Kyrkslätts kommun Protokoll 5/2016 1

Transkript

1 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Vård- och omsorgsnämnden Tid kl. 18:00 Plats Kommunhuset mötesrum Ervasti Närvarande Määttä Jussi ordförande Gustafsson Stefan vice ordförande Frantsi-Lankia Marjut ledamot Herrala Vili ledamot Lassenius-Panula ledamot Ann-Charlotte Sjölund Tuula ledamot Övriga närvarande Beck Gun-Maj kst:s representant Ståhle Liisa vård- och omsorgsdirektör Hovinen Marjut överläkare Lindell Esa ekonomichef Avslägnade sig efter behandlingen av 66 Malmi-Suominen Tuula vik. socialservicechef Pekkarinen-Keto Sirkku chef för socialarbete Avslägnade sig efter behandlingen av 74 Remes-Lyly Taina ledande tandläkare Avlägsnade sig under behandlingen av 69 Wollsten Gun-Lis chef för vårdarbetet Avslägnade sig efter behandlingen av 62 Kopra Kari direktör för rusmedelsvård Avslägnade sig efter behandlingen av 63 Kupiainen Kati förvaltningschef, protokollförare Frånvarande Kovala Tero ledamot Myllynen-Naumanen Sari ledamot Salmela Ville ledamot Sjöholm Ulrika ledamot Suominen Tero Tapani ledamot Underskrifter Jussi Määttä ordförande Kati Kupiainen protokollförare Justering Protokollet är justerat och godkänt dat

2 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Marjut Frantsi-Lankia protokolljusterare Vili Herala protokolljusterare Offentlig framläggning på kommunhusets servicekontor, Ervastvägen 2, 1.vån. Kati Kupiainen protokollförare

3 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Ärenden Rubrik Sid 60 Mötets laglighet och beslutförhet 4 61 Val av protokolljusterare 5 62 Vård- och omsorgsväsendets delårsöversikt I / Genomförande av strukturella ändringar inom missbrukarvården fr.o.m Situationsöversikt beträffande aktivering av personer som länge varit utan 12 arbete 65 Konkurrensutsättning av terapitjänster fr.o.m Försök med Megamodellen inom munhälsovården Rapport om patientombudsmannens verksamhet år Villkorligt deltagande i projekt som berör stödjande av närståendevårdares ork 23 som närområdesverksamhet 69 Regionförvaltningsverkets begäran om förklaring: Riksomfattande övervakning 25 av tidsfrister inom barnskyddet 70 Överföring av befogenheter gällande vård- och omsorgsnämndens uppgifter 28 inom resultatområdet välfärdstjänster för de äldre 71 Vård- och omsorgsnämndens miniseminarium Vård- och omsorgsnämnden för kännedom år Övriga ärenden Behandling av tilläggslista Förklaring med anknytning till den riksomfattande övervakningen av tidsfrister 34 för utkomststöd 76 Ansökan till regionala försök inom arbetskrafts- och företagstjänster i 37 samarbete med kommunera i Västra Nyland 77 Tjänsteinnehavarbeslut för övervakning år

4 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Vård- och omsorgsnämnden Mötets laglighet och beslutförhet Vård- och omsorgsnämnden Mötets laglighet och beslutförhet konstateras genom namnupprop. Beredning: kanslisekreterare Tomi Koskela, tfn fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Förslag Ordförande: Mötet konstateras vara lagenligt och beslutfört. Beslut Vård- och omsorgsnämnden: Mötet konstaterades vara lagenligt och beslutfört. För kännedom Besvärsanvisning - Besvärsförbud (kommunallagen 91 )

5 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Vård- och omsorgsnämnden Val av protokolljusterare Vård- och omsorgsnämnden Man väljer två protokolljusterare och deras ersättare. Beredning: kanslisekreterare Tomi Koskela, tel fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Förslag Ordförande: I tur att granska är Kovala Tero och Suominen Tero, i reserv Frantsi-Lankia Marjut och Herrala Vili. Beslut Vård- och omsorgsnämnden: Till protokolljusterare valdes Marjut Frantsi-Lankia och Vili Herrala. För kännedom Besvärsanvisning - Besvärsförbud (kommunallagen 91 )

6 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsväsendets delårsöversikt I /2016 Vård- och omsorgsnämnden Enligt anvisningarna för intern tillsyn (Kst ) ska kommunstyrelsen två gånger i året tillställas en uppföljningsrapport (delårsöversikt) över ekonomin och verksamheten. Kommunstyrelsen bedömer på basis av uppföljningsrapporterna kommunens ekonomiska situation och beslutar vilka åtgärder som bör vidtas inom sektorerna och i verksamhetsenheterna för att målen i budgeten ska uppnås. Kommunstyrelsens beslut och uppföljningsrapporten delges kommunfullmäktige, och föreläggs fullmäktige för godkännande om den ekonomiska situationen föranleder det. Delårsöversikten omfattar utfallet av de bindande målen, prestationerna och anslagen i situationen Det sammanlagda verksamhetsbidraget för varje förtroendeorgans verksamheter i budgetens driftsekonomidel är bindande för fullmäktige. I år är den specialiserade sjukvårdens verksamhetsbidrag ett separat bindande. Prognosen för utfallet av budgeten år 2016 har gjorts på resultatenhets- och utgiftsslagsnivå, av vilka bildas sektorns totala prognos. Den egna prognosen jämförs också med den kalkylerade prognosen i ekonomiuppföljningssystemet. Beträffande den specialiserade sjukvården utnyttjas också utfallsuppgifter från HNS uppföljningssystem. Vård- och omsorgsväsendets bifogade delårsöversikt har uppgjorts enligt ekonomienhetens anvisningar. Ansvarspersonerna följer upp utfallet månatligen, gör prognoser om förverkligandet av verksamhetsutgifterna i slutet av året samt vidtar korrigerande åtgärder för att minimera budgetöverskridningar. Beredning: vård- och omsorgsdirektör Liisa Ståhle, tfn , ekonomichef Esa Lindell, tfn och ansvarspersonerna för resultatområdena fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Förslag Bilaga: - Vård- och omsorgsväsendets första delårsöversikt år 2016 Tilläggsmaterial: -HNS utfallsprognos 4/2015 Vård- och omsorgsdirektören: Vård- och omsorgsnämnden beslutar 1. för sin del godkänna den första delårsöversikten 2. diskutera på basis av den första delårsöversikten 3. sända delårsöversikten till kommunstyrelsen och vidare till kommunfullmäktige för godkännande

