Riktlinjer för bedömning i Vittra

Transkript

1 Riktlinjer för bedömning i Vittra I Läroplanen beskrivs skolans värdegrund och uppdrag. Det är en omfattande text, som mycket förenklat (och dessutom väldigt vackert) skulle kunna sammanfattas i meningen ovan. I grunden handlar vårt uppdrag om varje elevs rätt att känna växandets glädje och tillfredsställelse av att lyckas. Riktliner för bedömning i Vittra syftar till att öka förutsättningarna för samverkan på skolan kring ett av de viktigaste redskapen för elevers lärande och framsteg; riktigt bra bedömning och återkoppling. Hög kvalitet på bedömningar och konstruktiv återkoppling förutsätter individuell skicklighet hos varje lärare men det krävs även ett stort mått av samsyn för att vi ska leva upp till läroplanens krav på att varje skola ska kunna tala om hur man arbetar för att nå läroplanens mål. Vi har även ett krav på att vårt arbete ska vila på vetenskaplig grund och materialet syftar till att bidra också i detta. En del i vårt utvecklingsarbete i Vittra avseende lärarskicklighet och bedömning är att varje skola från och med läsåret 2012/2013 tar fram och årligen utvecklar och reviderar en bedömningspolicy. Utifrån gemensamma frågeställningar och aspekter (se Bilaga 1) skapas en tydlig beskrivning, fram- tagen av medarbetarna på skolan tillsammans (och välförankrad hos elever och föräldrar) som klar- gör när, var, hur och varför bedömningar sker på skolan. Vi vill betona att en bedömningspolicy inte är en extra uppgift utan ett tydligt svar på hur vi lever upp till kraven i Skollag, läroplan och förord- ningar (se Bilaga 2). Vi vet dessutom att arbetet med bedömningspolicy är ett smart sätt att driva pedagogisk utveckling. Som underlag för detta arbete används Riktlinjer för bedömning i Vittra. Dokumentet innehåller en beskrivning av vår pedagogiska utgångspunkt och våra gemensamma perspektiv på bedömning. Det innehåller också övergripande Vittragemensamma beskrivningar av varför, hur, när och var bedöm- ning sker. I de avslutande bilagorna finner du handfast stöd för varje skolas framtagande av bedöm- ningspolicy, vad som förväntas av oss i författningar gällande kunskapsbedömning samt hur vi använder oss av delar i vårt ramverk och verktyg för bedömning så som gemensamma bedömnings- händelser och Vittraomdömet. Stockholm

2 Vår pedagogiska utgångspunkt = utgångspunkt för bedömning Utbildning och lärande blir möjligt genom samspelet mellan individ och gemenskap. Vad vi lär oss är viktigt. Minst lika viktigt är att vara en mästare på att lära och förstå sin egen lärprocess alltså hur och varför vi lär oss. Ju mer vi vet om hur vi kan lösa problem, tänka kritiskt, lära med andra, vara nyfiken, innovativ och kreativ desto lättare har vi att ta vara på nya situationer i livet. I Vittra kallar vi det att få möjligheter till ökade livschanser. Vår pedagogiska utgångspunkt bygger på samspelet mellan individens utveckling och gruppens gemenskap. Vi arbetar för att varje barn ska lära känna sig själv, lära sig mycket och blir en mästare på att lära. Dessa tre perspektiv personlig utveckling, kunskapsutveckling och lära att lära hänger ihop och utgör tre lika viktiga delar i vårt arbete att stimulera varje barns utveckling. Lärande och utveckling sker oftast tillsammans med andra. Därför är det viktigt för oss att skapa en god gemenskap och bygga relationer, både med varandra och med vår omvärld. Känslan och atmosfären i våra verksamheter präglas av samspel mellan alla - barn, unga och vuxna. Ett samspel där våra värderingar, personligt ansvar, olikhet och tydlighet, märks i hur vi förhåller oss till varan- dra. Våra pedagoger tar vara på tiden tillsammans med eleverna när de är i skolan. Alla former av möten med eleverna (även luncher och raster) är tillfällen för att skapa relationer och förtroende, och också för bedömning och iakttagelser. Detta hjälper oss att optimera utmaningarna för var och en. Vi lär känna eleven, ser vad som är nästa rimliga utmaning och kan dessutom förstå vilka eventu- ella svårigheter som kan uppstå för eleven i lärandet. Svårigheter vi pedagoger kan ge stöd att över- vinna! Löften och ramverk Med vår pedagogiska utgångspunkt som grund konkretiserar vi det vi vill åstadkomma för barn och ungdomar genom våra löften. Dessa är viktiga ställningstaganen för vad vi vill