Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret Förskolan Bullerbyn

Transkript

1 Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret Förskolan Bullerbyn 1

2 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 7 Förskola och hem sidan 8 Helhetsbild av året sidan 10 2

3 Normer och värden Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem Verksamhetens mål/: Personalen på förskolan Bullerbyn ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Resultat och genomförande: Resultaten varierar mellan avdelningarna men alla upplever att de är på god väg att nå målen utifrån ålder och förmåga hos barnen. Många barn hjälper och tröstar varandra spontant men en del har svårt att acceptera varandras olikheter och att vänta på sin tur. Inom detta område finns det alltid mer att jobba med. Sammansättningarna i barngrupperna varierar men på alla avdelningar upplever man att fler och fler barn har svårt med koncentration och att lyssna på varandra i stora grupper. Personalen har fått vara konsekventa och dela barnen i smågrupper när det är möjligt under dagen för att främja lugnare miljö och ge större möjlighet till goda möten och samspel i barngruppen. Personalen har lagt stor vikt vid att vara goda förebilder och finnas till hands för barnen i alla olika aktiviteter. Regler för hur man är en bra kompis har arbetats fram tillsammans med barnen på flera avdelningar. Babblarna har även detta år varit en god hjälp med de yngre barnen och har stimulerat dem till ett mer empatiskt sätt och hur man är en bra kompis. På avdelningarna har man planterat fröer, matat fåglarna, fött upp fjärilslarver, grodyngel och någon avdelning har återkommande varit ute i skogen. Detta för att ge barnen insikt och förståelse för vår natur och djuren som finns där. Kompiskorten och även sagan om Djuren i Kungaskogen är bra arbetsmaterial. Målen i avdelningarnas likabehandlingsplaner finns med i tankar och planering, planen för barn med annat modersmål har använts till viss del. Analys och lärdomar: Att dela barngruppen på olika sätt är det som återkommande ger möjligheter till ett bra och tillåtande klimat och genom det får barnen bättre förutsättningar till samspel och goda 3

4 kamratrelationer. Engagerade och delaktiga vuxna stöder ett gott klimat och sätter stopp för många onödiga konflikter. En positiv och uppmuntrande atmosfär och de vuxna som goda förebilder skapar en god stämning på avdelningarna och stärker barnen i hur man bör agera mot varandra. En tydlig struktur på dagen och tydlig planering där barnen får olika utmaningar genom tex teman är ett bra arbetssätt. Att använda sig av naturen och gå till skogen är bra och utvecklande, barnen blir delaktiga och lär sig att värna om djuren och naturen. Gemensamt förhållningssätt och samsyn är viktigt. Konflikter mellan barnen uppstår ibland då personalen inte räcker till. Vid alla möten eller andra tillfällen när ordinarie personal inte finns representerade blir det lätt rörigt och det märks genast på barnen, särskilt de yngsta barnen. Vi behöver få in vikarier som barnen är trygga med. Flera arbetslag upplever att de har för lite tid för reflektion och planering. På några avdelningar har extra resurser i form av mer personal varit en förutsättning för att få schemaläggning och verksamheten att fungera. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Fortsätta att dela barngruppen i mindre grupper. Planen för barn med annat modersmål behöver användas ännu mera för att få in våra flerspråkiga barn i grupperna. Tid för reflektion och analys i arbetet måste finnas. Att alltid ha en dialog runt förhållningssätt och bemötande. Få möjlighet att lära upp vikarier som blir delaktiga i vår verksamhet och vårt förhållningssätt. På olika sätt fortsätta att arbeta med hur man är mot varandra genom planerade och spontana aktiviteter och teman varje dag. Utveckling och lärande Lpfö 98 Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamhetens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, 4

5 utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Resultat och genomförande Upplevelsen är att man överlag har kommit långt i sin strävan att nå målen. Även här ser man en vinst med delade barngrupper. En bra och tydlig planering och ett arbetssätt där man följer barnens intressen och initiativ ger bästa möjligheter till måluppfyllelse. 5

