Lappland Goldminers (GOLD.ST) På rätt väg mot guld. Karl-Åke Johansson. Historik Management Marknad Positionering Lönsamhetspotential

Transkript

1 ANALYSGARANTI* 22:a September 2004 Update Lappland Goldminers (GOLD.ST) På rätt väg mot guld Bolaget har erhållit bearbetningstillstånd för huvudprojektet Fäboliden och nästa steg är att ansöka om miljötillstånd för anläggningen Lista: Börsvärde: Bransch: VD: Styrelseordf: Nya Marknaden 204 MSEK Guldprospektering Karl-Åke Johansson Torsten Börjemalm Redeye anser att verksamheten i Lappland Goldminers utvecklas väl och att det motiverar en aktiekurs högre än dagens kurs på 23,5 kronor. Bolagets finansiella situation har dock, enligt Redeye en negativ påverkan på värderingen. Givet att finansieringsfrågan kan lösas på ett för aktieägarna acceptabelt sätt anser Redeye att det finns kurspotential i aktien strax över tidigare emissionskurs på 30 kronor. Aktiekurs, SEK Kursutveckling Lappland Goldminers 26, , , , , ,00 20, , ,00 0 jun jul LG aug OMX sep Volym, tusen Redeye Rating Bolaget Historik Management Marknad Positionering Lönsamhetspotential Aktien / Finans Finansiell situation Fundamental värderingspotential Relativ värderingspotential Aktieägarvänlighet Nyckeltal Fakta p 2005p 2006p Omsättning, MSEK 0,0 0,0 0,0 0,0 25,0 EBIT -3,0-4,0-11,0-15,0-20,0 Res. F. Skatt -3,1-4,0-11,0-15,0-20,0 Nettoresultat -3,2-4,1-11,0-15,0-20,0 Nettomarginal na na na na -80,0% Aktiekurs, SEK 23,5 Antal aktier m 8,7 Börsvärde, MSE 204 Nettoskuld -13,4 Free float % 20% Oms/dag/ Analytiker: Magnus Vestin magnus.vestin@redeye.s * Disclaimer Analysgaranti är ett analyskoncept framtaget av Redeye AB. Tjänsten genomförs på uppdrag av, och mot en ersättning från, det aktuella bolaget som belyses i analysen. Ersättningen är ett på förhand överenskommet belopp och är ej beroende på innehållet i analysen. Analysgarantin ger en oberoende bedömning av bolaget och dess förutsättningar. Informationen i analysen är baserad på källor som Redeye bedömer som tillförlitliga. Redeye kan dock ej garantera riktigheten i informationen. Redeye frånsäger sig därmed allt ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analysen. Texten får inte kopieras för annat än personliga användning. Redeye AB, Styckjunkargatan 1, Stockholm. Telefon Fax E-post:

2 Definitioner Verksamheten Historik Speglar bolagets historiska utveckling vad gäller tillväxt, lönsamhetsutveckling, nyemissionshistorik samt förmågan att hävda sig bättre än konkurrenterna på marknaden. Definitioner Aktien / Finans Finansiell situation En sammanvägning av bolagets finansiella status med avseende på skuldsättning, egna kapitalet, kassa, beroendet av enskilda kunder/kundkategorier samt ägarnas finansiella styrka. Företagsledning En bedömning av bolagsledningens kompetens, track-record och förmågan att driva bolaget mot goda resultat i framtiden Fundamental värderingspotential Bolagets potential utvärderas via olika fundamentala nyckeltal samt genom kassaflödesvärdering av bolagets rörelse. I den fundamentala värderingen ingår även att värdera möjligheterna för aktien vid Marknad En bedömning av tillväxt- och lönsamhetspotentialen på den aktuella marknaden/ marknadssegmentet. Dessutom förändringar i avkastningskravet eller aktiens enskilda risknivå. Hög rating innebär låg fundamental värdering. analyseras faktorer som påverkar marknaden såsom hot utifrån och tänkbara strukturförändringar. Positionering Avser bolagets position på den aktuella marknaden mätt i marknadsandelar och konkurrenssituationen. Avgörande är faktorer som bolagets konkurrenskraft och varumärke. Eventuella partnerskap och utlandsetableringar kan också stärka bolagets positionering. Relativ värderingspotential Bolagets nyckeltal jämförs med liknande bolag i Sverige och internationellt. Ingen vikt läggs vid nyckeltalens fundamentala nivå. I den relativa värderingen ingår att värdera möjligheten för att aktiens skall värderas enligt de utvalda jämförelseobjekten. Hög rating innebär låg relativ värdering. Lönsamhetspotential Med stöd från övriga kategorier avseende bolagets verksamhet görs en bedömning av bolagets framtida lönsamhetstillväxt och en uppskattning av bolagets långsiktiga marginaler. Aktieägarvänlighet Aktien utvärderas kring parametrarna aktieutdelning, aktielikviditet, bolagets informationsgivning samt analysbevakning. I bedömningen ingår även aktieägarstrukturen och ägarnas finansiella ställning. Disclaimer Analysgaranti är ett analyskoncept som är framtaget av Redeye AB. Tjänsten genomförs på uppdrag av, och mot en ersättning från, det aktuella bolaget som belyses i analysen. Ersättningen är ett på förhand överenskommet belopp och är ej beroende på innehållet i analysen. Analysgarantin ger en oberoende bedömning av bolaget och dess förutsättningar. Informationen i analysen är baserad på källor som Redeye bedömer som tillförlitliga. Redeye kan dock ej garantera riktigheten i informationen. Den framåtblickande informationen i analysen baseras på subjektiva bedömningar om framtiden, vilka innehåller en osäkerhet. Redeye kan inte garantera att prognoser och framåtblickande estimat kommer att bli uppfyllda. Varje investeringsbeslut fattas självständigt av investeraren. Denna analys är avsedd att vara ett av flera redskap vid ett investeringsbeslut. Varje investerare uppmanas att komplettera med ytterligare relevant material samt konsultera en finansiell rådgivare inför ett investeringsbeslut. Redeye frånsäger sig därmed allt ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analysen. Texten får inte kopieras för annat än personliga användning. 2

