäckningsgrad samt antal rutor med förekomst av respektive art. Totalt inventerades 18 rutor. Arternas förkortningar ges i tabell i inledningen av resultatredovisningen. 4

8 5 4 Medeltäckningsgrad Antal rutor Figur 5 Ca Ccan Ppec Ppec_r Rup Zp Ulva i Bolb m Scho t Phra a Resultat från vegetationskarteringen i Lilla fjärden. Totalt inventerades 23 rutor. Arternas förkortningar ges i tabell i inledningen av resultatredovisningen.bilden till höger visar späd borststräfse inbäddad i trådalger, den grövre och taggigare formen av arten visas till vänster. gångsformer mellan grönsträfse och raggsträfse påträffades på,4 m djup i täckningsgrader upp till 25 % tillsammans med borststräfse, borstnate och axslinga. I den sandigare, yttre delen förekom småvuxen grönsträfse och borststräfse tillsammans med hårsträfse i täckningsgrader upp till 25 % på djup mellan,3-,5 m. Även här förekom borstnate, nating och hårsärv. Förekomsten av trådalger var stor, särskilt i den inre delen. I Lilla fjärden har raggsträfse noterats tidigare, men inga återfynd gjordes 212. Totalt noterades 12 arter av akvatisk vegetation. I den inventerade, inre delen av viken förekom borststräfse och hårsträfse samt fanerogamer som borstnate, nating och hårsärv. De arter som påträffades i inventeringsrutorna redovisas i figur 5. Trådalgspåväxten var generellt kraftig, och stundtals heltäckande. Bottensubstratet utgjordes av sand med inblandning av block och gyttja. Djupet varierade mellan,2 och,6 m. I den östra delen av viken var vegetationen relativt gles och dominerades av späd borststräfse. Trådalger och lösryckta plantor av borststräfse låg ihopdrivna i gropar i botten. Hårsträfse och borstnate förekom glest. I den inre delen samt längs den västra kanten av viken ökade andelen fanerogamer; borstnate dominerade tillsammans med nating och hårsärv. Borststräfse och hårsträfse förekom i tätheter upp till 25 %. Utseendet på borststräfse varierade, både en späd ljusgrön, och en stadigare, tydligt taggig mörkgrön form av arten påträffades figur 5). Mönsterås Vid Mönsterås inventerades lokalerna Oknöviken, Trollsjön vid Killingeholm samt Jägerskär figur 6). Trollsjön och Jägerskär är grunda <,8 resp.,6 m)och väl skyddade lokaler med lös gyttjebotten. Oknövikens yttre del är djupare <2,3 m) och har större utbyte med vattenområdet utanför. I området finns relativt mycket bebyggelse permanent och fritids-) samt tallskog. Påverkansgraden bedöms vara måttlig i Oknöviken och Trollsjön, och hög Mönsterås Jägerskär Figur 6! transwpt Täckning% CHOR! 1! 2-5! 6-1! 11-25! 26-75! 76-1 Trollsjön!!! Oknö! Meter Inventerade lokaler vid Mönsterås, september 212. Täckningsgrad av raggsträfse enligt legend. 5

9 5 4 Medeltäckningsgrad Antal rutor Figur 7 Chor Cd Mspi Nm Ppec Rup Chaeto Ulva i Chor f Fves_lös Resultat från vegetationskarteringen i Oknöviken, Mönsterås. Totalt inventerades 18 rutor. Arternas förkortningar ges i tabell i inledningen av resultatredovisningen. vid Jägerskär. Förekomsten av trådalger varierade mellan måttlig och heltäckande, men även partier med bar gyttjebotten förekom. Raggsträfse förekom glest i Oknöviken och i Trollsjön. Vid Jägerskär förekom enstaka exemplar av en mycket taggig övergångsform mellan raggsträfse och grönsträfse markerad som raggsträfse i figur 6). I Oknöviken utgjordes bottensubstratet till stora delar av lös gyttja med vissa inslag av block och sand, framförallt i den östra strandkanten. I Oknöviken inventerades tre transekter. Totalt 11 arter av akvatisk vegetation påträffades i viken. De arter som fanns i provtagningsrutorna redovisas i figur 7. I den sydvästra delen av viken påträffades enstaka exemplar av raggsträfse på,7 m djup figur 8), annars dominerades vegetationen av borstnate, axslinga, samt mycket lösliggande blåstång och borsttrådar Chaetomorpha sp.) Längst in i viken förekom högvuxen 7 cm) havsnajas i fläckar på i övrigt vegetationsfri gyttjebotten mellan,7 och 1, m djup. Tillsammans med raggsträfse gjordes fynd av grönsträfse. Från 1,3 m och djupare täcktes bottenytan till 75-1 % av borsttrådar. Trollsjön vid Killingeholm är ett grunt område med mycket lös gyttjebotten. Lokalen inventerades med snorkling. Raggsträfse fanns mycket grunt; på,15-,6 m djup tillsammans med hårsträfse, rödsträfse och havsnajas. Havsnajas dominerade i hela området. Även nating och borstnate förekom. I vissa delar av viken var påväxten av trådalger mycket kraftig. Raggsträfse fanns i täckningsgrader upp till 5 % där vegetationen glesnade på riktigt grunt vatten,15-,3 m). Jägerskär inventerades med snorkling. Lokalen är grund med slammig gyttjebotten, utbredda vassar och dominans av havsnajas och rödsträfse. Stora ytor saknade helt vegetation. På,5 m djup påträffades enstaka exemplar av övergångsformen mellan raggsträfse och grönsträfse. Även nating samt sparsamt med axslinga, hårsärv och borstnate noterades på lokalen. Figur 8 Exemplar av raggsträfse i Oknöviken. 6

