2016 Lena Granqvist och Håkan Regnér. Sifferlösa avtal och andra avtalskonstruktioner. En del av akademikernas arbetsmarknad

Transkript

1 2016 Lena Granqvist och Håkan Regnér Sifferlösa avtal och andra avtalskonstruktioner En del av akademikernas arbetsmarknad

2 Sifferlösa avtal och andra avtalskonstruktioner En del av akademikernas arbetsmarknad Citera gärna ur skriften, men ange källa Lena Granqvist, Håkan Regnér och Saco 2016 ISBN:

3 Sammanfattning År 2015 täcktes 90 procent av de anställda av avtal med något inslag av lokalt inflytande över lönerna. Avtal utan centralt angivet löneutrymme, så kallade sifferlösa avtal, var den näst vanligaste avtalstypen och täckte 23 procent av de anställda, enbart akademiker och tjänstemän. Tidigare låg andelen omkring 1o procent. De sifferlösa avtalen har den högsta graden av lokala och individuella inslag på den svenska arbetsmarknaden. Det finns inga centralt bestämda siffror i dessa avtal. Det betyder att lönesättningen är verksamhetsnära, och att lön kan kopplas till individuella arbetsinsatser och verksamhetsutveckling. Frågan är om de helt sifferlösa avtalen skiljer sig från avtal med siffror. Denna rapport granskar individuell löneutveckling mellan 2013 och 2014 för akademiker i fyra Sacoförbund som täcks av olika typer av avtalskonstruktioner. Resultaten visar att den genomsnittliga löneutvecklingen har varit densamma för personer som täcks av avtal med respektive utan siffror. Den lokala och individuella lönesättningen, och särskilt den sifferlösa avtalskonstruktionen, har ifrågasatts bland annat för att den skulle leda till för höga löneökningar. Resultaten i denna studie ger inget stöd för den tolkningen. Trots att lokal lönebildning numera börjar vara normen för arbetsmarknaden finns det få studier av avtalskonstruktionernas betydelse. Det finns många uppfattningar om hur olika avtalskonstruktioner påverkar samhällsekonomin och individuella löner. Däremot finns det få studier om hur sambanden ser ut. Denna studie är den första som granskar löner för akademiker som täcks av olika avtalskonstruktioner. Data kommer från Sacoförbundens löneenkäter 2013 och Till dessa individdata har det matchats på information om det avtal som gäller på arbetsplatsen där Sacoförbundsmedlemmen arbetar. Avtalsinformationen kommer från medlemsförbundens arbetsgivarregister. Alla förbund har i nuläget inte den informationen kopplad till löneenkäterna. Därför ingår endast Civilekonomerna, Sveriges Ingenjörer, Naturvetarna och Jusek i analyserna. Avtalen har kategoriserats enligt Medlingsinstitutets indelning i olika avtalskonstruktioner. Rapporten ger även en bild av hur lönebildningen med olika lönemodeller fungerar i samhällsekonomin och diskuterar några tänkbara effekter av sifferlösa avtal. Avtalskonstruktioner på hela arbetsmarknaden enligt Medlingsinstitutet 8 procent av de anställda på hela arbetsmarknaden 2015 täcktes av avtal som gav en generell löneökning. 23 procent av de anställda täcktes av avtal utan centralt angivet utrymme, sifferlösa avtal. Denna avtalskonstruktion var den näst största på arbetsmarknaden. 3

4 67 procent av Sacoförbundens medlemmar täcktes av sifferlösa avtal. Avtalen täckte 38 procent av TCO-förbundens medlemmar. Inga av LO-förbundens medlemmar hade sådana avtal. 26 procent av Sacoförbundens medlemmar täcktes av avtal med stupstock. Stupstock är bestämmelser om löneutrymmet som träder i kraft om parterna på lokal nivå inte kan enas. 7 procent av Sacoförbundens medlemmar täcktes av avtal med lönepott utan individgarantier. Lönepotten är ett förhandlat löneutrymme som fördelas lokalt. Fyra akademikergruppers avtalskonstruktioner i löneenkätdata Rapporten granskar ett urval av akademiker i fyra förbund (Civilekonomerna, Sveriges Ingenjörer, Naturvetarna och Jusek). Av dessa är 42 procent kvinnor och 58 procent män. 69 procent arbetar i privat sektor, 20 procent i staten och 11 procent i kommun och landsting procent täcks av sifferlösa avtal. Konstruktioner med stupstock om utrymmet täcker 32 procent och 7 procent täcks av konstruktioner med lönepott och övriga. Där avtal saknas eller är okända utgör 18 procent. Löneutveckling Den individuella löneutvecklingen mellan 2013 och 2014 beräknas för varje individ som finns med båda åren och inte bytt avtalskonstruktion. Beräkningen görs på individer. Löneutvecklingen för fast lön är i genomsnitt 4,4 procent. I privat sektor är utvecklingen 4,5 procent. För akademiker som inte bytt jobb mellan åren och som fått sina löner reviderade ökade den fasta månadslönen med i genomsnitt 3,5 procent. Löneutvecklingen var densamma inom tre olika avtalskonstruktioner. Kvinnor som täcks av sifferlösa avtal eller stupstocksavtal har något högre löneutveckling än män. För avtal med pott är det tvärtom. Regressionsanalyser som tar hänsyn till olika individuella bakgrundsfaktorer visar att det inte finns något statistiskt säkerställt samband mellan avtalskonstruktion och individuell löneutveckling. Den observerade skillnaden mellan kvinnor och män försvinner när hänsyn tas till olika bakgrundsfaktorer. De viktigaste faktorerna för den individuella löneutvecklingen är byte av jobb och position. 1 Motsvarande fördelning av Sacoförbundens yrkesverksamma medlemmar enligt medlemsstatistiken är 43, 22 och 35 procent. 4

5 Sammanfattande kommentarer Den individuella löneutvecklingen har varit densamma inom olika avtalskonstruktioner. Det tyder på att det är andra lönepåverkande faktorer som är viktigare än avtalskonstruktionen, såsom byte av jobb och position. Resultaten visar att löneutvecklingen inom den sifferlösa avtalskonstruktionen är densamma som inom andra konstruktioner. Den lokala och individuella lönesättningen, och särskilt den sifferlösa avtalskonstruktionen, har ifrågasatts bland annat för att den skulle leda till för höga löneökningar. Resultaten i denna studie ger inget stöd för den tolkningen. Medlingsinstitutet rapporterar också små skillnader i löneutveckling mellan avtalskonstruktioner på yrkesnivå. Denna studie finner liknande resultat på individnivå. Det stärker bilden av att olika lokala avtalskonstruktioner bidrar till en väl fungerande lönebildning. En avtalskonstruktion kan tolkas på olika sätt av olika arbetsgivare, vilket betyder att tillämpningen av avtalen varierar mellan arbetsgivare. Därför är det viktigt att kontinuerligt utvärdera hur avtalen tillämpas i praktiken. En väl fungerande lönebildning handlar om hur den lokala och individuella lönesättningen tillämpas och fungerar i praktiken. 5