3 Investeringsslutsats Lappland Goldminers huvudprojekt är den planerade gruvan och anrikningsanläggningen i Fäboliden. Projektet är långt framskridet, omfattande prospektering och föreberedande studier har genomförts. Totalt har 129 borrhål om sammanlagt meter borrats. Bolaget har erhållit bearbetningstillstånd för projektet och nästa steg är att ansöka om miljötillstånd för anläggningen samt att ta fram underlag för en omfattande lönsamhetsstudie som skall ligga till grund för lånefinansiering av utbyggnaden av gruvan. Redeyes bedömning är att förutsättningarna att utveckla Fäboliden till en producerande gruva med hög lönsamhet är goda. Utöver Fäboliden har Lappland Goldminers flera intressanta projekt längs guldlinjen där det längst gångna är Stortjärnshobben. Totalt har 36 borrhåll gjorts omfattande 3855 meter. En guldmineraliserande zon med höga halter har identifierad, provborrningen är dock inte tillräckligt omfattande för att kunna uppmäta en mineralreserv. Lappland Goldminers har fått ett preliminärt positivt utlåtande angående bearbetningskoncession för projektet. Även om Stortjärnshobben inte är ett lika långt gånget projekt som Fäboliden är potentialen stor. Sedan noteringen i början av juni har verksamheten i Lappland Goldminers utvecklats väl. De viktigaste händelserna är att bearbetningskoncession beviljats i Fäboliden och att ett preliminärt positivt utlåtande erhållits för Stortjärnshobben. Prospekteringen i Fäboliden och andra projekt har fortgått parallellt med föreberedande produktions- och lönsamhetsstudier. Dessutom har styrelsen samt bolagsledningen förstärkts. Under det kommande halvåret kommer arbetet med att vidareutveckla Fäboliden och de övriga projekten att fortgå. Ytterligare prospektering planeras under hösten och Redeye förväntar sig att bolaget före årsskiftet kommer att meddela att mineraltillgången i Fäboliden utökas och att en del omklassificeras från indikerad till känd mineralreserv. Redeye förväntar sig även att prospekteringen i Stortjärnshobben innan årsskiftet resulterar i klassificeringen av en indikerad mineraltillgång med hög guldhalt. Redeye anser att verksamheten i Lappland Goldminers utvecklas väl och att det motiverar en aktiekurs högre än dagens kurs på 23,5 kronor. Bolagets finansiella situation har dock, enligt Redeye en negativ påverkan på värderingen. Med befintligt takt i verksamheten kommer bolaget behöva nytt kapital en bit in på nästa år. Försenas kapitalanskaffningen finns det en uppenbar risk att verksamhetsplanen försenas. Givet att finansieringsfrågan kan lösas på ett för aktieägarna acceptabelt sätt anser Redeye att det finns kurspotential i aktien strax över tidigare emissionskurs på 30 kronor. 3

4 Bakgrund Lappland Goldminers bildades 1997 för att på ett industriellt sätt bedriva prospektering i det område som idag är känt under namnet Guldlinjen och sträcker sig från Sorsele i norr mot sydöst ner till kusten vid Umeå. I samband med bolagsbildningen tillfördes bolaget externt kapital för att finansiera fortsatt prospektering. Ett viktigt steg togs år 2001 då nuvarande VD:n Karl-Åke Johansson rekryterades. Karl-Åke har omfattande erfarenhet från svensk och internationell gruvindustri. Långt gånget projekt i Fäboliden Lappland Goldminers äger ett flertal intressanta prospekteringstillstånd längs guldlinjen där huvudprojektet är Fäboliden. Gruvprojektet i Fäboliden är det projekt som kommit längst, omfattande prospektering har genomförts och bearbetningskoncession har beviljats. Det projekt som nått näst längst är Stortjärnshobben där långt gången prospektering har genomförts. Dessutom har Lappland Goldminers ytterligare ett antal projekt som kommer att vidareutvecklas parallellt med Fäboliden. Nyemission i maj som tillförde 21 miljoneri För att tillföra kapital och skapa förutsättningar för en fortsatt prospektering och storskaligt exploatering av Lappland Goldminers mineralfyndigheter genomfördes i maj 2004 en nyemission som tillförde bolaget 21 miljoner kronor före emissionskostnader. I samband med emissionen listades bolaget på Stockholmbörsens lista Nya Marknaden. Lappland Goldminers har som målsättning att inleda produktion i Fäboliden vid utgången av

5 Verksamhet Sju projekt längs guldlinjen i Västerbotten Lappland Goldminers är idag ett prospekteringsföretag verksamt längs den s.k. guldlinjen i Västerbotten. Längs guldlinjen finns ett flertal påvisade guldmineraliseringar och prospektering bedrivs av både svenska och internationella företag. Lappland Goldminers har idag sju guldprojekt längs guldlinjen varav Fäboliden och Stortjärnshobben är de projekt som kommit längst. Att det finns guldfyndigheter i området har varit känt sedan lång tid, prospektering tog dock fart först under 90-talet efter att den svenska lagstiftningen kring prospektering och gruvdrift ändrats. Det projekt som kommit längst vid guldlinjen är Svartliden som drivs av australiensiska Dragon Mining. Bolaget håller på att anlägga en gruva och uppföra en anrikningsanläggning och räknar med att inleda provdrift under oktober. Prospektering Lappland Goldminers prospektering syftar till att identifiera och uppmäta en mineralreserv och sker i olika steg och med olika metoder. De första stegen utgörs av vanligtvis av kartläggning av morän och berggrund samt sökande efter mineraliserande block. När ett område med potential att innehålla mineraliseringar identifieras ansöks om undersökningstillstånd för fortsatt prospektering samt säkerhetsställande av rättigheterna till eventuella fyndigheter. Prospektering är en omfattande och metodisk process Efter erhållet tillstånd fortsätter prospekteringen med flygmätningar, geokemisk provtagning, kartering och detaljundersökning. Det sista steget är provborrning som görs för att fastställa en eventuell mineraliserings läge och mineralinnehåll. Provborrning kan ske med s.k. bergkaxprovtagning där ett stort antal grundare hål borras i moränen eller i bergrunden eller med djupborrning där prover tas långt ned i berggrunden. Prospektering är en omfattande metodisk process där kännedomen om en eventuell mineraltillgång stegvis höjs. Mineraltillgångar klassificeras enligt ett internationellt vedertaget system där tre olika klassificeringar används: Antagen (inferred) Indikerad (indicated) Känd (meassured) För att klassificera en tillgång som malm måste hänsyn även tas till en rad ekonomiska faktorer kring utvinning, anrikning, transporter, miljötillstånd 5

