Minnesanteckningar Förbundsdialog En samlad röst en stärkt röst? 17 februari 2010

Transkript

1 Minnesanteckningar Förbundsdialog En samlad röst en stärkt röst? 17 februari 2010 Närvarande: Jan Carlsson Maria Berg Lars Åstrand Annika Nyström Karlsson Sara Folke Mörner Cecilia af Ekenstam Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB) Dyslexiförbundet FMLS Astma- och Allergiförbundet Handikappförbunden Handikappförbunden Handikappförbunden Presentation och genomgång Dagen inleddes med ett samtal kring deltagarnas förväntningar på mötet samt en presentation av nuvarande projekt. Under projektets framskridande har nya idéer växt fram och avsikten med dagens dialog var att utifrån förbundens egna erfarenheter diskutera kring ett planerat framtida projekt. Bakgrund och mål för det nuvarande projektet Nu har projektet Ungdomsinflytande i funktionshinderspolitiken varit igång i snart sex månader och börjar gå mot sitt slut. Projektets syfte är att förbättra kunskapen om hur ungdomsförbunden ser ut och fungerar. Detta för att underlätta samarbetet mellan dem samt att öka deras inflytande i funktionshindersrörelsen. Kunskapen ska ligga till grund för hur Handikappförbunden arbetar vidare med att säkra inflytande för alla människor med funktionsnedsättning.

2 Frågorna som projektet ställer sig är: Hur ser ungdomars organisering ut inom de olika funktionshindren? Vilka möjligheter ser handikapporganisationerna att möta ungdomsorganisationernas behov? Hur ser samarbetet ut med LSU (Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer) och hur kan det utvecklas? Hur kan Handikappförbunden stärka unga personer med funktionsnedsättningars möjligheter till påverkan? Vilken roll kan berörda departement ha i utvecklingen? Genomförande Projektet avser att besvara frågorna genom intervjuer med företrädare för olika organisationer samt genom större möten där utveckling, resultat och samarbeten ska diskuteras. De intervjuade organisationerna är: Förbundet Unga Rörelsehindrade Förbundet Unga RBU-are (Unga Rörelsehindrade Barn och Ungdomar) Förbundet Ung med psoriasis Riksorganisationen Unga Reumatiker Ung Diabetes, Svenska Diabetesförbundet Ung ILCO, Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade Unga Allergiker Riksförbund Svenska Celiakiungdomsförbundet (SCUF) Unga Hörselskadade Riksorganisationen Unga Synskadade (US) Sveriges Dövas Ungdomsförbund (SDU) Dövblind Ungdom (DBU) RUS - Riksförbundet Ungdom för Social Hälsa En styrgrupp är knuten till projektet och består av representanter för såväl ungdomsorganisationer som handikapporganisationer samt LSU. Förutom en styrande funktion ska gruppen även fungera som ett stöd för de som arbetar i projektet vad gäller avgränsningar och prioriteringar.

3 Projektet arbetar med en referensgrupp som består av representanter från ungdomshandikappförbund samt andra handikapporganisationer. Denna ska framför allt ha som uppgift att sprida information till de olika organisationerna samt vara respondenter i vissa delar av kartläggningsarbetet. Målgrupper Den främsta målgruppen för projektet är de ungdomar och unga vuxna som har någon av de funktionsnedsättningar som organiseras av Handikappförbundens medlemmar. Projektet är en del i det mångfaldsarbete som genomförs inom Handikappförbunden och ett av fokusområdena är att titta på effekter av när en och samma person kan riskera diskriminering av flera skäl, till exempel för att man både har en funktionsnedsättning och är ung eller är född utanför Sverige. Projektet söker därför samarbete med andra motsvarande sammanslutningar som organiserar människor utifrån etnicitet, religion, kön, könsidentitet samt sexuell läggning. Detta samarbete ska framför allt svara på frågan om hur det ser ut för unga människor med funktionsnedsättning som också tillhör någon av dessa grupper. Dessa olika grupper ska nås genom: Ungdomsförbunden Handikappförbundens medlemsförbund Andra typer av organisationer som organiserar människor utifrån diskrimineringsgrunderna För att kunna kartlägga vilka möjligheter som finns idag och vilka möjliga samarbeten som kan startas är den sekundära målgruppen sådana arenor. Projektet avser även att nå: Berörda departement Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU)