7 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Vård- och omsorgsnämnden att protokollet justeras för denna paragrafs del vid sammanträdet. Beslut Vård- och omsorgsnämnden: Vård- och omsorgsnämnden beslutade 1. för sin del godkänna den första delårsöversikten 2. diskutera på basis av den första delårsöversikten 3. sända delårsöversikten till kommunstyrelsen och vidare till kommunfullmäktige för godkännande 4. att protokollet justeras för denna paragrafs del vid sammanträdet. Bilaga till protokollet: VOND 1/ , Vård- och omsorgsväsendets första delårsöversikt år 2016, vård- och omsorgsnämndens beslut För kännedom Besvärsanvisning Kommunstyrelsen för fortsatt behandling Besvärsförbud (kommunallagen 91 )

8 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Vård- och omsorgsnämnden Genomförande av strukturella ändringar inom missbrukarvården fr.o.m Vård- och omsorgsnämnden Inom missbrukarvården är målsättningen att stärka den öppna verksamheten inom missbrukarvårdstjänsterna och på det sättet förbättra tillträdet till tjänsterna i ett tidigt skede. I Kyrkslätt finns behov av att förstärka särskilt missbrukarvårdstjänsterna med låg tröskel för unga och äldre. Det är möjligt genom att på nytt granska den nuvarande missbrukarvårdens struktur, särskilt verksamheten vid Nissniku rehabiliteringscenter. Genom att omorganisera resurserna kan man förstärka missbrukarvårdens polikliniska tjänster, varvid man möjliggör utvecklingen av nya tjänster som ska förankras praktiskt och service som ges hemma. Det här möjliggörs genom omvärdering av dygnruntverksamheten. De strategiska utgångspunkterna kommer från Kyrkslätts kommunstrategi och dess strategiska framgångsfaktorer, av vilka central är att utveckla tjänsterna på ett nytt sätt med nya lösningar med beaktande av kvalitets- och ekonomiaspekterna. En annan från kommunstrategin framtagen framgångsfaktor och huvudåtgärd gäller en välmående och kunnig personal. Man sköter om att resurserna inriktas rätt samt att arbetsförhållandena, arbetsredskapen och yrkeskunskapen är aktuell. De strategiska motiveringarna till ändringen kommer från kommunens mentalvårds- och missbrukarvårdsstrategi för åren Strategins centrala teman är: - Förstärkande av klientens position, där man bl.a. eftersträvar utveckling av den regionala jämställdheten (Veikkola/Masaby) - Främjande och förebyggande arbete där ett centralt mål är identifiering av problem som överskrider generationerna (ett praktiskt förankrat arbetsgrepp) samt - Produktion av tjänsterna som en fungerande helhet i vars målsättningar betonas effektivisering och utveckling av bas- och öppna tjänster samt beaktande av olika åldersgruppers behov. Inom missbrukarvården har man i verksamheten strävat efter att besvara åldersgruppernas specialbehov till vissa delar redan nu till exempel genom att uppgöra en ny anvisning för styrande av unga till stöd och vård inom missbrukar- och mentalvården. I åtgärdsförslagen i mentalvårds- och missbrukarvårdsstrategin betonas utökandet av praktiskt förankrade och konsulterande arbetsgrepp. Liknande åtgärdsförslag har lyfts centralt fram bl.a. i strategin för äldreservice för åren , där ett mål är att utöka det praktiskt förankrade arbetet och utveckla ett konsulterande arbetsgrepp samt service som ges i hemmet. I diskussionerna mellan tjänster för äldre och missbrukarvården har behovet av utveckling och pilotering av arbetsmodeller för avgiftning hemma och "missbrukarvård som hemvård" bekräftats. Med dessa åtgärder och en ny inriktning av resurser förbereder man sig på framtidens verksamhetsmodeller i den nya välfärdscentralen. Kommunens egen enhet för missbrukarrehabilitering dygnet runt, dvs. Nissniku rehabiliteringscenters utrymmen har inte i något skede helt och hållet varit stöd för missbrukarvårdens karaktär och motsvarar inte kvalitetskriterierna som social- och hälsovårdsministeriet ställt för missbrukarvården. De labyrintiska utrymmena gör övervakningen till en

9 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Vård- och omsorgsnämnden utmaning för de anställda av vilka ofta ändå bara en är i arbetstur. De nuvarande verksamhetsutrymmena är i praktiken inte lämpliga för avvänjningsvård. Verksamhetsutrymmena kan inte i tillräcklig omfattning trygga klientens integritetsskydd och förverkligandet av rättsskyddet. För avvänjningsvård och kontroll av berusad person finns inga ändamålsenliga utrymmen, varvid det uppstår riskfaktorer i fråga om klient-/patientsäkerheten. Nissniku rehabiliteringscenters verksamhet och klientel har ändrat radikalt under 2-3 år. Klientelets förändring från traditionella alkoholister allt tydligare till blandmissbrukare av droger och mediciner och klienter i allt sämre skick, har fört med sig nya riskfaktorer och otrygghet såväl för de anställda som för klienterna. Den största svagheten i verksamheten är avsaknaden av en stängd avvänjningsavdelning och det är inte möjligt att bygga en sådan i de nuvarande utrymmena. Nissniku rehabiliteringscenters användningsgrad 2015 var ca 65 % och 2014 ca 68 %. De här talen berättar också delvis om förändringen i klientelet i en mer utmanande riktning. Ju fler i avvänjningsvård desto mer betonas betydelsen av utrymmen och strukturer. I Nissnikus utrymmen kan man med det här klientsegmentet nå en användningsgrad på max %. Nissniku rehabiliteringscenter har årligen ca olika klienter. År 2015 hade man 64 olika klienter av vilka drygt hälften avvänjdes från droger. På grund av ovan beskrivna skäl har man kommit fram till att föreslå att verksamheten läggs ner vid Nissniku rehabiliteringscenter. På det sättet skulle man få tilläggsresurser till de öppna tjänsterna och ett avsevärt större antal kommuninvånare med missbruksproblem skulle omfattas av de öppna tjänsterna. Med dessa åtgärder skulle man under kommande år uppnå även kostnadsbesparingar. I fråga om löner skulle man spara löner för vikarier och åtminstone en del av de separata ersättningarna skulle utebli, varvid besparingarna skulle uppgå till ca Dessutom skulle hyreskostnader och kostnaderna för klienternas matförsörjning utebli. Detta skulle ge en besparing på ca Å andra sidan, om Nissniku rehabiliteringscenter stängs, skulle man i motsvarande utsträckning inom missbrukarvården vara tvungen att i någon mån köpa mer avvänjningsvård som köpta tjänster och eventuellt utöka köpen inom anstaltsrehabilitering. En beräkning av tilläggskostnaderna för köpta tjänster är ca euro/år. Överföringen av de anställda vid Nissniku rehabiliteringscenter till polikliniskt öppet arbete i anslutning till A-kliniken stöder utvecklingsarbetet som inleddes i missbrukarvårdens resultatenhet i slutet av förra året. Ett av arbetets centrala teman var att förstärka de öppna tjänsterna och planera nya verksamhetsmodeller. Nya verksamhetsformer skulle vara bl.a. praktiskt förankrat arbete (Masaby och Veikkola områden), utökande av gruppverksamhet och förstärkande av arbetsgruppen vid A-kliniken, avgiftning hemma, rehabilitering hemma och utökande av konsultationer samt mer aktivt deltagande i genomförandet av psykosocial rehabilitering inom substitutionsvården i samarbete med mottagningsverksamheten inom hälsotjänsterna. Det är möjligt att genomföra ändringen redan under år Ändringen innebär en ändring av arbetsuppgifterna för sju anställda vid Nissniku. För de anställda ordnas i enlighet med personalförvaltningens anvisningar ett gemensamt samarbetsförfarande samt personliga möten där man avtalar om