6 och inte minst de aktuella metallpriserna. Malmreserver har två olika klassificeringar. Sannolik (probable) Bevisad (proven) Vanligt med mindre prospekteringsbolag internationellt Internationellt sett bedrivs prospektering av både de stora gruvbolagen och mindre fristående prospekteringsbolag, s.k. junior mining companies liknande Lappland Goldminers. De etablerade gruvbolagen tenderar att fokusera på prospektering i anslutning till befintliga gruvor för att verifiera fortsatt tillgång på malm. Prospektering efter nya fyndigheter sköts till stor del av de mindre bolagen. I stora gruvländer som Kanada och Australien är det vanligt att de mindre prospekteringsbolagen avyttrar prospekteringstillstånd till etablerade gruvbolag när tillräckliga mineralfyndigheter verifierats. Lappland Goldminers är idag ett prospekteringsbolag, målsättningen är dock inte att sälja fyndigheterna utan att vidareutveckla verksamheten och bli ett producerande gruvbolag. Längst i utvecklingsprocessen har mineralfyndigheten i Fäboliden kommit. Omfattande prospektering har genomförts, bearbetningskoncession har beviljats och bolaget håller på att genomföra olika typer av förstudier och planeringsarbeten. 6

7 Marknaden När Lappland Goldminers går från att vara ett prospekteringsbolag till ett producerande gruvbolag kommer gulpriset att ha en direkt betydelse för verksamhetens intäkter och lönsamhetspotential. Även om Lappland Goldminers inte kommer att generera intäkter förrän om ett par år är guldprisets långsiktiga utveckling viktig för värderingen av bolaget idag. Guldpriset och dollarkursen är viktiga för Lappland Goldminers framtida intäkter Priset på råvaror påverkas av den ekonomiska utvecklingen i världen med stigande priser vid högkonjunkturer. Utvecklingen för guldpriset och vissa andra ädelmetaller påverkas även av andra faktorer. Förutom guldpriset kommer Lappland Goldminers intäkter att vara beroende av dollarkursen eftersom guld handlas i dollar. Svängningarna i guldpriset och dollarkursen tar dock till viss del ut varandra. Nedanstående diagram visar gulpriset i kronor sedan Guldpriset i kronor (SEK/Ounce) Ökad efterfrågan på guld de senaste åren Guld är en värdebeständig investering som ökar i popularitet i tider av oro och turbulens i världen. Denna effekt har märkts tydlig de senaste åren, innan terroristattackerna den 11: e september stod guldpriset i 275 dollar per ounce för att i dagsläget handlas kring 405. Det största användningsområdet för guld är smycke- och juvelindustrin och inom denna marknad styrs efterfrågan av den globala ekonomiska utvecklingen. Viktiga juvelmarknader är Kina och Indien, där efterfrågan har ökat starkt de senaste åren vilket bidragit till ökad global efterfrågan på guld och stigande guldpris. 7

8 Guldmarknaden 2003 Utbud Ton Gruvproduktion Bankutförsäljning 591 Återvunnet guld 940 Totalt Efterfrågan Juvelindustrin Industri och tandinplantat 370 Privat investering 314 Total efterfrågan Residual* 591 *Residualen utgör institutionell investering, lagerförändringar samt andra förändringar Data från World Gold Council På utbudssidan står gruvproduktion för den största delen. Den globala gruvproduktionen väntas vara konstant eller minska något de kommande åren. Under 90-talet när guldpriset var lågt pressades de stora gruvbolagens marginaler och prospekteringen minskade vilket kommer att ha en negativ effekt på framtida gruvproduktion. Utförsäljning av guld från centralbanker har stor påverkan på guldpriset En viktig del av guldutbudet utgörs av bankutförsäljning. En stor del av världens guldreserver återfinns hos olika länders centralbanker. Detta gäller särskilt flera av de stora europeiska länderna som investerade i guld under 60-talet för att balansera det stora betalningsöverskottet med USA. En okontrollerad utförsäljning av bankreserver hade en negativ inverkan på guldprisets utveckling under andra halvan av 90-talet. För att stabilisera gulpriset ingick flera av de länder med störst guldreserver 1999 ett femårigt avtal som reglerade den årliga utförsäljningen. Ett nytt avtal tecknades i mars 2004 vilket skapar förutsättningar för en långsiktigt stabil prisutveckling. Guldpriset nådde årshögsta på 430 dollar per ounce i slutet på januari och har därefter fluktuerat mellan 390 och 420 för att under våren falla ned mot 375 dollar. Sedan början på sommaren har priset gradvis återhämtat sig för att i september handlas kring 405 dollar per ounce. En fortsatt global osäkerhet tillsammans med stark efterfrågan på de asiatiska marknaderna talar för att guldet kommer att fortsätta handlas på höga nivåer de kommande åren även om tillfälliga fluktuationer kommer att förekomma. 8

9 Projekt Fäboliden Lappland Goldminers huvudprojekt är beläget vid Fäboliden, ca 40 km väster om Lycksele. Guldfyndigheten i området upptäcktes 1988 och redan 1993 gjordes de första provborrningarna. Lappland Goldminers har intensifierat prospekteringen och totalt har 129 borrhåll gjorts omfattande totalt borrmeter. Indikerad mineraltillgång på 18 miljoner ton med 1,5 gram guld per ton Fyndigheten i Fäboliden omfattar en indikerad mineraltillgång om totalt 18 miljoner ton innehållande 1,52 gram guld per ton. Totalt omfattar därmed fyndigheten 27,3 ton guld, av denna mängd räknar bolaget med att 23,5 ton kan utvinnas efter förluster vid anrikning. Mineraltillgången innehåller dessutom 3,1 gram silver per ton vilket också kommer att utvinnas vid anrikningen. Bilden illustrerar det tänkta dagbrottet över den befintliga indikerade mineraltillgången Fortsatt prospektering för att få underlag för en omfattande lönsamhetsstudie Parallellt med den fortsatta prospekteringen och tätborrningen genomför Lappland Goldminers anrikningstester, provbrytning, designstudier, lönsamhetsstudier och andra förstudier. När alla studier genomförts och målen för den indikerade och den kända mineraltillgången uppnåtts skall en omfattande lönsamhetsstudie, en s.k. banking feasability study genomföras. Denna studie genomförs tillsammans med ett oberoende bolag och kommer att ligga till grund för ett s.k. guldlån som används för att finansiera anrikningsanläggning och konstruktion av gruvan. Det finns ett antal banker i världen som specialiserat sig på guldlån vilket i princip innebär att guld lånas och säljes på marknaden. När bolaget börjar 9

