Vegetation i grunda vikar i Kalmar län

Transkript

1 Institutionen för biologi och miljö Vegetation i grunda vikar i Kalmar län Sammanställning av data från Basinventeringen av Marina habitat åren samt Bedömning av ekologisk status Susanna Andersson April 2014 Rapport 2014: 5

2 Vegetation i grunda vikar i Kalmar län Sammanställning av data från Basinventeringen av Marina habitat åren samt Bedömning av ekologisk status Sammanställning och rapport Susanna Andersson Fältarbete basinventeringen Tobias Borger Rita B Jönsson PerMarkus Jönsson Carina Pålsson På uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar län Granskad av Stefan Tobiasson Foto Susanna Andersson & Jonas Nilsson Kalmar, april 2014 Havsnajas, Najas marina i Sörö ström, Kalmar. Foto Jonas Nilsson Institutionen för biologi och miljö

3 Innehåll: Inledning sid 2 Metodik sid 2 Sammanfattande Resultat sid 5 Norra länsdelen (Västerviks och Oskarshamns kommuner) sid 7 Kåröområdet Rågödjupet Smågöfjärden Västerviks kustvatten Torröfjärden Asken Misterhults skärgårds inre kustvatten Ärnöområdet Figeholmsområdets kustvatten Oskarshamnsområdet Påskallaviksområdet Mellersta länet (Mönsterås och Borgholms kommuner) sid 16 Emområdet Mönsteråsområdet Lövöområdet Pataholmsviken S Ölands Kustvatten Södra länet (Kalmar och Torsås kommuner) sid 19 Sn Kalmarsund Nvs Kalmarsunds kustvatten Mvs Kalmarsunds kustvatten Urval av vikar lämpade för uppföljning sid 21 Diskussion sid 23 Referenser sid 24

4 Kåröområdet Rågödjupet Smågöfjärden Västerviks kustvatten Torröfjärden Asken Misterhults skärgårds inre kustvtn Ärnöområdet Figeholmsområdets kustvatten Oskarshamnsområdet Påskallavikområdet Emområdet Mönsteråsområdet Lövöområdet Pataholmsviken S Ölands kustvatten S n Kalmarsund N v s Kalmarsunds kustvatten M v s Kalmarsunds kustvatten Hummeldalen Viggskär Gamla Städsholmen Kalvö Storskärskroken Maren Mellanviken Storkläppen Slongsviken Jutskär Rotsö Skaftholmen Stora Berkskär Västra Stora Berkskär Sundet Örö Svinskär Glo St. Själholmen Vimmerbytorget Sävarp Älö-Husholmen Marsö Västre Flage Bålstaviken Store Vass Norra Ekö hamn Furö glo Gåslefjärden Smältevik Versvarp Bjärköfjärden Massenate Grenlevik Lilla Böneskär Salthamn Bäcken Sörö ström Hästholmarna Revskär Baggaholmarna Stackaskär Kilometers 1 Figur 1.Basinventeringen utfördes i 40 vikar i totalt 19 vattenförekomster längs Kalmar läns kust I legenden listas vattenförekomster och lokaler i geografi sk ordning från norr till söder

5 Inledning Åren inventerades undervattensvegetationen i flera grunda vikar i Kalmar län (figur 1) inom Naturvårdsverkets basinventering av marina habitat (1150, laguner samt 1160 stora vikar och sund). Några vikar återbesöktes sommaren I denna rapport sammanställs och redovisas data från dessa inventeringar. De enskilda vikarnas ekologiska status beräknas med hjälp av förhållandet mellan förekomsten av känsliga och toleranta undervattensarter (Hansen 2012). Under arbetets gång har metoden utvecklats, bland annat genom klassning av fler arter, och mer fokus på artförekomst snarare än enskilda arters täckningsgrad. En vetenskaplig artikel kommer att publiceras under 2014 (Hansen & Snickars submitted). Den ekologiska statusen ger en indikation på om enskilda vikar avviker från naturliga förhållanden. Hög och god status indikerar att växtsamhället i vikarna är naturligt, medan måttlig eller sämre status indikerar att växtsamhället kan vara förändrat på grund av mänskliga aktiviteter som övergödning, båttrafik eller muddring. Ju lägre status, desto större är sannolikheten för, och storleken på, förändringen i växtsamhället. Statusklassningen baseras i första hand på proportionen mellan känsliga och toleranta arter, och i andra hand på den totala täckningen av undervattensväxter. Åren 2012 och 2013 genomfördes ytterligare vegetationsinventeringar i liknande miljöer längs länets kust (Andersson och Nilsson 2012, Andersson och Tobiasson 2013, Berger 2013, Johansson och Gustavsson 2013). Vissa vikar från basinventeringen återbesöktes då. Resultaten från dessa undersökningar kommenteras i de fall de ger en mer aktuell bild av hur det ser ut på platsen. Vid de senare inventeringarna användes delvis annan metodik, och resultaten är därför inte helt jämförbara. Vegetationen i grunda vikar är viktiga lek- och uppväxtmiljöer bland annat för många fiskarter (Karås 1996, Karås 1999, Sandström A B C D E Figur 2.Exempel på tvärtransekter för inventering av bottenvegetation vid Norra Ekö hamn söder om Figeholm m fl 2005, Hansen m fl 2008), och ett positivt samband finns mellan ett högt makrofytindex (dominans av känsliga arter) och mängden fiskyngel av varmvattengynnade kustfiskarter (Hansen & Snickars 2014). Resultatet av sammanställningen gör det möjligt att på en detaljerad nivå se vilka vikar, och vilka platser inom en vik som kan vara särskilt intressanta för vegetationsknuten fauna. Ytterligare ett syfte med sammanställningen är att ta fram ett underlag för att välja ut vikar lämpliga för uppföljning inom Natura Metodik Vid basinventeringen noterades artsammansättning och utbredning av bottenvegetation vid ett tillfälle per vik under perioden juli-september. I varje vik mättes en bastransekt upp, orienterad i vikens längdriktning ut mot mynningen. Längs denna bastransekt lades vinkelräta tvärtransekter, längs med vilka inventeringarna utfördes (figur 2). Längs varje transekt bedömdes olika arters täckningsgrad av en snorklare genom att en 50x50 cm kvadratisk provruta av metall lades på botten. Ramen placerades var tionde meter och platsen positionsbestämdes med GPS. Vid varje punkt noterades artförekomst och täckningsgrad av makrofytvegetation (makroalger och kärlväxter), djup F ± Tabell 1. Täckningsgradsskala för vegetationen i rutorna vid inventering av grunda mjukbottnar enligt Basinventeringsmanual (Persson och Johansson 2007) Klass Täckning Beskrivning % Heltäckande med endast små hå % Ej heltäckande men klart mer än hälften av bottnen täckt % Klart mindre än hälften men mer än en fjärdedels ruta % Upp till en fjärdedels ruta % Upp till knappt en halv fjärdedels ruta % Flera än en enstaka individ men knappt täckande av ytor 1 <1 % Några enstaka, mindre individ 2

6 Tabell 2. Täckningsgradsskala för trådalger i och mellan rutorna vid inventering av grunda mjukbottnar enligt Basinventeringsmanual (Persson och Johansson 2007) Klass Beskrivning 4 "Kvävande", underliggande vegetation måste grävas fram och ser ut att må dåligt av täcket, alternativt bar botten med tät sammanhängande trådalgsmatta 3 Kraftig trådalgspåväxt men underliggande vegetation ser frisk ut 2 Tydliga (ca femkronorstora) ansamlingar av trådar 1 Nästan alla rutor där vegetationen ser ren ut (där finns alltid trådar) 0 Används nästan uteslutande för bar gyttjebotten utan trådalger Tabell 3. Täckningsgradsskala för vegetation mellan rutorna vid inventering av grunda mjukbottnar enligt Basinventeringsmanual (Persson och Johansson 2007) Klass Beskrivning 4 "dominerande" (mer än %) 3 "vanlig" (ca 20 till %) 2 "sparsam", "ganska vanlig" (ca 5-20 %) 1 enstaka exemplar (upp till ca 5 % täckning) samt förekomst av trådalger. Täckningsgraden av kärlväxter och icke trådformiga alger bestämdes procentuellt i inventeringsrutan enligt en sjugradig skala (tabell 1). Vid överlappande vegetationstäcke kunde täckningsgraden överstiga 100 %. Förekomsten av trådformiga alger i inventeringsrutan bestämdes enligt en femgradig skala (tabell 2). Vegetationen mellan rutorna beskrevs översiktligt till en av fyra klasser enligt tabell 3. Metodiken vid basinventeringen av hö gre väx ter och makroalger beskrivs utförligt i Manual för basinventering av marina habitat (Persson och Johansson 2007). Rådata lagrades i Accessdatabasen "Grunda"(Länsstyrelsen i Kalmar län). Positionsdata transformerades till formatet SWEREF 99 med hjälp av SETRANS v3 originalfil. Data från inventeringen importerades till en GIS-applikation (ArcGIS 10). Nomenkla- Tabell 4. Kriterier för beräkning av Ekologisk status i grunda vikar (Hansen och Snickars submitted). Inneslutna vikar (glon och gloflador) värde A. Om ((Antalet känsliga arter - Antalet >42 4 toleranta arter)/totala antalet arter) x100 >15 3 <15 2 B. Om (Total täckningsgrad) <24 1 <15 2 Öppna vikar och sund värde A. Om ((Antalet känsliga arter - Antalet >14 4 toleranta arter)/totala antalet arter) x100 > B. Om (Total täckningsgrad) <24 1 <15 2 turen följer Svensk taxonomisk databas (Dyntaxa). Totalt redovisas data från 261 transekter i 40 vikar. Den ekologiska statusen för varje enskild vik räknas fram i tre steg med olika kriterier beroende på vikens öppenhet (tabell 4), med hjälp av värdet i kolumnen till höger i tabellen. Differensen mellan värdet för Makrofytindex (A i tabell 4) och värdet 3 Figur 4. Kransalger (vänster) är känsliga för mänsklig påverkan och indikerar hög ekologisk status medan t ex axslinga (höger) är mer tolerant. Förhållandet mellan känsliga och toleranta arter används för att klassa grunda vikars ekologiska status. Foto Susanna Andersson.