6 Detta är lättare när man arbetar åldersindelat eller delar barngruppen. Att ha mycket böcker framme har varit positivt på en avdelning. En avdelning har använt sig av aktivitetskort knutna till läroplanen med positivt resultat, pedagogerna har varsitt ansvarsområde inom läroplanen. För de yngre barnen har Babblarna gett positiva resultat på många områden. På yngre barns avdelningen har man en känseltavla som varit mycket spännande och flitigt använd. Ommöblering och nya lekhörnor med utmanande material har stimulerat barnens lek och förmåga att samspela på flera avdelningar. Personalen har så långt möjligt gett barnen TID och tagit tillvara på barnens intressen och sett till att möblering och material har anpassats utifrån barnens behov. Att ha en tillåtande attityd och använda ordet nej så lite som möjligt ser alla avdelningar som viktigt. Mycket olika utvecklande och stimulerande aktiviteter som målning, bokstäver och siffror, olika tekniker och material utifrån ålder, förmågor och intresse har erbjudits. Tecken som stöd har använts med goda resultat på alla avdelningar. Analys och lärdomar: Vissa läroplansområden och mål är lättare att arbeta med och uppnå. Att dela upp projekt i små teman för att lättare återkoppla till läroplanen och ha en bättre planering kan vara ett stöd i att få med alla mål. Ett tema inriktat arbetssätt både med längre teman och kortare är ett bra sätt att få med barnen och ge dem möjlighet att lära och utvecklas. Aktivitetskort knutna till läroplanen är ett bra redskap som alla kan använda. Att ha ansvarsområden knutna till läroplanen i personalgruppen är ett annat väl fungerande arbetssätt. Tecken som stöd och musik, sång och rytmik är bra verktyg för att alla ska kunna delta och utvecklas. Tillgänglighet av leksaker och annat material ger barnen större möjlighet till självständighet. Att ge barnen tid har resulterat i att barnen vågar försöka själva. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Mer tid och reflektion behövs i arbetslagen för att planering och kommunikation ska fungera på bra sätt. Det finns också behov av tid och analys av barnens intressen och förmågor för att få till en fungerande planering och dokumentation. Att i ännu högre utsträckning observera, reflektera och samtala om och ta reda på barnens intressen och förmågor för att arbeta vidare med. Alla avdelningar vill använda Ipaden mer tillsammans med barnen i det dagliga arbetet och då behövs bättre Ipads. Fortsätta vara konsekventa och dela barngruppen när möjlighet finns. Fortsätta arbeta med Babblarna på olika sätt. Kontinuerligt se över miljön både inne och ute för att ge barnen en stimulerande och utvecklande vardag i förskolan. 6

7 Barns inflytande Lpfö 98 I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Verksamhetens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Resultat och genomförande: Barnen har haft inflytande och möjlighet att påverka verksamheten utifrån ålder och förmåga. Personalen försöker vara lyhörd och följa barnens intressen och initiativ, vid vissa aktiviteter finns möjlighet att välja om man vill delta eller inte. Att visa intresse för och att lyssna på barnen har varit viktigt för personalen. Många barn som spontant önskar att få göra saker och är trygga med att de blir lyssnade på. Man har på olika sätt tränat på demokratiska val, tex handuppräckning, lyssna varvet runt vad alla tycker med mera. Bildscheman, tecken som stöd och annat tydliggörande av vardagen i olika former ger barnen insikt, förståelse och möjlighet att hantera sin vardag. Man har tillsammans med barnen gjort upp regler som alla hjälps åt att hålla. Personalen har i stor utsträckning undvikit att säga Nej utan att först tänka efter varför man säger det. Att ha ett tillåtande arbetsklimat i barngruppen har gett resultat, då barnen genom detta får större inflytande över sin situation. Att märka upp hyllor och lådor så att barnen lättare hittar och kan ta sig själva ger barnen mer inflytande. Att låta barnen ta mat själva och få välja även de små barnen är positivt för självkänslan och stärker förmågan att kunna välja vad man själv vill. Analys och lärdomar: Alla avdelningar ser att när man delar barngruppen både planerat och oplanerat får barnen större möjlighet till inflytande och att bli lyssnade på. När man lyssnar på barnen och de får vara med och bestämma och hjälpa till blir det positiv stämning och barnen tar eget ansvar. Barnen verkar överlag trygga, glada och trivs på förskolan. Barnen är vetgiriga och vill hjälpa till i olika situationer, de behöver få känna att de behövs och att de tillför gruppen något, oavsett ålder. Det finns behov av att arbeta vidare med olika demokratiska val. 7