4 Resultaten av projektet Hur projektet kommer att leva vidare är en av de frågor kartläggningen i allmänhet och samarbetet i styr- och referensgrupp i synnerhet ska diskutera och besluta. Diskussion utifrån intervjuerna Efter presentationen gjordes en genomgång av de intervjuer med ungdomsförbunden som skett inom ramen för det pågående projektet. Några intressanta synpunkter som diskuterades utifrån dessa var: Av 13 stycken intervjuade organisationer är 10 egna och tre att beskrivas som undergrupper inom förbunden. Det framgick av intervjuerna att undergrupperna ägnar sig mer åt social verksamhet än politiska aktiviteter. Bidragsgivarnas roll. Ett problem är till exempel att LSU inte har något direkt samarbete med handikapporganisationer. Det poängteras dock att LSU ställer sig positiva till denna möjlighet. Kraven från Ungdomsstyrelsen, som är en av ungdomsförbundens bidragsgivare, är något snäva när det exempelvis gäller regionindelning, medlemsantal samt medlemmarnas ålder. En önskan finns att kraven sänks för att underlätta ungdomsförbundens arbete. Av de intervjuade svarade sex stycken nej på frågan om de är den organisation som de vill vara. Anledningarna till detta ansågs till exempel vara att de behöver fler medlemmar, att fler måste bli aktiva, otydlighet kring målgruppen, otydlighet kring vilka man är, resurs- och erfarenhetsbrist. Hinder för verksamheten uttrycktes som att det till exempel är svårt att nå målgruppen, att det inte finns något bra samarbete med vuxen- eller moderförbundet, att det är svårt att få bidrag och att planera verksamheten efter dessa, att ingen forskning sker, att det råder brist på aktiva medlemmar. Många använder sig mer och mer av sociala medier men det framhålls att det är av fortsatt vikt med fysiska möten och nätverk.

5 Vi fortsatte med att diskutera och lyfta fram intressanta aspekter med koppling till de egna erfarenheterna vi har av samarbete mellan ungdomsförbund och vuxen- eller moderförbund. Anledningarna till medlemskap i en organisation kan skifta; det kan både handla om att kunna påverka andras liv samt att kunna påverka sitt eget. Viktigt att göra barn delaktiga i beslut kring sin funktionsnedsättning, så att de blir intresserade av att i framtiden engagera sig i handikapprörelsen. Hur får man människor i mellangenerationen som är mitt i livet att engagera sig. Svårt att få över de som varit aktiva i ungdomsförbund till att fortsätta i vuxenförbund, särskilt när genomsnittsåldern i de senare är hög. Viktigt att knyta ihop generationerna inom förbunden. Ungdomar har kunskaper och resurser som inte vuxna har, vilka borde tas till vara då dessa även gynnar vuxenförbunden. Hur villiga är ungdomsförbunden att samarbeta med vuxenförbunden? Finns det några motsättningar från vuxenförbundens sida, till exempel en rädsla att förlora medlemmar om man informerar om ungdomsförbunden? Mycket att vinna på att ungdomsförbund och vuxenförbund agerar gemensamt, till exempel under Almedalsveckan. Ungdomar vet ofta vilka arrangemang som ger bra mediebevakning samt möjligheter till kontaktskapande. Föräldrar till barn med funktionsnedsättningar är ofta aktiva i början av ett medlemskap men när man har fått all den information man behöver är det många som lämnar förbunden. Viktigt att lärarutbildningen i samarbete med handikappförbund lär ut kunskap om olika funktionsnedsättningar. Svårt att samverka med kraft när man är en liten organisation. Bra om det finns personer som aktivt arbetar med frågor kring bidragsansökningar samt hur man ökar medlemsantalet.

6 Hur ska man ställa sig till sponsring? Här finns ingen enhetlig syn hos förbunden. Risken finns att det får negativ effekt och påverkar i en annan riktning än planerat. Är man aggressiv i sin grundframtoning som förbund är det också svårare att få sponsring. Genomgång och mål för det kommande projektet Huvudmålet för projektet är att skapa en plattform för samarbete för organisationer som samlar unga människor med funktionsnedsättningar. Detta ska ske genom att rikta fokus åt sex olika områden som de samverkande parterna uttryckt en vilja att samarbeta kring. Huvudområdena är: 1. Hållbar finansiering Undersöka och utveckla nya och existerande finansieringsmöjligheter såsom exempelvis stadsbidragen från Ungdomsstyrelsen, samarbeten med företag samt stiftelser och fonder. Sprida olika system och idéer kring finansiering mellan organisationerna. Skapa system för hållbar finansiering och påverka existerande system så att vår rörelse har större möjligheter till en hållbar finansiering. 2. Kommunikation och nätverk Stötta och inspirera till startandet av nätverk inom och mellan organisationer. Öka kommunikationen mellan organisationerna, vilket kan ske på flera nivåer och med olika syften: Samlas kring geografiska områden såsom regionalt, lokalt och nationellt Nätverk för anställda (till exempel kommunikatörer, arbetsledare) Nätverk för olika former av förtroendevalda (ordföranden, företrädare, kassörer med flera)