7 Tabell 5. Lista över samtliga arter med förekomst i rutor under Basinventeringen i Kalmar län. Klassningen av känslighet som användes vid beräkningen av Makrofytindex och som ligger till grund för klassningen av Ekologisk status, visas i kolumnen till höger (fritt efter Hansen & Snickars submitted). Vetenskapligt namn Svenskt namn Känslighet Kransalger Chara aspera Borststräfse Känslig Chara baltica Grönsträfse Känslig Chara canescens Hårsträfse Känslig Chara horrida Raggsträfse Känslig Chara tomentosa Rödsträfse Känslig Tolypella nidifica Havsrufse Känslig Övriga makroalger Ulva Havssallater/tarmalger Ulva intestinalis Tarmalg Callithamnion Gaffeldun Polysiphonia Rödslickar Chaetomorpha linum Krullig borsttråd Tolerant Monostroma balticum Östersjösallat Tolerant Dictyosiphon foeniculaceus Smalskägg Fucus vesiculosus Blåstång Furcellaria lumbricalis Kräkel Chorda filum Sudare Känslig Kärlväxter under ytan Ceratophyllum demersum Hornsärv Tolerant Myriophyllum sibiricum Knoppslinga Myriophyllum spicatum Axslinga Tolerant Najas marina Havsnajas Neutral Nymphaea alba Vit näckros Stuckenia pectinata Borstnate Neutral Potamogeton perfoliatus Ålnate Tolerant Ranunculus circinatus Hjulmöja Tolerant Ranunculus peltatus Vitstjälksmöja Neutral Ruppia cirrhosa Skruvnating Känslig Ruppia maritima Hårnating Neutral Zannichellia palustris Hårsärv Tolerant Zostera marina Bandtång Känslig Carex Glaux maritima Honckenya peploides ssp. peploides Juncaceae Juncus Phragmites australis Poaceae Schoenoplectus maritimus Schoenoplectus tabernaemontani Kärlväxter över ytan Starrar Strandkrypa Saltarv Tågväxter Tåg Vass Gräs Havssäv Blåsäv 4

8 för en eventuellt låg täckningsgrad (B i tabell 4) ger en av fem klasser, där 4 motsvarar Hög status, 3; God status, 2; Måttlig status, 1; Otillfredsställande status och 0; Dålig status. För de vattenförekomster där fem eller fler vikar undersökts redovisas förutom statusen för varje enskild vik, även statusen för hela vattenförekomsten baserat på medelvärden av de ingående vikarnas Makrofytindex och täckningsgrad. Hur olika arter av vegetation reagerar på mänsklig påverkan samt deras historiska trend i Östersjön redovisas närmare i metodbeskrivningen "Applying macrophyte community indicators to assess anthropogenic pressures on shallow soft bottoms" (Hansen & Snickars submitted). Sammanfattande Resultat Arter I tabell 5 redovisas samtliga arter av vegetation som påträffades i rutorna vid transektundersökningarna under basinventeringen. Totalt noterades 29 arter av undervattensvegetation. Dessutom påträffades i rutorna totalt nio arter av strandbunden vegetation (örter, gräs och halvgräs, gråmarkerade i tabellen) som huvudsakligen lever över vattenytan. Vid beräkning av Makrofytindex och ekologisk status har täckningsgraden för dessa arter uteslutits, då inventeringsmetodiken inte är anpassad för dem. Enstaka noteringar av ytterligare fyra arter gjordes i segmenten mellan rutorna i fyra vikar, nämligen en observation av korsandmat, Lemna trisulca i Slongsviken, och kransslinga Myriophyllum verticillatum i Massenate 2005, murkelalg, Leathesia marina noterades vid Versvarp samt enstaka exemplar av höstlånke, Callitriche hermafroditica noterades i Maren vid Södra Malmö. Artsammansättningen för respektive vik redovisas i diagramform i bilaga 1. XYvikar_GIS_ta Förekomst av kransalger Chara_Sum Särskilt skyddsvärda arter Särskilt skyddsvärd är den rödlistade kransalgen raggsträfse, som vid basinventeringen endast noterades i en vik, Sörö ström norr om Kalmar Kransalger är generellt känsliga för övergödningseffekter som grumligare vatten och en ökad tillväxt Kilometers av trådalger, och även för störningar i form av båttrafik, muddringar och annan exploatering. Förekomst av kransalger noterades i totalt 35 av de 40 undersökta vikarna i länet (figur 3). Grönsträfse var den art som var mest utbredd och förekom i 34 vikar, följd av rödsträfse (12 vikar), hårsträfse (10 vikar), havsrufse (7 vikar) och borststräfse (5 vikar). 5 Figur 3.Kransalger förekom i 35 av de undersökta vikarna i basinventeringen. en redovisar medeltäckningsgraden (%) i undersökta rutor för varje vik. 0 <5

9 Vik Maren vid Rågö Marsö Västre Flage Massenate 2005 Massenate 2007 Hummeldalen Storskärskroken Storkläppen Vimmerbytorget Bålstaviken 2005 Bålstaviken 2007 Norra Ekö hamn Furö glo Smältevik Bäcken Sörö ström Revskär 2005 Viggskär Gamla Städsholmen Kalvö Slongsviken Jutskär Rotsö Maren vid Södra Malmö Skaftholmen Stora Berkskär Sundet Örö Svinskär Glo Sävarp Älö-Husholmen Store Vass Versvarp Bjärköfjärden Grenlevik Lilla Böneskär Salthamn Hästholmarna Revskär_2 Baggaholmarna 2005 Baggaholmarna 2007 Stackaskär 2005 Stackaskär 2007 Mellanviken Stora Berkskär Västra St. Själholmen Gåslefjärden Klasser XYvikar_GIS_tackg_med_SWERE Ecol_Statu Ekologisk status Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Kilometers Figur 4.Ekologisk status för vikar vid Basinventeringen Kalmar län samt vid återbesök av vissa lokaler I tabellen redovisas vikarna i geografisk ordning, från norr till söder inom respektive statusklass 6