10 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Vård- och omsorgsnämnden ändringar i uppgifterna. Man planerar ordna hörandet för de anställda under juni månad. Vård- och omsorgsväsendets samarbetsgrupp har behandlat ärendet Beredning: socialservicechef Tuula Malmi-Suominen, tfn och chef för missbrukarvården Kari Kopra fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Förslag Vård- och omsorgsdirektören: Vård- och omsorgsnämnden beslutar 1 godkänna genomförandet av de strukturella ändringarna inom missbrukarvården fr.o.m i enlighet med beskrivningsdelen 2 stänga Nissniku rehabiliteringscenter fr.o.m ordna avvänjningsvården och anstaltsrehabiliteringen inom missbrukavården som köpt tjänst fr.o.m Beslut Vård- och omsorgsnämnden: Vård- och omsorgsnämnden beslutade 1 godkänna genomförandet av de strukturella ändringarna inom missbrukarvården fr.o.m i enlighet med beskrivningsdelen 2 stänga Nissniku rehabiliteringscenter fr.o.m ordna avvänjningsvården och anstaltsrehabiliteringen inom missbrukavården som köpt tjänst fr.o.m Man höll en paus i sammanträdet efter behandlingen av det här ärendet kl Chef för missbrukarvården Kari Kopra lämnade sammanträdet efter behandlingen av det här ärendet.

11 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Vård- och omsorgsnämnden För kännedom Besvärsanvisning Kyrkslätts kommuns personalenhet Hilkka Luume Kari Kopra Rättelseyrkande

12 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Vård- och omsorgsnämnden Situationsöversikt beträffande aktivering av personer som länge varit utan arbete Vård- och omsorgsnämnden Man har kommit överens om att vård- och omsorgsnämnden månatligen informerar om aktivering av personer som länge varit utan arbete. Beredning: vik. socialservicechef Tuula Malmi-Suominen, tfn fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Tilläggsmaterial: Tilannekatsaus 5/ Pitkään työtä vailla olevien aktivointi esitellään kokouksessa. Förslag Vård- och omsorgsdirektören: Vård- och omsorgsnämnden beslutar anteckna situationsöversikten för kännedom. Beslut Vård- och omsorgsnämnden: Vård- och omsorgsnämnden beslutade anteckna situationsöversikten för kännedom. För kännedom Besvärsanvisning - Besvärsförbud (kommunallagen 91 )

13 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Vård- och omsorgsnämnden Konkurrensutsättning av terapitjänster fr.o.m Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsväsendet har konkurrensutsatt tjänsterna tal-, ergo-, fysiooch lymfaterapi inom medicinsk rehabilitering år 2012 och avtalsperioden löper ut Man får ge anbud på en eller flera terapier, dvs. tjänstehelheter. Konkurrensutsättningen genomförs med ett ramavtal och avtal görs med alla anbudsgivare som uppfyller minimikraven så att man säkerställer tillgången på tjänster med begränsat utbud. Bildningsväsendet kan vid behov skaffa kompletterande talterapitjänster med denna konkurrensutsättning. Avtalen ingås för en tvåårsperiod. I avtalen beaktas ändringen av beställarinstansen med anledning av vårdreformen och möjligheten att förlänga avtalsperioden till att gälla tillsvidare vid behov. Kvalitetskraven såsom utbildning är minimikrav. I de serviceprodukter där klienten får tjänsten i serviceproducentens utrymmen, beaktas terapitjänsternas tillgänglighet, dvs. läge i förhållande till något av kommunens tre delcentra, i bedömningen av den totalekonomiska förmånligheten. Vid dessa serviceprodukter är vikten för priset 70 % och tillgängligheten 30 %. Tjänstens effektivitet och specialkunnande tas i beaktande i anbudsbegäran också så att terapins lämplighet för den enskilda kundens behov kan utgöra urvalsgrund för terapiperioden vid sidan av resultatet för konkurrensutsättningen. Upphandlingens värde på årsnivå uppgår till ca euro. Beredning: Ansvarig fysioterapeut Katja Kuula, tfn , förvaltningschef Kati Kupiainen, tfn och ekonomichef Esa Lindell, tfn fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Tilläggsmaterial till föredragningslistan: - Tarjouspyyntöasiakirjat Förslag Vård- och omsorgsdirektören: Vård- och omsorgsnämnden beslutar att terapitjänsterna inom den medicinska rehabiliteringen och veteranrehabiliteringen konkurrensutsätts fr.o.m på basis av de bifogade anbudshandlingarna. Beslut Vård- och omsorgsnämnden: Vård- och omsorgsnämnden beslutade att terapitjänsterna inom den medicinska rehabiliteringen och veteranrehabiliteringen konkurrensutsätts fr.o.m på basis av de bifogade anbudshandlingarna.

