Det är här på sin plats lämpligt att säga att om du inte använder DISGEN's ortsträd så är det time att börja! Svårt? Nejdå!

Transkript

1 Strukturerade orter; Egna nivåer. I de flesta sammanhang när man talar om personliga händelser, det kan handla om allt från födsel - studier - flyttningar - arbete mm, så nämner vi en ort eller adress för händelsen. Under en period i livet är orten vanligen densamma för föräldrar och syskon. För en del av oss handlar det dessutom om samma ort i flera generationer. Det centrala i ortsbeteckningarna före 1990 är Svenska kyrkans församlingar (socknar) samt i några fall andra trosbekännelser eller trosinriktningar. Det finns några fler undantag som vi kommer till senare. Vissa av dessa socknar härstammar från de allra första tidsåldrarna då kristendomen kom till Sverige (tom före det som blev Sverige...). Runt om i landet finns fortfarande en hel del kyrkobyggnader från 10- och talen. Kanske finns det enstaka ännu tidigare? De flesta av socknarna saknar i släktforskningssammanhang ordentlig dokumentation före ca Det vi kallar kyrkböcker är i funktion i hela landet omkring Självklart går det att finna ännu tidigare dokument. Det är det våra historiker bygger sin forskning på. För de flesta av oss är dock dessa gamla dokument tämligen svårlästa. Socknarna är under alla förhållanden det centrala ortsbegreppet under åtskilliga sekler. Det förekommer även begrepp som Härad, men det ska vi inte titta på här. Många av de socknar vi arbetar med under den period kyrkböckerna finns har förändrats på olika sätt. De har fått nya gränser, de delas, de slås samman, de går upp i en annan socken mm Det vi arbetar med i DISGEN är den indelning med länstillhörighet och benämning som gällde I samband med att Svenska Kyrkan skildes från folkbokföringen (och i viss mån staten) 1991 ändrades beteckningarna något så att många av de socknar som förut ingick i ett pastorat nu slogs samman till en större församling. Oftast fick församlingen då namnet som pastoratet tidigare hade. På flera håll i landet, framför allt på större orter, blev det svårhanterligt med de växande församlingarna, samtidigt som behovet av en gemensam kyrkobyggand minskade. Man skapade då Kbfd, dvs kyrkobokföringsdistrikt. Utan att bilda en församling fick man en hanterlig mängd människor i bokföringen. Gamlestadens kbfd är ett exempel på detta. Delar av församlingarna Nylöse, Härlanda och St Pauli (runt nuvarande Olskroken - Redberget - Bagargården och Gamlestan) blev ett Kbfd. Det är här på sin plats lämpligt att säga att om du inte använder DISGEN's ortsträd så är det time att börja! Svårt? Nejdå! För att använda det strukturerade ortsregistret använder man "lampknappen" till höger om fältet för ortsnamn. Då kan man komma åt alla standardorter och när rätt ort är funnen och markerad tänds ortslampan.

2 Eftersom DISGEN s orter bara täcker Sverige, och ned till församlingsnivå, finns möjlighet för varje forskare att själv utöka och detaljera trädet. Här intill ser du hur jag byggt upp fler länder och nivåer därunder. Jag har i möjligaste mån valt att använda svenska uttryck. Innan du börjar lägga in nya nivåer/orter måste du fundera lite på hur du vill ha ditt resultat. Viktigt är att ortsträdet INTE sorteras; du måste själv bestämma i vilken ordning orterna skall listas. Så här tänkte jag: Internationellt: Förbundsstater, tex USA och fd Sovjet hanteras som en STAT som består av flera länder. Dvs Californien, Sibirien mfl hanteras som LÄNDER. På nivån under»land» har jag för USA lagt in städer. Detta eftersom jag inte, just nu, har nytta av fler undernivåer. Annars så finns även i USA administrativa nivåer som motsvarar våra län och kommuner. Däremot saknas begreppet församling/socken.

