Gustav Hellberg. installationskonstnär

Transkript

1 Gustav Hellberg installationskonstnär Grunden till mitt konstnärliga arbete är det offentliga fältet, där jag söker ett samspel mellan människor, konstverk och offentligt utrymme. Intervention som jag eftersträvar är en lek med minnen som stammar ur en bestämd plats. I genomförandet av ett projekt letar jag noggrant efter en plats där jag kan placera ett visuellt och poetiskt argument som kan dra människors intresse till en tillsynes oansenlig situation: det urbana vardagslivets bakgrund. En fundamental funktion i mitt arbete med att placera arbeten i offentlig miljö är att ändra en detalj i vårt vardagliga liv och därigenom locka tankar till andra banor. Parallellt med dessa projekt arbetar jag med objekt i mindre skala. Problematiken är den samma och ofta fungerar objekten som samtalspartners med de större arbetena. Projekten som genomförs i offentliga utrymmen spänner ofta över längre tidsperioder och i objekten ser jag en möjlighet att snabbare bearbeta mitt arbetsfält. Mitt konstnärliga arbete sker främst i det offentliga rummet. Det är en process där jag är van att presentera och diskutera ett konstverks genomförande på platser där konst inte är påtänkt. Det handlar om ett pedagogiskt arbete men främst om att föra en dialog. Ett bra konstverk blir bara realiserat när alla deltagare är delaktiga och förstår vad som skall genomföras.

2 Karin Auran Frankenstein konsthantverkare/konstnär I min praktik undersöker jag genom hantverk och teori och arbetar tematiskt i skiftande kombinationer av material som lera, keramik, textil, trä, ljud, performativa scenarion och rörlig bild. Arbetena tenderar att beröra medvetandets skiftande former, det kroppsliga köttsliga, det ogripbara andliga och mänskliga beteenden. Jag relaterar till det samhälle jag verkar i, frågor kring klass, vårt samhälles organisering samt miljötänkande. Naturen fascinerar mig och jag hämtar ofta metod och inspiration ur att vara i den och laborera med dess material.

3 Karina Sarkissova koreograf Foto: Nellie de Boer Jag arbetar med koreografi, scenkonst, kropp och performance som medium. Till exempel vad händer i maktrelationen när en person i rörelse möter en stillasittande publik? Hur är rum, scenrum och stadslandskap uppbyggda? Vad händer när olika saker placeras i relation till varandra? För att utforska politiken och relationerna behövs en förståelse för kontexten och platsen som konsten äger rum inom. För mig är olika kontexter olika formler med potential att kunna omstrukturera dess givna strukturer. Kroppen och dess potential är ett viktigt verktyg, som vi upplever och lär känna vår omgivning med. Kroppen kan vara ett maskineri eller en form för uttryck. Människor kan tala, men kroppen kan manifestera en persons egen skaper, historia och erfarenheter. Dans har lärt mig att kommunicera med kroppen och uppmuntra andra att lära känna sig själva med hjälp av sina kroppar. Det skapar ofta en ärligare kommunikation. De senaste åren har min konst förflyttats sig till stadslandskap och organisering av kropp och energi i publika utrymmen. Det började med mitt längsta projekt hittills, Alfaponny Express, en cykelbudsfirma för konstnärer att arbeta med kroppen i stadslandskapet mellan andra konstprojekt. Det var en episk resa där jag lärde mig mycket om organisering, entreprenörskap och navigering i Stockholm. Jag skulle vilja se mänskligare städer, som är mer tillgängliga för människor att mötas i, och röra sig genom.