14 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Vård- och omsorgsnämnden För kännedom Besvärsanvisning - Besvärsförbud (kommunallagen 91 )

15 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Vård- och omsorgsnämnden Försök med Megamodellen inom munhälsovården Vård- och omsorgsnämnden Av munhälsovårdens tjänster har tandläkar- och tandskötarresurserna skurits ner med ca 20 % under åren 2014 och i början av år 2015 med anledning av balanseringen av kommunens ekonomi, och anställandet av vikarier har tidvis begränsats. Ungefär 30 % flera kommuninvånare har under de senaste åren sökt sig till den icke-brådskande vården för vuxna jämfört med tidigare år. Av dessa orsaker har det uppstått köer inom munhälsovårdens icke-brådskande vård. Vid årsskiftet fanns det totalt personer i kö och av dem hade 635 köat mer än sex månader I början av år 2014 fanns det ingen kö till den icke-brådskande vården och man fick en besökstid ungefär inom två veckor. I april ifjol inrättades en befattning som skötare och en befattning som tandläkare som utför praktiska tjänster. Dessa kunde av praktiska skäl besättas först fr.o.m Munhälsovården har fr.o.m fått en befattning för ett tandläkar-skötarpar till. De ökade personalresurserna påverkar tillgången till vård först efter en tid. I slutet av år 2015 inleddes utredningsarbetet gällande ibruktagning av Megamodellen, dvs. "allt i skick på en gång". I Kyrkslätts kommunstrategi åren och i dess strategiska framgångsfaktorer är det centralt att utveckla tjänsterna på ett nytt sätt med nya lösningar med beaktande av kvalitets- och ekonomiaspekterna. Den nuvarande verksamhetsmodellens utmaningar Med den nuvarande verksamhetsmodellen har en vuxen klient i genomsnitt 2,5 besök, med det kan variera mycket. Vuxna klienters besök tar i regel minuter. Tiden beror på det beräknade vårdbehovet. Vården av en vuxen klient tar sällan längre än den reserverade tiden, men bedömningen är svår även för erfarna kliniker. Tiden som gagnar patienten är kort men kostnader uppstår för frånvaro från arbetet, resorna, väntetiden och eventuellt för extrabesök vid jouren då vården drar ut på tiden. Det går åt mycket tid per besök till att registrera ärendena och byta patienter. Det behövs mycket instrument under dagen då patienterna byts ofta. Det här ökar instrumentservicens arbete och den arbetstid som behövs för det. Patientdagböckerna är rätt långt fulla, redan inledd vård fördröjs, nya patienters tillträde till vård skjuts upp och kön växer. Tandläkaren och -skötarens arbete följer strikta tidtabeller och brådska och bortkastad tid är frustrerande. Det ökar stressen och försämrar arbetstrivseln. Megamodellen och dess fördelar Megamodellen baserar sig på den privata tandläkarstationen Megaklinikkas elektroniska produktionsstyrningssystem, som möjliggör flexibla vårdtider för klienterna och en effektiv resursanvändning. Modellen ger inga fasta patienttider. Patienten reserverar i förväg ett tidsfönster på en timme och får per sms en exakt tid 30 minuter före mottagningstiden. Längden på den behövliga vårdtiden justeras under vården enligt vad vårdbehovet är och hur arbetet framskrider. Patienter reserverar t.ex. tid för en granskning och får ett tidsfönster mellan kl. 11 och 12. Då tidsfönstret närmar sig preciseras

16 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Vård- och omsorgsnämnden patientens vårdtid till om vilket hen får ett sms kl Patientens vård börjar kl och vid granskningen konstateras två hål. Vårdtiden som behövs förlängs så att lappningen kan ske under samma besök. Följande patient kallas först då det bara är 30 minuter kvar. I det stora urvalsmaterialet har konstaterats att den givna tiden förverkligas med 5 minuters noggrannhet. Modellen testades inom den offentliga hälsovården först i Jyväskylä, där den tillämpades på ca 65 % av de vuxna klienterna (ca 40 % av alla klienter). Det blir ungefär 1,4 besök per patient (2,5 med den nuvarande modellen). Enligt försöket i Jyväskylä är patienterna nöjda med servicen. De får all behövlig vård på en gång och tillgången till vård förbättras då köerna minskar. Jourbehovet minskar och patientens kostnader för resor och väntetiden minskar, varmed patientens produktiva tid ökar. Patienten får vid varje besök anvisningar om förebyggande vård, vilket minskar vårdbehovet och kostnaderna på lång sikt. Också besöksavgifternas andel blir mindre för patienterna då antalet besök minskar. På basis av erfarenheterna från Jyväskylä är också de anställda nöjda med modellen. Megamodellens verksamhetsstyrningssystem främjar arbetsfördelningen och teamarbetet. Under samma besök kan patienten vårdas enligt vårdbehovet av både tandläkare och munhygienist. De anställda går till vårdrummet då de behövs. Modellen möjliggör också flexibla och snabba konsulteringar mellan tandläkarna och munhygienisterna. Arbetsrummen och arbetsparen växlar mellan tandläkarna, munhygienisterna och tandskötarna under dagen och möjliggör arbetsrotation. Erfarenheterna visar att detta skapar arbetstrivsel. Eftersom tiden som patienten behöver enligt Megamodellen kan justeras mitt i arbetet, kan tandläkaren och munhygienisterna arbeta i egen takt och man behöver inte lämna arbete ogjort eller reservera en ny tid på grund av den alltför korta mottagningstiden. En ny patient väntar också genast efter att den föregående blivit klar, så man snabbt kan inleda följande arbete. Enligt erfarenheterna från Jyväskylä sjunker de dagliga besöken men antalet patienter som blir klara och antalet utförda åtgärder per dag ökar med ca 25 %. Då de dagliga besöksantalen sjunker, minskar instrumentservicens kostnader och belastning samt lika så kostnaderna för engångsmaterial. Man sparar också arbetstiden som går åt till bytet av patient eftersom de är färre. Eftersom färre patienter per dag ska registreras, går det också åt mindre tid till patienthandlingarna. Vårdtiden i modellen blir inte heller outnyttjad eftersom vårdtiden som behövs kan justeras kortare eller längre ännu då vården inletts. Enligt erfarenheterna från Jyväskylä fanns det få icke-annullerade besök i modellen. Modellen lämpar sig även för vård av sprucken tand eller plomb, till vilket det varje vardag går åt 1-2 tandläkares arbetsinsats. Megamodellens utmaningar Megamodellen passar inte alla patienter, så som multisjuka, anstaltspatienter och andra specialgrupper, som det på den allmänna sidan finns fler av än inom den privata vården. Modellen lämpar sig för barn endast i begränsad utsträckning. Den passar skolelever om barnet kan läsa sms under skoldagen och komma självständigt till vården. Modellen lämpar sig för barn som kommer tillsammans med vårdnadshavaren och denna har möjlighet att