10 producera guld betalas lånet av med en del av produktionen. Denna typ av lån är vanligt förekommande i branschen. Dragon Mining har finansierat 100 procent av utbyggnaden av den närbelägna gruvan i Svartliden med en variant av guldlån. Fortsatt prospektering Provbrytning Tätborrning Förstudier Lönsamhetsstudie Guldlån Konstruktion och Anläggning Produktions -start Q4 2006/Q Ovanstående bild beskriver schematiskt den framtida utvecklingen för projektet i Fäboliden Lappland Goldminers planerar att bryta malmen i ett drygt en kilometer långt och 400 meter brett dagbrott ner till 150 meters djup. Bolaget fick i juni bearbetningskoncession för ett dagbrott i Fäboliden. Mineralfyndigheten i Fäboliden ligger nära ytan och lämpar sig väl för ett dagbrott. Årsproduktion på 4-5 miljoner ton när anläggningen är fullt utbyggd Förutsättningarna i Fäboliden passar bra för ett stort dagbrott tillsammans med en storskalig anrikningsanläggning. Lappland Goldminers beräknar att den totala malmproduktionen när Fäboliden är fullt utbyggd kommer uppgå till 4-5 miljoner ton per år, vilket innebär att totalt miljoner ton berg inklusive gråberg bryts per år. En storskalig brytning i dagbrott med stora maskiner ger en låg produktionskostnad per ton malm. Med en låg produktionskostnad kan även malm med lägre guldinnehåll brytas och anrikas med lönsamhet, därmed minskar den s.k. cut-off gränsen och den totala mängden brytbar malm ökar, vilket i sin tur ger ytterligare stordriftsfördelar. Cut-off är den lägsta guldhalt där brytning är ekonomiskt motiverat. Bolaget uppskattar produktionskostnaden till mellan 150 och 200 dollar per ounce Lappland Goldminers har inte genomfört den slutliga lönsamhetsstudien och en exakt beräkning på de framtida produktionskostnaderna saknas ännu. Bolagets preliminära uppskattning är dock att produktionskostnaden kommer att ligga i intervallet 150 till 200 USD per ounce guld vilket skall jämföras med det aktuella guldpriset på 405 USD per ounce. I produktionskostnaden ingår alla kostnader, förutom finansiella, som är hänförliga till Fäboliden. Eftersom Fäboliden kommer att utgöra en så stor del av Lappland Goldminers verksamhet innebär det att samtliga bolagets administrativa kostnader är inkluderat i beräkningen. Tillkommande kostnader är sådana som hänför sig till utveckling av övriga projekt. 10

11 Lappland Goldminers har som avsikt att ha en indikerad mineraltillgång på 24 miljoner ton vid produktionsstart, vilket innebär fem års produktion vid den beräknade årliga produktionstakten på 4-5 miljoner ton. I dagsläget uppgår den indikerade mineraltillgången i Fäboliden till 18 miljoner ton. Att endast ha beräknade reserver motsvarande fem års produktion kan tyckas lite med tanke på den omfattande investering som en gruvanläggning innebär. Prospekteringen i Fäboliden är koncentrerad till mittsektionen av fyndigheten. I takt med att produktionen fortgår kommer vidare prospektering att ske norr och söderut från dagbrottet för att identifiera mineraltillgångar för en fortsatt expansion av dagbrottet. Ytterligare en möjlighet är fortsatt prospektering på djupet. Att expandera dagbrottet på djupet är dock mer kostsamt eftersom andelen gråberg som måste tas bort ökar när djupet ökas. Om guldhalten är tillräckligt hög finns dock möjligheten att fortsätta brytningen i en underjordsgruva. Goda förutsättningar att starta en gruva i Fäboliden Förutsättningarna för att starta en gruva i Fäboliden är goda. I nära anslutning till den planerade gruvan finns en länsväg och i området finns ett antal användbara skogsbilvägar, dessutom finns en kraftledning endast 2 kilometer från området. Även när det gäller tillgången på kvalificerad arbetskraft är förutsättningarna goda, gruvbrytning har varit en viktig näring sedan lång tid tillbaka i regionen. Lappland Goldminers har dessutom ett starkt stöd från lokala politiker vilket är viktigt vid ansökan om tillstånd och förhandlingar med myndigheter. Betydande guldhalter funna i Stortjärnshobben Stortjärnhobben Prospekteringstillståndet i Stortjärnshobben ligger omkring 65 kilometers vägavstånd nordväst om Fäboliden. Provborrning har skett på området sedan 1997 och totalt har 36 borrhål gjorts med en sammanlagd längd på 3885 meter. Även om betydande guldhalter har påträffats i borrproverna har inte tillräcklig borrning gjorts för att kunna uppmäta en indikerad mineraltillgång. Provborrningen i området fortgår och målsättningen är att identifiera en indikerad mineraltillgång tillräcklig stor för att utgöra grund för en ansökan om bearbetningskoncession. Lappland Goldminers har fått ett preliminärt utlåtande från Bergmästarämbetet 1 om att en bearbetningskoncession sannolikt kommer att beviljas i Stortjärnshobben. Den befintliga kunskapen om mineraliseringen i Stortjärnshobben är än så länge inte tillräcklig för att i detalj kunna planera en gruva. Bolaget bedömer dock att det bästa alternativet är en underjordsgruva eventuellt i 1 Del av Bergstaten, den myndighet som reglerar gruvdrift 11

12 kombination med ett mindre dagbrott med en total produktion av till ton malm per år. Den brutna malmen transporteras med lastbil till Fäboliden för anrikning vilket innebär att en anrikningsanläggning ej behöver byggas vid Stortjärnshobben. I och med att brytningen till största delen kommer att ske under jord och att ett anrikningsverk ej behöver byggas minimeras ingreppen i naturen, vilket underlättar tillståndsansökan. 21 Borrhål gjorda i Knafen Knaften Ytterligare ett relativt långt framskridet projekt är Knaften som ligger sydöst om Fäboliden på 50 kilometers köravstånd. Området har varit föremål för tidigare prospektering av ett flertal bolag. Totalt har 21 borrhål omfattande sammanlagt 3400 meter gjorts. 11 av dessa borrhål har gjorts i det mest intressanta området, i åtta av dessa borrhål har guldhalter av varierande koncentration påträffats. För att erhålla underlag för en närmre klassificering av fyndigheten behöver ytterligare prospektering genomföras. Hur en framtida gruva skall dimensioneras är för tidigt att avgöra, Lappland Goldminers bedömer dock att en underjordsgruva med en årlig produktion omkring en miljon ton malm är ett realistiskt alternativ. Likt Stortjärnshobben kommer malmen att transporteras till Fäboliden för anrikning. Tjålmträsk Omkring 5 km sydost om Sorsele äger Lappland Goldminers undersökningstillståndet Tjålmträsk. Flera mätningar och bergkaxprovtagninga har genomförts i området och Lappland Goldminers planerar att genomföra djupborrning under vintern. Även om omfattande prospektering återstår innan någon klassificering av fyndigheter kan göras visar Lappland Goldminers undersökningar att området har stor potential. Ytterligare projekt i tidiga stadier längs Guldlinjen Övriga projekt Förutom de nämnda projekten har Lappland Goldminers ytterligare tre projekt på guldlinjen Sandviksträsk, Högås och Gubbträsk. Prospektering har genomförts inom dessa projekt men inte i samma omfattning som Stortjärnshobben och Knaften. Målsättningen är att fortsätta prospekteringen på de övriga projekten längs guldlinjen för att identifiera indikerade mineraltillgångar. Prospekteringen kommer dock inte att ske med samma intensitet som i de ovan nämnda projekten. 12