4 Matilda Ruta bildberättare Jag arbetar med bildberättande. Ibland i bokform, ibland i friare konstprojekt. Researchfasen är en viktig del av min process, där jag bland annat intervjuar barn eller genomför workshoppar. Men jag är i huvudsak tecknare. När jag gör mina berättelser glömmer jag all information jag har samlat och börjar från noll. Intrycken får hänga kvar i bakhuvudet och läcka ut i text och bild. Jag försöker lita på det oväntade. Det finns en trygghet där. Allt kan vara precis hur som helst, och tvärt om. För att kunna berätta tillsammans med barn behöver jag se igenom maktrelationen barn/ vuxen. Barn är lika olika varandra som vuxna är. Jag arbetar inte pedagogiskt, jag samarbetar med barnen. Vi lär oss av varandra. Barn får sällan auktoritet att beskriva världen. Om de får det, får de rita sin familj, ett jordklot, en fredsduva eller ett träd. Jag vill inte ha ett barnperspektiv utifrån en vuxen föreställning om vad barn är. En föreställ ning som även barn själva får lära sig att återskapa. När jag intervjuar barn svarar de ofta det som ett barn bör svara. Men det finns en helt annan tankevärld bakom det förväntade. Jag är intresserad av den världen. Det är i tecknandet och målandet jag landar och förstår vad jag tänker. Jag använder bläck och akvarell och gör bilder i delar, som jag sedan lägger ihop i collage. Ibland tecknar jag i blyerts, ibland gör jag film, ibland skär jag ut bilder i papper. Gemensamt för alla projekt är en hantverksmässig inställning till bildskapandet. Jag tilltalas av det skeva och slumpartade, men också av uthållighet och detaljrikedom. Jag vill, så långt det går, vända på hierarkin mellan text och bild. I min värld leder bilden berättelsen. Orden är komplement och illustrerar bilderna. Jag tror på att arbeta långsamt och göra om samma bild många gånger. Jag skissar sällan.

5 Sebastian Dahlqvist relationell konst Jag drivs ofta av frågor om plats tillgång till, distribution av, identiteten i, värderingen av och relationen till plats. Med utgångspunkt i frågor om makt, ekonomi, minne och historia formulerar jag andra berättelser och rum. Verkens bildrum är inte sällan det offentliga rummet i vilket jag ofta tillsammans med andra åstadkommer förskjutningar av förväntningar och föreställningar om rummets begränsningar och användningsområden. Med en blick fäst vid det personliga försöker jag närma mig större existentiella och samhälleliga frågor. Samtalet och samarbetet utgör ofta centrala delar av denna praktik och tillskrivs en stark, nästan utopisk förändringspotential. Jag är utbildad konstvetare och projektledare vid Lunds universitet. Jag är initiativtagare till och grundare av mellanrum en plattform och ett verktyg för (om)fördelning av plats. Sedan vintern 2014 driver jag mellanrum tillsammans med Veronika Hoffmann.

6 Åsa Stjerna ljudkonstnär I mitt konstnärskap använder jag ljud och lyssnande som konstnärliga medier i utforskandet av det offentliga rummet. Genom mina platsspecifika ljudinstallationer undersöker jag platsers ofta underliggande historiska, sociala och politiska strukturer, och gör dessa förnimbara genom konsten. För närvarande arbetar jag med flera konstnärliga projekt i det offentliga rummet; både permanenta och tillfälliga. Jag har deltagit i ett flertal utställningar i Sverige och internationellt, senast GuteLjaudKarte, Gotland, (2015); Brunnen; ett permanent ljudkonstverk för Svenska institutet i Paris på uppdrag av Statens konstråd (2014); Transmediale Media Festival, Berlin (2013); Nordiska Musikdagar, Stockholm (2012); Ultima Musikfestival, Oslo (2013); och Akademie der Künste, Berlin (2009).

7 Marie Kraft processledare Under residensets tre veckor kommer processledaren Marie Kraft att vara med och stötta den kreativa processen. Hon ska hjälpa gruppen av konstnärer att arbeta tillsammans och bistå med utifrånperspektiv. Marie Kraft har sedan början av 1990-talet varit bosatt i Frankrike och i Italien. Med en grundutbildning i arkitektur och scenkonst, har hon arbetat flera år med internationellt kulturutbyte framför allt för Svenska institutet. Sedan 2001 är hon konstnärlig ledare för HABITER, ett Europeiskt nätverk för projekt och forskning inom arkitektur, konst och stadsplanering. Hon är doktorand i Urbana studier på forskarskolan Ecole des hautes études en sciences sociales i Paris. Med utgångspunkt i en fallstudie av kvarteret La Sanità i Neapel behandlar hennes doktorandforskning frågor om hur konst och konstnärer kan vara en del av stadsförnyelseprocesser och leda till samverkan i planering och utveckling av staden.