6 1. Inledning Denna studie granskar löneutvecklingen för akademiker som täcks av olika avtalskonstruktioner. Beräkningarna görs med hjälp av data från fyra av Sacos medlemsförbund: Civilekonomerna, Sveriges Ingenjörer, Naturvetarna och Jusek. Kollektivavtalen på branschnivå anger ramarna för löneförhandlingarna på lokal nivå. Ramarna kan se olika ut inom olika branscher och för olika yrkesgrupper. Det speglas bland annat i den avtalsstatistik som sammanställs av Medlingsinstitutet. Den visar att det vid utgången av 2015 fanns 682 kollektivavtal om löner och allmänna villkor på den svenska arbetsmarknaden (Medlingsinstitutet, 2016). Ungefär 90 procent av de anställda täcktes av kollektivavtal som innehöll någon form av lokal lönebildning, med varierande grad av frihet för parterna på lokal nivå att disponera löneutrymmet. Friheten var störst för dem som täcktes av avtal utan central angivet löneutrymme där både individuella löneökningar och fördelningen av löner bestäms lokalt. Dessa benämns i dagligt tal sifferlösa avtal 2. Den sifferlösa avtalskonstruktionen kännetecknas av att den inte innehåller information om löneförändringar. I stället har parterna kommit överens om att löneutrymmet ska processas fram på lokal nivå utan inblandning från branschnivån. Lönen förhandlas antingen mellan de lokala parterna eller i samtal mellan chef och medarbetare, den så kallade lönesamtalsmodellen 3. Avtalen innehåller bland annat skrivningar om hur förhandlingarna ska fortskrida om parterna inte kommer överens på lokal nivå. Förespråkare och motståndare Tanken med avtalen är bland annat att lönen ska kunna kopplas till medarbetarnas arbetsinsatser och betydelse för verksamhetens utveckling. En annan tanke är att konstruktionen ska ge medarbetaren större inflytande över sin egen lönesättning och insyn i verksamheten. Samtidigt förväntas konstruktionen ge en tydligare koppling mellan lönesättning och verksamhetens utveckling 4. Arbetsgivare kan tolka avtalen på olika sätt, vilket betyder att avtalen kan fungera olika bra hos olika arbetsgivare. Därför är det viktigt att kontinuerligt utvärdera hur olika avtal tillämpas i praktiken. Det finns många uppfattningar om de lokala avtalens tänkbara konsekvenser. Däremot finns det få jämförande analyser av effekterna av 2 De benämns även processavtal men processavtalen behöver inte alltid vara sifferlösa. Vissa avtal med stupstock om utrymmet benämns också processavtal. Processavtal innebär att centrala och lokala parter löpande arbetar med avtalsutveckling, avtalstolkning och samarbetsformer under avtalsperioden/under en given period om avtalen är tillsvidareavtal. 3 Vi har i flera rapporter analyserat den modellen med data som sträcker sig över en tioårsperiod. Se till exempel Granqvist och Regnér (2004, 2009, 2014). 4 De flesta avtal för akademiker betonar att lönen ska stimulera till goda arbetsinsatser och utveckling av verksamheten. En del ramavtal är dessutom tillsvidareavtal (se till exempel ramavtalet för akademiker som är anställda inom staten mellan Arbetsgivarverket och Saco-S, RALS 2010-T). 6

7 olika avtalskonstruktioner. Det gäller på såväl samhällelig nivå som individnivå. Vi känner till en studie och den granskade skillnader mellan olika yrkesgrupper (Medlingsinstitutet 2015). Den granskade löneutvecklingen för perioden inom sju avtalskonstruktioner. Resultaten visade att löneutvecklingen var ungefär lika stor för yrkesgrupper som täcktes av sifferlösa avtal som för grupper som täcktes avtal som gav generell lönehöjning till alla i yrket. Resultaten visade också att spridningen av löneutvecklingen var mer sammanpressad bland dem som täcktes av lokalt inriktade avtalskonstruktioner än bland dem som täcktes av konstruktionen med en generell lönehöjning. Tidvis har debatten om de sifferlösa avtalen gått hög och den tog särskilt fart då andelen anställda som täcktes av sifferlösa avtal steg från 10 procent till nästan 25 procent. 5 Järliden, Jonsson och de Toro (2015) argumenterar att de sifferslösa avtalen är ett hot mot lönenormeringen, samt att de används för att uppnå relativlöneförbättringar 6. Medlingsinstitutets resultat stöder inte dessa hypoteser. Tvärtom visar deras resultat att relativlöneförbättringarna var särskilt stora inom vissa manligt dominerade LO-yrken som täcks av avtal med generell utläggning av löneutrymmet. Motsvarande ökningar fanns inte i de kvinnodominerade yrken som täcktes av samma konstruktioner. Dessutom var spridningen av lönepåslagen större inom den generella avtalskonstruktionen än inom de sifferlösa konstruktionerna. Kunskap om olika avtalskonstruktioners betydelse saknas Konstigt nog finns det få utvärderingar och uppföljningar av olika avtalskonstruktioner. Det gäller även inom LO som har riktat skarp kritik mot de sifferlösa avtalen bland tjänstemän och akademiker. Danielsson Öberg (2016) konstaterar i en LO-rapport: Löneutvecklingen finns det siffror på via den officiella statistiken och LO:s egen bearbetning av den officiella statistiken. Men inga sammanställningar görs över träffade avtal och hur utfallen utvecklas. Jämförelser och analyser genomförs inte heller av skillnader i andra villkor i kollektivavtalen (s. 7). Författaren konstaterar att det därför inte är möjligt att göra detaljerade jämförelser mellan olika grupper eller mellan mans- och kvinnodominerade yrken. Ny lönebildningsmodell växer fram Den lokala och individuella lönebildningen har vuxit fram successivt sedan 1990-talet som en anpassning till förändringar i omvärlden. Det handlar om att organisationer har blivit plattare, arbetskraften mer specialiserad, globaliseringen har tilltagit samt att det ställs större krav på individuella lösningar från medarbetarna själva. Samtidigt förändras yrken snabbt och medarbetare med samma yrke kan utföra mycket olika arbetsuppgifter. 5 Ett argument mot att andelen sifferlösa avtal inte får öka i ekonomin är att de siffersatta avtalen utgör ankare för de sifferlösa avtalen, och att det inte fungerar längre om andelen blir för stor. Å andra sidan är Riksbankens inflationsmål ett ankare för hela ekonomin med stor inverkan på lönebildningen. 6 Flera har kritiserat de sifferlösa avtalen, se t.ex. Publikt (2013). 7