10 Timmernabben Figur 9 Pataholm Korpemåla! Fågelviken Gäddenäseudde Fårö Ängeskär Saltor Utterskär Inventerade lokaler vid Timmernabben, september 212. Täckningsgrad av raggsträfse enligt legend. Väderön Knappskär transwpt CHOR Täckning%! 1! 2-5! 6-1! 11-25! 26-75! Meters I området runt Väderön finns både exponerade och mer skyddade lokaler. Totalt påträffades 17 arter av akvatisk vegetation i området. Söder om Utterskär dominerar sandbotten med inslag av block. Vegetationssamhället var artrikt och mångformigt och växtsättet mosaikartat. Vid översiktlig inventering mellan Utterskär och Väderön noterades ingen raggsträfse, men tre andra arter av kransalger; grönsträfse, borststräfse och hårsträfse tillsammans med skruvnating, borstnate, axslinga, ålnate, östersjösallat, borsttrådar, tarmalg, hårsärv, vitstjälksmöja och en småvuxen form av löslevande blåstång figur 1). Förekomsten av trådalger var generellt måttlig. De arter som påträffades vid transektinventeringarna runt Väderön redovisas i figur 11. Transekterna placerades i olika miljöer för att fånga upp variationen i det heterogena området. De tre områdena med transekter beskrivs därför separat. Miljön på innanför Knappskär påminner om den som beskrivits ovan, ett mosaikartat område med omväxlande sand- och blockbotten, Ingen raggsträfse, men hårsträfse fanns i tätheter upp till 1 %. Totalt hittades 13 arter av akvatisk vegetation i transekten. Hårsärv, nating, borstnate och axslinga dominerade. Påväxten av trådalger var måttlig. Både fastsittande och löslevande blåstång förekom, liksom den småvuxna formen av blåstång som visas i figuren nedan. Innanför Väderön, i bassängen mot Ängeskär, var bottensubstratet en mycket lös gyttja, och vegetationen helt täckt av slam. Artantalet var betydligt lägre, totalt påträffades 7 arter av akvatisk vege- Timmernabben Vid Timmernabben, söder om Mönsterås, inventerades det relativt stora området runt Väderön översiktligt samt med transekter. Fågelviken söder om Korpemåla inventerades med snorkling figur 9). Området runt Väderön är heterogent, landmiljön utgörs av betade strandängar, blandskog och viss bebyggelse, i området finns både exponerade och skyddade miljöer. Påverkansgraden bedöms vara låg till måttlig. Fågelviken är en grund, innesluten vik med en smal öppning mot kustområdet utanför. Norr om viken mynnar Nävraån. I vikens södra del finns en liten småbåtshamn. Landmiljön utgörs av blandskog, åkermark och gles bebyggelse. Påverkansgraden bedöms vara hög. Enstaka exemplar av raggsträfse hittades i Fågelviken. Figur 1 Småvuxen form av löslevande blåstång som påträffades i området mellan Utterskär och Väderön, fotograferad mot en vit skrivskiva. Avbildad i naturlig storlek. 7