17 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Vård- och omsorgsnämnden föra barnet till mottagningen inom 30 minuter efter textmeddelandet. I Jyväskylä användes modellen endast för 17 år fyllda och äldre. Megamodellens verksamhetsstyrningssystem är ett skilt datasystem som inte åtminstone tillsvidare kan integreras med det nuvarande patientdatasystemet Effica. Sålunda ökar datasystemen som används i arbetet samt mängden inloggningar. Man måste dessutom logga in i Effica varje gång vårdrummet och patienten byts. Systemen fungerar inte ännu med ett s.k. aktivkort, med vilket inloggningen skulle vara snabbare. Fakturan för ett enskilt besök kan vara stor för patienten, vilket kan öka antalet förfrågningar om faktureringen per telefon samt behovet av att förlänga betalningstiderna. Megamodellen i Kyrkslätt Utgående från både Megaklinikkas och Jyväskyläs erfarenheter har antalet vårdrum en väsentlig betydelse för modellens funktionalitet. Åtta vårdrum är ett absolut minimum för att systemet ska kunna utnyttjas till fullo och verksamhetsmodellen inte är så sårbar, t.ex. om en anställd insjuknar. Idag har Kyrkslätt åtta olika filialer och i sex av dem finns det 1-2 vårdrum, i ett finns det tre rum och på hälsostationen tio. Modellen förutsätter att munhygienistens arbetsinsats flyttas till tandvården för vuxna eftersom det i teamet ofta finns 1:1 av vardera anställd inom munhälsovården, dvs. lika många tandläkare, munhygienister och tandvårdare. Ibruktagningen av modellen förutsätter ett elektroniskt produktionsstyrningssystem, som möjliggör en flexibel användning av rummen och personalen. Detta datasystem är ett program som är separat från patientdatasystemet. Produktionsstyrningsprogrammet kan skaffas som social- och hälsovårdstjänst (SOTE) för åtta månader utan konkurrensutsättning. Efter det ska systemet konkurrensutsättas. Enligt Jyväskyläs erfarenheter producerar modellen inom den allmänna munhälsovården ca 25 % fler åtgärder och vårdade patienter per heltidsanställd. Eftersom mängden åtgärder utförda av tandläkare ökar i modellen, växer arvodena som betalas till dem. Behövliga lokaler och utrymmesarrangemang Genomförandet av modellen i Kyrkslätt förutsätter omplanering och -placering av verksamheterna samt en ökning på minst två vårdrum i Kyrkslätts hälsostation, där det nu finns tio. Ett av dem lämpar sig inte p.g.a. att det är för litet för pararbete och för att man på hälsostationen ska kunna vårda även andra patienter än dem som lämpar sig för modellen. Utgående från erfarenheterna från Jyväskylä lämpar sig 65 % av den vuxna befolkningen att vårdas enligt denna verksamhetsmodell. Munhälsovårdens nuvarande socialutrymmen, där det också jobbar en adb-administratör på deltid samt tidsbeställningen, torde kunna ombyggas till två vårdrum. Adb-administratören har tillsvidare inga alternativa lokaler men man har avtalat med hälsostationen att det nuvarande mötesrummet används

18 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Vård- och omsorgsnämnden av munhälsovården under lunchpausen. Vid årsskiftet torde man kunna bygga ett nytt mötesrum i utrymmena som blir lediga efter bäddavdelningen, och det nuvarande mötesrummet blir socialutrymme för personalen i nedre våningen samt kontorsutrymme för adb-administratören och tidsbeställningen. Funktions- och personaländringar Utöver utrymmesarrangemangen blir man eventuellt tvungen att flytta en del av munhälsovårdens funktioner i hälsostationen till andra filialer. Man kan bli tvungen att flytta munhälsovårdens jour och möjligen t.ex. tandregleringen och kirurgin antingen helt eller delvis till filialerna i Masaby och Veikkola. Nu ordnas jouren och en stor del av tandregleringsvården och kirurgin på hälsostationen. Ändringen av verksamheten torde också betyda att personalen flyttas till olika verksamhetsställen. Ifall en tandläkare, munhygienist eller tandskötare som nu verkar i hälsostationen inte arbetar inom Megamodellen eller har jour, blir personen troligtvis tvungen att byta verksamhetsställe helt eller delvis. De som vill arbeta enligt modellen och som nu arbetar i en filial, blir tvungna att helt eller delvis flytta till hälsostationen. I anslutning till detta har modellen behandlats i vård- och omsorgsväsendets samarbetsgrupp. Kön till den icke-brådskande vården för vuxna kommer att växa en tid innan projektet tas ibruk, eftersom tidsbeställningsböckerna bör "tömmas" för att inleda modellen. Kostnader Investeringskostnader Ibruktagningskostnader och utbildning Tandvårdsmaskiner (för förnyande av gamla maskiner har reserverats ) Tot Ibruktagningsskedets kostnader Kostnader för ombyggnad av arbetsrummen Brukskostnader Ibruktagningsavgifter under försöket Uppskattning av textmeddelandetjänstens operatorkostnader -250 /mån Leasing av datorer (tot. pris ) Totalt Utgifter totalt Ökning av åtgärdsarvoden Bedömning av ökningen av tandläkarnas åtgärdsarvoden /mån.

19 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Vård- och omsorgsnämnden Totalt 8 mån Uppskattad ökning av inkomsterna från klientavgifter Ökning av åtgärderna 25 % (8 mpn.) i uträkningen har beaktats ökningen av klientavgifterna med 30 % fr.o.m Ökningen av inkomsterna från klientavgifter täcker ibruktagningen av programvaran och kostnaderna för ombildandet av arbetsutrymmena. Under testperioden sänker priset för ibruktagningsprojektet och utbildningen den normala användningsrättsavgiften med motsvarande belopp. Inverkan på tillgången till icke-brådskande tandvård för vuxna Med Megamodellen kan vårdas ca 50 patienter per dag, av vilket 50 % vårdas helt och håller på en gång. Med den planerade modellen kan man vårda ca 400 patienter i månaden. För närvarande står lite över patienter i kö till den icke-brådskande vården för vuxna inom Kyrkslätts munhälsovård. Av dessa har ca 670 väntat mer än vårdgarantin på två månader. Med hjälp av modellen torde man uppfylla vårdgarantin inom tre månader efter att verksamheten inletts, och kön upplöst inom åtta månader enligt anbudet. På basis av tillbudsstående uppgifter är det möjligt att balansera tillgängligheten till vård och den nuvarande efterfrågan med denna Megamodell. Ifall modellen fungerar som väntat, lönar det sig att ta den i bruk permanent och konkurrensutsätta systemet, annars torde kön återuppstå. Tillgängligheten till god vård minskar behovet av en jour, ökar kommuninvånarnas hälsa, minskar de totala kostnaderna för patienten, möjliggör på lång sikt en täckande förebyggande vård, ökar arbetstrivseln och intensifierar patientarbetstiden. Modellen motsvarar också målen i kommunstrategin gällande utnyttjande av modern teknologi och utvecklar servicen på ett nytt sätt med beaktande av kvalitets- och ekonomisynvinklar. Beredning: Tandläkaren som ansvarar för avdelningsverksamheten Arja Liinavuori, tandläkare Aija Hietala-Lenkkeri, ledande tandläkare Taina Remes-Lyly, tfn fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Förslag Vård- och omsorgsdirektören: Vård- och omsorgsnämnden beslutar godkänna 1. genomförandet av försöket med Megamodellen inom munhälsovården i enlighet med beskrivningsdelen förutsätta att vård- och omsorgsnämnden delger vård- och omsorgsnämnden resultaten av försöket för utvärdering i februari 2017, varmed man fattar beslut om det slutliga ibruktagandet och