10 Ekologisk status Den ekologiska statusen för de undersökta vikarna var mestadels måttlig (figur 4). Tre av 40 vikar bedömdes höra till den högsta klassen, dvs hög ekologisk status avseende makroalger och kärlväxter; Maren vid Rågö i norra delen av länet, Marsö Västre flage i Misterhults skärgård samt Massenate vid Lyckefjärd i Mönsteråsområdet. Totalt 11 vikar spridda längs länets kust klassades till God ekologisk status. Hög och God status indikerar att växtsamhället i viken är naturligt och att arter som är som är känsliga för mänsklig påverkan dominerar. Exempel på sådana arter är förutom kransalger, sudare, skruvnating och bandtång. Ålnate, möjor, axslinga, hornsärv, östersjösallat och krullig borsttråd gynnas däremot av en ökad näringsbelastning och där dessa arter dominerar är det en indikation på att den ekologiska statusen är sämre (tabell 5). Om vegetationens totala täckningsgrad är låg (under 24 % resp. 15 %) sänks statusklassen med ett till två steg (tabell 4). Ingen av de inventerade vikarna i Kalmar län klassades till dålig ekologisk status, men fyra stycken; Mellanviken, Stora Berkskär västra, St Själholmen och Gåslefjärden i den norra delen av länet höll otillfredsställande status med avseende på undervattensvegetationens artsammansättning och/eller en låg täckningsgrad. I bilaga 2 redovisas mer detaljerade kartbilder över vikarnas ekologiska status. Norra länsdelen (Västerviks och Oskarshamns kommuner) I norra delen av länet dominerar ett kuperat urberg- och sprickdalslandskap. Kusten och skärgårdsmiljön är finflikig och det finns gott om våg och vindskyddade vikar, flador och glon. Längs kuststräckan norr om Loftahammar söderut mot Västervik inventerades 13 vikar i 9st Natura 2000 klassade områden;trässö, Stora Grindö, Städsholmen, Städsholmens naturreservat, Jutskär, Rågö Solidö/Björkö, Björkö och Södra Malmö (figur 5). I Kåröområdet besöktes totalt fem vikar: Den ekologiska statusen för vattenförekomsten som helhet var precis över gränsen till god. Vegetationens sammansättning redovisas i figur 6. Vid Trässö, mellan Hulöhamn och St Askö, NO om Loftahammar, inventerades år 2007 vegetationen i Hummeldalen, en 1,0-2,4 m djup vik. Totalt inventerades 7 tvärtransekter med 57 rutor varav Mellanviken Slongsviken Kalvö Gamla Städsholmen Storskärskroken Maren Rotsö Maren Skaftholmen Hummeldalen Jutskär Viggskär Storkläppen Kilomet Figur 5. Översiktskarta med13 inventerade vikar i Västerviks kommun. 22 helt saknade vegetation. Vegetation saknades generellt i transekternas ytterkanter, och de högsta täckningsgraderna fanns centralt i viken. Överlag var artantalet i rutorna lågt, med dominans av blåstång, borstnate och sudare. I de två yttersta transekterna förekom kransalgerna grönsträfse, borststräfse och havsrufse, i täckningsgrader upp till 45 %. Den ekologiska statusen klassades till god. Den låga medeltäckningsgraden (25 %) gör att vikens status riskerar att sänkas till måttlig. Generellt var påväxten av trådalger kraftig med en kvävande matta närmast land och längst in i viken. I Kåröområdet inventerades även Viggskär vid Stora Grindö naturreservat i augusti Djupet i vikens centrala delar var 1,2-2,4 m. Totalt undersöktes vegetationen i 7 tvärtransekter med 58 rutor varav 14 helt saknade vegetation. De yttersta transekterna dominerades liksom rutorna närmast den södra stranden, helt av blåstång. Mer centralt i viken dominerade fanerogamer, framförallt hårsärv och borstnate i täckningsgrader upp till 80 %. Generellt var påväxten av trådalger kraftig till kvävande. Längst in i viken saknades helt undervattensvegetation, längs strandkanten växte havssäv och blåsäv. Den ekologiska statusen var måttlig. Vid Städsholmen/ Gamla Städsholmen inventerades 2006 fem transekter i totalt 29 rutor, varav 10 7

11 Hummeldalen Viggskär Fucu ves Sensitive Tolerant Oklassad_U Vegfri_y_1 yta Dom_art Char bal Char tom Chor fil Fucu ves Cera dem Myri spi Naja mar Pota pec Rupp cir Zann pal 0 12, Storskärskroken Fucu ves 0 12, Jutskär 0 12, Gamla Städsholmen Fucu ves Naja mar 0 12, , Figur 6.Vegetationens sammansättning, samt dominerande art (högst medeltäckningsgrad) i fem vikar i Kåröområdet. 8

12 helt saknade vegetation. Havsnajas dominerade i den mycket grunda (0,5-1,1m) fladan. Även bortstnate, axslinga, blåstång och hårnating förekom. Den ekologiska statusen var måttlig. Storskärskroken inventerades 2006 med 6 transekter. Totalt 50 rutor inventerades varav 13 st, huvudsakligen i den innersta delen av viken, helt saknade vegetation. Djupet i viken varierade mellan 1,5 och 4,3 m. Blåstång dominerade, framförallt längs kanterna, medan borstnate och hårsärv dominerade centralt i viken. I vikens mynning, på 3,5-4,2m djup förekom kransalgen havsrufse samt ålgräs i täckningsgrader upp till 80 %. Förekomsten av trådalger varierade, men var generellt kraftig, längs kanterna kvävande. Den ekologiska statusen var för viken som helhet god. Jutskär inventerades 2007 med 59 rutor i sju transekter. I samtliga transekter fanns avsnitt som var helt vegetationsfria (totalt 16 rutor). Vegetationen i viken var varierande men dominerades av blåstång, följd av bland annat borstnate, hårsärv, hårnating och sudare. Längst in i viken dominerade hårsärv, hårnating och skruvnating. Kransalgen grönsträfse förekom relatvt sparsamt i tre transekter på 0,8-2,4 m djup. Förekomsten av trådalger var kraftig till kvävande i stora delar av viken. Den ekologiska statusen var måttlig. I vattenförekomsten Rågödjupet inventerades vikarna Kalvö och Maren vid Rågö (figur 7). Vid Kalvö dominerades vegetationen av blåstång i de fyra undersökta transekterna. Samtliga 29 rutor innehöll vegetation. Förutom blåstång förekom borstnate, axslinga, hårnating, hårsärv och ålnate. Kvävande trådalgsmattor förekom i hela viken. Den ekologiska statusen var måttlig. I den grunda Maren (0,6-1,0m) dominerades vegetationen av täta kransalgsängar.täckningsgraden var hög och arten rödsträfse dominerade, men även grönsträfse förekom tillsammans med sparsamma bestånd av borstnate och axslinga. Trådalger förekom sparsamt. Den ekologiska statusen var hög. Längre in i skärgården, i Smågöfjärden vid Solidö/ Björkö inventerades 2007 Mellanviken och Slongsviken (figur 8). I Mellanviken var vegetationen gles. Endast i undantagsfall var täckningsgraden högre än 20 %. Vegetationen dominerades av blåstång, men även glesa bestånd av borstnate, hårnating, möja, axslinga, ålnate, hornsärv förekom. Förekomsten av trådalger var måttlig till kraftig. Artsammansättningen dominerades av arter toleranta Kalvö Fucu ves 0 12, Maren vid Rågö Char tom 0 12, Sensitive Tolerant Oklassad_U Vegfri_y_1 Figur 7.Vegetationens sammansättning samt dominerande art i två vikar i vattenområdet Rågödjupet. mot mänsklig påverkan, vilket ger ett negativt makrofytindex. Den låga täckningsgraden gör att viken klassas till otillfredsställande ekologisk status. I Slongsviken var artsammansättningen likartad den i Mellanviken, blåstång dominerade och utöver denna art förekom bland annat hårnating, borstnate, axslinga, hornsärv och ålnate. Längst in i viken på 0,6 m djup förekom kransalgen hårsträfse med en täckningsgrad på 25 %. Förekomsten av trådalger varierade från sparsam till måttlig, och var i enstaka fall kvävande. Medeltäckningsgraden av vegetation var i Slongsviken drygt 50 % vilket gör att den ekologiska statusen trots lågt makrofytindex klassas till måttlig. I vattenförekomsten Västerviks kustvatten i Städsholmens naturreservat inventerades vegetationen vid Storkläppen (figur 9). Djupet varierade mellan 1,3-3meter. Blåstång dominerade, dessutom förekom borstnate, hårsärv, tarmalg, sudare och kräkel. I den sydligaste transekten saknades vegetation helt. Den ekologiska statusen klassades som god. Förekomsten av trådalger var kraftig till kvävande. 9

13 Mellanviken Storkläppen Fucu ves Fucu ves Sensitive Tolerant 0 12, Slongsviken 0 12, Oklassad_U Vegfri_y_1 Figur 9.Vegetationens sammansättning samt dominerande art vid Storkläppen, Västerviks kustvatten Rotsö Fucu ves Pota pec 0 12, Figur 8.Vegetationens sammansättning samt dominerande art i två vikar i Smågöfjärden. I Torröfjärden, mellan Hasselö och S Malmö inventerades vegetationen vid Rotsö och Maren (figur 10). Vegetationen vid Rotsö varierade i de fyra transekter som inventerades. Längst in i viken (mot väster) saknades i stort sett vegetation helt, i vikens mellersta delar förekom grönsträfse tillsammans med borstnate. Borstnate och hårsärv skapade ett heltäckande bälte längre ut i viken, medan förekomsten av blåstång ökade längst ut mot mynningen. Förekomsten av trådalger var kraftig med undantag för området med heltäckande borstnate/ hårsärv, där den var måttlig. Den ekologiska statusen var måttlig för viken som helhet. Vid Maren på Södra Malmös östra kust, inventerades vegetationen i 10 transekter (113 rutor). Vegetationen dominerades av kransalger (grönsträfse) och undervattenslevande fröväxter, framförallt havsnajas, borstnate, axslinga och hornsärv. Förekomsten av trådalger var måttlig med undantag av närmast strandkanten, där den stundtals var kraftig till kvävande. Den ekologiska statusen var måttlig. 0 12, Maren vid S Malmö Naja mar Figur 10.Vegetationens sammansättning samt dominerande art i två vikar i Torröfjärden 10