11 5 Medeltäckningsgrad Antal rutor Figur 11 Ccan Cd Mspi Nm Ppec Rup Zp Ulva i Chor f Fves Fves_lös Resultat från vegetationskarteringen vid Väderön, Timmernabben. Totalt inventerades 23 rutor. Arternas förkortningar ges i tabell i inledningen av resultatredovisningen. tation. Hårsärv, axslinga, hornsärv och borstnate var vanligast, men nära land fanns även havsnajas, nating och enstaka exemplar av en slank ljusgrön variant av grönsträfse papillartade taggar. Generellt var täckninggraden låg och endast hårsärv förekom i täckningsgrader högre än 1 %. Förekomsten av trådalger var måttlig till hög. Det fanns även partier med bar gyttjebotten. Vegetationens artsammansättning tyder på en hög förekomst av gödande ämnen, då flertalet av de arter som hittades räknas som tåliga mot hög näringsbelastning. Längst in i viken söder om Gäddenäseudde dominerades vegetationen av borstnate, axslinga och löslevande blåstång. Bottensubstratet utgjordes av gyttja med inslag av block. På vissa platser täcktes hela bottenytan av vegetation. Totalt nio arter av akvatisk vegetation noterades i transekten. Förutom arterna ovan förekom även hårsärv, ålnate, nating tarmalg, borsttrådar och sudare i låga täckningsgrader. Påväxten av trådalger var måttlig till kraftig. Inga kransalger påträffades. Fågelviken, innanför Fårö, söder om Korpemåla figur 9) inventerades översiktligt med snorkling. Fågelviken är en grund vik med lös gyttjebotten. Tretton arter av akvatisk vegetation, varav fyra kransalgsarter noterades i viken. Enstaka exemplar av raggsträfse förekom på,5 m djup tillsammans med grönsträfse och hårsträfse. I den södra delen Figur 12 Raggsträfse täckte stora ytor vid Törnerum. 8

12 Norra viken Törnerum!!!!!!!! transwpt CHOR Täckning%! 1! 2-5! 6-1! 11-25! 26-75! 76-1 Enarevet Bodaviken Drag Skäggenäs Björnö!!! Gärdesholmen!! Smedjevik 2 Meter Figur 13 Inventerade lokaler vid Skäggenäs, september 212. Täckningsgrad av raggsträfse enligt legend. 5 4 Medeltäckningsgrad Antal rutor Ccan Chor Cb_h Ct Mspi Nm Ppec Ppec_r Zp Veg saknas Figur 14 Resultat från vegetationskarteringen vid Törnerum, Skäggenäs. Totalt inventerades 25 rutor. Arternas förkortningar ges i tabell i inledningen av resultatredovisningen.bredbladig borstnate= Ppec_r 9

13 av området dominerade rödsträfse och havsnajas på djup mellan,5 och,8 m. I den norra delen av området förekom hornsärv, axslinga, ålnate och nating. Täckningsgraden varierade i viken som helhet, men var generellt %. Av det lösa sedimentet att döma har det troligen funnits mer kransalger förut. Skäggenäs I området runt Skäggenäs inventerades Törnerum samt Enarevet, där det tidigare registrerats fynd av raggsträfse, med transekter och Björnö som inventerades översiktligt med snorkling. Vid Törnerum och Björnö fanns utbredda kransalgsängar med hög förekomst av raggsträfse figur 12). Däremot återfanns ingen raggsträfse vid Enarevet figur 13). Vid Törnerum utgörs landmiljön av betesmark, skog och åkermark. I den inre delen av viken mynnar ett litet dike. Vid Enarevet och Björnö finns bebyggelse, skogspartier och åkermark. På alla lokalerna finns utbredda områden med bladvass. Påverkansgraden bedöms vara måttlig till hög. Den innersta delen av Norra viken, söder om Törnerum är mycket grund,2-,5 m) med ett utbrett bälte av bladvass närmast land. Bottensubstratet utgörs av lös gyttja. Vegetationssamhället dominerades av kransalgerna rödsträfse och raggsträfse, dessutom förekom grönsträfse, hårsträfse och havsnajas. Raggsträfse växte både heltäckande i egna patcher och insprängt i ängen av rödsträfse. Täckningen varierade mellan 5 och 1 % i transektrutorna. Raggsträfse fanns i hela den inre, skyddade delen av viken, och enstaka exemplar noterades ner till,9 m djup i transekten utanför. Plantorna av raggsträfse var 3-4 cm höga. Även övergångsformer mellan raggsträfse och grönsträfse förekom i viken. Trådalgsförekomsten varierade, nära land var den kraftig, medan det längre ut inte var någon påväxt alls. Utanför den innersta delen av viken var botten slammig och vattendjupet något större. Vegetationen bestod av havsnajas, axslinga, hårsärv och borstnate med inslag av hornsärv. Här förekom även en bredbladig form av borstnate. Längs den södra kanten var den slammiga gyttjebotten fläckig av svavelvätebakterier, vegetationssamhället artfattigt med dominans av havsnajas och rödsträfse. Här syntes tydliga gropar i sedimentet efter betande fågel, och även lossryckta delar av vegetation.totalt påträffades 11 arter av undervattensvegetation vid Törnerum. Den inre delen av Bodaviken, innanför Enarevet inventerades med transekter. Stora delar av viken är i sammanhanget relativt djup 1,5 m) med lös gyttjebotten. Inslag av sand och block förekommer särskilt längs den västra kanten. Förekomsten av trådalger var hög, och på stora ytor, framförallt i den östra delen av viken, täcktes vegetationen helt av en heltäckande trådalgsmatta. Längs den västra kanten av viken gjordes fynd av mycket grov och påfallande taggig hårsträfse. Den växte solitärt, var mörkt grön i färgen och lik raggsträfse. På samma plats växte rödsträfse och havsnajas glest. Vegetationen i viken dominerades av borstnate, axslinga, havsnajas, hårsärv och nating figur 15). Dessutom förekom hornsärv och löslevande blåstång. Längst in i den sydöstra kanten av viken var vassen nedklippt, och på mycket grunt vatten 5 4 Medeltäckningsgrad Antal rutor Cd Mspi Nm Ppec Rup Zp Ulva i Figur 15 Resultat från vegetationskarteringen vid Enarevet, Skäggenäs. Totalt inventerades 26 rutor. Arternas förkortningar ges i tabell i inledningen av resultatredovisningen. 1