8 Det är inte ovanligt att det saknas tydliga arbetsbeskrivningar för en tjänst medarbetare förväntas själva fylla yrkesrollen med innehåll. Det har blivit svårare att använda specifika yrkes- och arbetsbeskrivningar som utgångspunkt för lönesättningen, vilket är en förutsättning för en väl fungerande central lönebildning. Granqvist och Regnér (2015) diskuterar om dylika förändringar i omvärlden kan ha fört med sig att det krävs olika avtalskonstruktioner för olika typer av arbetsmarknader. Det första sifferlösa avtalet slöts redan Men det är under talet som konstruktionen har spritt sig till flera yrkesgrupper och inom olika sektorer. Medlingsinstitutets första sammanställning av olika avtalskonstruktioner gällde avtalen som ingicks år Av den framgår att 7 procent av de anställda omfattades av den sifferlösa konstruktionen. Den senaste kartläggningen visar att avtalskonstruktionen täckte 23 procent av de anställda Det betyder att det är den näst vanligast avtalskonstruktionen på den svenska arbetsmarknaden idag. Den finns enbart bland tjänstemän och akademiker. Det är den vanligaste modellen bland Sacoförbundens medlemmar; 67 procent av de anställda omfattas av modellen. Av TCO-förbundens medlemmar täcks 38 procent av sifferlösa avtal. Tänkbara effekter av den lokala och individuella modellen Sett ur ett nationalekonomiskt perspektiv kan lokal och individuell lönesättning ha flera tänkbara effekter. Den kan till exempel medföra en ökad lönespridning eftersom det är möjligt för arbetsgivare att koppla löneutveckling till individuella arbetsinsatser. Arbetsgivaren kan också skapa interna lönestrukturer där löneutveckling kopplas till befordran eller till verksamhetsspecifika mål. Lokala konstruktioner kan även medföra en ökad flexibilitet i lönesättningen. Arbetsgivare kan exempelvis behålla personal under lågkonjunkturer (genom att temporärt minska arbetstid och lön), och behålla eller locka till sig personal i högkonjunkturer (med goda arbetsvillkor). Det står också arbetsgivaren fritt att premiera ett fåtal medarbetare och hålla nere löneutvecklingen för merparten av personalen 7. Men om arbetsgivaren inte har en tydlig struktur för den individuella lönesättningen kan trovärdigheten för den lokala lönemodellen minska bland medarbetarna. Rapportens upplägg Rapporten är upplagd enligt följande. Avsnitt 2 ger en bild av lönebildningen. Avsnitt 3 diskuterar några tänkbara effekter av sifferlösa avtal samt de analyser som genomförs i rapporten. Avsnitt 4 presenterar data och en översiktlig bild av medlemmarna inom olika avtalskonstruktioner. Avsnitten 5 och 6 presenterar data över lönenivåer och löneutveckling inom olika avtalskonstruktioner. 7 Arbetsgivaren kan också hålla tillbaka löneutvecklingen relativt övriga på arbetsmarknaden. Men risken i båda fallen är att personalomsättningen ökar, vilket kan vara kostsamt för verksamheten. 8

9 2. Lönemodeller Den traditionella modellen började ifrågasättas Den svenska modellen för lönebildning innebar länge att arbetsgivarorganisationer och fackföreningar på central nivå förhandlade löner och villkor för hela arbetsmarknaden. Modellen började ifrågasättas redan under 1970-talet 8. En anledning till det var att avtalen gjorde det svårt för arbetsgivare att anpassa löner efter olika lokala förhållanden. Det uttryckte sig bland annat genom att det alltid var stora löneökningar utöver avtal, så kallad löneglidning (Friberg och Uddén Sonnegård, 2001). Förekomsten av löneglidning visar att det sedan lång tid tillbaka funnits ett tryck mot en lönebildning som tar hänsyn till skillnader i lokala förutsättningar och individuella arbetsprestationer. En annan anledning till att modellen började ifrågasättas var att den centrala lönebildningen medförde att lönerna periodvis ökade relativt mer för personer med låg utbildning än för personer med hög utbildning. Det medförde bland annat att den statliga sektorn fick svårt att rekrytera och behålla högskoleutbildad arbetskraft eftersom lönerna för den gruppen var betydligt lägre i statlig än i privat sektor. I den privata sektorn var det i stället svårt att rekrytera personer med relativt låg utbildning, eftersom lönerna för den gruppen var högre i statlig sektor. Lönegradssystemet skapade ytterligare svårigheter i offentlig sektor eftersom det var svårt att avvika från det systemet för att belöna och behålla särskilt produktiv arbetskraft. 9 Kritiken mot modellen medförde en övergång till branschvisa förhandlingar under 1980-talet. Fram till början av 1990-talet ökade lönerna i Sverige snabbare än i omvärlden, vilket fick negativa konsekvenser för konkurrenskraften. I syfte att påverka lönebildningen i mer återhållsam riktning tillsatte regeringen Rehnbergskommissionen Den argumenterade bland annat för tvååriga avtalsperioder. Arbetslösheten ökade dock snabbt i början av 1990-talet, vilket satte press på lönerna. Den relativt höga arbetslösheten i kombination med en oberoende riksbank medförde relativt låga löneökningar fram till år I samband med 1995 års avtalsrörelse ökade inslagen av lokala avtalskonstruktioner. Inom några områden förhandlade de lokala parterna om fördelningen av de lönepotter som hade förhandlats fram på branschnivå. Vissa förbund för tjänstemän inom privat sektor slöt till och med enbart lokala avtal. År 1995 trädde Riksbankens inflationsmål i kraft, vilket snabbt blev utgångspunkten för diskussioner om löneutveckling. Industriavtalet och märket År 1997 slöt ett antal förbund inom LO, TCO och Saco det så kallade Industriavtalet. Avtalet innehöll regler om förhandlingsordningen. Det 8 Det finns många beskrivningar av lönebildningen över tiden. Se till exempel Nycander (2002) och Lundh (2002). Granqvist och Regnér (2008) diskuterar utvecklingen ur akademikernas perspektiv. 9 Det är en förklaring till att akademikernas fackföreningar i offentlig sektor valde att satsa på en lokal och individuell lönesättningsmodell. Det antogs att ett mer marknadsbestämt system skulle underlätta lönesättningen av högskoleutbildade. Sett över tid har lönesättningen i privat och offentlig sektor närmat sig varandra (Granqvist och Regnér 2015). 9