8 Gemensam planering och reflektion är en förutsättning i arbetslaget för att verksamhetens kvalitét ska utvecklas positivt. Det är viktigt att personalen är samspelta för att bemöta barnen på ett likvärdigt sätt, att barnen kan och får. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Fortsätta att tydliggöra turordning, på ett för barnen synligt sätt och jobba tillsammans med barnen runt våra regler. Använda intervjuer och samtal ännu mer med barnen för att få med dem i planeringen och kunna tillgodose deras önskningar och intressen och göra dem delaktiga i beslutsfattande. Fortsätta dela barngruppen för ökad möjlighet till att påverka sin situation och få utrymme att uttrycka åsikter och tankar och göra barnen medvetna om sina egna tankar och beslut. Material och miljö ska vara tillgänglig, utmanande och inspirerande för barnen. Hitta tid för planering och reflektion. Förskola och hem Lpfö 98 Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Verksamhetens mål: Personalen på förskolan Bullerbyn arbetar för att: Ha en god relation mellan förskola och hem och att kontinuerligt se över formerna för samverkan. Barn och föräldrar känner sig välkomna till förskolan och får en god introduktion i förskolan. Barn och föräldrar har förtroende för personalen. Föräldrarna får nödvändig information om sitt barn och verksamheten. Föräldrarnas synpunkter tas tillvara. Vi tar tillvara på den dagliga kontakten. Vi har föräldraenkät, utvecklingssamtal minst en gång per år, föräldramöte och festligheter. Vi har föräldraforum en gång per termin med föräldrarepresentanter från varje avdelning, samt personal från förskolan och förskolechef. Resultat och genomförande: Även detta år var det väldigt lågt svarsdeltagande på enkäten till föräldrarna, på Bullerbyn hade 11 föräldrar sammanlagt svarat! Personalen på alla avdelningar upplever att de har ett väl fungerande samarbete och en god kontakt med föräldrarna, då man fått positiv kritik genom den dagliga kontakten och på utvecklingssamtalen. Personalen försöker aktivt att alltid möta upp i hallen och finnas med när barnen går hem för att både kunna ta emot och ge feedback om dagen och vad barnet har gjort. Detta år har flera föräldrar påpekat att det varit många vikarier och att det påverkar kvalitén, även om det är duktiga vikarier. 8

9 Alla föräldrar har erbjudits utvecklingssamtal minst en gång, någon avdelning har fått önskemål om fler utvecklingssamtal. På utveckling samtalen med våra familjer med annat modersmål har telefontolk alltid erbjudits. Alla avdelningar har startat upp en sms grupp med sina föräldrar för att snabbt få ut information och kunna nå alla, en avdelning måste avveckla det i väntan på möjlighet att köpa bättre telefon. Alla avdelningar har någon form av anslagstavla i anknytning till hallen där viktig information sätts upp. Föräldramöten har skett under året med variation på hur många föräldrar som deltar. Föräldraaktiv inskolning har alla avdelningar använt sig av och det känns positivt då föräldrar får bättre insyn och även pedagogerna får större möjlighet att se barn och föräldrar tillsammans. Föräldrar och barn har även kunnat delta i olika gemensamma fester och drop in fika. Analys och lärdomar: Det är viktigt att kunna berätta lite om varje barn när de blir hämtade. Positivt med drop in kaffe men varierad närvaro på avdelningarna. Fler föräldrar kommer när vi har luciafirande eller andra fester än till föräldramöten. Behöver vi tänka om runt föräldramöten, vilka behov har föräldrarna? Utvecklingssamtalen behöver planeras in tidigt. Föräldraaktiva inskolningar har fungerat mycket bra. Det är svårt att kommunicera, både muntligt och skriftligt med våra föräldrar med annat modersmål vilket är en stor brist i kommunikationen, då kan det vara bra att använda sig av Ipad eller andra bilder. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Tillsammans med föräldrarna hitta nya vägar till samarbete. Prova att skapa mail grupper för smidigare information mellan förskola och hem. Uppmuntra föräldrarna och försöka påvisa att det är viktigt att de deltar i föräldramöten och vikten av att svara på enkäten. Försöka att alltid ge föräldrarna någon information om deras barn och vad som hänt under dagen. Tänka till när vi bjuder in till olika samverkansformer, hur kan man göra det intressant och inbjudande? Vid våra inskolningar ha ett informationsmöte i anslutning till inskolningen endast för föräldrarna. Använda datorn eller Ipaden ännu mer för att filma och visa föräldrarna. 9