14 transwpt Täckning% CHOR! 1! 2-5! 6-1! 11-25! 26-75! 76-1 Sörö ström Värsnäs 1 cm) fanns små, endast cm-höga fröplantor av grönsträfse, borststräfse och hårsträfse, vilket visar att det sannolikt finns en fungerande fröbank med kransalgsoosporer i sedimentet. Mitt i viken på 1,1 m djup fanns enstaka exemplar av havsrufse, Tolypella nidifica. Totalt noterades 14 arter av akvatisk vegetation vid Enarevet. Även här förekom bredbladig borstnate. I Smedjevik vid Björnö utgörs botten av lös gyttja. Vegetationen dominerades av utbredda kransalgsängar. Totalt påträffades fem kransalgsarter. Högvuxen rödsträfse dominerade tillsammans med raggsträfse, grönsträfse, hårsträfse och borststräfse. Även havsnajas, borstnate och nating förekom på lokalen. Raggsträfse växte på,5-,7 m djup. I fläckar i den höga rödsträfseängen täckte raggsträfse upp till 1 % av bottenytan. Raggsträfse fanns även längs kanten mot Gärdesholmen, och förekommer sannolikt i hela viken. På rapportens framsida finns bilder av raggsträfse från Björnö. Tegelviken Västra sjön Figur 16! Stensö Kalmar Meters Inventerade lokaler vid Kalmar, september 212. Täckningsgrad av raggsträfse enligt legend. Kalmar I området runt Kalmar inventerades Sörö ström,värsnäs och Västra sjön översiktligt figur 16). I Västra sjön inventerades även tre transekter. Sörö ström är en grund <,5 m) och avskild vik norr om Värsnäs. Utbredda vassområden finns på lokalen. Landområdet domineras av jordbruksmark och blandskog. Dräneringsvatten från jordbruket rinner ut i den inre delen av Söröström. Påverkansgraden bedöms vara hög. Det inventerade området utanför Värsnäs är mer exponerat med sand- och blockbotten. Landmiljön 5 4 Medeltäckningsgrad Antal rutor 3 2 Bild på Chaetomorpha! 1 Cb Chor Cd Mspi Nm Ppec Rup Zp Chaeto Mono b Ulva i Figur 17 Resultat från vegetationskarteringen vid Västra sjön,kalmar. Totalt inventerades 33 rutor. Arternas förkortningar ges i tabell i inledningen av resultatredovisningen. Bilden visar borsttråd. 11