att varje elev ska få möjlighet till under sin tid hos oss, och vad vi alla vuxna tillsammans strävar efter att åstadkomma i vårt arbete. Våra löften går också hand i hand med resultat av hög lärarskicklighet, dvs vad skickliga lärare skapar för förutsättningar för varje elev. Vittra ger varje individ möjligheter att komma till sin rätt. till erfarenhetsbaserat lärande. att förstå sitt eget lärande. att känna tillit till sig själv och sin egen förmåga. att utveckla sin förmåga till kommunikation och respektfullt samspel med andra. att vara förberedd för ett liv i internationell miljö. Vårt ramverk beskriver gemensamma tillvägagångssätt för att leva upp till nationella styrdokument och våra löften. Ramverket är främst baserat på vetenskapligt grundade framgångsfaktorer för lärande och beprövade erfarenheter över tid i Vittra. Det finns också ett par strukturella ramar som har som huvudsakligt syfte att öka möjligheterna till erfarenhetsutbyten och att lära av varandra - både i den enskilda skolan och tillsammans med andra medarbetare i Vittra. Det är viktigt att poäng- tera att alla delar i ramverket tillsammans bidrar till att skapa vår identitet. Det är inte bara ett ram- verk för hur vi arbetar i Vittra, det är också symboler och uttryck för hur vi vill uppfattas. Riktlinjer för bedömning i Vittra syftar också, utöver redan nämnda aspekter, till att ge medarbetare stöd i arbetet med lärarskicklighet och vårt ramverk med särskilt fokus på planering, utvärdering och återkoppling för lärande med hjälp av bland annat Vittraboken och Vittraomdömet.

3 Bedömningar som motiverar och stimulerar Innan vi ger oss i kast med varför, hur, när och var bedömning sker ska vi stanna kvar en stund i några perspektiv om bedömning som redskap för lärande. Det är få saker i skolan som är så negativt för lärande som dåliga bedömningar. På motsvarande sätt är det få didaktiska redskap som är så bra för att främja lärande som bedömning på rätt sätt. För oss som arbetar i Vittra med ansvar för att bidra till elevernas rätt att känna växandets glädje, göra framsteg och övervinna svårigheter blir det därmed självklart: ju mer vi förbättrar vårt arbete med bedömning för lärande, desto bättre förutsättningar för varje elevs möjlighet till ökade livschanser. Vi vet inte vilka jobb som finns om 15 år när dagens förstaklassare ger sig ut i arbetslivet. Däremot kan vi förstå vilka kompetenser och förmågor som kommer att efterfrågas. Ju mer vi vet om hur vi kan lösa problem, tänka kritiskt, lära med andra, vara nyfikna, innovativa och kreativa desto lättare har vi att ta vara på nya situationer i livet. Utvecklandet av dessa kompetenser som också redan nu efterfrågas i kursplaner och av arbetsmarknad underlättas av att både vänster och höger hjärnhalva stimuleras. För oss i skolan handlar det om att vi behöver bli lika skickliga på att involvera höger hjärnhalva i undervisning och bedömning som vi traditionsenligt varit på att stimulera den vänstra. Mycket förenklat kan man säga att funktioner i vänster hjärnhalva tenderar att vara viktiga för analytiska beslut och stimuleras av att arbeta med en sak i taget, igenkänning och yttre incitament. Höger hjärnhalva är snabbare för känslomässiga reaktioner, arbetar med många olika saker samtidigt och stimuleras av inre incitament och motivation. Bedömningar i form av yttre incitament och morötter (som exempelvis guldstjärnebelöningar, poäng och betyg) kan i värsta läget ställa sig i vägen för kreativa lösningar. För att öppna upp och stimulera höger hjärnhalva krävs andra former av återkoppling som tar tillvara inre incitament och var och ens inre motivation. Internationell klassrumsforskning kring motivation visar att det finns starka belägg för kopplingar mellan motivation och bedömningar i form av tydligt kommunicerade förväntningar. motiverande budskap om framgång och misslyckanden. informativ feedback. uppvisande av positiva känslor. användning av effektiva lärandestrategier. Detta är viktiga vetenskapliga perspektiv för oss när vi utvecklar och förbättrar vårt arbete med bedömning som redskap för lärande. Ju oftare vi tar oss tid att i arbetslaget, på skolmöten, i med- arbetarsamtal o.s.v. samtala om och pröva hur vi kan ta till vara OCH öka elevernas egen motivation desto större effekt på elevernas lärande och förståelse.

4 Varför sker bedömning? På ett övergripande plan syftar bedömningsarbetet i Vittra först och främst till att hjälpa eleverna i sitt lärande. Därför är bedömningar i Vittra: integrerade delar av undervisningen, där eleven kontinuerligt kan lära sig nya strategier för att lära mer och på nya sätt (inte kontrollinstanser för pedagogen i slutet av ett område). redskap för att synliggöra elevernas kunskaper eller missförstånd, och därmed också som underlag för att utvärdera pedagogens undervisning. Vad i undervisningen underlättar för eleverna att lära sig mer och komma högre i sin kunskapsutveckling? Vad verkar inte gå hem? Vad behöver jag ändra på? varierade elever är olika, vår undervisning och bedömning behöver varieras. Bedömningar är också en viktig del i den ömsesidighet vi önskar mellan skola och hem, och vårt ansvar att samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om bland annat elevens skolsitua- tion och kunskapsutveckling. Ju mer elever, föräldrar och pedagoger kan dela tillsammans, av information, dokumentation och kommunikation desto tydligare och bättre för elevens utveckling. Bedömningar syftar även till att möjliggöra avstämningar exempelvis mitterminsavstämning. Dessa utgör del av underlag för att pedagoger, rektor och Vittra systematiskt ska kunna utvärdera kvali- teten i pedagogernas undervisning och skolans verksamhet. I slutet av varje termin får eleverna betyg, vilket också är en del av bedömningen om än mycket liten. Inga betyg ska komma som en överraskning för elever i Vittra. Betygens förtjänst är att de anger klara och tydliga mål, men de utgör inte en bedömningsmetod för att ge elever stöd i sitt lärande. Hur sker bedömning? Olika typer av bedömning Summativ bedömning används när lärprocessen är avslutad, i avsikt att klargöra vad eleven har lärt sig. Det tydligaste exemplet på summativ bedömning i skolan är betyg. Formativ bedömning används för att forma processen, både avseende elevens tänkande och pedagogens undervisning. I Vittra är den formativa bedömningen, som tidigare nämnts, en integrerad del av undervisningen och har stort inflytande på undervisningens genomförande: formativ bedömning förutsätter formativ undervisning. Bedömning sker i lärprocessen Ett enkelt sätt att beskriva detta löpande bedömningsarbetet är 1) Tydliggöra 2) Undersöka 3) Återkoppla. I varje fas använder pedagoger olika metoder - vissa gemensamma i arbetslaget eller på skolan kan med fördel ingå i skolans bedömningspolicy. Det ska poängteras att de metoder som ger synligt lärande är dom som ger störst effekt för elevers lärande. De möjliggör för pedagogen att bli elev i förhållande till sin undervisning och eleven kan bli pedagog och berätta för andra om vad jag lärt och vad jag inte har lärt. På vis ökar medvetenheten och kvaliteten i både pedagogens undervisning och elevens lärande. Varje skola beskriver i sin bedömningspolicy hur bedömning sker i lärprocessen. Hur gör vi eleverna delaktiga i tydliggörandet? Hur undersöker vi elevernas lärande? Hur kommunicerar vi resultat? osv. Detta är en av de viktigaste aspekterna när det gäller framtagandet av bedömningspolicy på skolan. Ju mer samstämmiga pedagoger är kring frågor som dessa, desto tydligare och mer effektfullt för eleverna.

5 TYDLIGGÖRA UNDERSÖKA - ÅTERKOPPLA 1. Tydliggöra Här handlar det om att tydliggöra mål, förmågor och kunskapskrav så eleverna är väl medvetna om vad som förväntas av dem i arbetet. Pedagogerna ansvarar för att målen och kunskapskraven blir klara och konkreta inför ett område, arbetspass eller en uppgift. Detta sker i Vittra under former där eleverna är högst involverade. Ju mer eleverna delger sina tankar i denna fas, desto bättre kan startblocken och slutplaneringen justeras och anpassas utifrån elevernas behov. En skriftlig beskrivning (med fördel i Schoolsoft, under tex Uppgifter) av pedagogens/arbetslagets planering för området tydliggör och påminner dessutom om vad som förväntas av eleven ett sätt som även gör det möjligt för föräldrar att vara insatt i skolarbetet. I skolans bedömningspolicy tydliggör medarbetarna hur en enhetlig planeringsmall (exempelvis en LPP) på skolan ser ut. Vilka rubriker använder vi, hur och var i Schoolsoft skriver vi osv. Planeringen innehåller som minst beskrivning av syfte, hur undervisningen kommer bedrivas/ läraktiviteter för att nå syftet samt hur bedömning kommer ske. 2. Undersöka Nyfikna pedagoger försöker förstå hur eleverna tänker, vad de upplever som svårt och vad som funkar bra. Alla möten med elever är tillfällen att ta reda på var de befinner sig i förhållande till målen, och möjliggör individanpassad återkoppling hur eleverna kan närma sig målen och kunskapskraven. Exempelvis ger en fråga från en elev under ett arbetspass pedagogen en bild av hur eleven tänker och eventuellt upplever som problem, och är därmed input för pedagogen i såväl elevens sätt att lära som hur undervisningen behöver formas framöver för att hålla fortsatt hög kvalitet för eleverna. 3. Återkoppla Bedömning som gynnar lärandet baseras på återkoppling under tiden lärandet pågår. Att återkoppla i slutet av ett arbetsmoment, vilket vi av tradition är vana att göra i skolan, ger inte eleven möjlighet att fullt ut i processen utveckla sitt sätt att lära. Eleverna i Vittra får löpande återkoppling på hur arbetet mot målen går och hur det fortsatta arbetet för att nå målen kan göras ännu bättre. (Det ska här poängteras att återkoppling och dokumentation inte är likställda. Dokumentation är en del i bedömningsprocessen, men den viktigaste återkopplingen sker dagligdags i mötet mellan elev- pedagog och/eller elev- elev.) Även i återkopplingsfasen är det viktigt att pedagogen är nyfiken på och öppen för elevernas input. När eleverna berättar vad de kan, förstår, gör fel, missförstår, inte är engagerade i, inspireras av, blir nyfikna på osv. är det ovärderlig information för pedagogen för att utveckla undervisningen och stimulera elevernas lärande.

6 När sker bedömning? Årets bedömningshändelser Barnen blir mästare på att lära när vi blir mästare på att möjliggöra lärande! Bedömning sker, enligt ovan, löpande under tiden lärandet pågår - minut by minut. Utöver den dagliga feedbacken, arbetar vi också med gemensamma bedömningshändelser på varje skola och i Vittra. Varje skola tar i sin bedömningspolicy bland annat fram hur läsåret läggs upp ur ett bedöm- ningsperspektiv - när bedömning sker. Som ram för arbetet finns våra övergripande gemensamma händelser i Vittra; fyra tillfällen under året som utgör underlag för dels IUP med skriftligt omdöme (dokumentation i ämnesmatrisen som ger tydlig information om elevens kunskaper i relation till de nationella målen och lyfter fram elevens utvecklingsmöjligheter i syfte att stimulera fortsatt lärande) och framåtsyftande planering som sam- manfattar vilka kunskaper och förmågor eleven ska utveckla. Dels är bedömningshändelserna underlag för mitterminskonferenser som syftar till att varje skola och Vittra som huvudman följer upp och säkerställer elevernas möjlighet till hög måluppfyllelse, stöd och stimulans i sitt lärande. Utöver våra gemensamma bedömningshändelser (som förtydligas i bilden ovan samt Bilaga 3) har vi följande gemensamma ambitioner att sträva mot i Vittra om när bedömning sker: Arbetspass: Vi strävar efter att arbetspass i Vittra avslutas med någon form av avstämning eller reflektion som ger pedagogen återkoppling på i vilken utsträckning passet ledde i tänkt riktning och vad i undervis- ningen som behöver utvecklas för att gynna elevernas lärande. Dessutom har vi redan genom vårt ramverk gjort ett val genom att sträva mot längre, sammanhängande arbetspass för att skapa förutsättningar för reflektion och återkoppling till varje barn under passets gång. Arbetsområde: Eleverna i Vittra bör ha möjlighet att inom ramen för pågående lärprocess få återkoppling och möjligheter att korrigera sina lärstrategier. I de fall provliknande bedömningsmetoder används strävar vi därför efter att planera och sätta samman dessa på ett sådant sätt att de kan ges när ca % av tiden för arbetsområdet återstår. Grundtanken är att bedömningar ska kunna förbättra slutresultatet, inte enbart vara en bedömning av slutresultatet. IUP: Skriftliga omdömen och betyg, som ges i slutet av varje termin, kommer aldrig som en överraskning för eleven. Vi strävar efter att kommunikation kring bedömning har skett på så tydliga och framåtsyftande sätt att eleven vet hur han/hon ligger till i sin kunskapsutveckling.

7 Var sker bedömning? I Vittra har vi det gemensamma webbverktygen Schoolsoft, där bedömning i förhållande till kurs- planernas kunskapskrav dokumenteras. Uppgifter och arbetspass kopplas till kursplanernas kunskapskrav och löpande återkoppling kan ske direkt i systemet och ses av elever och vårdnads- havare. Även elevens individuella utvecklingsplan, med skriftligt omdöme om elevens kunskaps- utveckling i de ämnen eleven får undervisning och en sammanfattning av vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt, finns i Schoolsoft. För att Schoolsoft ska bli så användarvänligt och givande som möjligt för elever, föräldrar och pedagoger behöver varje skola i sin bedömningspolicy tydliggöra hur verktyget används. Var och hur dokumenterar vi i systemet - och hur beskriver vi det för våra användare? Övergripande handledning för hur Schoolsoft används i Vittra finns på Strukturtorget och vårt interna Idéforum, där information, instruktionsfilmer och frågor och svar pedagoger emellan lyfts fram. Vi har även stödfunktioner i Vittra som bistår skolor och arbetslag med hur pedagogisk doku- mentation kan ske i Schoolsoft. En checklista för vad som minst ska finnas i Schoolsoft för att möjliggöra löpande och effektiv återkoppling finns dessutom upplagt på alla medarbetarsidor i Schoolsoft. Vi har också ett gemensamt bedömningsverktyg i Vittraomdömet, som kompletterar Schoolsofts tyngdpunkt på att återkoppla och bedöma elevens kunskapsutveckling, med beskrivningar av elevens utveckling i IUP:s övriga delar; personlig utveckling och lära att lära. För mer information om Vittra- omdömet, se Bilaga 4. Utöver användandet av Schoolsoft och Vittraomdömet, tydliggör varje skola i sin bedömningspolicy på vilka