10 inrättades också en kommitté som skulle följa tillämpningen av avtalet och ett ekonomiskt råd som skulle förse kommittén med ekonomiskt underlag inför avtalsrörelserna. Industrin angav normen för löneökningarna och det fick stort genomslag i hela ekonomin. Inom andra akademiker- och tjänstemannaförbund fortsatte trenden mot mer lokal lönebildning. Inom vissa förbund slöts ramavtal på branschnivå där större delen av löneökningarna fördelades lokalt. Men det fanns även förbund som tecknade sifferlösa avtal där alla beslut om löneförändringar bestämdes lokalt. Sedan införandet av industrins märkessättande roll har reallönerna utvecklats positivt i Sverige (se till exempel Konjunkturinstitutet, 2015). Nivån på märket påverkas av flera faktorer, men Riksbankens inflationsmål är en viktig utgångspunkt för lönebildningen. Skälet är att en situation med inflationsdrivande löneökningar medför att Riksbanken höjer räntan, vilket i sin tur har en negativ inverkan på efterfrågan i ekonomin. Därmed har Riksbankens mål alltid stor inverkan på lönesättningen oavsett vem som sätter normen för löneförhandlingarna. Globalisering har också haft betydelse för reallöneutvecklingen. Den påverkar på flera sätt. Ett är att utbudet av billigare produkter från andra länder har pressat ned priserna på både import- och exportvaror och till och med medfört att viss produktion har blivit olönsam i Sverige. Men omvärlden har satt ökad press på verksamheten inom många branscher. Det har gjort det svårare att höja priser på såväl tjänster som varor, samt bidragit till produktivitetsförbättringar. Datoriseringen av jobben har också bidragit till denna utveckling och samtidigt gjort att vissa arbetsuppgifter kan utföras i vilket land som helst. Detta har satt press på såväl löner som priser. Modellen utvecklas avtalskonstruktioner på 2000-talet Det första sifferlösa avtalet slöts redan 1992 mellan Almega och Ledarna, tidigare SALF, Svenska Arbetsledareförbundet (Forslund m.fl., 2012), men det är framför allt under 2000-talet som den lokala modellen utvecklas och de sifferlösa avtalen anammas bland flera grupper. Men det har skett en förskjutning mot den lokala nivån på hela den svenska arbetsmarknaden. Medlingsinstitutet visar i sina kartläggningar att ungefär 90 procent av de anställda omfattas av någon form av lokal lönebildning. Det finns dock en stor variation mellan avtalskonstruktioner med avseende på processen för den lokala lönesättningen. Tabell 2.1 visar andel av de anställda fördelade över olika avtalskonstruktioner under 2000-talet. Graden av frihet för de lokala parterna att disponera över löneutrymmet varierar från mycket stort i grupp 1 till ingen alls i grupp 7. Inom avtalskonstruktionerna 2 6 förhandlar parterna på lokal nivå om den individuella fördelningen av löneökningarna. De branschvist förhandlade individgarantierna garanterar ett lägsta påslag för individen. Stupstock är en tvingande bestämmelse om löneutrymmets nivå eller en individgaranti som träder i kraft om de lokala parterna inte kommer överens. 10

11 Tabell 2.1 Andel anställda som täcks av olika avtal, % Lokal lönebildning utan centralt angivet utrymme (sifferlösa avtal) Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti Lönepott utan individgaranti Lönepott med individgaranti alt. stupstock om individgaranti Generell höjning och lönepott Generell höjning Källa: Medlingsinstitutet År 2001 omfattades 7 procent av de anställda av sifferlösa avtal. Den största avtalskonstruktionen det året var avtal med lönepotter och individgarantier (grupp 5) som omfattade 45 procent av de anställda. Den konstruktionen innebär att de lokala parterna förhandlar om fördelningen av den löneökning som har förhandlats fram på branschnivå, men avtalet innehåller ändå ett lägsta garanterat påslag för individen. Samma år omfattades endast 10 procent av de anställda av avtal där löneutrymmet bestämdes centralt. Det betyder att 90 procent av de anställda hade någon form av lokalt inslag i sin lönebildning i början av 2000-talet. Under 2000-talet ökar andelen av de anställda som täcks av sifferlösa avtal. År 2015 omfattades 23 procent av de anställda av den avtalskonstruktionen. Avtalskonstruktionen var den näst största på arbetsmarknaden. Avtalen finns endast bland tjänstemän och akademiker. I tabell 2.2 framgår att 38 procent av TCO-förbundens medlemmar täcks av sådana avtal. Bland Sacoförbundens medlemmar är det den vanligaste avtalsformen; 67 procent av de anställda medlemmarna täcktes av sifferlösa avtal. Även övriga akademiker täcks av avtal med stort lokalt inflytande. Avtalskonstruktion 2 innebär lokala förhandlingar om både utrymme och fördelning, men kommer de lokala parterna inte överens gäller löneutrymmet (stupstocken) som har förhandlats fram på branschnivå. I konstruktion 3 finns också stupstockar om individgarantier. Enskilda medarbetare är då också garanterade en viss löneutveckling genom individgarantier. Denna konstruktion finns inte bland akademikeravtalen. Avtalskonstruktion 4, lönepott utan individgarantier, täcker 7 procent av akademikerna. Det betyder att branschavtalet anger löneutrymmet, samt att parterna på lokal nivå förhandlar om hur det utrymmet ska fördelas mellan medarbetare. Sammantaget omfattas alla akademiker av 11