15 Ekenäs Enudden Stångudden Figur 18 transwpt CHOR Täckning%! 1! 2-5 Kolboda! 6-1! 11-25! 26-75! 76-1 domineras av blandskog. Området bedöms vara måttligt påverkat av mänsklig aktivitet. Västra sjön ligger i nära anslutning till tät bebyggelse, vägar och industrier. Törnebybäcken mynnar strax väster om lokalen och reningsverkets bräddavlopp rinner ut i området. Lokalen är relativt stor och bedöms ha måttlig till hög påverkan av mänsklig aktivitet. Vid Söröström finns sedan tidigare belägg av raggsträfse, men inga återfynd gjordes 212. I Västra Hagbyudde Meters Inventerade lokaler vid Kolboda och Ekenäs september 212. Täckningsgrad av raggsträfse enligt legend. sjön förekom raggsträfse i glesa bestånd. Sörö ström, norr om Värsnäs inventerades med snorkling. Djupet i viken var,1-,5 m. Ingen raggsträfse hittades, enstaka exemplar av grönsträfse och rödsträfse fanns på lokalen. Havsnajas, borstnate, nating och hornsärv dominerade. Förekomsten av trådalger var hög. Vid Värsnäs var vattendjupet,2-1,3 m. Bottensubstratet utgjordes av sand och sten. Grönsträfse och borststräfse förekom i täckningsgrader upp till 1 %, inget fynd gjordes av raggsträfse. Borstnate och nating dominerade tillsammans med blåstång. Borsttrådar täckte upp till 25% av bottenytan. I det relativt stora inventerade området i Västra sjön dominerades vegetationen av borstnate och borsttrådar figur 17). Kraftig påväxt av trådalger och slammig botten tyder på höga halter av gödande ämnen. Totalt noterades 15 arter av akvatisk vegetation. De arter som förekom i provrutorna redovisas i figur 17. Raggsträfse förekom i täckningsgrader på 5 % tillsammans med annan vegetation på djup mellan,7 och,8 m. I anslutning till arten växte även grönsträfse, borstnate, östersjösallat, tarmalg, axslinga, borsttrådar och havsnajas. I Tegelviken, NV om fyndet av raggsträfse täckte grönsträfse fläckvis upp till 1 % av bottenytan. Sammansättningen av arter tyder på att området har hög näringsbelastning. De flesta av de funna arterna betecknas som gynnade av ökade näringsnivåer. I området förekommer sommartid relativt mycket trafik av fritidsbåtar, vilket kan innebära en störning för kransalger Hansen 212). 5 4 Medeltäckningsgrad Antal rutor Figur 19 Cb Cd Mspi Ppec Pper Ranb Rup Zp Mono b Ulva i Chor f Fves Fves_lös Veg saknas Resultat från vegetationskarteringen vid Kolbodarevet, Kolboda. Totalt inventerades 33 rutor. Arternas förkortningar ges i tabell i inledningen av resultatredovisningen. 12

16 Värnholmen Bergkvara! Figur 2 Lugnet Påbonäs Borgen!!! Me! transwpt Täckning% CHOR! 1! 2-5! 6-1! 11-25! 26-75! 76-1 Örarevet Inventerade lokaler vid Bergkvara, september 212. Täckningsgrad av raggsträfse enligt legend. Kolboda/Ekenäs Vid Kolboda/Ekenäs mellan Kalmar och Söderåkra inventerades två lokaler; insidan av Kolbodarevet, mellan Hagbyudde och Kolboda; samt området norr om Stångudden och Enudden vid Ekenäs figur 18). Skog och åkermark och en del bebyggelse finns i området. Hagbyån mynnar i området mellan de två lokalerna. Påverkansgraden bedöms vara måttlig. Vid Kolboda, som inventerades översiktligt, samt med transektutläggning, består botten i det undersökta området av sandinblandad gyttja. Djupet varierar mellan,3-,9 m.totalt påträffades 14 arter av akvatisk vegetation. De arter som förekom i rutorna redovisas i figur 19. Kransalgerna borsträfse och grönsträfse påträffades i låga täckningsgrader 1-5 %), men fröväxter dominerade, framförallt borstnate, men även axslinga, nating, ålnate, hårsärv och vitstjälksmöja, liksom algerna blåstång, östersjösallat tarmalg och sudare förekom. Täckningsgraden av vegetation varierade, men var generellt rätt låg. Vissa partier saknade helt vegetation. Vid Kolboda fanns generellt ett stort antal arter med låg täckningsgrad. Även i området utanför Ekenäs, som inventerades översiktligt genom snorkling, dominerade fröväxter. Borstnate och nating förekom i tätheter upp till 75 %. Grönsträfse var den enda kransalgen som påträffades, och den förekom i låga täckningsgrader 5 %). Plantorna var liksom vid Kolboda små och kompakta, ca 4-5 cm långa figur 23). Bottensubstratet var sandinblandad gyttja på djup ner till 1,1m. Liksom vid Kolboda hittades 14 arter av akvatisk vegetation. Arterna var samma med undantag av borststräfse som inte hittades vid Ekenäs, där istället korsandmat tillkom. Bergkvara I området runt Bergkvara inventerades tre lokaler; Syd Örarevet vid Gunnarstorp, Påbonäs och Syd Bergkvara vid Lugnet figur 2). Örarevet är väl undersökt sedan tidigare och karakteriseras av en uppsplittad skärgård, skyddad från norr av det långa revet. Området ligger i anslutning till jordbruks/ betesmark, skog och fritidsbebyggelse vid Påbonäs. Vid Bergkvara finns en relativt stor hamn, bebyggelse och jordbruksmark. Påverkan av mänsklig aktivitet bedöms generellt vara måttlig. Fynd av raggsträfse gjordes i alla de tre områdena på,4 samt 1,1-1,2 m djup tillsammans med nating, borstnate och axslinga. Vid Örarevet gjordes en översiktlig inventering från båt samt med snorkling. Fynd av enstaka exemplar av raggsträfse gjordes på,8-1,1m djup i en slammig vik, där den växte tillsammans med hårsträfse, grönsträfse, axslinga, borstnate, havsnajas, hornsärv, nating och blåstång. Varierande bottensubstrat med både hård och mjuk botten gjorde att hela 17 arter av akvatisk vegetation registrerades vid Örarevet, trots att inventeringen var översiktlig. Partier helt täckta av slangalger, Vaucheria sp förekom på djup runt en meter. 13