10 Helhetsbild av verksamhetsåret Alla arbetslag säger sig fungera och trivas bra tillsammans. En del har haft det jobbigt med många personalbyten och mycket vikarier. Det har blivit rörigt och ostrukturerat på grund av mycket ny och till viss del oerfaren personal, en tydlig planerad ansvarsfördelning är ett måste. Flera avdelningar uttrycker att det är svårt att få ut den planerings och reflektionstid som behövs för att kunna göra ett bra arbete. Periodvis har det varit svårt att få tag på vikarier och särskilt när fler avdelningar behöver samtidigt för ex. utbildning. Personalen har en önskan om ett annat system för vikarieanskaffning då det tar mycket tid. Flertalet säger sig vara nöjda med den kompetensutveckling som skett under året, tecken som stöd har varit mycket positiv. De flesta uttrycker att de fått det stöd av ledningen som de behövt. Vad gäller mötesordningen så har det fungerat bra och att vi fått till fler tillfällen till gemensam planering på måndagar. Men vi behöver bli bättre på att hålla tiderna på våra möten. När det är mycket barn räcker vi inte till att passa varandras barn och då faller möjligheten att få sitta tillsammans hela arbetslagen. Arbetsplatsträff på kvällstid är slitigt och personalen önskar att få till ett annat upplägg. Eventuellt stänga klockan 16:00 för arbetsplatsträff en dag i månaden. Samarbetet mellan husen och avdelningarna emellan fungerar tillfredställande men samsyn kring bemötande, gemensam arbetsglädje och ett allas ansvar för hela Bullerbyn behöver vi bli bättre på. Extra resurspersonal har varit en förutsättning för att få till schema och för att kunna möta barns behov i grupperna. Lokaler, möbler och utrustning är gamla och slitna och renovering fortsätter nu avdelning för avdelning. Önskemål finns också om nya Ipads med större minne, show board och en kanon. Bättre telefoner med mer funktioner för en smidigare föräldrakontakt behövs också. Ska vi kunna följa med i utvecklingen är detta ett måste. Ute miljön är sliten och budgeten för liten för att kunna åtgärda detta. Närvaron av barn skiljer sig mycket åt, på någon avdelning har det varit mycket sjukfrånvaro och annan ej rapporterad frånvaro vilket gör det svårt att planera tex vikariebehov och övriga möten. Personalen upplever att det är slitsamt med återkommande inskolningar under hela året, önskemål finns om fasta inskolningsperioder. Att dela barngruppen på olika sätt återkommer som ett bra och nödvändigt sätt att arbeta på. Arbetet med de äldsta barnen i Tigergruppen har för det mesta fungerat bra. Två har varit huvudansvariga för verksamheten som förstärkts med resurs vid behov. Arbetet har gått ut på få ihop gruppen och att barnen skulle känna sig trygga med Barnkonventionen som hjälp. Tigergruppsbarnen har också fått Hitta vilse utbildningen. Samarbetet med skolan har fungerat bra. Filipstad 15/7-16 Åsa Iversen /Vikarierande förskolechef 10