12 avtal där de lokala parterna har stort eller relativt stort inflytande över löneutrymmet. Tabell 2.2 Andel anställda som täcks av olika avtal inom de fackliga centralorganisationerna, % LO TCO Saco 1. Lokal lönebildning utan centralt angivet utrymme (sifferlösa avtal) Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti Lönepott utan individgaranti Lönepott med individgaranti alt. stupstock om individgaranti Generell höjning och lönepott Generell höjning Källa: Medlingsinstitutet Avtalskonstruktionerna anger ramarna för lönebildningen. Konstruktioner med siffror anger hur mycket lönerna i genomsnitt ska öka på lokal nivå. Sifferlösa avtal ger inte några sådana riktlinjer utan löneutvecklingen bestäms helt på lokal nivå. I många avtal anges även hur parterna ska gå vidare om det inte nås någon överenskommelse på lokal nivå. Ett fortgående utvecklingsarbete mellan parterna om hur själva löneprocessen ska gå till sker ofta om de tecknat tillsvidareavtal som löper på utan givna avtalsperioder. 10 Oavsett avtalskonstruktion påverkas löner av utbuds- och efterfrågeförhållanden på arbetsmarknaden. Sådana faktorer kan slå igenom snabbt på lokal nivå, men de påverkar även parterna på branschnivå när de förhandlar om löneökningar. På en svag arbetsmarknad kan det vara svårt att få arbetsgivare att gå med på relativt höga löneökningar. Det gäller oavsett på vilken nivå lönerna förhandlas. Nästa avsnitt diskuterar avtal i relation till ekonomin som helhet. 3. Avtalen och ekonomin Vad påverkar löneutvecklingen? Analyser av lön tar sin teoretiska utgångspunkt i att lönen är en del av företagets kostnader. För arbetsgivare ökar kostnaderna för verksamheten när lönerna stiger, förutsatt att ökningarna inte är i paritet med 10 I Överenskommelse om fortsatt utveckling av RALS 2010-T mm mellan Arbetsgivarverket och Saco- S står det bland annat: De samtal som under det senaste året förts mellan parterna har i första hand tagit sikte på att utveckla RALS-T. I detta sammanhang har olika frågor diskuterats såsom vad som bör hända när det lönesättande samtalet inte leder till att man är överens Ur Förhandlingsprotokoll

13 produktivitetsförbättringar. Det betyder att det finns ett negativt samband mellan löner och sysselsättning. Höga löneökningar medför att arbetsgivare behöver balansera de ökade lönekostnaderna med minskad sysselsättning. Hur hårt lönerna slår igenom på verksamheten beror bland annat på hur personalintensiv verksamheten är. Personalintensiv verksamhet är relativt sett mer känslig för löneförändringar och då kan små löneökningar få relativt stora konsekvenser för sysselsättningen. Det betyder att den genomsnittliga löneutvecklingen i en hel bransch kan vara svår att bära för vissa företag i branschen. 11 Den totala löneutvecklingen påverkas av flera faktorer som nationalekonomer brukar dela in i tre grupper: efterfrågan på arbetskraft, utbudet av arbetskraft samt institutionerna på arbetsmarknaden. Efterfrågan på arbetskraft påverkas i sin tur av faktorer såsom tekniska förändringar, konkurrensförhållanden, handel med mera. Institutioner är ett samlingsbegrepp för parterna på arbetsmarknaden, löneförhandlingssystem och lagstiftning. Avtalskonstruktionen är därmed en faktor bland många som kan påverka löneutvecklingen. Efterfrågan uttrycker arbetsgivarnas behov av arbetskraft. Är efterfrågan låg är det svårt för arbetslösa att hitta jobb och för sysselsatta att hitta nya. Det inverkar på möjligheterna att få igenom löneförändringar. Vid en låg efterfrågan på arbetskraft finns det en kö av sökande. Arbetsgivare kan då hålla tillbaka löneutvecklingen för att de vet att personer inte kan byta jobb om de är missnöjda med lönen. Under sådana förhållanden är det svårt för en fackförening att få igenom stora löneökningar. Det finns också en risk att arbetsgivare friställer personal för att täcka kostnader för höjda löner. Utbudet av arbetskraft påverkar på samma sätt. Är utbudet begränsat och efterfrågan stor kan personer ställa relativt sett högre lönekrav än i den omvända situationen. I teorin kommer en situation med ett begränsat utbud i en bransch eller sektor locka över personer från närliggande yrkesområden och ge personer incitament att utbilda sig till det efterfrågade yrket/jobbet. Utbildningseffekten uppstår på några års sikt. Det är förstås svårare att byta från vissa yrken/jobb än andra. Därför går också anpassningen av löner och sysselsättning olika snabbt inom olika branscher. I teorin skulle ett företag kunna undvika sysselsättningsnedskärningar genom att lämpa över lönekostnaderna på kunder eller underleverantörer. Till exempel skulle ett stort företag i en region (där det kan ha monopolställning) kunna trycka på underleverantörer att höja sina priser med samma procentsats som löneökningarna. Men i genomsnitt är det troligen svårt för enskilda företag på en konkurrensutsatt marknad att kompensera höga löneökningar med höjda priser. Prishöjningar medför att företaget tappar marknadsandelar. På lokal nivå är parterna medvetna om den risken och kommer därför inte att ställa lönekrav som har negativ 11 Under och 70-talen då lönerna förhandlades centralt fanns det en acceptans kring synsättet att vissa företag var tvungna att lägga ned när lönerna ökade för kraftigt, samt att det kunde bli för dyrt för nystartade företag att anställa fler. Det ansågs bidra positivt till tekniska framsteg och utveckling av nya branscher. 13

14 inverkan på sysselsättningen. Konkurrensförhållanden har därmed en återhållande effekt på den lokala lönebildningen. Sifferlösa avtal innehåller inga siffror om löneförändringar, vilket betyder att yrkesområden som täcks av sådana avtal har en lönesättning som ligger nära den lönebildningsmodell som nationalekonomer betraktar som mest marknadsbestämd. Den typen av lönebildning antas i teorin ge liknande löner och sysselsättning som en central och koordinerad lönebildning (Calmfors och Driffill, 1989) 12. Med sifferlösa avtal kan lönesättningen också förväntas bli mer flexibel eftersom löneutvecklingen snabbare kan anpassas till förändringar i omvärlden. Löneutvecklingen kan förväntas bli svagare i en lågkonjunktur än i en högkonjunktur. Med den sifferlösa avtalskonstruktionen är det möjligt för arbetsgivare att koppla löneutveckling till individuell produktivitet eftersom inga riktgivande potter styr handlingsfriheten på lokal nivå. Sifferlösa avtal kan därmed leda till relativt större lönespridning än avtal med centralt förhandlade löneförändringar. Men även avtalskonstruktioner som anger ett löneutrymme ger möjligheter att koppla lön till produktiva insatser, eftersom det går att ge vissa lägre och andra mer inom ramen för utrymmet. Olika avtalskonstruktioner kan således ha liknande effekter på såväl löneutveckling som lönespridning. Ökad lönespridning eller inte med sifferlösa avtal? Det är inte självklart att arbetsgivare kopplar lön till produktiva insatser bara för att möjligheten finns. Lönespridning kan nämligen bidra till både ökade och minskade arbetsinsatser. Konkurrens om positioner på arbetsplatsen kan göra att medarbetarna jobbar extra hårt för att få en viss position och högre lön. De som inte befordras eller får den relativt höga löneökningen vid ett tillfälle fortsätter att anstränga sig på jobbet för att de vet att de kanske får en förändring vid nästa revidering av lönerna. Lönespridning och konkurrens om befordran bidrar därmed till ökade produktiva insatser. Konkurrensen kan även ha negativ inverkan på produktiviteten. Det kan gälla exempelvis på arbetsplatser där personer har liknande utbildningsbakgrund och relativt liknande arbetsuppgifter, eller på arbetsplatser där det krävs mycket samarbete för att utföra jobbet. På sådana arbetsplatser kan en stor lönespridning inverka negativt på arbetsinsatserna. Medarbetare som får relativt sett lägre lön/lägre påslag kan till exempel undvika att hjälpa andra, prata illa om kollegor eller på olika sätt motarbeta sina kollegor. Då kan det vara lönsamt att ge något för hög lön till dem som är mindre produktiva för att upprätthålla det goda samarbetet. 13 Sifferlösa avtal och märket Calmfors (2013) är en av få ekonomer som har funderat kring de sifferlösa avtalen och deras relation till en lönenormering, det vill säga märket. Han 12 Aidt och Tzannatos (2005) diskuterar fördelar och nackdelar med olika förhandlingssystem samt går igenom empiriska studier som har försökt mäta effekter av olika förhandlingssystem. Resultaten är inte entydiga, men tyder på små skillnader i makroekonomiska utfall. 13 Se Granqvist och Regnér (2006 och 2013) för en beskrivning av teorierna. 14