14 11 I vattenförekomsten Asken, inventerades vegetationen på en lokal. Fem transekter (45 rutor) undersöktes vid Skaftholmen utanför Södra Malmös sydspets (figur 11). Blåstång och borstnate dominerade, hårnating, hornsärv och axslinga förekom också regelbundet. Totalt noterades 12 arter av undervattensvegetation i rutorna. Bandtång förekom på 3 meters djup i de sydliga transekterna. Förekomsten av trådalger var huvudsakligen liten till måttlig. Den ekologiska statusen var måttlig. I Oskarshamns kommun inventerades vegetationen i totalt 16 vikar i områdena Misterhult, Virbo/Ekö, Furön, Smältevik och Storö i Misterhults skärgårds inre kustvatten undersöktes totalt åtta vikar (figur 12-14). Den ekologiska statusen för enskilda vikar varierade mellan otillfredsställande och god. Vattenförekomsten som helhet hade måttlig status. Vid Stora Berkeskär inventerades två vikar Vid Stora Berkeskär Västra undersöktes vegetationen i fyra transekter. Vegetation saknades helt i 10 av 25 rutor. Borstnate täckte störst ytor tillsammans med blåstång och hårsärv. Dominans av toleranta arter och låga täckningsgrader gör att viken klassas till otillfredsställande status. Förekomsten av trådalger var mestadels måttlig till kraftig. Skaftholmen Fucu ves Figur 11.Vegetationens sammansättning samt dominerande art vid Skaftholmen i vattenområdet Asken Kilometers Stora Berkskär Sundet Stora Berkskär Västra Örö Svinskär Glo St. Själholmen Vimmerbytorget Älö-Husholmen Sävarp Figur 12.Inventerade vikar i vattenområdet Misterhults skärgårds inre kustvatten i nordligaste delen av Oskarshamns kommun. Sundet vid Stora Berkeskär undersöktes med 3 transekter (13 rutor). Blåstång dominerade, och endast ytterligare två arter, borstnate och hårsärv förekom. Förekomsten av trådalger varierade och var mestadels måttlig. Lågt artantal och avsaknad av känsliga arter gjorde att viken klassades till måttlig ekologisk status. Örö i Misterults skärgård inventerades Totalt undersöktes 44 rutor i åtta transekter. Djupet varierade mellan 1,2 och 3,4 m. Borstnate, blåstång och hårsärv täckte störst yta i viken. I den yttre delen av viken var vegetationen mer sparsam. Trådalgsförekomsten var mestadels måttlig till kvävande. Den ekologiska statusen var måttlig. Undervattensvegetationen i Svinskär glo inventerades 2006 i 33 rutor i fyra transekter.vegetationen var generellt sparsam och saknades helt i 14 av rutorna. Borstnate var den klart dominerande arten, men även hårnating, hornsärv och axslinga förekom i de undersökta rutorna. Längst in i viken förekom havssäv. Nästan hela viken täcktes av en kvävande matta av trådalger. Den ekologiska statusen var måttlig. Även vid St. Själholmen, norr om Strupö, täckte kvävande trådalgsmattor stora ytor när lokalen inventerades Vegetationen var generellt mycket gles, och stora ytor, speciellt i vikens innersta delar och längs kanterna, saknade helt vegetation. Borst-

15 St Berkeskär Örö Pota pec Sundet Pota pec Västra Fucu ves Svinskär Glo St Själholmen Pota pec Pota pec Sävarp Älö Husholmen Myri spi Char bal 0 12, Sensitive Tolerant Oklassad_U Vegfri_y_1 0 12, Figur 13.Vegetationens sammansättning samt dominerande art i totalt sju av åtta vikar i Misterhults skärgårds inre kustvatten (fortsättning nästa sida) nate var den art som täckte störst yta. I enstaka rutor dominerade istället hornsärv eller blåstång. Även axslinga förekom. Kransalgen grönsträfse växte i täckningsgrader upp till 70 % på 1,2 till 1,5 m djup centralt i viken. Den ekologiska statusen var otillfredställande på grund av låga täckningsgrader och fler toleranta än känsliga arter. Vid Sävarp inventerades vegetationen 2005 med 41 rutor i 6 transekter. Axslinga dominerade störst yta, följd av grönsträfse och hornsärv. Dessutom före- 12

16 Vimmerbytorget Marsö Västre Flage Bålstaviken Store Vass Naja mar Norra Ekö hamn Furö glo Sensitive Tolerant Oklassad_U Vegfri_y_ Figur 14.Vegetationens sammansättning samt dominerande art vid Vimmerbytorget i Misterhults skärgårds inre kustvatten. kom blåstång, borstnate och hårnating. Kransalger förekom frekvent centralt i viken. Förekomsten av trådalger var liten till måttlig i den yttre och västra delen av viken, och kraftig till kvävande i vikens inre, ostliga delar. På grund av dominans av toleranta arter klassas den ekologiska statusen till måttlig. Vid Älö-Husholmen inventerades vegetationen i 26 rutor (fyra transekter). Kransalgen grönsträfse dominerade ytmässigt, medan borstnate återfanns i flest rutor. Även axslinga, borststräfse och hornsärv förekom frekvent. Hårsärv förekom sparsamt. Förekomsten av trådalger varierade mellan måttlig och kraftig. Den ekologiska statusen var måttlig på grund av att antalet känsliga arter var färre än antalet toleranta. Vid Vimmerbytorget undersöktes 2006 vegetationen i 57 rutor i åtta transekter.viken är relativt grund med ett medeldjup på 1,2 m. Längst in i viken saknades i princip vegetation helt. Havsnajas dominerade med återkommande inslag av kransalgerna grönsträfse och rödsträfse, borstnate och axslinga. Stora ytor täcktes av mattbildande trådalger. Den ekologiska statusen var god. Smältevik Gåslefjärden Versvarp Kilometers Figur 15.Inventerade vikar i centrala och södra delarna av Oskarshamns kommun. Från Ärnöområdet i norr till Påskallaviksområdet i söder inventerades totalt åtta vikar (figur 15). I Ärnöområdet inventerades tre vikar (figur 16). Marsö Västre Flage inventerades Vegetationen dominerades av grönsträfse som förekom centralt i hela viken. I vikens ytterkanter var vegetationen sparsam, eller saknades helt. Borstnate och blåstång, axslinga, hårnating och rödsträfse förekom sparsamt.förekomsten av trådalger var liten i vikens centrala delar, men kraftig till kvävande längs kanterna i vikens inre del. Den ekologiska statusen var hög. Store Vass undersöktes Även här dominerades vegetationen av heltäckande kransalgsängar i de centrala delarna av viken. Längs kanterna var vegetationen sparsam, och utgjordes i huvudsak av borstnate och blåstång med inslag av axslinga, hårsärv och ålnate. 29 av totalt 79 rutor saknade vegetation. Förekomsten av trådalger var sparsam till måttlig i anslutning till kransalgerna, och kraftig till kvävande i vikens kanter. Den ekologiska statusen var måttlig trots den totala dominansen av kransalger, vilket förklaras av att endast en känslig art, grönsträfse, noterades mot fyra arter klassade 13

17 Marsö Västre Flage Store Vass Char bal Char bal Bålstaviken 2005 Bålstaviken 2007 Char bal Char bal Sensitive Tolerant Oklassad_U Vegfri_y_ Figur 16.Vegetationens sammansättning samt dominerande art i tre vikar i Ärnöområdet, Bålstaviken besöktes både 2005 och som toleranta. Eftersom den senaste versionen av makrofytindex baseras på förekomst av arter, och inte deras inbördes täckningsgrad kan det som i detta fall göra att en station får lägre status än vad den kanske "borde" ha. Med den äldre versionen av metoden (Hansen 2012), där hänsyn tas till arternas faktiska täckningsgrad klassades stationen istället till Hög ekologisk status. Vegetationen i Bålstaviken undersöktes 2005 och dominerades vikens centrala delar av kransalgerna grönsträfse och rödsträfse. Även 14