13 Framtida utveckling Målsättningen är att genomföra en banking feasability study under 2005 Strategi på kort sikt Lappland Goldminers strategi på kort sikt är att vidareutveckla Fäboliden till en producerande gruva. Utvecklingen kommer att ske genom fortsatt provborrning och förstudier för att tillräckligt underlag för en banking feasability study skall finnas tillgängligt. Fortsatt prospektering och förstudier kommer att ske under resten av 2004 och under 2005 med målsättning att genomföra en banking feasability study och ansöka om guldlån i slutet av Konstruktion av gruva samt inledande gråbergsbrytning väntas ske under 2006 med planerad produktionsstart i slutet av året. Anläggningen av det planerade dagbrottet och konstruktionen av anrikningsanläggningen beräknas kräva en total investering på miljoner kronor. I dagsläget uppskattar Lappland Goldminers att 85 till 95 procent av investeringen kan finansieras med ett guldlån. Parallell med utvecklingen av Fäboliden kommer även övriga projekt att vidareutvecklas. Dessa projekt kommer att följa en utveckling liknande den för Fäboliden. Hur de olika projekten kommer att prioriteras är beroende av resultatet av de provborrningar som planeras under det kommande året. Lönsamhetsstudie Produktionsstart Fäboliden Produktionsstart Knaften och Stortjärnshobben Produktionsstart ytterligare gruvor Ovanstående figur illustrerar den ungefärliga tidsplanen för Lappland Goldminers gruvprojekt Svårt att flytta fram starten av Fäboliden även om alla resurser koncentrerades En möjlig strategi för Lappland Goldminers vore att fokusera alla resurser på Fäboliden och avvakta med investeringarna i övriga projekt tills Fäboliden är i produktion. En fördel med en fokusering på Fäboliden är att prospekteringen skulle kunna intensifieras och en större mineraltillgång snabbare skulle kunna påvisas. Även om mer pengar skulle investeras är det svårt att flytta fram produktionsstarten eftersom anläggnings och processtudier, lönsamhetsstudier och inte minst tillstånds- och miljöprocesser tar en viss tid som är svår att korta ned. Nackdelen med en total fokusering på Fäboliden är att produktionsstarten på de övriga projekten skulle skjutas fram i tiden. 13

14 En fördel med parallell projektering på de övriga projekten är att det blir möjligt att identifiera nya indikerade mineraltillgångar vilket ökar värdet på bolaget och bör ge en positiv effekt på aktiekursen. Enligt Redeyes bedömning är det därför rätt strategi av Lappland Goldminers att även satsa på vidare prospektering bland de övriga projekten. Den långsiktiga ambitionen är att etablera sig som en stor guldproducent längs guldlinjen Strategi på lång sikt Lappland Goldminers långsiktiga mål är att etablera bolaget som ett gruvbolag med omfattande verksamhet med flera gruvor längs guldlinjen. Huvudprojektet i verksamheten är Fäboliden där ett anrikningsverk med stor kapacitet skall finnas. Målsättningen är att först färdigställa Fäboliden och därefter stegvis anlägga gruvor vid bolagets övriga fyndigheter. De andra gruvorna är tänkta att fungera som satellitgruvor till Fäboliden där all bruten malm skall anrikas. De två satellitgruvor som ligger längst fram i planeringen är Stortjärnshobben och Knaften. Koncentration av anrikning ger storskalighet Genom att koncentrera all anrikning till en gruva kan storskalighet lättare uppnås, dessutom reduceras investeringarna för ytterligare gruvor eftersom anrikningsverk inte behöver konstrueras. Ytterligare en viktig fördel är att miljöprövningen för satellitgruvorna underlättas väsentligt då anrikningsanläggning med tillhörande sandmagasin ej behöver konstrueras. Malmen som produceras vid satellitgruvorna krossas och transporteras sedan med lastbil till Fäboliden för anrikning. Att transportera malm över längre avstånd för anrikning till centralt placerade anrikningsverk är vanligt förekommande i stora gruvländer som Australien och Kanada. Upplägget med ett centralt anrikningsverk och satellitgruvor används också av Boliden för gruvorna i Skeleftefältet. Investeringsbehovet minskas vid satellitgruvorna då anrikningsverk inte behöver byggas Avsaknad av anrikningsanläggning vid satellitgruvorna minskar investeringsbehoven väsentligt. De två planerade gruvorna i Stortjärnshobben och Knaften är dessutom mindre än Fäboliden och Lappland Goldminers planerar att i stor utsträckning använda sig av externa entreprenörer vilket ytterligare reducerar investeringsbehovet. I dagsläget räknar bolaget med att en mindre gruva i Knaften eller Stortjärnshobben kräver en investering mellan 20 och 30 miljoner kronor. Om Fäboliden är i full produktion när investeringarna skall göras kan det vara möjligt att finansiera investeringarna med interna medel. Lappland Goldminers räknar med att produktionen i de två gruvorna kan starta 1-1,5 år efter produktionsstarten i Fäboliden. 14