17 5 4 Medeltäckningsgrad Antal rutor Cb Ccan Chor Cd Mspi Nm Ppec Rup Zp Chaeto Mono b Chor f Fves_lös Figur 21 Resultat från vegetationskarteringen vid Påbonäs, Bergkvara. Totalt inventerades 18 rutor. Arternas förkortningar ges i tabell i inledningen av resultatredovisningen. Vid Påbonäs gjordes fynd av raggsträfse i två av de tre transekerna, samt i en liten vik på Värnholmens västra sida i den översiktliga inventeringen figur 2). Raggsträfse växte på ca 1m djup tillsammans med havsnajas, axslinga, borstnate, hårsärv, nating och hårsträfse.totalt noterades 16 arter av akvatisk vegetation i området runt Påbonäs. De arter som förekom i transektrutorna redovisas i figur 21. Förekomsten av slam och påväxten av trådalger var generellt stor, särskilt i den norra delen av det inventerade området figur 22), och längs Värnholmens nordliga kant, där mattor av trådalger tyngde ner vegetationen. Borstnate var den art som dominerade i området, tillsammans med axslinga, hornsärv och havsnajas. Längs Värnholmens norra sida växte relativt mycket stor sudare, som täckte upp till 1 % av bottenytan. Artsammansättningen i området som helhet tyder på en hög näringsnivå. I området söder om Bergkvara, söder om Lugnet gjordes en översiktlig inventering från båt och med snorkling. Innanför Långskärsudde och Koskär utgjordes botten av gyttjig sand. Längre söderut och nära land ökade andelen gyttja i sedimentet. I området som helhet noterades 12 arter av akvatisk vegetation. Borstnate, axslinga, hårsärv, sudare och löslevande krusig blåstång förekom frekvent. I den Figur 22 Raggsträfse tillsammans med trådalger, nating och axslinga på slammig botten vid Påbonäs, Bergkvara. 14