18 borstnate, hårsärv och axslinga förekom i relativt höga täckningsgrader. Stora ytor i vikens yttersta och innersta delar saknade vegetation. När viken återbesöktes 2007 hade täckningen av rödsträfse, hårsärv och borstnate minskat, medan havsnajas ökat sin täckningsgrad. Vid inventeringen 2007 noterades årsyngel av abborre på flera ställen. Förekomsten av trådalger varierade från ingen alls på bar gyttjebotten, till kvävande matta i kanterna av viken. Den ekologiska statusen var god såväl 2005 som I Figeholmsområdets kustvatten inventerades en vik vid Norra Ekö hamn i området Virbo/Ekö (figur 15 och 17). I viken utgjordes vegetationen nästan uteslutande av borstnate. Tarmalg, hårnating och blåstång förekom mycket sparsamt, i huvudsak i vikens yttre delar. Förekomsten av trådalger var i huvudsak måttlig, längs vikens kanter stundtals kraftig. Den ekologiska statusen var god. I Oskarshamnsområdet inventerades Furö glo och Gåslefjärden (figur 15 och 17). Vid Furö glo, Furön, utgjordes vegetationen av en blandning av borstnate, hårnating, skruvnating, havsnajas samt kransalgerna grönsträfse och hårsträfse. Fördelningen mellan fanerogamerna var relativt jämn, med viss dominans av borstnate. Kransalgerna växte integrerat med den övriga vegetationen på djup mellan 0,4 och 1,0m. I princip täcktes hela gloet av en kvävande matta av trådalger vid inventeringen Den ekologiska statusen var god med hänsyn till de kriterier som gäller vid beräkningen av makrofytindex i denna typ av inneslutna glon och gloflador (tabell 3). Stora delar av bottenytan (41 av 64 rutor) i Gåslefjärden vid Storö saknade vegetation vid inventeringen Endast tre arter av undervattensvegetation påträffades, borstnate, axslinga samt kransalgen grönsträfse, som förekom i enstaka exemplar. Förekomsten av trådalger varierade från liten till kraftig. Den ekologiska statusen klassades som otillfredsställande på grund av lågt artantal och mycket gles vegetation. I Påskallaviksområdet inventerades två vikar, Versvarp vid Storö, samt Smältevik (figur 18). Vid Versvarp dominerades vegetationen av borstnate och havsnajas. Enstaka exemplar av grönsträfse förekom tillsammans med borstnate centralt i viken. Den ekologiska statusen klassades till måttlig. Förekomsten av trådalger var måttlig till kraftig. Norra Ekö hamn Pota pec Furö Glo Pota pec Gåslefjärden Pota pec Figur 17.Vegetationens sammansättning och dominerande art i Norra Ekö hamn, Figeholmsområdets kustvatten (överst), samt i Furö glo på Furön (mitten) samt Gåslefjärden vid Storö (nederst) i Oskarshamnsområdet. 15

19 Versvarp Bjärköfjärden Pota pec Massenate Smältevik Lilla Böneskär Grenlevik Salthamn Naja mar Kilometers Figur 19.Fem inventerade vikar i Mönsterås kommun. Sensitive Tolerant Oklassad_U Vegfri_y_ Figur 18.Vegetationens sammansättning samt dominerande art i Versvarp och Smältevik, Påskallaviksområdet, Oskarshamns kommun. Smältevik inventerades 2007 med totalt 211 rutor fördelade på 11 transekter. Havsnajas dominerade stort i hela viken. Även axslinga förekom i samtliga transekter, medan hornsärv och rödsträfse framförallt förekom i vikens yttre delar. Förekomsten av trådalger var mestadels låg till måttlig. Den ekologiska statusen var god återinventerades viken översiktligt från båt. Då dominerade kärlväxter i de sydligaste delarna, medan grunda bottnar dominerades av mattbildande kransalger (Johansson och Gustavsson 2013). Mellersta länet (Mönsterås och Borgholms kommuner) Söder om Påskallavik blir landskapet flackare och domineras av morän. Kustremsan här är mindre skyddad av skärgård och har generellt högre exponeringsgrad. De skyddade områdena på fastlandssidan utgörs av långgrunda vikar samt ett fåtal mindre flador och glon. På fastlandssidan söder om Påskallavik, fram till Pataholm inventerades totalt fem vikar i Mönsterås kommun vid Vållö, Lyckefjärd, Lövö och Saltor (figur 19-21). I Emområdet inventerades Bjärköfjärden vid Vållö Omgivningarna utgjordes främst av vass och skogsbete. Genomströmningen i vikens östra del var återställd vid inventeringstillfället, i övrigt märktes inga fysiska störningar. Hornsärv dominerade utbredningsmässigt. Även axslinga, borstnate och havsnajas förekom i viken. Längs stränderna växte vass. Förekomsten av trådalger var måttlig till kraftig. Den ekologiska statusen var måttlig. 16

20 I Mönsteråsområdet inventerades 2005 och 2007 Massenate i Lyckefjärd. Kransalger dominerade i sex av 10 transekter. Rödsträfse, grönsträfse, borststräfse och hårsträfse växte tillsammans i den heltäckande kransalgsängen. Förutom kransalger förekom havsnajas och borstnate i stundals höga täckningsgrader. I de nordligaste transekterna var vegetationens täckningsgrad lägre, speciellt 2007, då borstnate och havsnajas minskat sin utbredning där. Förekomsten av trådalger varierade från liten/ Bjärköfjärden Cera dem Massenate 2005 Sensitive Tolerant Oklassad_U Vegfri_y_1 måttlig i anslutning till kransalgsdominerade ytor till kraftig/kvävande där kransalgerna saknades. Den ekologiska statusen på lokalen var hög såväl 2005 som I Lövöområdet utanför Timmernabben inventerades vegetationen i Grenlevik och vid Lilla Böneskär 2006 Vid Grenlevik som vid inventeringen bedömdes vara en helt ostörd vik, utgjordes vegetationen av borstnate, hårsärv, axslinga och blåstång. Dessutom förekom hårnating och tarmalg i mindre utsträckning. Förekomsten av trådalger var generellt måttlig men klassades som kraftig/kvävande på några platser nära stranden. Den ekologiska statusen var måttlig. Omgivningen utgjordes av betad blandskog med mindre inslag av strandängar. Vid lilla Böneskär dominerade borstnate och blåstång. Hårnating, axslinga, hårsärv, ålnate och tarmalg påträffades också vid inventeringen. Förekomsten av trådalger var generellt måttlig. Den ekologiska statusen var måttlig. Massenate 2007 Char tom Char tom Figur 20.Vegetationens sammansättning i Bjärköfjärden, Emområdet och Massenate i Lyckefjärd, Mönsteråsområdet.

21 Grenlevik Lilla Böneskär Pota pec Pota pec Sensitive Tolerant Oklassad_U Vegfri_y_1 Figur 21.Vegetationens sammansättning samt dominerande art i Grenlevik och lilla Böneskär i Lövöområdet utanför Timmernabben, samt Salthamn i Pataholmsviken (nedan till höger). I Pataholmsviken i Natura 2000 området Strömsrum inventerades en station vid Saltor, Salthamn. Vegetationen dominerades av grönsträfse, som med inslag av rödsträfse bildade heltäckande ängar av kransalger. I ytterkanterna förekom axslinga, borstnate och havsnajas, samt sparsamt med hornsärv och hårsärv. Förekomsten av trådalger var kraftig till kvävande, med undantag för centrala delar av kransalgsängen där den var måttlig. Den ekologiska statusen var trots dominans av kransalger, måttlig på grund av att antalet toleranta arter var högre än antalet känsliga. Ölands kalkstensberggrund gör att kusten i princip saknar skärgård. Exponeringsgraden är ofta hög eller mycket hög. Grankullaviken längst i norr och kortare avsnitt med långgrunda vikar framförallt på Ölands nordostkust utgör undantag. I vattenförekomsten Södra Ölands kustvatten, vid Störlinge sjömarker i Borgholms kommun inventerades Bäcken, en mycket grund öppen vik med ett medeldjup på 0,4 m (figur 22). Vegetationen var divers och artrik och dominerades av skruvnating och hårsärv, dessutom förekom hårnating, borstnate, grönsträfse, hårsträfse, blåstång, axslinga och tarmalg. Trådalger förekom sparsamt. Den ekologiska statusen var god. Bäcken Salthamn Kilometers Bäcken Char bal 012, Rupp cir 012, Figur 22.Översiktskarta samt vegetationens sammansättning vid den inventerade lokalen på Ölands ostkust, Bäcken, tillhörande Södra Ölands Kustvatten. 18

22 Södra länet (Kalmar och Torsås kommuner) Från Horsö/Värsnäs norr om Kalmar ner till Bergkvara inventerades totalt 5 vikar vid Horsö/ Värsnäs, Värnanäs och Örarevet (figur 23) Sörö ström i vattenförekomsten Sn Kalmarsunds kustvatten inventerades 2006 med totalt åtta transekter (figur 24). Viken är grund med utbredda vassområden. Landområdet domineras av jordbruksmark och blandskog. Dräneringsvatten från jordbruket rinner ut i den inre delen av Sörö ström. Havsnajas dominerade i hela den grunda delen av viken (<1m). I den yttre delen av viken, på djup runt 1,5 m dominerade istället omväxlande hårsärv, axslinga, ålnate, blåstång, hårnating, borstnate och hornsärv. Längst in i viken förekom kransalger i täckningsgrader upp till 50 %. Rödsträfse täckte störst yta av kransalgsarterna, men även grönsträfse, hårsträfse, borststräfse och den rödlistade arten raggsträfse förekom i viken vid basinventeringen. Den ekologiska statusen var god. Förekomsten av trådalger var överlag måttlig till kraftig. Lokalen besöktes även 2012 i samband med återinventering av lokaler med tidigare fynd av raggsträfse i länet. Vid detta tillfälle återfanns inga exemplar av raggsträfse, medan enstaka exemplar av grönsträfse och rödsträfse förekom (Andersson och Nilsson 2012). Havsnajas, borstnate och hornsärv dominerade. Även vid detta tillfälle var förekomsten av trådalger riklig. Hästholmarna Revskär Stackaskär Baggaholmarna Kilometers Sörö ström Figur 23.Inventerade vikar i södra delen av Kalmar län, Kalmar och Torsås kommuner. Sörö ström Naja mar Sensitive Tolerant Oklassad_U Vegfri_y_ Figur 24.Vegetationens sammansättning samt dominerande art i Sörö ström