15 Dimensionering av anrikningsverket är ett avgörande beslut för framtida lönsamhet Anrikningsverket En komponent med avgörande betydelse för Lappland Goldminers framtida utveckling är hur anrikningsverket i Fäboliden dimensioneras. Byggs en alltför stor anläggning finns det en risk att det efter ett par år inte finns tillräckligt med lönsam malm för full produktion vilket kan sänka lönsamheten. Byggs en för liten anläggning finns risk att lönsam malm inte kan brytas och bolaget går miste om stora intäkter. Vad som är brytbar malm avgörs av guldpriset som kan variera över tiden. För att minska risken och möjliggöra en skalbar anläggning överväger Lappland Goldminers att konstruera en modulbaserad anrikningsanläggning som stegvis går att bygga ut. Oavsett hur anrikningsanläggningen byggs kommer dimensioneringen att ha en avgörande betydelse för Lappland Goldminers framtida lönsamhet. Det är därför oerhört viktigt att investeringsbeslutet är väl underbyggt med noggranna och detaljerade lönsamhetsstudier. Malm med högre guldhalt kommer delvis att ersätta malmen från Fäboliden Lappland Goldminers plan är att produktionstakten i anrikningsverket i Fäboliden skall ligga på en årstakt om 4-5 miljoner ton malm när det är fullt utbyggt. När gruvorna i Stortjärnshobben och Knaften kommer i produktion kommer malmen från dessa gruvor att delvis ersätta malm från Fäboliden eftersom guldhalten kommer att vara högre i malmen från satellitgruvorna. Genom att ersätta malmen från Fäboliden med malm som har högre guldinnehåll finns det förutsättningar att öka lönsamheten i anrikningsverket. Då den planerade produktionen i gruvorna i Stortjärnshobben och Knaften kommer att vara omkring 1,5 miljon ton innebär det att majoriteten av den malm som anrikas i anrikningsverket kommer att komma från gruvan i Fäboliden. Exakt hur brytning och anrikning kommer att fördelas kommer att avgöras av kvalitén på malmen i de nya gruvorna och guldprisets utveckling. Beräknad produktionskostnad på dollar per ounce guld Produktionskostnad Avgörande för lönsamheten i Lappland Goldminers är vad produktionskostnaden blir. Bolaget räknar med att produktionskostnaderna för malmen från Fäboliden kommer att ligga mellan 150 och 200 USD per ounce guld vilket skall jämföras med det aktuella guldpriset på 405 dollar. Bolaget har därmed förutsättningar att uppehålla lönsamhet även vid en kraftig nedgång i guldpriset. Malmen från satellitgruvorna kommer att ha en högre guldhalt vilket kan göra det möjligt att sänka produktionskostnaden per ounce och öka lönsamheten. Redeye anser att strategin med en huvudgruva och flera satellitgruvor ökar lönsamhetspotentialen i bolaget och minskar risken eftersom det skapar en flexibilitet då brytningen kan optimeras efter det aktuella guldpriset. Lappland Goldminers planerar även att lägga ut brytningen vid 15

16 satellitgruvorna på entreprenad vilket skapar ytterligare flexibilitet och minskar risken i bolaget Guldpriset i kronor (SEK/Ounce) 1200 Produktionskostnad i Fäboliden, USD/ounce omräknat till SEK Diagrammet visar guldprisets historiska utveckling jämfört med den beräknade produktionskostnaden i Fäboliden på 150 till 200 dollar omräknat med den historiska dollarkursen. Exemplet visar att om den planerade gruvan i Fäboliden hade varit i produktion sedan 1990 hade den uppvisat lönsamhet även då guldpriset stod som lägst. En storskalig anläggning ger bolaget en stark position längs guldlinjen Genom att Lappland Goldminers bygger en anrikningsanläggning med stor kapacitet skapar sig bolaget en stark position inför den fortsatta utvecklingen längs guldlinjen. I framtiden kan det finnas möjligheter att anrika malm från andra bolags gruvor. Möjligheter till förvärv av projekt eller producerande gruvor kommer också att uppkomma. Lyckas Lappland Goldminers med den planerade strategin kommer bolaget att bli en stark aktör inom guldutvinning i Sverige. 16

17 Slutsats Beviljande av bearbetningskoncession viktigaste händelsen sedan noteringen Händelser sedan introduktionen Sedan Lappland Goldminers noterades i slutet av maj har bolaget tagit viktiga steg mot att vidareutveckla Fäboliden till en producerande gruva. Den viktigaste händelsen var att bearbetningskoncession för gruvdrift i Fäboliden beviljades. Under sommaren har prospekteringen fortsatt i Fäboliden och resultaten från dessa väntas under hösten. Parallellt med den fortsatta prospekteringen har lönsamhetsstudier och andra förstudier genomförts. En anrikningsstudie utförs av Boliden med syfte att bestämma hur den slutliga anrikningsprocessen skall utformas. För projektet i Stortjärnshobben har Lappland Goldminers förberett en formell ansökan om bearbetningskoncession. Bolaget har dock redan fått ett preliminärt godkännande av bearbetningskoncession från Bergmästaren 2 och förutsättningarna för ett definitivt godkännande är mycket goda. Förstärkning av ledningen och styrelse Sedan noteringen har organisationen förstärkts. Styrelsen förstärktes i juni med två personer med tidigare erfarenhet av gruv- och prospekteringsbolag samt noterade börsbolag. Dessutom rekryterades i juli Per-Olov Sognfors som ansvarig för utbyggnaden av gruvan och anrikningsanläggningen i Fäboliden. Rekryteringen är viktig då kraven på Lappland Goldminers ledning kommer att öka under det kommande året då planeringen och projektering av anläggningen i Fäboliden går in i ett intensivare skede. Betydande guldhalter funna i Stortjärnhobben Köp av minoritetens andelar För att förenkla finansiering och säkra framtida kassaflöden har Lappland Goldminers förvärvades under andra kvartalet minoritetens andel om 40 procent i Lappland Guldprospektering som äger undersökningstillstånden i Stortjärnshobben. En liknande transaktion genomfördes i september då resterande tio procent av ägandet i två av undersökningstillstånden i Fäboliden förvärvades. Idag är Lappland Goldminers ensam ägare till samtliga viktigare projekt i portföljen Köpen av minoritetens andel av prospekteringstillstånden i Stortjärnshobben och Fäboliden ger en implicit värdering av dessa projekt. I maj 2004 köptes minoritetens andel om 40 procent i Stortjärnshobben för 1,36 miljoner kronor och aktier vilket motsvarar ett totalt värde på drygt tre miljoner kronor på aktiekursen 25 kronor vilket värderar Stortjärnshobben till omkring 7,5 miljoner kronor. I september förvärvades resterande tio procent av ägandet i två av undersökningstillstånden i 2 Del av Bergstaten, den myndighet som reglerar gruvdrift 17