20 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Vård- och omsorgsnämnden konkurrensutsättningen. Beslut Vård- och omsorgsnämnden: Vård- och omsorgsnämnden beslutade 1. godkänna genomförandet av försöket med Megamodellen inom munhälsovården i enlighet med beskrivningsdelen förutsätta att vård- och omsorgsnämnden delger vård- och omsorgsnämnden resultaten av försöket för utvärdering i februari 2017, varmed man fattar beslut om det slutliga ibruktagandet och konkurrensutsättningen. Esa Lindell lämnade sammanträdet efter behandlingen av den här paragrafen För kännedom Besvärsanvisning ansvarspersonen för resultatområdet hälsovårdstjänster och de som berett ärendet Punkt 1 rättelseyrkande Punkt 2 besvärsförbud (kommunallagen 91 )

21 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Vård- och omsorgsnämnden Rapport om patientombudsmannens verksamhet år 2015 Vård- och omsorgsnämnden Patientombudsmannaverksamheten i Finland Den lagstadgade patientombudsmannaverksamheten inleddes i Finland år Den regleras av lagen om patientens ställning och rättigheter, dvs. patientlagen (785/1992). Enligt lagen ska varje verksamhetsenhet inom hälsovården utse en patientombudsman. Två eller flera verksamhetsenheter kan ändå även ha en gemensam patientombudsman. Patientombudsmannens uppgifter omfattar - ge patienterna råd i frågor som gäller tillämpningen av patientlagen. - handleda och bistå i uppgörandet av anmärkning, klagomål, patientskadeanmälan och ersättningsansökan. - informera om patientens rättigheter. - även i övrigt arbeta för att främja patientens rättigheter och för att de ska bli tillgodosedda. Patientombudsmannens verksamhet i Kyrkslätt år 2015 Kyrkslätts patientombudsmanstjänster har sedan anskaffats av Raseborgs patient- och socialombudsman Birgitta Gran, som har uppgjort den bifogade rapporten om patientombudsmannens verksamhet. Patientombudsmannen statistikförde 65 ärenden i Kyrkslätt år År 2014 statistikfördes 63 ärenden. I ett ärende ingick alla möten, telefonsamtal och övriga åtgärder som skötseln av ärendet krävde. Orsakerna till att patientombudsmannen kontaktats Den största delen av kontakterna gällde jourmottagningen och upplevelser om att man inte tagits på allvar eller undersökts ordentligt. Antalet kontakttaganden på basis av egen eller anhörigs bäddavdelningsvård ökade något. I kontakterna fästes uppmärksamhet vid rehabilitering och vård i livets slutskede. Köerna inom tandvården gav upphov till flera kontakttaganden. Dessutom uttryckte man i några kontakter missnöje med vården. Ofta var de fråga om problem gällande tandutdragning. Dessutom tog man kontakt om rådgivningsverksamheten, upplevt bemötande inom substitutionsvården och hur personer med psykiska problem klarar av besök inom öppenvårdstjänsterna. Antalet frågor om patienthandlingar till patientombudsmannen har ökat. Av patientombudsmannen frågas bl.a. vad man kan göra åt felaktiga anteckningar i en handling, vem som kan läsa patienthandlingar och hur man kan få reda på om någon läst dem utan kompetent orsak. Dessutom har man i kontakterna lyft fram bl.a. svårigheterna för en förälder som bor skilt från sitt barn att få sitt barns patientuppgifter.

22 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Vård- och omsorgsnämnden Beredning: förvaltningschef Kati Kupiainen, tfn fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Tilläggsmaterial: - Potilasasiamiehen raportti vuodelta Patientombudsmannens rapport för år 2015 Förslag Vård- och omsorgsdirektören: Vård- och omsorgsnämnden beslutar 1 anteckna patientombudsmannens bifogade rapport för år 2015 för kännedom 2 uppmana vård- och omsorgsväsendet att beakta de synpunkter som framförts i redogörelsen vid utveckling av serviceverksamheten 3 sända redogörelsen vidare till kommunstyrelsen för behandling, bedömning och eventuellt för beaktande vid budgetberedningen. Beslut Vård- och omsorgsnämnden: Vård- och omsorgsnämnden beslutade 1 anteckna patientombudsmannens bifogade rapport för år 2015 för kännedom 2 uppmana vård- och omsorgsväsendet att beakta de synpunkter som framförts i redogörelsen vid utveckling av serviceverksamheten 3 sända redogörelsen vidare till kommunstyrelsen för behandling, bedömning och eventuellt för beaktande vid budgetberedningen. För kännedom Besvärsanvisning Fortsatt behandling i kommunstyrelsen Besvärsförbud (kommunallagen 91 )