15 konstaterar att om samtliga avtal vore sifferlösa skulle normen troligen bli den gällande löneökningstakten i hela ekonomin. Det verkar vara den normen som gäller i länder som USA och Storbritannien där lönerna sätts i antingen lokala förhandlingar mellan arbetsgivare och fackförening eller i individuella löneförhandlingar. De sifferlösa avtalen existerar tillsammans med andra typer av avtal och det tror han inte har någon betydelse för själva normen, eftersom de sifferlösa avtalen bygger på att det finns en lönenorm att förhålla sig till. Han konstaterar också att om parterna kommer överens finns det inget som hindrar att de inom ramen för ett sifferlöst avtal kommer överens om högre löneökningar än för andra avtalskonstruktioner. Det skulle kunna medföra kompensationskrav från andra områden och då skulle avtalen kunna bidra till allmänt högre löneökningar i ekonomin 14. Det förutsätter dock att lokala arbetsgivare accepterar relativt höga löneökningar 15. En annan aspekt på sifferlösa avtal är att arbetsgivarens förhandlingsstyrka i teorin blir relativt stark. Det finns inget som formellt hindrar arbetsgivare från att besluta att lönerna ska ligga still. Eftersom det inte går att ta till lokala konfliktåtgärder har den lokala fackföreningen inga kraftfulla motmedel inom ramen för avtalet. Men de kan säga upp avtalet och påbörja förhandlingar om ett nytt. Arbetsgivare måste dock väga in att en relativt svag löneutveckling kan medföra hög personalomsättning, samt göra det svårt att rekrytera personal. Men det kan vara mindre problematisk för exempelvis lokala arbetsgivare som är i en monopolställning i en region. Arbetsgivaren vet att regionalt bundna personer som är missnöjda med anställningsvillkoren har svårt att hitta alternativa arbetsgivare. Det betyder att effekter av en avtalskonstruktion kan variera mellan branscher och regioner. 4. Analyser av avtal Avtalskonstruktionernas direkta och indirekta effekter Avtalskonstruktionen anger ramen för lönesättningen på arbetsplatsen och olika avtal kan ge olika förutsättningar. Ett siffersatt avtal utan lokalt förhandlingsutrymme anger det individuella lönepåslaget och har på så vis en tydlig direkt effekt på medarbetarens lön. Avtal som ger utrymme för lokala förhandlingar om fördelningen av utrymmet kan ge ett högre utfall än avtalet anger. Finns det inga individgarantier kan det vara svårt att förutse löneförändringen. Sifferlösa avtal kan resultera i både lägre och högre utfall än andra avtal beroende på förutsättningarna i verksamheten och relativ förhandlingsstyrka. Avtalen har således en direkt effekt på medarbetarnas löner oavsett om de är siffersatta eller inte. Avtalen kan också ge upphov till olika typer av indirekta effekter. De kan till exempel påverka löner och anställningsvillkor även för personer 14 Det är dock vanligt med löneökningar utöver avtal inom områden med branschvist bestämda löner. 15 Calmfors (2013) diskuterar också exportindustrins normerande roll. Han konstaterar att systemet fungerar men att det skulle fungera med andra normsättare givet att parterna har förtroende för Riksbankens inflationsmål. 15

16 som inte täcks av avtalen. De kan också påverka personer som är arbetslösa och på väg in på arbetsmarknaden. Relativt höga löner inom en avtalskonstruktion kan göra det svårt att få det första jobbet i branschen. Vissa avtal, men inga akademikeravtal, innehåller villkor om nivån på lägstalöner och ingångslöner (se Medlingsinstitutets genomgång av avtal med sådana villkor). På motsvarande sätt kan ett avtal utan siffror ge en mer flexibel lönesättning och möjligheter för arbetsgivare att anställa personer till något lägre lön tills de har lärt sig jobbet. Tidigare utvärderingar av avtal Det finns få utvärderingar av effekter av avtal i allmänhet 16 och av sifferlösa avtal i synnerhet. Arbetsgivarverket (2014) 17 är den enda studie vi känner till som har försökt granska löner för personer som täcks av sifferlösa avtal. De granskar personer som är anställda inom statlig sektor och utfallsmåtten är bland annat lönespridning och löneutveckling för perioden I studien konstateras bland annat att löneutvecklingen har varit densamma för gruppen som täcks av sifferlösa avtal som för alla anställda i statlig sektor. Jämförelsegruppen är alla anställda i statlig sektor och innehåller även personer som täcks av sifferlösa avtal, vilket gör att gruppen inte är en ren jämförelsegrupp. Därför kan resultaten inte tolkas som effekter av olika typer av avtal. Medlingsinstitutet (2015) är den enda studie vi känner till där löner inom den sifferlösa avtalskonstruktionen jämförs med löner inom områden med andra konstruktioner. De har inte data som kopplar personer till avtal. I stället utgår de ifrån olika yrkeskategorier som baserar sig på yrkesnomenklaturen SSYK. De utgår från lönestrukturstatistiken och har lagt till information om vilket avtal som täcker yrket 18. Enbart yrkeskoder (i SSYK) som omfattar minst 200 individer ingår i beräkningarna. För varje avtalskonstruktion beräknas löneutvecklingen för varje individ som inte bytt yrke eller sektor under perioden. Därefter beräknas den genomsnittliga löneutvecklingen för samtliga individer inom en yrkeskategori. Dessa beräkningar ligger till grund för jämförelsen av löneutvecklingen inom olika avtalskonstruktioner. Genom att jämföra löneutvecklingstal kan de bortse från att lönenivåerna kan skilja sig åt mellan olika yrken. Dessutom kan de särskilt granska utvecklingen för yrkesområden som byter avtalstyp under perioden. Nackdelen är att det kan finns individer i samma yrke som täcks av olika avtal. Det gör att delar av löneförändringen kan bero på en annan avtalskonstruktion än den som analyseras. Å andra sidan handlar det troligen om relativt få individer som har en liten inverkan på den beräknade löneutvecklingen inom yrket. 16 Forslund m.fl. (2012, 2014) granskar effekter av höjda lägstalöner inom vissa av LO:s avtalsområden. Eliasson och Nordström Skans (2014) använder samma data och utvärderar effekterna av låglönesatsningar för kvinnor i kommunal sektor i samband med 2007 års avtalsrörelse. I dessa studier är avtalsinformation matchad på yrkesnivå. 17 Avtalet följs upp vartannat år. Första uppföljningen genomfördes Det bygger på en bedömning av vilket avtal som gäller för yrkesgruppen. För varje enskild individ behöver kategoriseringen inte vara riktig. 16