18 Fäboliden för nyemitterade aktier vilket motsvarar ett värde på 9,3 miljoner vid kursen 23 kronor. Transaktionen värderar de två undersökningstillstånden till 93 miljoner kronor vilket Redeye anser är ett lågt värde med tanke på den potential som finns i Fäboliden. Sammantaget är Redeyes bedömning att Lappland Goldminers förvärvade utestående andelar i Stortjärnshobben och Fäboliden till attraktiva värderingar. En konsolidering av undersökningstillstånden är viktig då det minskar osäkerheten i bolaget Resultat från fortsatt prospektering i Fäboliden och Stortjärnshobben väntas under hösten Utveckling under andra halvåret Redeye förväntar sig att prospekteringen och förstudierna fortgår under hösten och vintern. Innan årsskiftet förväntar sig Redeye att Lappland Goldminers redovisar en utökad indikerad mineraltillgång i Fäboliden samt uppgraderar en del av tillgången till klassificeringen säker mineraltillgång. I Stortjärnshobben förväntar sig Redeye att bolaget kan presentera en indikerad mineraltillgång vars guldhalt ligger väsentligt högre än de 1,5 gram per ton som uppmäts i Fäboliden. Redeye anser att det är viktigt att bolaget kan påvisa att arbetet med utvecklingen av Fäboliden och Stortjärnshobben löper på enligt plan och förväntar sig nyheter kring detta under hösten och vintern. Finansiell ställning Lappland Goldminers genomförde i maj 2004 en nyemission som tecknades till 70 procent och inbringade totalt 21,3 miljoner före emissionskostnader. Emissionen har gjort det möjligt att öka prospekteringstakten och verksamheten i bolaget med målsättning att inleda produktion i Fäboliden i slutet av Även om huvuddelen av investeringen i Fäboliden kommer att finansieras med lån kommer det att krävas en emission på 100 till 200 miljoner i Lappland Goldminers under 2005 för att finansiera investeringen fullt ut. Lappland Goldminers kommer dock att behöva ytterligare finansiering innan emissionen som skall finansiera utbyggnaden av Fäboliden genomförs. En nyemission är alltid riskfylld och bör undvikas om det går, när det gäller prospekteringsbolag är det dock helt naturligt att tillföra externt kapital eftersom den egna verksamheten inte väntas generera positiv kassaflöde förrän om flera år. Kassan räcker en bit in på 2004 vid befintlig takt Lappland Goldminers har nu ökat aktiviteten i bolaget och Redeye bedömer att det negativa kassaflödet uppgår till mellan 2 och 2,5 miljoner kronor per månad. Vid utgången av juni hade Lappland Goldminers en kassa på 17,3 miljoner vilket innebär att kassan kommer att räcka en bit in på En stor del av det negativa kassaflödet kommer från prospektering, anrikningstester och andra analyser som utförs av externa bolag. Dessa verksamheter är avgörande för vidareutvecklingen av bolaget men samtidigt aktiviteter som kan dras in och återupptas senare. Genom att Lappland 18

19 Goldminers till stor utsträckning använder sig av externa leverantörer kan det negativa kassaflödet vid behov snabbt reduceras. Vid behov har Lappland Goldminers möjlighet att minska det negativa kassaflödet Även om Lappland Goldminers har möjlighet att reducera kassaflödet anser Redeyes att ny finansiering bör säkras innan årsskiftet för att inte tidsplanen i Fäboliden och de andra projekten skall försenas. Givet att Lappland Goldminers utvecklas enligt plan och inte finansmarknaderna försämras kraftigt bör bolaget ha goda förutsättningar att lyckas med en emission eller annan alternativ finansiering. Lappland Goldminers har ett antal borrprogram planerade under hösten i Fäboliden, Stortjärnshobben och Tjålmträsk som har god potential att resultera i nya och ökade mineraltillgångar vilket kommer att öka värdet på bolaget väsentligt och underlätta en finansiering. Viktigt att finansiering ordnas så att inte utvecklingen av projekten försenas Redeye anser att det är av yttersta vikt att finansieringen löses i god tid så att inte verksamheten påverkas negativt med förseningar i tidsplanen som följd. Förutsättningarna för att genomföra en framtida nyemission har förbättrats genom köpet av resterande tio procent av två undersökningstillstånd i Fäboliden. Det säljande företaget, International Gold Exploration har för avsikt att under hösten dela ut de aktier som Lappland Goldminers betalade med till sina aktieägare. Utdelningen innebär att antalet aktieägare i Lappland Goldminers ökar med ca 750 till omkring En ökad aktieägarskara förbättrar förutsättningarna för en eventuell nyemission. 19

20 Värdering Lappland Goldminers har ett börsvärde på 204 miljoner kronor Teckningskursen vid nyemissionen i maj var 30 kronor. Emissionen blev inte fulltecknad och aktien föll kraftigt när den noterades. Sedan noteringen har Lappland Goldminers aktie handlats mellan 21 och 25 kronor för att den 21:a september handlas 23,5 kronor, vilket motsvarar ett börsvärde på 204 miljoner. Lappland Goldminers kan jämföras med Riddarhyttan och Scanmining, två noterade gruv- och prospekteringsföretag på Stockholmsbörsen. Jämförelse mellan svenska prospekteringsbolag Riddarhyttan Scanmining Lappland Gold. Antal aktier (milj) 98,2 69,0 8,7 Kurs 5,4 8,55 23,5 Börsvärde, MSEK Huvudprojekt Suurikuusikko Ersmarksberget, Svärtträsk & Pahtavaara Fäboliden Mineraltillgång* Guld, ton 44,8 0,8 27,4 Silver, ton 19,1 55,6 Zink, Tton 46,0 Bly, Tton 16,2 Värde, USD *Avser indikerad och känd mineraltillgång Malm** Guld, ton 9,8 Silver, ton 57,4 Zink, Tton 147,2 Bly, Tton 83,8 Värde, USD **Avser sannolik och bevisad malmreserv Totalt värde, USD Metallvärde per aktie, SEK Övriga projekt Iso-Kuotko Stabburviken Storstjärnshobben Oijärvi Abborberget Knaften Tjålmträsk Att göra direkt jämförbara värderingar av ovanstående bolag svårt eftersom förutsättningarna skiljer sig åt. Även om Scanmining och Riddarhyttan har kommit längre på sina projekt anser Redeye att Lappland Goldminers är lågt värderat relativt jämförelsebolagen. Den verksamhetsmässiga utvecklingen motiverar en högre aktiekurs Redeye anser att Lappland Goldminers har haft en positiv utveckling sedan noteringen med bearbetningstillståndet i Fäboliden och det preliminära utlåtandet i Stortjärnshobben som de viktigaste händelserna. Sedan noteringen har dessutom guldpriset stärkts något vilket är positivt för värdeutvecklingen i bolaget. Under hösten väntar sig Redeye positiva 20