23 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Vård- och omsorgsnämnden Villkorligt deltagande i projekt som berör stödjande av närståendevårdares ork som närområdesverksamhet Vård- och omsorgsnämnden Espoon ja Kauniaisten Omaishoitajat ja läheiset ry, Esbo och Grankulla Närståendevårdare och Vänner r.f samt Länsi-Uudenmaan Omaishoitajat ja Läheiset ry ansöker i samarbete om finansiering från Penningautomatföreningen för OmaisOiva-verksamhet. Föreningarna ansökte om finansiering i samarbete med kommunerna i området också under våren 2015 men finansiering beviljades inte då eftersom föreningarna samtidigt utförde ett omfattande utvecklingsarbete om förenande av arbete och närståendevård. Detta utvecklingsprojekt avslutas i slutet av år Kommunerna i Västra Nyland samt Esbo och Grankulla stad var med som kompanjoner för föreningarna i projektansökan gällande stödjande av närståendevårdarnas ork som gjordes under våren Vård- och omsorgsnämnden i Kyrkslätt godkände det villkorliga intentionsavtalet så att det skulle ha trätt i kraft ifall Penningautomatföreningen hade beviljat projektet finansiering. Espoon ja Kauniaisten Omaishoitajat ja Läheiset ry har sänt i maj 2016 sänt ett e-postmeddelande till Kyrkslätts kommun där man hör sig för huruvida kommunen fortfarande är intresserad av samarbete. Föreningarna håller på att lämna in en ny projektansökan till Penningautomatföreningen. Enligt den uppgift man fått per telefon av Espoon ja Kauniaisten Omaishoitajat ja Läheiset ry är projektets budget ca euro i året och ifall finansiering beviljas är avsikten att inleda projektet i februari Utöver undertecknande av intentionsavtalet väntar man på Kyrkslätts kommuns insats gällande erbjudande av utrymmen för projektets bruk och möjlighet att informera om projektet via kommunen. Avsikten med projektet är att verksamheten ska stödja och komplettera kommunens service. Målgruppen är närståendevårdarna i Västra Nylands städer och kommuner samt i Esbo och Grankulla stad, för vilka avsikten är att via projektet erbjuda bl.a. olika handlednings- och stödtjänster. Enligt de uppgifter man fått hade Raseborg, Sjundeå, Ingå, Hangö, Esbo och Grankulla före beslutat delta i projektet. Projektansökan ska lämnas till Penningautomatföreningen före Beredning: förvaltningschef Kati Kupiainen, tfn , fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Bilaga till föredragningslistan: - Aiesopimus Espoon ja Kauniaisten Omaishoitajat ja Läheiset ry:n hallinnoimasta toimintamuodosta "Omaishoitajien jaksamisen tukeminen lähialuetoimintana - Kirkkonummen OmaisOiva" Tilläggsmaterial: - Espoon ja Kauniaisten Omaishoitajat ja Läheiset ry - Esbo och Grankulla Närståendevårdare och Vänner rf: OmaisOiva-toiminta 2017

24 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Vård- och omsorgsnämnden Förslag Vård- och omsorgsdirektören: Vård- och omsorgsnämnden beslutar 1 godkänna ett villkorligt intentionsavtal som träder i kraft om Penningautomatföreningen beviljar finansiering för projektet. 2 att protokollet justeras för denna paragrafs del vid sammanträdet. Beslut Vård- och omsorgsnämnden: Vård- och omsorgsnämnden beslutade 1 godkänna ett villkorligt intentionsavtal som träder i kraft om Penningautomatföreningen beviljar finansiering för projektet. 2 justera protokollet för denna paragrafs del vid sammanträdet. Bilaga till protokollet: VOND 2/ , Aiesopimus Espoon ja Kauniaisten Omaishoitajat ja Läheiset ry:n hallinnoimasta toimintamuodosta "Omaishoitajien jaksamisen tukeminen lähialuetoimintana - Kirkkonummen OmaisOiva", vård- och omsorgsnämndens beslut För kännedom Besvärsanvisning Esbo och Grankulla Närståendevårdare och Vänner rf Rättelseyrkande (punkt 1) Besvärsförbud (kommunallagen 91 ), punkt 2

25 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Vård- och omsorgsnämnden Regionförvaltningsverkets begäran om förklaring: Riksomfattande övervakning av tidsfrister inom barnskyddet Vård- och omsorgsnämnden Regionförvaltningsverket har med ett brev begärt en förklaring av Kyrkslätts kommuns vård- och omsorgsnämnd beträffande överskridandet av barnskyddets tidsfrister. På basis av svaren under tidsperioden för THL:s förfrågan är tidsfristerna som barnskyddslagen förutsätter inte lagenliga inom Kyrkslätts kommuns barnskydd. Regionförvaltningsverket i Södra Finland har reserverat Kyrkslätts kommuns vård- och omsorgsnämnd möjlighet att enligt 34 i förvaltningslagen ge en skriftlig förklaring med anledning av det. På basis av svaren av barnskyddet i Kyrkslätts kommun har det framkommit att det har funnits dröjsmål inom behandlingen av tidsfristerna om vilka stadgas i 26 i barnskyddslagen. Utgående från svaren om behandlingen av bedömningen av servicebehovet inom Kyrkslätts barnskydd blev 1 bedömning av servicebehovet inom barnskyddet färdigt i över tre men under fyra månader, vilket är 2,2 % av alla bedömningarna av servicebehovet inom barnskyddet inom tidsperioden ifråga. Dessutom tog bedömningen av servicebehovet i tre fall mer än 4 månader, vilket är 6,5 % av alla bedömningar av servicebehovet under tidsperioden i fråga. Regionförvaltningsverket har gett en anmärkning om försummelse av iakttagandet av tidsfrister i enlighet med barnskyddslagen med sina beslut och Enligt 26 i barnskyddslagen inleds ett barnskyddsärende på ansökan eller när en socialarbetare eller någon annan anställd inom barnskyddet på något annat sätt fått kännedom om ett barn som eventuellt är i behov av barnskydd. Efter att ett barnskyddsärende har inletts ska socialarbetaren eller någon annan anställd inom barnskyddet omedelbart bedöma barnets eventuella brådskande behov av barnskydd. Dessutom ska man göra en med 36 i socialvårdslagen förenlig bedömning av servicebehovet, om det inte uppenbarligen är onödigt att göra en bedömning. I samband med bedömningen av servicebehovet utreds behovet av barnskydd, om inte ärendets karaktär klart är sådan att stödåtgärder inom barnskyddet inte behövs. Socialarbetaren gör en bedömning av behovet av tjänster och stödåtgärder enligt barnskyddslagen. Socialarbetaren bedömer barnets uppväxtförhållanden och vilka möjligheter vårdnadshavarna eller andra personer som då svarar för barnets vård och fostran har att sörja för barnets vård och fostran. Bedömningen görs i den omfattning som omständigheterna i det aktuella fallet förutsätter. För uppgörandet av bedömningen kan socialarbetaren vid behov vara i kontakt med till barnet närstående personer samt till olika samarbetsinstanser så som stadgas i socialvårdslagen 41. Vid uppgörandet av bedömningen av servicebehovet ska iakttas vad som stadgas i socialvårdslagen 36. Bedömningen ka påbörjas utan dröjsmål och slutföras utan ogrundat dröjsmål. Bedömningen ska inledas senast den sjunde vardagen efter det att ärendet har inletts, och den ska bli klar senast