3 Eftersom de flesta av oss fortfarande tänker i begreppet "Länder" inom Europa har jag inte lagt in Europa som särskild nivå i trädet. Samma gäller övriga världsdelar. Undantagen är de "länder" som är förbundsstater (INTE Tyskland...); USA, Sovjetunionen, Storbritannien, Kina, Indien och Australien. I Sverige: Ortsträdet är klart ner till församlingsnivå och det räcker väldigt långt. Men de flesta av oss hamnar förr eller senare i den situationen att vi har många personer födda inom samma församling men på olika gårdar eller adresser. Nu är det extra viktigt att du tänker igenom hur du vill lägga upp det hela. Kom ihåg att vi pratar om nivån/ nivåerna under församling. Det är praktiskt att behandla stad- och landsbygdsförsamlingar lite olika. Det förekommer förändringar i båda, men de förekommer oftare och är vanligen mer genomgripande i stadsförsamlingar. Genom att lägga in alla förändringarna, samt använda dem kronologiskt, går det kanske någon dag att i DISGEN se hur förändringar av orter för en person som aldrig flyttat kan se ut. Men det är idag utopi. En stadsförsamling består oftast av en eller flera stadsdelar. Ibland delas stadsdelarna av församlingar. Genom tiderna flyttas församlingsgränserna i staden oftare än vad som sker i landsbygdens församlingar. För tex Borås försvinner en församling (Torpa) när två bildas (Gustavi och Caroli). Delar av Brämhults församling tillsammans med Torpa bildar de två nya. Vissa stadsförsamlingar i våra större städer har ingen geografisk utbredning alls utan de personer som finns i församlingarna (i Göteborg tex Kristine och Gustavi) bor lite överallt i centrala delarna av staden. Runt 1880 gjordes församlingarna i Göteborg, med några undantag, om till territoriella församlingar. Ännu i dag finns det ett antal stadsförsamlingar som saknar geografiska gränser. Dit hör de flesta nationsförsamlingar (Tyska- Norska-, Finska- mfl) samt en del församlingar med annan mer eller mindre annorlunda trosinriktning (Judiska-, Katolska-, Reformerta- mfl). I denna "röran" har jag behandlat staden utifrån dess politiska inriktning. Det blir inte riktigt solklart men det underlättar systematiken. Efter Svenska kyrkans statusändring från Statskyrka till att vara en av flera trosinriktningar försvann i huvudsak församlingsbegreppet ur folkbokföringen. Det gör att vi

4 måste bestämma oss för hur vi vill göra i fortsättningen (för dem som föds och dör efter ca 2000). Men det blir (oftast) en senare fråga. För de flesta landsbygdsförsamlingar kom den stora förändringen ganska sent, Det var när Skattemyndigheten tog över ansvaret för folkbokföringen. Det förekommer självklart en hel del förändringar genom åren. Ett exempel kan vara nuvarande Filipstads kommun. Ursprungsförsamlingen är Färnebo, som väldigt tidigt, troligen första gången redan på 1500-talet fick bli landsförsamling till Filipstad. Allteftersom Bergsbruket tog fart och allt fler människor flyttade in delades Färnebo ytterligare. Det blev tex församlingar i Nordmark, Kroppa och Gåsborn. Kroppa församling bildades i mitten av 1600-talet genom en sammanslagning av delar av Färnebo, Karlskoga och Varnums församlingar. Eftersom Kroppa snabbt blev otympligt stort bröts, nästan omgående, en del av församlingen ur och blev Lungsunds församling (i nuvarande Storfors kommun). Kroppa Kbfd är en del av Kroppa församling, som bildades då befolkningen blev ohanterligt stor i Kroppa. I mitten av 1770-talet bröts Rämen ur Gåsborns församling. Idag utgör Filipstads kommuns församlingar ett pastorat... Allt går i cirklar Förändringar över tiden i församlingarna innebär att, utifrån vårt exempel, en person kan vara född i Gåsborn och död i Rämen utan att någon gång i livet ha flyttat. Mer om detta när vi pratar kartor. Som du ser i exemplet ovan så finns det ett antal "+" framför några församlingar. Detta betyder att det finns ytterligare detaljnivåer i ortsträdet. Dessa undernivåer bygger du själv! Hur det går till kommer vi till snart. Lite mer om trädstrukturen först. Vi fortsätter nu till de nivåer jag själv byggt och hur det KAN se ut. Jag har för översiktens skull valt Nordmarks socken, där jag inte gjort så många underorter.