23 Hästholmarna Myri spi Sensitive Tolerant Oklassad_U Vegfri_y_1 Figur 25.Vegetationens sammansättning samt dominerande art vid Hästholmarna I vattenförekomsten Nvs Kalmarsunds kustvatten inventerades ett grunt område (0,6-1,0m) vid Hästholmarna söder om Värnanäs med sex transekter (figur 25). Axslinga var den överlägset do- minerande arten, men även ålnate, hårnating och hornsärv dominerade i enskilda rutor. Förekomsten av trådalger varierade från liten till kraftig. Den ekologiska statusen var måttlig. Vid Örarevet som tillhör vattenförekomsten Mvs Kalmarsunds kustvatten inventerades tre lokaler; Revskär, Baggaholmarna och Stackaskär (figur 26). Örarevet karakteriseras av en uppsplittad skärgård, skyddad från norr av det långa revet. Området ligger i anslutning till jordbruks/betesmark, skog och fritidsbebyggelse. Vid Bergkvara finns en relativt stor hamn, bebyggelse och jordbruksmark. Vid Revskär, med ett medelvattendjup på 0,4 m dominerade havsnajas, men även kransalger förekom frekvent 2005, framförallt grönsträfse, men även borststräfse och hårsträfse. Förekomsten av trådalger varierade från måttlig till kraftig och kvävande längs strandkanterna. Den ekologiska statusen var god Vid återinventering av lokalen 2007 hade kransalgernas utbredning minskat kraftigt, framförallt grönsträfse hade minskad Örarevet 2005 Örarevet 2007 Revskär Revskär Baggaholmarna Naja mar Baggaholmarna Naja mar Zann pal Zann pal Stackaskär Sensitive Tolerant Oklassad_U Vegfri_y_1 Stackaskär Zann Pota pal pec Zann pal Figur 26.Vegetationens sammansättning samt dominerande art i tre vikar söder om Örarevet 2005 och

24 täckningsgrad. Hårsträfse återfanns inte längre i rutorna. Havsnajas dominerade fortfarande. Den ekologiska statusen var måttlig. Mycket spigg samt många vak från småfisk troligen sarv, löja och mört noterades vid Revskär Vid Baggaholmarna inventerades fem transekter Ingen art dominerade tydligt. Hårsärv, axslinga och hornsärv täckte tillsammans störst ytor. Även borstnate och havsnajas förekom frekvent och dominerade på vissa platser. Kransalger (grönsträfse och havsrufse) fanns i enstaka exemplar centralt, respektive i nordligaste kanten av lokalen. Den ekologiska statusen var måttlig. Förekomsten av trådalger var generellt sparsam till måttlig. Vid återbesök 2007 täckte trådalgsmattor stora ytor i viken. Vegetationen var likartad till sammansättning och täckningsgrad, med mindre förändringar främst av arter som förekom med låg frekvens. Även 2007 klassades viken till måttlig ekologisk status. Vid Stackaskär dominerades vegetationen av borstnate, hårnating, axslinga och hårsärv. Enstaka exemplar av kransalgen hårsträfse påträffades vid inventeringen Förekomsten av trådalger varierade, men var huvudsakligen måttlig till kraftig. När lokalen återbesöktes 2007 var vegetationssamhället likartat. Täckningsgraden av hårsträfse var dock större (upp till 30%) på vissa platser. Förekomsten av trådalger var i huvudsak kraftig till kvävande. Den ekologiska statusen var båda åren måttlig. Vid inventeringen av raggsträfse i Kalmar län 2012 inventerades vegetationen i området söder om Örarevet översiktligt med snorkling och vattenkikare från båt. Vegetationssamhället var artrikt och bottensubstratet varierande. Enstaka exemplar av raggsträfse hittades på 0,8-1,1 m djup tillsammans med hårsträfse, grönsträfse, axslinga, borstnate, havsnajas, hornsärv, nating och blåstång (Andersson och Nilsson 2012). Urval av vikar lämpade för uppföljning För att kunna svara på hur vegetationssamhället förändras över tid planeras uppföljning av vegetationsklädda grunda vikar inom Natura 2000 klassade områden. Generellt är dessa miljöer sämre undersökta än mer påverkade områden, där recipientkontroll genomförs kontinuerligt. De vikar som följs upp med avseende på undervattensvegetation bör vara typiska för sitt område och representera olika klasser av ekologisk status samt 21 vara spridda längs länets kust. Det optimala vore att inledningsvis studera vegetationens utveckling i vikarna under flera år för att få en uppfattning om mellanårsvariationen. Speciellt i vikar dominerade av kransalger kan stora förändringar ske snabbt (Andersson 2007, 2012, Hansen m fl 2008). Därefter kan uppföljning ske med intervall anpassat efter vegetationstypen och graden av mellanårsvariation. En statistisk samhällsanalys gjordes i programvaran PRIMER (Field m fl 1982) för att ta fram ett underlag för att välja ut vikar som representerar olika typer av vegetationssamhällen, ekologisk status och geografiskt läge i länet. Vegetationssamhällets artsammansättning analyserades med MDS (Multi Dimensional Scaling) och klusteranalys. I princip beräknas likheten i artsammansättning mellan olika vikar (Bray Curtis Similarity Index). Vikar med en likartad artsammansättning hamnar nära varandra i MDS-plotten. Vikarna grupperas efter likhet (CLUSTER) och analyseras därefter med SIMPER, som redovisar vilka arter som förklarar likheten inom en grupp och vad som skiljer den från andra grupper. MDS-analysen utfördes på transformerad (kvadratrot) data (medeltäckningsgrad per vik) för att balansera inflytandet av vanliga och mindre vanliga arter. Resultatet av analysen redovisas som MDS-plotter i figur 27. De punkter som ligger nära varandra i bilden är mer lika med avseende på artsammansättning än punkter som ligger långt från varandra. Vikar med en likhet på 40 % eller mer har grupperats tillsammans. Analysen visar att vegetationssamhällena grovt kan delas in i fyra grupper (A-D i figuren). Grupp A utgörs av vikar som karakteriseras av borstnate, blåstång, hårsärv, axslinga och hårnating. I gruppen förekommer vikar med en ekologisk statusklassning från otillfredsställande till måttlig och god. De flesta lokalerna i denna grupp ligger i den norra delen av länet (se nedre plotten). I grupp B återfinns vikar som klassats till hög, god eller måttlig ekologisk status. Vegetationssamhällena i denna grupp karakteriseras av förekomst av grönsträfse, borstnate, havsnajas, axslinga, hårnating och rödsträfse. I denna grupp förekommer lokaler från alla länsdelar. Grupp C karakteriseras av arterna axslinga, hornsärv, borstnate, hårsärv, hårnating och havsnajas. Vikarna i denna grupp har med undantag av Sörö ström, klassats till måttlig ekologisk status. I denna grupp dominerar lokaler i den södra delen av länet. Jämför man denna grupp med grupp A, som har många arter gemensamma, är andelen blåstång och borstnate

25 Maren_Rågö Gåslefjärden Norra Ekö hamn Store Vass Marsö Västre Flage Massenate_2 Stora Berkskär Sundet Grupp A Svinskär Glo St. Själholmen Kalvö Stora Berkskär Västra Rotsö Storkläppen Örö Storskärskroken Slongsviken Grupp B Älö-Husholmen Bålstaviken_1 Salthamn Bålstaviken_2 Vimmerbytorget Versvarp Massenate_1 Viggskär Lilla Böneskär Skaftholmen Grenlevik Maren_S_Malmö Furö glo Revskär_1 Jutskär Sörö ström Stackaskär_1 Sävarp Hummeldalen Mellanviken Gamla Städsholmen Stackaskär_2 Baggaholmarna_1 Revskär_2 Smältevik Baggaholmarna_2 Hästholmarna Bäcken Grupp C Grupp D Bjärköfjärden Ecol_Status_ Hög God Måttlig Otillfredsställande 2D Maren_Rågö Gåslefjärden Norra Ekö hamn Store Vass Marsö Västre Flage Massenate_2 Svinskär Glo Massenate_1 Stora Berkskär Sundet St. Själholmen Storkläppen Kalvö Stora Berkskär Västra Örö Rotsö Älö-Husholmen Bålstaviken_1 Salthamn Bålstaviken_2 Vimmerbytorget Storskärskroken Slongsviken Versvarp Viggskär Lilla Böneskär Skaftholmen Grenlevik Maren_S_Malmö Furö glo Revskär_1 Jutskär Sörö ström Stackaskär_1 Sävarp Hummeldalen Mellanviken Gamla Städsholmen Stackaskär_2 Baggaholmarna_1 Revskär_2 Smältevik Baggaholmarna_2 Hästholmarna Bäcken Bjärköfjärden Länsdel N S M Figur 27. MDS-plotter över vegetationssamhällets artsammansättning. Vid analysen användes ett medelvärde av täckningsgrad för varje art i respektive vik. De vikar som återinventerades 2007 är benämnda _2. I fi guren redovisas vikarnas ekologiska status i den översta plotten samt geografi skt läge i länet (Norra, Södra och Mellersta länsdelen) i den nedre. 22