7 Grupper som har specifika frågor eller ämnen som sin utgångspunkt Grupper som finns för att stötta kring en funktionsnedsättningsaspekt i en eller parallella organisationer. 3. Lokal förankring Inspirera till samarbeten mellan existerande lokala föreningar. Hjälpa de olika föreningarna att hitta varandra, förmedla kontakter och hjälpa till att starta och underhålla samarbeten. Stötta existerande lokala föreningar och initiativ. Kartlägga den lokala nivån. Vilka organisationer finns, hur ser de ut och vilka frågor finns det att samarbeta kring, vilka beröringspunkter finns det och så vidare. 4. Utbildningssatsningar Bygga ett hållbart system för utbildningar och läger, som är oberoende av speciella satsningar och specifika pengar. Skapa strukturer för gemensamma utbildningssatsningar och utbildningspaket, anpassade till vår rörelse och våra behov. 5. Integrering Integrering av organisationens frågor i andra organisationer. Anpassa andra organisationer så att de är tillgängliga och möjliga för oss att delta i. Stötta våra medlemmar att våga aktivera sig i organisationer som organiserar personer utan funktionsnedsättningar. 6. Rekrytering Undersöka vilka gemensamma satsningar som skulle kunna höja medlemsantalen i vår rörelse. Kan vi göra gemensamma satsningar kring frågor eller evenemang. Undersöka underlaget för att rekrytera nya grupper av potentiella medlemmar. Riktade satsningar mot de områden och de grupper där behovet av medlemskap finns.

8 Diskussion utifrån det kommande projektet Efter presentationen gavs utrymme för tankar kring projektidén. Några av synpunkterna var: Det är viktigt att lyfta fram de som lätt hamnar mellan stolarna. Dessa kan vara små och oidentifierade grupper, vilket ställer frågan hur vi når dem. Vid start av webbportal: o Levande dokument där man kan fylla på med information och hänvisa till sidor o Hur lever denna vidare när projektet är slut? Vem ska sköta portalen? Möjligheter att korsbefrukta projekt; samlas kring specifika frågor i stället för endast intressepolitisk verksamhet. Genom att synliggöra olika frågor kan man skapa inflytande för unga. Man måste kanske påverka vuxen- och moderorganisationerna mer så att ungdomar kan få plats i olika samverkansformer samt att de ges förutsättningar att driva egna frågor. På det här sättet blir steget inte lika långt till vuxenorganisationerna om man redan har tillgång till flertalet forum. Vuxenförbunden får ofta vara remissinstans trots att vissa frågor eventuellt bättre företräds av ungdomsförbunden. Kan vuxenförbunden påverkas så att de vill bjuda in unga? Finns det hinder som kan undanröjas genom exempelvis stadgeändringar? Viktigt att fånga upp de som vill starta projekt, att till exempel hjälpa till att kartlägga vilka fonder och bidrag som kan sökas. Skapa fler forum för att träffa andra och utbyta erfarenheter. Vilka arenor finns redan och kan dessa öppnas upp för ungdomar? Betydelsefullt att hämta kraft och idéer från kulturverksamheter.

9 Tankar kring dagen som helhet Dagen avslutades med ett öppet samtal för att knyta ihop alla tankar och idéer. Flera uttryckte hur viktigt det är att belysa att ett ökat ungdomsinflytande gynnar alla. Tron på projektet är stor och betydelsen av gränsöverskridande arbete kan inte nog understrykas. Deltagarna var positiva till att dialogen gav utrymme för både nya och gamla spår, så att projektet kan ta hållbar form inför framtiden. Alla var härmed eniga om att genomföra projektansökan. Utvecklingsforum tackar för en givande dag! Vill du kontakta oss för att diskutera denna fråga eller någon annan utvecklingsfråga är du välkommen att kontakta oss. Ansvarig för anteckningarna och kontaktperson hos Utvecklingsforum är Peter Westerdahl. Telefon: E-post: Hemsida: Hälsningar Utvecklingsforum