17 Tabell 4.1 visar löneutvecklingen för grundlön i procent för olika avtalskonstruktioner inom privat sektor. Totalt är det 180 yrkeskoder som har kopplats till en avtalskonstruktion, vilket framgår av den sista kolumnen. En yrkeskod kan omfatta flera yrken. Kolumnen lägsta visar yrkeskoden med den lägsta löneutvecklingen inom avtalskonstruktionen och kolumnen högsta visar yrkeskoden med den högsta löneutvecklingen under perioden. Tabell 4.1 Löneutveckling för personer inom olika avtalskonstruktioner i privat sektor, % Genomsnitt Median Lägsta Högsta Antal yrkeskoder Konstruktion 1 15,0 14,2 10,4 23,6 38 Konstruktion 1 exkl. chefer 14,1 12,8 10,4 23,6 17 Konstruktion ,4 13,7 10,3 25,7 24 Konstruktion 4 13,7 13,4 8,5 19,2 23 Konstruktion ,9 123,0 4,3 30,4 72 Konstruktion 7 14,1 11,7 6,7 52,8 23 Källa: Medlingsinstitutet (2015, tabell 4.3) 1. Sifferlösa avtal, 2. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek, 3. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti, 4. Lönepott utan individgaranti, 5. Lönepott med individgaranti alt. stupstock om individgaranti, 6. Generell höjning och lönepott, 7. Generell höjning. Löneutvecklingen är beräknad på grundlön för s.k. identiska individer, dvs. som varit anställda under parvisa år 09/10, 10/11, 12/13 och inte bytt yrke eller sektor. Små skillnader i löneutveckling mellan avtalskonstruktioner Den genomsnittliga ökningstakten under perioden varierar mellan 15 procent för yrken inom konstruktion 1, den sifferlösa avtalskonstruktionen, och 12,9 procent för konstruktionerna 5 och 6 som är avtalskonstruktioner som innehåller kombinationer av potter, stupstockar, individgarantier och generell höjning av lönerna. Som mest skiljer det 2,1 procentenheter och som minst 0,6 procentenheter i löneutveckling mellan olika avtalskonstruktioner över denna femårsperiod. Det är relativt små skillnader, vilket kan tyda på att det är andra faktorer än avtalets konstruktion som har störst inverkan på löneutvecklingen. Den något högre löneutvecklingen inom avtalskonstruktion 1 utan chefer indikerar att chefslöneutveckling inom avtalskonstruktionen har varit högre än den genomsnittliga ökningen för dem som inte kategoriseras som chefer i statistiken. När cheferna tas bort har löneutvecklingen varit identisk under perioden för dem som täcks av sifferlösa avtal och för dem som täcks av branschvist bestämda avtal om löner. Det betyder att det inte finns någon skillnad mellan modellen med helt lokal och individuell lönesättning och modellen med helt centralt bestämda löner. 17

18 Stora skillnader i spridning av löneutveckling Däremot är det stora skillnader i spridningen av löneutvecklingen inom avtalskonstruktioner. Spridningen är minst inom avtalskonstruktion 4, med individgarantier och en lönepott vars fördelning förhandlas lokalt. Spridningen är relativt liten även inom konstruktion 1, den sifferlösa avtalskonstruktionen. Frånvaron av individgarantier verkar således inte leda till någon dramatisk spridning i lönerna, åtminstone inte när den mäts på yrkesnivå. Det kan vara en signal om att förutsättningarna i den lokala verksamheten har större betydelse för lönespridningen än själva avtalskonstruktionen. Spridningen av löneutvecklingen är störst inom avtalskonstruktionen 7 som inte har några lokala och individuella inslag. Den täcker enbart LOyrkesgrupper. I gruppen finns det yrken som har fått över 50-procentiga löneökningar under den studerade femårsperioden. Kraftiga löneökningar förklaras troligen av en stark efterfrågan på arbetsmarknaden. Inom samma avtalskonstruktion finns det också yrkesgrupper som inte fått mer än knappt 7 procent. Den lägsta genomsnittliga löneökningen finns i yrken inom avtalskonstruktionerna 5 och 6. Vi kan konstatera att för avtalskonstruktioner med relativt litet lokalt inflytande över lönerna finns de yrken med både lägst och högst löneutveckling. Det kan tolkas som att det är skillnader i efterfrågan på och utbudet av arbetskraft som styr löneutvecklingen snarare än avtalskonstruktionen. Skillnaden mellan mans- och kvinnodominerade yrken Tabell 4.2 visar löneutvecklingen uppdelad på yrken med olika fördelningar av kvinnor och män. Inom varje grupp är det något större skillnader i medellöneutveckling mellan avtalskonstruktioner än vad som indikeras i tabell 4.1. Den största skillnaden mellan avtalskonstruktioner finns bland mansdominerade yrken, 5,5 procentenheter. I kvinnodominerade yrken är skillnaden som störst 2,9 procentenheter. I könsbalanserade yrken är skillnaden mellan avtalskonstruktioner som mest 4,7 procentenheter. Inom de flesta avtalskonstruktionerna har löneutvecklingen varit störst inom könsbalanserade yrken och lägst inom kvinnodominerade yrken. Exempelvis skiljer det nästan fem procentenheter i löneutveckling mellan kvinnodominerade och könsbalanserade yrken i konstruktionerna 2+3. Skillnaden är stor även i avtalskonstruktion 7 mellan de olika yrkesgrupperna. Det är den mest centralt förhandlade löneutvecklingen och där de centrala parterna i teorin har störst möjlighet att påverka utvecklingen. Förväntningen borde vara att det är lättare att få till stånd relativlönejusteringar mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken än när lönerna sätts lokalt. Men siffrorna i tabell 4.2 ger inte stöd för den hypotesen. 18