18 yttre delen av området på drygt 2 m djup förekom ålgräs med täckningsgrader på upp till 5 %. Fynd av raggsträfse i enstaka exemplar gjordes på grund,35m) slammig botten nära land i den innersta delen av det inventerade området, tillsammans med nating, hornsärv, axslinga och lösliggande blåstång. I området finns både exponerade och mer skyddade miljöer. Påverkansgraden i den yttre, mer exponerade delen av området bedöms vara låg. Förekomsten av ålgräs tyder på att näringsnivån inte är påtagligt hög. Djuputbredningen av bandtång i området undersöktes inte vid detta tillfälle. Diskussion Inventeringarna har lett till att raggsträfse kunnat konstateras på 1 nya lokaler i södra och mellersta Kalmar län. Totalt finns 57 nya positionsbestämda observationer av arten. På ytterligare två av de inventerade 2 lokalerna kan arten ha förekommit, då övergångsformer med grönsträfse hittades. Återfynd av arten på lokaler där den tidigare funnits, gjordes endast vid Örarevet, Bergkvara. I Lilla Fjärden, vid Enarevet, Sörö ström/värsnäs och Kolbodarevet återfanns inga exemplar av arten vid årets undersökning. Mellanårsvariationerna kan vara stora för kransalger. Vissa år kan hela bestånd kollapsa och lämna plats för annan vegetation Andersson 27, Hansen mfl 28). Det lösa sedimentet i Fågelviken, samt kanske även vid Ängeskär, Timmernabben tyder på att det tidigare funnits mer kransalger på dessa platser. Om livskraftiga oosporer finns i sedimentets "fröbank" kommer arten sannolikt tillbaka när miljöfaktorerna är rätt. Muddringsverksamhet och övrig exploatering av grunda skyddade vikar samt eutrofiering är de största hoten mot raggsträfse och många andra arter av kransalger. Vid Enarevet finns eventuellt en fungerande fröbank i sedimentet, då en tät matta av cm-höga nya kransalgsplantor konstaterades längst in i viken på den bara sedimentytan i anslutning till nyklippt bladvass. Bland de exemplar som artbestämdes fanns ingen raggsträfse, men det är inte omöjligt att det finns oosporer av även raggsträfse i sedimentet, då arten tidigare konstaterats i viken. Framtiden för just dessa plantor ser inte så ljus ut, då vattendjupet på platsen bara var 1 cm, men fyndet visar ändå att det finns aktiva förökningskroppar i området. Artbestämning av kransalger i fält kan vara svårt, då variationen inom olika arters utseende kan vara stor. Raggsträfse anses tilllsammans med grönsträfse, mellansträfse och Chara liljebladii tillhöra ett sk artkomplex där övergångsformer inom gruppen är vanliga och variationen inom de beskrivna arterna är stor Naturvårdsverket 29). Det övergångsexemplar mellan grönsträfse och raggsträfse som hittades vid Jägerskär, Mönsterås, påminde starkt om raggsträfse, men eftersom artbestämningen kräver fler exemplar för en säker bedömning, registrerades just denna planta som övergångsformen, även om flera karaktärer var påfallande typiska för raggsträfse. Även Figur 23 Grönsträfse med olika utseende; kort och kompakt från Kolboda. Lång och ljus från Tegelviken, Kalmar. 15

19 Figur 24 Fläckar av raggsträfse omringade av rödsträfse vid Björnö. grönsträfse kan variera tydligt i utseende beroende på växtplatsen, i sandiga och mer exponerade miljöer är arten ofta småvuxen, kompakt och mörkgrön, medan den i mer skyddade miljöer kan vara storvuxen och långsträckt och ofta ljusare grön i färgen figur 23). Även mellan raggsträfse och hårsträfse kan det finnas en förväxlingsrisk i fält. Vid Enarevet konstaterades en påfallande grov hårsträfse som vid första anblicken såg ut som raggsträfse. Den var mörkgrön, kraftig, växte solitärt och upprätt, inte revande som hårsträfse ofta gör. Internoderna var dock ljusare, och grenkransarna inte lika långa och utåtböjda som på en typisk raggsträfse. Vid inventeringen påträffades raggsträfse i olika typer av miljöer. Gemensamt för fyndplatserna är att de är grunda och skyddade med lös, ofta slammig gyttja på botten. På vissa av fyndplatserna Trollsjön, Jägerskär, Fågelviken) växte arten solitärt, på mycket grund,1-,4m ) botten, nära strandkanten, ibland tillsammans med gles vegetation av havsnajas, hårsträfse och/eller rödsträfse och hornsärv. På andra platser växte raggsträfse mer integrerat med övrig växtlighet, ofta tillsammans med grönsträfse samt fanerogamerna borstnate och nating på,5-1 m djup Vässby fjärd, Oknöviken, Örarevet, Påbonäs, Bergkvara syd). Vid Törnerum och Björnö täckte raggsträfse stora ytor i befintliga kransalgsängar. Vid Björnö verkade raggsträfse expandera på de platser där den dominerande och mycket högvuxna rödsträfsen försvunnit, sannolikt på grund av att de blivit upprivna av betande fågel. Detta mönster kan tyda på en succession, där raggsträfse snabbt koloniserar de fria ytorna i ängen för att sedan bli övervuxna av rödsträfse. Raggsträfse växte även insprängt bland rödsträfset, men verkade inte ha möjlighet att konkurrera på höjden. Klargröna, täta fläckar med lite lägre raggsträfse insprängda i den högre rödsträfsevegetationen visas i figur 24. I tabell 2 redovisas det uppskattade antalet plantor av raggsträfse på respektive fyndlokal, och i tabell 3 rekommendationer för att motverka hot mot arten på de enskilda lokalerna. Vid inventeringen som främst varit inriktad på raggsträfse, har även övrig vegetation registrerats och positionsbestämts på sammanlagt drygt 7 punkter. Denna information har lagrats i en shapefil som i ArcGIS kan användas för att enkelt ta fram information om vegetationssammansättningen på en specifik plats i de undersökta områdena. Denna information kan eventuellt också användas för att fastställa makrofytindex, där förhållandet mellan toleranta och känsliga arter av undervattensvegetation beräknas Hansen 212). Detta index kan sedan ligga till grund för en bedömning av lokalens status med avseende på övergödning/påverkan/ störning. 16