26 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Vård- och omsorgsnämnden tre månader från inledningen. Orsakerna till fördröjningarna var följande: - Ikraftträdandet av socialvårdslagen var en stor legislativ förändring, som krävde omorganisering av kommunens anställdas arbete och stora ändringar i registreringen av besluten i klientdatasystemet. Staten (SHM) kunde inte ge tillräckliga anvisningar i rätt tid beträffande verkställandet av lagen. Inte heller leverantören av klientsystemet CGI kunde göra ändringarna i klientdatasystemet i tillräckligt god tid och därmed inte heller i tillräckligt god tid utbilda personalen om ändringarna. Båda dessa brister i styrningen av verksamheten har försvårat smidigheten i barnskyddets arbete. - Det har på ett riksomfattande plan funnits motstridiga tolkningar av både den nya socialvårdslagen och revideringen av barnskyddslagen, vilket försvårat ordnandet av det praktiska arbetet. - Två av de anställda som gör intervjuer med barn inom det nya teamet för familjetjänster har haft en längre frånvaro från arbetet. Det har för sin del fördröjt utförandet av intervjuerna med barnen. Grundandet av det nya teamet och omorganiseringen av arbetet kräver särskilda satsningar av personalen, för personalen utgjordes tidigare av yrkeskunniga inom barnskyddet och hemservicen för barnfamiljer. - En del av föräldrarna annullerade sina första besökstider särskilt under sommaren. Det var svårt att hitta en ny tid under semesterperioden, vilket ledde till att det var svårt att hålla sig till tidsfristerna. - Den nya socialvårdslagens förpliktelse gällande nätverksarbete försinkar processen gällande bedömning av servicebehovet och hela processen kräver ett nytt arbetssätt, som det tar tid att lära sig. - Begäran om utvärdering av servicebehovet enligt den nya socialvårdslagen har sänkt tröskeln att ta kontakt med socialtjänsterna. Antalet anmälningar och begäran har ökat efter att den nya lagen trädde i kraft. I begynnelseskedet var det oklart om vilken yrkesgrupp som kan fatta beslut i processen gällande bedömning av servicebehovet. Regionsförvaltningsverket önskar särskilt uppgifter om huruvida de utsatta tiderna enligt barnskyddslagen har fåtts lagenliga efter de svar som sänts till THL och de åtgärder med vilka kommunen ämnar korrigera situationen att bli lagenlig. Kyrkslätts kommuns familjetjänster och barnskydd verkar inom ramen för de befintliga personalresurserna på ett yrkeskunnigt sätt och med beaktande av barnens bästa. Vissa överskridningar av tidsfristerna har skett även efter undersökningstiden och orsakerna har varit de samma som beskrivs ovan. Om en eller flera av den existerande personalen har en längre frånvaro, reflekterar situationen lätt på hela utredningsprocessen och fördröjer den. Vi har dock använt köpta tjänster för att underlätta situationen alltid då det varit möjligt. God organisering av arbetet och yrkeskunnig personal har garanterat att barn och unga i nöd och otrygga situationer fått hjälp i rätt tid. Inte en

27 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Vård- och omsorgsnämnden enda överskriden tidsfrist har lett till en direkt farosituation för ett barn eller en ung person, utan man har vid de veckovisa teammötena prioriterat skötseln av de viktigaste anmälningarna så att det skett med det snaraste inom utsatt tid. Till bedömningen av servicebehovet hör så många slumpmässiga faktorer att det i praktiken är svårt att nå ett läge där iakttagandet av tidsfristerna inte påverkas av dylika smärre avvikelser. Beredning: Chefen för socialarbete Sirkku Pekkarinen-Keto, tfn , fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi Tilläggsmaterial: :Etelä-Suomen aluehallintoviraston selityspyyntö ESAVI/2615/ /2016 Förslag Vård- och omsorgsdirektören: Vård- och omsorgsnämnden beslutar skicka redogörelsen till regionförvaltningsverket för kännedom. Beslut Vård- och omsorgsnämnden: Vård- och omsorgsnämnden beslutade skicka redogörelsen till regionförvaltningsverket för kännedom. Taina Remes-Lyly lämnade sammanträdet under behandlingen av den här paragrafen kl För kännedom Besvärsanvisning Regionförvaltningsverket i Södra Finland Besvärsförbud (kommunallagen 91 )

28 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Vård- och omsorgsnämnden Överföring av befogenheter gällande vård- och omsorgsnämndens uppgifter inom resultatområdet välfärdstjänster för de äldre Vård- och omsorgsnämnden Kommunfullmäktige överför sina befogenheter till kommunens andra förtroendeorgan, förtroendevalda och tjänsteinnehavare i instruktionerna, som fastställer myndigheternas uppgifter och fördelningen av befogenheter mellan olika myndigheter. Fullmäktige kan genom bestämmelserna i instruktionerna ge den myndighet, till vilken befogenheter överförts, rätt att delegera befogenheterna vidare. Instruktionen för vård- och omsorgsväsendet godkändes vid kommunfullmäktiges sammanträde Enligt 7 i instruktionen kan nämnden genom sitt beslut överföra uppgifter eller befogenheter enligt 2 i instruktionen till en tjänsteinnehavare som är underställd nämnden, om inte något annat följer av lagstiftningen. Vård- och omsorgsnämnden har beslutat om ändringar för tidsperioden i befogenheterna inom resultatområdet välfärdstjänster för de äldre. Dessa ändringar gäller tillfällig organisering av ledningsarrangemangen inom välfärdstjänster för de äldre. Vård- och omsorgsnämnden föreslås att den tillfälliga ändringen av överföringen av befogenheterna skulle förlängas till Beredning: Beredning: vård- och omsorgsdirektör Liisa Ståhle, tfn och förvaltningschef Kati Kupiainen, tfn , fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Bilaga till föredragningslistan: - Esitys perusturvalautakunnan toimivallan siirtämisestä ikäihmisten hyvinvointipalveluiden tulosalueella Förslag Vård- och omsorgsdirektören: Vård- och omsorgsnämnden beslutar godkänna ändringarna enligt bilagan gällande de tidigare besluten om överföring av befogenheter. Beslut Vård- och omsorgsnämnden: Vård- och omsorgsnämnden beslutade godkänna ändringarna enligt bilagan gällande de tidigare besluten om överföring av befogenheter. VOND 3/ , Muutokset perusturvan tehtäviin liittyvän toimivallan siirtämiseen ikäihmisten hyvinvointipalveluiden tulosalueella, vård- och omsorgsnämndens beslut