19 Tabell 4.2 Löneutveckling för personer inom olika avtalskonstruktioner uppdelat på yrken med olika könsfördelning i privat sektor, % KVINNODOMINERADE Medelutveckling Median Lägsta Högsta Antal Konstruktion 1 13,3 12,8 10,4 18,2 13 Konstruktion 1 exkl. chefer 12,5 12,2 10,4 14,0 11 Konstruktion ,6 12,3 10,3 15,5 6 Konstruktion 4 10,9 10,5 8,5 13,5 6 Konstruktion ,8 13,5 11,3 18,3 12 Konstruktion 7 11,9 13,5 8,7 13,6 3 KÖNSBALANSERADE Konstruktion 1 16,1 15,6 12,2 21,8 7 Konstruktion 1 exkl. chefer 16,4 15,9 12,2 21,8 4 Konstruktion ,1 14,3 11,8 25,7 7 Konstruktion 4 16,0 14,5 14,4 19,2 3 Konstruktion ,7 11,7 9,8 15,2 8 Konstruktion 7 13,5 1 MANSDOMINERADE Konstruktion 1 15,7 14,9 11,9 23,6 18 Konstruktion 1 exkl. chefer 18,4 13,3 23,6 2 Konstruktion ,7 13,9 10,3 17,8 11 Konstruktion 4 14,4 13,5 11,9 18,1 14 Konstruktion ,9 12,2 4,3 30,4 52 Konstruktion 7 14,5 11,7 6,7 52,8 19 yrkeskoder Källa: Medlingsinstitutet (2015, Tabell 4.4). Kvinnodominerade yrken innebär att fler än 60 procent (beräknat som ett genomsnitt över hela perioden) av de anställda är kvinnor. I mansdominerade yrken är fler än 60 procent män. I könsneutrala yrken är procent kvinnor. Den kedjade löneutvecklingen är beräknad på grundlön för s.k. identiska individer, dvs. som varit anställda under parvisa år 09/10, 10/11, 12/13 och inte bytt yrke eller sektor. Siffrorna i tabell 4.2 visar att spridningen av löneutvecklingen är minst bland kvinnodominerade yrken. För många avtalskonstruktioner är spridningen ungefär lika stor i könsbalanserade och mansdominerade yrken. Avtalskonstruktion 7 bland mansdominerade yrken avviker kraftigt uppåt. Där återfinns de yrken som har haft den snabbaste löneutvecklingen under perioden Kvinnodominerade yrken med samma avtalskonstruktion har avsevärt mindre spridning. Yrkeskategorierna är dock färre för den kvinnodominerade gruppen, bara tre stycken. Även om parterna på central nivå bestämmer löneutvecklingen är det således inte självklart att det leder till relativt bättre löner i kvinnodominerade yrken. Medlingsinstitutet gör liknande beräkningar för kommuner och landsting 19 och de konstaterar att i likhet med privat sektor är det små skillnader mellan avtalskonstruktionerna. Det är större skillnader inom 19 Se Medlingsinstitutet (2015) tabell 4.5 och tabell

20 varje konstruktion än mellan. Det gäller för både kvinnodominerade och mansdominerade grupper. Även inom staten är variationen i löneutfall större inom en avtalskonstruktion än mellan konstruktioner, för både kvinno- och mansdominerade grupper. 20 Sammantaget indikerar Medlingsinstitutets beräkningar att löneutvecklingen skiljer sig åt mellan vissa avtalskonstruktioner, men att skillnaden är större mellan yrkesgrupper inom en och samma avtalskonstruktion. De konstaterar att faktumet att skillnaderna i löneutveckling kan vara så stora inom de olika avtalskonstruktionerna pekar på att skillnaderna uppstår på lokal nivå. Efterfrågan på och utbudet av arbetskraft verkar således ha större betydelse för löneutvecklingen än själva avtalskonstruktionen. Men det är relativt stora skillnader i löneutveckling mellan kvinno- och mansdominerade yrken. Det gäller såväl när parterna på central nivå bestämmer lönerna som när lönerna sätts på lokal nivå. 5. Avtalskonstruktioner och individdata över akademiker Data som används i denna studie bygger på Sacoförbundens löneenkäter 2013 och Enkäterna sändes till 17 av Sacos 22 medlemsförbund (23 från och med 2016). 21 För fyra av medlemsförbunden finns det information om vilket avtal som varje medlem täcks av. Avtalsinformationen kommer från medlemsförbundens arbetsgivarregister. Alla förbund har inte den informationen kopplad till löneenkäterna. Därför ingår endast Civilekonomerna, Sveriges Ingenjörer, Naturvetarna och Jusek i analyserna i denna rapport. Trots detta ger det ett stort analysurval, personer år 2013 och personer år Vi har själva kategoriserat de ca 270 avtalen i sex grupper. Vi följer den uppdelning av avtal som Medlingsinstitutet har etablerat för de tre första grupperna. De övriga tre grupperna består av individer där avtal saknas, är okända eller är för oss oklara. Grupperna är 1) Avtal utan centralt satt utrymme, sifferlösa avtal; 2) Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek; 3) Lönepott utan individgaranti; 4) Oorganiserad arbetsgivare; 5) Avtalen okända; 6) Avtalet känt, men kategorin är oklar. I analyserna som följer kommer vi dock inte diskutera resultaten för grupperna 5 och 6. I urvalet är det en övervikt av anställda i privat sektor, 69 procent, medan 20 procent är statligt anställda och Se Medlingsinstitutet (2015) tabell 4.7 och tabell Ett syfte med enkäterna är att samla in lönedata från anställda inom privat sektor. Arbetsgivarnas lönestatistik är tillgänglig för medlemmar inom offentlig sektor. Ett annat syfte är att samla in information som inte finns i andra statistikkällor. Enkäterna skickades ut till knappt 70 procent av de yrkesverksamma medlemmarna. I privat sektor gick enkäterna ut till 97 procent av de yrkesverksamma medlemmarna. Svarsfrekvensen var omkring 60 procent, men varierade mellan förbund. 20