26 lägre, medan axslinga, hornsärv och hårnating har en högre täckningsgrad i grupp C. Grupp D utgörs av den enda lokalen längs Ölands kust, Bäcken, vars artsammansättning är tydligt skild från övriga vikar i undersökningen, på grund av en hög artrikedom med dominans av skruvnating och hårsärv. I den nedre plotten i figur 27 representeras vikarna av sitt geografiska läge i länet (norra, mellersta eller södra länsdelen. I bilaga 3 visas motsvarande plotter där lokalerna är representerade av tillhörighet i vattenförekomst respektive Natura 2000-område vilket gör det möjligt att ytterligare finslipa urvalet av vikar i ett uppföljningsperspektiv. Med bakgrund av resultatet från PRIMER-analysen föreslås att någon eller några lokaler från grupp A väljs ut att representera den norra länsdelen (Västerviks och Oskarshamns kommuner). Om syftet med uppföljningen är att kunna uppmärksamma en förbättring av den ekologiska statusen väljs lämpligen någon av vikarna med otillfredsställande eller måttlig status, dvs Gåslefjärden, St Själholmen, Stora Berkskär Västra/Sundet, Mellanviken, Svinskär glo, Rotsö, Kalvö, Örö, Slongsviken, Viggskär, Skaftholmen eller Jutskär. Är avsikten istället att tillse att en försämring inte sker bör uppföljning göras i någon av de lokaler som vid basinventeringen höll god ekologisk status (Norra Ekö hamn, Storkläppen, Storskärskroken eller Hummeldalen). Lokalerna i mellersta delen av länet (Mönsterås och Borgholms kommuner) är färre, och representerar olika typer av vegetationssamhällen (och är därmed mer spridda i MDS-plotten). De undersökta vikarna klassades till måttlig (Bjärköfjärden, Salthamn, Lilla Böneskär och Grenlevik), god (Bäcken) respektive hög (Massenate) ekologisk status. Då artsammansättningen mellan lokalerna i denna del av länet skilde sig åt, och inte var tydligt samlad i en grupp, kan det vara lämpligt med uppföljning i någon av lokalerna i grupp B, så att denna grupp blir representerad vid en uppföljning. Aktuella lokaler är därmed Massenate (hög status) eller Salthamn (måttlig status), alternativt Bäcken (god status) som är den enda lokalen längs Ölandskusten. Lokalerna i södra länsdelen (Kalmar och Torsås kommuner) grupperas med ett undantag tillsammans i grupp C, varför det ur ett uppföljningsperspektiv är lämpligt att välja någon av lokalerna i denna grupp. Stackaskär, Baggaholmarna och Hästholmarna klassades till måttlig ekologisk status, medan Sörö ström hade god ekologisk status vid basinventeringen. Diskussion Metoden att göra en ekologisk statusklassning med hjälp av information om arternas känslighet för olika typer av mänsklig störning har överlag fungerat bra. Med den senare varianten av metoden (Hansen och Snickars submitted) klassades vissa lokaler till sämre status än med den ursprungliga metoden (Hansen 2012). Ett exempel är viken Store vass där en ensam känslig art dominerade täckningsgraden helt, medan flera toleranta arter förekom, men endast i mycket låga täckningsgrader. En god artkännedom är därför viktig vid inventeringen, t ex för att kunna skilja ut olika arter av kransalger i heltäckande ängar, då förekomsten av arter snarare än deras aktuella täckningsgrad ligger till grund för beräkningen av makrofytindex. I en tätt växande hög kransalgsäng kan det ibland vara svårt att se de mer svagväxande kransalgsarterna vid snorkling, eftersom sedimentet dessutom ofta är löst och lätt grumlas upp. Det finns även en förväxlingsrisk mellan arterna, som kan variera i utseende på olika växtplatser (Naturvårdsverket 2009), varför det kan vara idé att vid återbesök/uppföljning ta med osäkra exemplar hem för senare artbestämning. Med tanke på att mellanårsvariationerna kan vara stora i vikar dominerade av kransalger och att hela bestånd kan kollapsa vissa år och lämna plats för annan vegetation (Andersson 2010, 2012, Hansen mfl 2008) ger sannolikt den senare av de två metoderna för beräkning av ekologisk status ett stabilare resultat över tiden, då artsammansättningen är mer stabil än täckningsgraden, som ofta varierar mer, bla beroende på väder och mängden solinstrålning under tillväxtperioden (Hansen m fl 2008). Vid Salthamn var klassningen av hårsärv som tolerant avgörande för den lägre klassningen av ekologisk status (från hög till måttlig) jämfört med den ursprungliga metoden. Med hjälp av den noggranna platsbundna informationen från basinventeringen är det möjligt att visa vart i vikarna täckningsgraden av vegetation är störst. Vegetationen i grunda vikar har stor betydelse som lek och uppväxtområden för varmvattengynnade kustfiskarter, då vattentemperaturen snabbt ökar vid solinstrålning under våren, och vegetationen ger möjlighet till skydd och födosök under yngelstadierna. Gädda, mört, björkna, braxen, sarv, sudare och abborre är exempel på arter som är starkt bundna till dessa grunda vegetationsklädda miljöer under sina tidigast livsstadier (Sandström 23

27 m fl 2005). Hansen och Snickars (submitted) visar även ett positivt samband mellan yngel av varmvattengynnade kustfiskarter och ett positivt makrofytindex (dvs dominans av undervattensvegetation som klassas som känslig för mänsklig påverkan). Vid analysen av datamaterialet var det påtagligt att fintrådiga alger ofta saknades på ytor som dominerades av kransalger, något som tidigare noterats i sötvatten och kan vara en effekt av näringskonkurrens eller kemisk krigföring (allelopati) från kransalgerna (Blindow & Hootsmans 1991, Berger & Schagerl 2003, 2004, Mulderij 2006). Referenser Andersson S Biologiska undersökningar i samband med muddring av Örserumsviken- Slutrapport. Linnéuniversitetet Rapport 2010:3. Andersson S Återetablering av undervattensvegetation i en muddrad vik i Östersjön- långtidsstudie Örserumsviken, Kalmar län. Linnéuniversitetet Rapport 2011:8. Andersson S. och Nilsson J Inventering av undervattensvegetation i grunda vikar i södra och mellersta Kalmar län med fokus på kransalgen raggsträfse; Chara horrida. Linnéuniversitetet Rapport 2012:13. Andersson S. och Tobiasson S Kartering av undervattensvegetation i tre naturtyper längs Kalmar läns kust. Metodundersökning med drop-video.uppdrag inom projektet Biogeografisk uppföljning (uppdragsavtal ) i samverkan mellan Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och Artdatabanken. Linnéuniversitetet Rapport 2013:11 Berger J, Schagerl M Allelopathic activity of Chara aspera. Hydrobiologia 501: Berger J, Schagerl M Allelopathic activity of Characeae. Biologia 59: Berger R Inventering av kransalger Kalmar läns kustvatten- med fokus på hotade arter. Länsstyrelsen Kalmar län. Meddelande Blindow I & Hootsmans MJM Allelopathic effects from Chara spp. on two species of unicellular green algae. In Hootsmans MJM, Vermaat JE (Eds.) Macrophytes a Key to Understanding Changes caused by Eutrophication in Shallow Freshwater Ecosystems. Institute for Hydraulic and Environmental Engineering, IHE, Delft, The Netherlands, pp Borger, T Inventering av lek- och uppväxtområden för Kalmar läns kustbestånd av gädda och abborre 2002/ med inriktning på grunda havsmiljöer. Länsstyrelsen Kalmar län. Meddelande 2003:19. Field, J.G., Clarke, K. R and Warwick, R.M., A practical strategy for analysing multispecies distripution patterns. Mar. Ecol. Prog. Ser. 8: Hansen JP Benthic vegetation in shallow inlets of the Baltic Sea. Analysis of human influences and proposal of a method for assessment of ecological status. Stockholms universitet, Botaniska institutionen 2012/2 samt: Erratum in Plants & Ecology 2012/2, 37pp: Calculation & analysis error. Hansen J, Johansson G. och Persson J Grunda havsvikar längs Sveriges kust. Mellanårsvariationer i undervattensvegetation och fiskyngelförekomst, Länsstyrelsen Uppsala, Meddelande serie 2008:16. Hansen JP & Snickars M (submitted). Applying macrophyte community indicators to assess anthropogenic pressures on shallow soft bottoms. Johansson G Manualer för uppföljning i marina miljöer, del 1. Version 1.7. Johansson G och Gustavsson A Raggsträfse i norra Kalmar län. Rapport 2013:XX Naturvatten i Roslagen AB i samarbete med Hydrophyta Ekologikonsult. Johansson P och Persson J Manual för basinventering av marina habitat (1150, 1160 och 1650) - Metoder för kartering av undervattensvegetation, version 5. Karås P Recruitment of perch (Perca fluviatilis L.) from Baltic coastal waters. Arch. Hydrobiologia. 138, Karås P Rekryteringsmiljöer för kustbestånd av abborre, gädda och gös. Fiskeriverket, Rapport 1999:6: Mulderij G Chemical warfare in freshwater- allelopathic effects of macrophytes on phytoplankton. NIOO-Thesis:38, ISBN: Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4. Naturvårdsverket Åtgärdsprogram för hotade kransalger: arter i brackvatten och hav Naturvårdsverket, Rapport Persson, J. och Johansson G Manual för basinventering av marina habitat (1150, 1160 och 1650)- Metoder för kartering av undervattensvegetation. Naturvårdsverket Sandström A, Eriksson BK, Karås P, Isaeus M och H Schreiber Boating and Navigation Activities Influence the Recruitment of Fish in a Baltic Sea Archipelago Area. Ambio Vol 34: 2,