5 Indelningen här är gjord innan jag fått grepp om idén med nivåer så det ser lite rörigt ut. Som framgår av de lodräta tunna linjerna utgör nivån "Nordmark" nivå 4 i trädet. På nivå 5 har jag här mixat friskt mellan Samhällen/Byar, Bruksorter/Industrier, gårdar och enskilda hus/tomter. Eftersom du har tämligen god koll på hur dina församlingar ser ut så tänker du igenom lite bättre än vad jag gjort för Nordmarks del. Du väljet tex att på nivå 5 lägga bara byar och Industrier/Bruksorter, dvs det vi kan kalla för samlad bebyggelse. För Nordmark skulle detta ha inneburit 6 orter på nivå 5 i mitt exempel. Därefter borde jag ha kontrollerat med kartan var Gården Stjälpet låg/ligger och lagt den som nivå 6 under rätt "femma". Det hade blivit både snyggare och mer lätthanterligt. I Horla socken blev det så här: Södra delen av socknen heter Kärtared. Där finns både gårdar, torp och en fattigstuga. Eftersom Fattighuset är en bygemensam angelägenhet så la jag den under byn, inte under den gård den egentligen hör till. Däremot tillhör huvuddelen av Hulåsen Mellomgården, så det fick bli ett torp under den gården. På detta vis kan du bygga en både översiktlig och tydlig struktur i ditt ortsträd. Den strukturen finner du enklast på en karta, där redan de flesta orterna finns. Kombinerar du informationen från kartor med den information du får från, i första hand, Husförhörslängderna, så får du som bieffekt en klar bild hur byn förändrats över tiden. Den familj som alltid bebott en gård har faktiskt oftast fått flytta på sig och ta med både hus och bohag. Jag syftar då på de landsskfiten som gjorts i nästan hela södra Sverige. Nu till hur det går till! Allt jag visar här nedan är fiktivt! Jag har INTE kollat med verkligheten för Bosarps församling! Jag använder den bara här och nu som exempel!

6 Så har ser orginalträdet för Eslövs kommun ut. Där finns 22 socknar och två Kbdf. I Bosarps socken skall vi lägga till tre byar, en större egendom, några gårdar, en fattigstuga och några torp. Kom ihåg! Jag har inte kollat med någon karta eller annan urkund, allt är fiktivt härifrån! I Bosarp finns tre byar, Hörarp, Grusinge och Bokhult. Där finns även ett säteri, Bosarp, som gett namn åt socknen, fyra gårdar, Stommen, Öster- Väster- och Mellangården, en fattigstuga, samt torpen Hulte, Ekdal och Sjön. Byarna och Säteriet får bli nivå 5, på nivå 6 lägger vi alla gårdarna och fattigstugan. Nivå 7 blir torpens nivå. Så här gör du: Börja med att klicka på huset i DISGENS verktygsrad ELLER klicka på Redigera - Orter i menyraden ELLER tryck Shift - Alt - O. Leta reda på Bosarp (eller den socknen du vill arbeta med). Markera socknen (så den är skuggad). Däreter klickar du på knappen "Ny nästa nivå". Bortsett från färgerna (som du själv redan fixat?) så ska du nu se ungefär detta: Socknen du vill jobba med Knappen "Ny nästa nivå" Faktarutan för din nya ort I faktarutan ska du fylla i ett obligatoriskt fält, välja ortstyp samt ge orten en mittpunkt. Det obligatoriska fältet ska innehålla det namn du vill ha på din nya ort. I rutan under ser du hur ortsnamnet kommer att se ut i de olika notiser där du kommer att använda orten (födde-, död-, yrke-, flyttat mm).

7 Ortstypsfältet är en sk Rullgardinsmeny, där du kan välja ett antal färdigdefinierade ortstyper. Du kan själv definiera ytterligare typer om du vill. Fyll bara i någon typ i den vita rutan och välj symbol för din ortstyp. Till sist ska du (bör du...) fylla i koordinaterna för din nya ort. Mer om koordinater när vi pratar karta. Fyller du INTE i koordinater så kommer din ort att placeras där sockenkyrkan ligger. Klicka på OK och du har fixat en egen, ny, ort. Kom ihåg att dina nya orter placeras EFTER den ort som är markerad när du skriver in dem på samma nivå. Väljer du en ny undernivå så kommer orten själklart placeras efter och bredvid din "moderort". I vårt exempel blev resultatet så här: Lycka till: