ANSÖKAN medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan

Transkript

1 Bil 1a ANSÖKAN medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan Sökande kommun: Kiruna kommun Ansökan skickas till: Länsstyrelsen i Norrbottens län Luleå norrbotten@lansstyrelsen.se Sökta medel (kronor): kr Datum: Insats (rubrik): RIM (Respekt, Integration, Migration) Tidsperiod: Kontaktuppgifter sökande: Kommun: Kiruna kommun Postadress: Kiruna Telefon/Fax: Postgiro/Bankgiro: Egen referens: KK50252 Organisationsnr: Kontaktperson: 1. Namn: Monica Isaksson Telefon/Mobil: E-post: monica.isaksson@kommun.kiruna.se 2. Namn: Berith Fredriksson Telefon/Mobil: E-post: berith.fredriksson@kommun.kiruna.se - 1 -

2 BESKRIVNING Bakgrund och behovsanalys (beskriv bakgrund samt vilka nya möjligheter som ska utvecklas) Kiruna kommun har en överenskommelse om att ta emot 30 flyktingar för kommunplacering, i ungdomsgruppen år är de flesta pojkar. Svårigheterna när gäller dessa unga pojkars integration är flera, många har t ex. bara några få år av studier, flera har avbrutna studier och andra är analfabeter. Dessutom kommer flera av dem från mycket traumatiska omständigheter. Dessa ungdomar måste ofta ta ett stort vuxenansvar i en känslig period i livet då de samtidigt utvecklar och skapar sin identitet. I mötet med det svenska samhället uppstår ofta förvirring och kulturkrockar. Ungdomarna vet inte hur de ska hitta sin roll och kan inte de oskrivna regler som finns. Demokrati, barnkonventionen och mänskliga rättigheter är ofta inte inlärda begrepp och förhållningssätt. Stöd, kunskap och insikt behövs för att reflektera över sig själv, sina och andras attityder. Strategier behövs för att förhålla sig till de känslomässiga utmaningar som uppstår då man avviker från samhällsnormen. Idag finns, hos många nyanlända ungdomar, ett behov att diskutera de livsval de står inför med människor som är eller har varit i samma situation. Utifrån ovanstående problem ser vi ett behov av en riktad samhällsutbildning, för nyanlända ungdomar i Kiruna, med fokus på reflektion kring migrationsprocessen, att förstå och förhålla sig till nya värderingar och samhällsnormer som uppstår i mötet med det nya samhället samt att skapa en individuell handlingsplan utifrån individens egen situation, livsmål och intressen. Grundtanken med samhällsutbildningen är att bättre möta ungdomars behov i integrationsprocessen. Arbetsmetoderna i utbildningen ger möjlighet till reflektion kring den migrations- och integrationsprocess som de nyanlända ungdomarna är mitt uppe i. Idén är att ungdomarna, inom utbildningen, ska få känslomässigt stöd av varandra och projektledningen. De ska också få möjlighet att jobba mer konkret med de utmaningar som annars kan hindra dem att nå sin fulla potential. Syfte (avsikten med insatsen) Syftet med utbildningen är att, genom att använda delar av arbetssätt och metoder som tagits fram i Huddinge kommun, låta de nyanlända ungdomarna bearbeta känslor och vidga sina perspektiv i mötet med nya normer och värderingar. Ungdomarna ska få möjlighet att utveckla de kunskaper och färdigheter som är viktiga för deras upplevelser av känslomässig trygghet när de står inför de olika utmaningar som uppstår då de ska hitta och skapa sina platser i det nya samhället. Syftet är också att aktivera ungdomarna genom att ge dem möjlighet att reflektera över och hitta egna intressen och engagemang och hur de kan gå vidare med dessa genom att skapa individuella handlingsplaner. Dessa handlingsplaner kommer att följas upp under del 2 av kursen och implementeras i integrationsvägledningens fortsatta arbete

3 Mål (beskriv förväntade effekter som ska uppnås kopplat till syftet ovan) Att nyanlända ungdomar i Kiruna kommun uppnått ökad förståelse för och kännedom om sig själv i förhållande till sitt liv i ett nytt land. Hur man gör för att förhålla sig till nya normer och värderingar och därmed upplever större känslomässig trygghet i sin migrationsprocess. Detta ska underlätta och påskyndar vägen till en integration som på sikt ska leda till en hållbar egen försörjning via arbete eller studier och en ökad tillhörighet genom en ökad föreningstillhörighet. Följande mål mäts kvantitativt: nyanlända ungdomar med uppehållstillstånd har påbörjat kursen nyanlända ungdomar med uppehållstillstånd har fullföljt kursen handlingsplaner har upprättats. 4. En plan har upprättats för hur erfarenheter och arbetssätt ska implementeras i ordinarie verksamhet. Följande mål mäts kvalitativt: 1. Minst 60 % av deltagarna upplever en större trygghet i sin migrationsprocess. 2. Minst 65 % av deltagarna ska känna sig mer delaktiga i sitt närsamhälle. Målgrupper (beskriv deltagare, samverkanspartner och mottagare av resultat samt på vilket sätt dessa grupper påverkas) Nyanlända flyktingungdomar i åldrarna år med uppehållstillstånd och Ideella organisationer i Kiruna kommun Genomförande, med metod, tid och aktivitetsplan (beskriv metod/-er, planerade aktiviteter, uppskatta start- och slutdatum för respektive aktivitet) Vi genomför 2 kursperioder under 4 terminer. Varje kurs har deltagare och pågår under två terminer. Det gemensamma kursspråket är lätt svenska. I kursen arbetar vi med fyra olika teman: Identitet, Omvärld, Relationer och Delaktighet. De kan beskrivas så här: Identitet I temat identitet arbetar man med övningar som ger möjlighet att reflektera över identitet, hur ens identitet utmanas och hitta strategier för hur man ska hantera dessa utmaningar. Omvärld Syftet med temat är att ge kunskap om de oskrivna regler som påverkar hur vi människor lever i sociala sammanhang. Samtidigt ska våra nyanlända deltagare få chansen att lära känna sin nya fysiska omgivning och påbörja en förankringsprocess. Relationer Syftet med temat är att belysa våra egna stereotyper och fördomar om andra. Samtidigt ge möjlighet till reflektion kring hur dessa föreställningar påverkar våra vardagliga beslut. Delaktighet Syftet med temat är att belysa hur folkrörelserna och föreningslivet lagt grunden till demokratin i Sverige. Att ge konkreta verktyg som kan hjälpa individen att göra sin röst hörd på olika samhällsnivåer. Upprätta handlingsplaner för framtiden utifrån deltagarnas intressen och personliga mål

4 Exempel på innehåll Gruppklimat Identitet Identitet/ omvärld Relationer/Kulturevenemang Sex och kärlek studiebesök handlingsplan Information och lära känna varandra Vem är jag? Min resa (vår gemensamma resa) Lära känna din stad Normer och oskrivna regler Kulturevenemang/ workshop World café nyanländas situation Stereotyper, diskriminering, fördomar Demokrati och folkrörelse Vad hände sen? Delaktighet/Avslut! Diplomutdelning och fest! Aktivitets- och Aktivitetsbeskrivning tidsplan Inledande Fas Projektförberedelser: Projektledare anlitas, utbildning i MIRA-arbetsmetoder genomförs, finna lokal, styrgrupp för projektet tillsätts. Rekrytera och nätverka med lokala föreningar, intressenter och frivilligverksamhet. Förberedelse av informations- och kursmaterial. Genomgång och information om kursen och kriterier för urval av deltagare till personal på integrationsvägledningen och på HVB-hemmet Rekrytering av 15 deltagare till kurs Genomförande Fas Första kursen genomförs. Uppföljning av kurs 1 Genomgång av handlingsplaner. Löpande dokumentation. Utvärderingar presenteras löpande var 3:e månad till styrgrupp, programmet utvecklas och nästa kurs förbereds Ansvarig Kiruna kommun Ydimer Kiruna kommun, Ydimer

5 Kurs 2 startar och genomförs Förberedelse av ny kursperiod. Utvärderingar och nytt program tas fram. Löpande dokumentation Slututvärdering och implementering Uppföljning och utvärdering (beskriv hur insatsen ska följas upp och utvärderas) Projektmålen kommer att mätas med såväl kvalitativa som kvantitativa mått. Ydimer ansvarar för att uppföljningen redovisas varje kvartal genom rapport på styrgruppsmöte och en skriftlig utvärdering varje halvår. Kiruna kommun ansvarar för att skicka in del och slutrapport till Länsstyrelsen. Följande mål mäts kvantitativt: Mål 1-30 nyanlända unga vuxna flyktingar har startat i utbildningen, mäts genom att följa upp hur många som har fullföljt delar av kursen. Mål 2-20 nyanlanda ungdomar har fullföljt kursen, mats genom att följa upp hur många som fullföljt hela kursen efter kursperiodens slut. Mål 3-20 individuella handlingsplaner har upprättats, mäts genom dokumentation vid fas 2 av kursen. Mål 3- En plan har upprättats för hur erfarenheter och arbetssätt ska implementeras i ordinarie verksamhet mäts genom att en plan finns i slutet av projekttiden. Följande mål mäts kvalitativt: 60 % av deltagarna upplever en större trygghet i sin migrationsprocess. Detta mäts genom enkäter och intervjuer med riktade frågor kring migrationsprocessen. 65 % av deltagarna ska känna sig mer delaktiga i sitt närsamhälle efter att de gått igenom programmet. Mäts genom enkäter och intervjuer som görs i början och som jämförelse i slutet av varje kursperiod. Jämställdhet (beskriv bedömda effekter ur jämställdhetssynpunkt) Eftersom kommunen i sin mottagning idag endast har pojkar i åldersgruppen kommer den första kursen att erbjudas till dessa med en förhoppning om att kunna genomföra en blandad grupp senare. Styrgruppen och projektledningen har en jämn fördelning av kvinnor/män Syftet med de teman som kallas omvärld och relationer är att ge deltagarna kunskap om normer, stereotyper och fördomar. Deltagarna kommer att få reflektera kring normer samt sina egna stereotyper och fördomar när det gäller kvinnor och män samt sex och relationsfrågor

6 Vi förväntar oss att det kommer att ge deltagarna insikter kring hur våra föreställningar påverkar våra vardagliga beslut och vilka konsekvenserna blir i ett jämställdhetsperspektiv. Deltagarna kommer att känna till att kön är en av de olika diskrimineringsgrunderna i svensk lagstiftning och vi tror att de kommer att vara mer självmedvetna när de står inför olika diskrimineringssituationer. Deltagarna ska också veta vart de kan vända sig för att få svar på frågor som gäller relationer, sex och hedersfrågor. Barnperspektiv (beskriv bedömda effekter ur barnperspektivet) Bland nyanlända barn och ungdomar är det vanligt att åtminstone någon av föräldrarna är avliden, är kvar i hemlandet eller lider av PTSD och inte har kapacitet att vägleda sina barn. Dessa ungdomar får ta ett stort vuxenansvar i en känslig period i livet då de utvecklar och skapar sin identitet. Det är viktigt att ge dessa barn och ungdomar insatser som ger dem möjlighet att skapa känslomässiga band, inte bara till klasskamrater och andra ungdomar i omgivningen, utan även till vuxenvärlden. Det gäller särskilt för de ensamkommande barnen eftersom de när de fyller 18 år förlorar sin särskildt utsedda vårdnadshavare. Eftersom de flesta barn är år när de kommer, innebär det att perioden med en vuxen persons råd och stöd i det nya landet blir relativt kort. Samarbetspartner och ansvarsfördelning (uppge vilken kommun som är ägare och vilka andra kommuner och/eller aktörer som är med i arbetet) Kiruna kommun är projektägare och ansvarar för styrning och genomförande av projektet. Kiruna kommun ansvarar även för ekonomisk redovisning och rapportering till Länsstyrelsen. Kiruna kommun medverkar till att anvisa deltagare till projektet. Ydimer AB är samverkanspartner och rekryter deltagare genom besök i gymnasieskolan, HVB-hemmet och hembesök för att presentera kursen. De ansvarar för planering och genomförande av aktiviteter i projektet och rapportering och utvärdering till styrgrupp och projektägare. Kopplingar till andra projekt eller program (uppge om insatsen har koppling till andra projekt eller program, tex som en del av ett EU-finansierat projekt) Projektet har sin idégrund i MIRA-projektet i Huddinge kommun (se länk)och har utvecklats och anpassats till förutsättningarna i en liten kommun med få ungdomar

7 Plan för implementering (vem som är mottagare av insatsens resultat och hur de ska införlivas i ordinarie verksamhet) Kursen implementeras genom att handläggare på integrationsenheten är med som resurser i projektet och under kursens gång försöker definiera viktiga pusselbitar för att göra en plan för implementering. Uppföljning av ungdomarnas handlingsplaner (coachande förhållningssätt) sker efter kurstidens slut, vilket hjälper deltagarna att känna egenmakt och inflytande över sin livssituation. Kontinuerliga träffar efter avslutad kurs för att fånga upp idéer och förslag. Budget Kostnadsslag År 2014 År 2015 År 2016 Totalt Lönekostnader 86 träffar á 4 tim 64 tim 160 tim 120 tim 344 tim Bruttolön kr/tim Lönebikostnader kr/tim Externa tjänster Typ av köpt tjänst kursledare 600 kr/tim 64 tim tim tim tim Lokalkostnader Ange typ av lokal möteslokal 300 kr/tim 64 tim tim tim tim Resekostnader Ange typ av aktivitet Studiebesök Aktiviteter Ange typ ex workshops föreläsare från MIRA Huddinge, konferenser föreningsträffar i Kiruna, Material/expenser Ange typ av material papper, färgpennor, utskrift mm Summa Finansieringsplan Finansiering År 2014 År 2015 År 2016 Totalt 37- medel Egen finansiering lönekostnad + lokalkostnad Annan finansiering, t ex EU-fond Summa Ort och datum: Kiruna Monica Isaksson Enhetschef Arbetsmarknad/Integration - 7 -