28 Bilaga 1. Artsammansättning Loftahammar -Västervik Hummeldalen Viggskär Kalvö Gamla Städsholmen Maren Storskärskroken Mellanviken Slongsviken Jutskär Storkläppen Rotsö Maren Skaftholmen 00, Kilometers Cera_dem Chae_lin Char_asp Char_bal Char_can Char_hor Char_tom Chor_fil Entero Fucu_ves Furc_lum Mono_bal Myri_sib Myri_spi Naja_mar Pota_per Ranus_cir Ranu_pel Rupp_cir Rupp_mar Stuc_pec Toly_nid Ulva_int Zann_pal Zost_mar SumTOMyta

29 Bilaga 1. Artsammansättning Västervik- Figeholm Stora Berkskär Sundet Stora Berkskär Västra Örö Svinskär Glo Vimmerbytorget St. Själholmen Älö-Husholmen Sävarp Marsö Västre Flage Bålstaviken_1 Bålstaviken_2 Store Vass 00, Kilometers Cera_dem Chae_lin Char_asp Char_bal Char_can Char_hor Char_tom Chor_fil Entero Fucu_ves Furc_lum Mono_bal Myri_sib Myri_spi Naja_mar Pota_per Ranus_cir Ranu_pel Rupp_cir Rupp_mar Stuc_pec Toly_nid Ulva_int Zann_pal Zost_mar SumTOMyta

30 Bilaga 1 Artsammansättning Figeholm-Påskallavik Norra Ekö hamn Furö glo Smältevik Gåslefjärden Versvarp 00, Kilometers Cera_dem Chae_lin Char_asp Char_bal Char_can Char_hor Char_tom Chor_fil Entero Fucu_ves Furc_lum Mono_bal Myri_sib Myri_spi Naja_mar Pota_per Ranus_cir Ranu_pel Rupp_cir Rupp_mar Stuc_pec Toly_nid Ulva_int Zann_pal Zost_mar SumTOMyta

31 Bilaga 1. Artsammansättning Mönsterås -Timmernabben Bjärköfjärden Massenate_1 Massenate_2 Myri_sib Myri_spi Lilla Böneskär Grenlevik 00, Kilometers Cera_dem Chae_lin Char_asp Char_bal Char_can Char_hor Char_tom Chor_fil Entero Fucu_ves Furc_lum Mono_bal Naja_mar Pota_per Ranus_cir Ranu_pel Rupp_cir Rupp_mar Stuc_pec Toly_nid Ulva_int Zann_pal Zost_mar SumTOMyta

32 Bilaga 1. Artsammansättning Pataholm-Kalmar/Öland Salthamn Bäcken Sörö ström Kilometers Cera_dem Chae_lin Char_asp Char_bal Char_can Char_hor Char_tom Chor_fil Entero Fucu_ves Furc_lum Mono_bal Myri_sib Myri_spi Naja_mar Pota_per Ranus_cir Ranu_pel Rupp_cir Rupp_mar Stuc_pec Toly_nid Ulva_int Zann_pal Zost_mar SumTOMyta

33 Bilaga 2. Artsammansättning Kalmar- Bergkvara Hästholmarna Baggaholmarna_1 Revskär_2 Baggaholmarna_2 Revskär_1 Stackaskär_2 Stackaskär_1 00,125 0,25 0,5 0,75 1 Kilometers Cera_dem Chae_lin Char_asp Char_bal Char_can Char_hor Char_tom Chor_fil Entero Fucu_ves Furc_lum Mono_bal Myri_sib Myri_spi Naja_mar Pota_per Ranus_cir Ranu_pel Rupp_cir Rupp_mar Stuc_pec Toly_nid Ulva_int Zann_pal Zost_mar SumTOMyta

34 Bilaga 2. Ekologisk status Loftahammar- Västervik ( Hummeldalen ± ( Viggskär ( ( Mellanviken Slongsviken ( Kalvö ( Maren ( ( Gamla Städsholmen ( Jutskär Storskärskroken ( Storkläppen ( ( ( Rotsö Maren Skaftholmen XYvikar_GIS_tackg_med_RT90$_2 Ekologisk status Ecol_Statu Hög ( 4 God ( 3 Måttlig ( 2 Otillfredsställande ( 1 Dålig ( 0 0 0, Kilometers

35 Bilaga 2. Ekologisk status Västervik- Figeholm Stora Berkskär Västra (( ± Stora Berkskär Sundet Vimmerbytorget ( Älö-Husholmen ( Svinskär Glo ( St. Själholmen ( ( Sävarp Örö ( Bålstaviken_1 Marsö Västre Flage BV_2 Store Vass (( ( ( Norra Ekö hamn ( XYvikar_GIS_tackg_med_RT90$_2 Ekologisk status Ecol_Statu Hög ( 4 God ( 3 Måttlig ( 2 Otillfredsställande ( 1 Dålig ( 0 00, Kilometers

36 Bilaga 2. Ekologisk status Oskarshamn- Mönsterås Furö glo ( ± Smältevik ( Gåslefjärden Versvarp ( ( Bjärköfjärden ( M_2 Massenate_1 (( XYvikar_GIS_tackg_med_R Ekologisk status Ecol_Statu Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig ( 4 ( 3 ( 2 ( 1 ( 0 00, Kilometers

37 Bilaga 2. Ekologisk status Timmernabben- Kalmar Grenlevik Lilla Böneskär ± (( Salthamn ( Bäcken ( Sörö ström ( XYvikar_GIS_tackg_med_RT90 Ekologisk status Ecol_Statu Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig ( 4 ( 3 ( 2 ( 1 ( Kilomet

38 Bilaga 2. Ekologisk status Kalmar- Bergkvara ± Hästholmarna ( Baggaholmarna_1 RS_2 Revskär_1 BH_2 ( ( SS_2 Stackaskär_1 ( Ekologisk XYvikar_GIS_tackg_med_RT90$ status Ecol_Statu Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig ( 4 ( 3 ( 2 ( 1 ( 0 0 0,20,4 0,8 1,2 1,6 Kilomet

39 Bilaga 3. MDS-plotter Vattenförekomst (WFD surface water area) samt Natura 2000 område WFD surface water area Smågöfjärden Påskallaviksområdet Oskarshamnsområdet Västerviks kustvatten S n Kalmarsund S Ölands kustvatten Kåröområdet Torröfjärden Mönsteråsområdet Asken Lövöområdet Figeholmsområdets kustvatten Ärnöområdet Emområdet Misterhults skärgårds inre kustvatten N v s Kalmarsunds kustvatten Rågödjupet M v s Kalmarsunds kustvatten Pataholmsviken Natura 2000_omr Björkö Storö Furön Städsholmen Horsö_Värsnäs Störlinge sjömarker Jutskär Södra Malmö ej klassat Trässö Lövö Virbo med Ekö Misterhult Vållö Rågö Värnanäs skärgård Strömsrum Örarevet Stora Grindö

40 Kalmar Växjö Kalmar Tel Lnu.se