21 resultat från den fortsatta prospekteringen med nya och utökade mineralreserver som följd. Sammantaget bedömer Redeye att den verksamhetsmässiga utvecklingen motiverar en högre aktiekurs än dagens kurs på 23,5 kronor. Den finansiella risken i bolaget drar ned värderingen Redeye anser att Lappland Goldminers har visat att det finns en klar potential för lönsam gruvproduktion i Fäboliden och att bolagets ledning har kapacitet att vidareutveckla bolaget till ett producerande gruvbolag. Det som drar ned värderingen på bolaget är den finansiella risken. Det är viktigt att Lappland Goldminers har de nödvändiga resurserna att driva verksamheten enligt plan för att undvika att produktionsstarten i Fäboliden skjuts framåt. Lyckas inte bolaget säkra ny finansiering innan utgången av 2004 finns det stor risk att verksamheten påverkas negativt med fallande börskurs som följd. Givet att bolaget kan lösa finansieringen anser Redeye att en motiverad kurs i Lappland Goldminers ligger strax över 30 kronor, vilket var den kurs den senaste emissionen skedde på. En investerare i Lappland Goldminers bör vara uppmärksam på de faktorer som är viktiga för värdeutvecklingen i Lappland Goldminers. Den viktigaste värdedrivaren på kort sikt är att bolaget säkrar finansiering för verksamheten under På lång sikt kommer guldpriset att vara en viktig värdedrivare. Utöver finansiering och guldpriset är nedanstående faktorer viktiga för värderingen och aktiekursens utveckling i Lappland Goldminers. Positiva resultat från prospektering i Fäboliden. Bolaget genomför provborrningar i Fäboliden och erhåller kontinuerligt resultat från dessa. Kan bolaget redovisa en utökad indikerad tillgång eller en sannolik tillgång är det en positiv värdedrivare. Identifiering av indikerad mineraltillgång i övriga projekt. Målsättningen med den planerade borrningen Stortjärnshobben är att identifiera en indikerad mineraltillgång. Positiva nyheter angående utvecklingen mot produktionsstart i Fäboliden. Alla nyheter som indikerar att utvecklingen för projektet fortgår enligt plan är positiva. Förvärv av ytterligare projekt. Under året har Lappland Goldminers förvärvat ett undersökningstillstånd. Att ytterligare förvärv görs i framtiden är högst sannolikt. De ideala förvärven är tillstånd som ligger längs guldlinjen och passar in i bolagets strategi att ha ett centralt anrikningsverk och flera sattelitgruvor. 21

22 Bolagsbeskrivning Lappland Goldminers AB är ett gruv- och prospekteringbolag noterat på handelsplatsen Nya Marknaden med benämningen GOLD. Bolaget har säkrat ett antal guldfyndigheter längs den så kallade Guldlinjen i Västerbotten. Stortjärnhobben tillhör det helägda dotterbolaget Lappland Guldprospektering AB. Aktiekursens utveckling Förändring, % 1 månad 6,5% 3 måndader -0,9% Sedan noteringen -21,6% Balansräkning, MSEK juni 2004 Projekt Borrhål Antal meter Mineraltillgång Tillgångar Fäboliden ,3 ton indikerad Omsättningstillgångar Bearbetningskoncession godkänd Kassa och bank 17,3 Pågående lönsamhetsstudier, förstudier och anrikningstester Övriga omsättningstillgångar 1,3 Fortsatt prospektering planerad under hösten Summa omsättningstillgångar 18,6 Ansökan om miljöprövning vid årsskiftet Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 28,6 Storstjärnshobben ej klassificerad Materiella anläggningstillgångar 0,0 Preliminärt godkännande av bearbetningskoncesion Finansiella anläggningstillgångar 0,1 Omfattande guldmineraliseringar funna Summa anläggningstillgångar 28,7 Fortsatt prospektering under hösten Klassificering av mineraltillgång väntas ske vid årsskiftet Summa tillgångar 47,3 Knaften ej klassificerad Skulder Inga större aktiviteter planerade under 2004 Kortfristiga skulder 1,8 Avsättningar 0,4 Tjålmträsk 0 0 ej klassificerad Långfristiga skulder 2,1 Mätningar och begkaxprovtagning genomfört Summa skulder 4,3 Provborrning planerad under vintern Stort område med många fyndigheter, stor potential på sikt Eget kapital Bundet eget kapital 47,3 Sandviksträsk 0 0 ej klassificerad Fritt eget kapital -4,3 Mätningar har genomförts Summa eget kapital 43,0 Mindre borrprogram planerat under hösten Summa skulder och eget kapital 47,3 Gubbträsk 0 0 ej klassificerad Mätningar och bergkaxprovtagning planerad under hösten Kassaflöde, MSEK Q Aktiestruktur Antal, milj Procent Kassaflöde från den löpande verksamheten -0,9 Tomas Björklund Kassaflöde från investeringsverksamheten -3,4 Torbjörn Grahn Kassaflöde från finansieringsverksamheten 17,4 Erik Sjölund Periodens kassaflöden 13,0 Jan-Åke Unee Likvida medel vid periodens början 4,1 Pecunia Länsförsäkringar Kronoberg Likvida medel vid periodens slut 17,3 IGE Länsförsäkringar Västerbotten Kent Grahn Bolagsledning LF Småbolagsfonden Karl-Åke Johansson, VD Derek Smith Tomas Björklund, styrelseledamot Länsförsäkringar Bergslagen Övriga ägare Totalt Styrelse Aktien Torsten Börjemalm, ordförande Reuterskod GOLD.ST Karl-Åke Johansson, VD Lista Nya Marknaden Tomas Björklund Kurs,SEK 23,5 Leif Carlson Antal aktier, milj Erik Nerpin Börsvärde, MSEK 203,9 Jan-Åke Unée, suppleant Börspost 200 Eric Sjölund, suppleant Nästkommande rapportdatum Analytiker Redeye Delårsrapport för januari - september 30-november Magnus Vestin magnus.vestin@redeye.se Redeye AB Styckjunkarg Stockholm