20 Tabell 2 Lokaler där raggsträfse påträffats i föreliggande studie med uppgift om antal, kondition, mattbildning och om det förekom övergångsformer mot grönsträfse Lokal Uppskattat antal Kondition Matt- Övergångsbildning former Vässby fjärd Antagligen upp emot 1 God Förbo fjärd¹ Några hundratal Rel God x Oknöviken Understiger troligen 1 God Trollsjön Antagligen upp emot 1 God Jägerskär¹ Understiger troligen 1 God x Fågelviken Understiger troligen 1 God Törnerum Flera tiotusental God x x Björnö Flera tiotusental God x x Västra sjön Antagligen upp emot 1 Rel God x Örarevet* Understiger troligen 1 God Påbonäs Antagligen upp emot 1 Rel God Syd Bergkvara Understiger troligen 1 God ¹Övergångsform mellan C.baltica och C.horrida *Vid Örarevet genomfördes 212 endast en översiktlig inventering, eventuellt är antalet underskattat. Tabell 3 Lokal Rekommendationer för att motverka hot mot raggsträfse vid enskilda fyndlokaler. Muddring bör undvikas på alla lokaler Rekommendationer Vässby fjärd Förbo fjärd Oknöviken Trollsjön Jägerskär Fågelviken Törnerum Björnö Västra sjön Örarevet Påbonäs Syd Bergkvara Inga hot identifierades Inga hot identifierades Inga hot identifierades Inga hot identifierades Undersök och begränsa eventuell påverkan i form av näringsrik tillrinning från Oknebäcken. Se till att leden är väl utmärkt och att båttrafik undviks i övriga områden. Undersök och begränsa eventuell påverkan i form av näringsrik tillrinning från enskilda avlopp och Nävraån. Undersök och begränsa eventuell påverkan i form av näringsrik tillrinning från diket i den inre delen av viken. Inga hot identifierades Inga hot identifierades Inga hot identifierades Undersök och begränsa eventuell påverkan i form av näringsrik tillrinning från land i den norra delen av området. Begränsa ev zonen för betande djur närmast stranden. Inga hot identifierades 17

21 Referenser Andersson, S. 24. Fröbanken i Örserumsvikens sediment efter saneringen, november 23. Högskolan i Kalmar Rapport 24:6. Andersson S. 21. Biologiska undersökningar i samband med muddring av Örserumsviken - Slutrapport. Linnéuniversitetet Rapport 21:3. Blindow, I., Krause, W., Ljungstrand, E. och Koistinen, M.27. Bestämningsnyckel för kransalger i Sverige. Svensk Botanisk Tidskrift 11: Hansen, J., Johansson, G. och Persson, J. 28.Grunda havsvikar längs Sveriges kust. Mellanårsvariationer i undervattensvegetation och fiskyngelförekomst, Länsstyrelsen Uppsala, Meddelande serie 28:16. Hansen 212. Benthic vegetation in shallow inlets of the Baltic Sea. Analysis of human influences and proposal of a method for assessment of ecological status. Stockholms Universitet, Botaniska Institutionen 212/12. Johansson, G. och Persson, J. 27 Manual för basinventering av marina habitat 115, 116 och 165)- Metoder för kartering av undervattens-vegetation,version 5. se/dokument/epi/basinventering/basdok/pdfer/marina_i.pdf Johansson, G. 21. Manualer för uppföljning i marina miljöer, del 1. Version naturvardsverket.se/upload/4_arbete_med_naturvard/skydd_och_skotsel_vardefull_natur/uppfoljning/2_uppf_manual_laguner_och%2grunda_1428_gj.pdf Naturvårdsverket 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 27:4. Naturvårdsverket 29. Åtgärdsprogram för hotade kransalger:arter i brackvatten och hav Naturvårdsverket, Rapport Mossberg B. & Stenberg L. 23. Den nya nordiska floran. Schubert, H. & I. Blindow. Charophytes of the Baltic sea. Koeltz Scientific Book. Tolstoy A. & Österlund K. 23. Alger vid Sveriges östersjökust - en fotoflora. 18

22 Kalmar Växjö Kalmar Tel Lnu.se