övriga sätt bedömning sker i just er verksamhet. Vilka eventuella verktyg och former använ- der ni gemensamt för att möjliggöra bedömning för lärande på bästa sätt? Avslutning Som sagt var, vi vet att arbete med en bedömningspolicy är ett smart sätt att driva pedagogisk utveckling, och vi är övertygade om att det arbete som redan sker och som nu utvecklas vidare på våra skolor gällande lärarskicklighet och bedömning kommer göra skillnad för våra elever, deras lärande och livschanser på sikt. Nu tar det enhetsspecifika arbetet vid, och många intressanta och givande samtal kring elevsyn, kunskapssyn, bedömning och lärande är att vänta. Som input i det fortsatta arbetet avslutas Riktlinjer för bedömning i Vittra med ytterligare två citat om bedömning citat som förhoppningsvis kan bidra med än mer bränsle i era samtal. Stort lycka till i ert arbete! Referenser Gärdenfors Peter, 2010, Lusten att förstå Hattie John, 2008, Visible Learning, A Synthesis of Over 800 Meta- Analyses Relating to Achievement Lundahl Christian, 2011, Bedömning för lärande Perry Nancy, Turner Julianne, Meyer Debra, 2006, Classrooms as contexts for motivating learning Webbaserad referens:

8 BILAGA 1 Att ta fram en bedömningspolicy Med våra Vittragemensamma riktlinjer för bedömning som grund ansvarar rektor på varje skola för att medarbetare årligen går igenom, utvecklar och reviderar sin bedömningspolicy - med ledning av följande frågeställningar och aspekter: Självanalys Ex på frågor att bearbeta tillsammans och gärna undersöka tillsammans med elever och föräldrar: - Har vi en gemensam kunskapssyn på skolan idag? Hur syns den eller dom? - Hur arbetar vi med bedömningar på skolan; hur beskriva vår bedömningskultur? - Vilka bedömningsmetoder vi använder idag tycks gynna lärandet mest? Börja med Sluta med? Vår väg framåt! Ex på frågor att bearbeta tillsammans utifrån självanalysen och Vittras gemensamma riktlinjer för bedömning: - Vår målsättning för bedömning framåt! - Vad vill vi uppnå? - Hur vill vi uppfattas? Varför bedömning hos oss? Ex på frågor att bearbeta tillsammans utifrån vår väg framåt och Vittras gemensamma riktlinjer: - Bedömningens syften; såväl formativa som summativa - Hur kan våra bedömningar öka lärandet för elever, pedagoger, arbetslagen, skolan och Vittra Hur sker bedömning hos oss? Ex på frågor att bearbeta tillsammans utifrån vår väg framåt och Vittras gemensamma riktlinjer: - hur kopplar vi bedömningen till pedagogernas undervisning/lärandeplanering? - hur synliggör vi elevernas lärande under arbetspass, arbetsområden och i IUP- arbetet? - hur kommunicerar vi resultat som leder till ökat lärande? - hur ser planeringsprocessen i våra arbetslag ut? När sker bedömning hos oss? Ex på frågor att bearbeta tillsammans utifrån vår väg framåt och Vittras gemensamma riktlinjer: - Årets bedömningshändelser på skolan? Var sker bedömning hos oss? Ex på frågor att bearbeta tillsammans utifrån vår väg framåt och Vittras gemensamma riktlinjer: - Hur använder vi Schoolsoft på vår skola? Var skriver vi, hur och när? - Vilka andra forum för bedömning? Förankring och uppföljning Ex på frågor att bearbeta tillsammans utifrån vår väg framåt och Vittras gemensamma riktlinjer: - Hur förankras vår bedömningspolicy bland elever och föräldrar? - Hur och när och utifrån vad (resultat, intervjuer osv) utvärderas vår bedömningspolicy?

9 BILAGA 2 Översikt: författningskrav avseende bedömning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av Kunskapsbedömning i grundskolan årskurs 1-3 Bakgrund Under perioden november 2011 till mars 2012 genomförde Skolinspektionen en kvalitetsgranskning av Kunskapsbedömning i grundskolan årskurs 1-3. Granskningen genomfördes i 31 kommunala skolor och 4 fristående skolor. Här summeras vad Skolinspektionen utifrån författnings- och forskningsstöd granskade, något som med fördel kan ses som en översikt över vad vi systematiskt behöver göra på varje skola (inte bara för elever i årskurs 1-3, underlaget utgår från hela grundskolans styrdokument) för att säkerställa att vi lever upp till vårt uppdrag och varje barns rätt att känna växandets glädje! Författnings- och forskningsstöd i Skolinspektionens kvalitetsgranskning: Författningar Lagar Skollagen (2010:800) Förordningar Skolförordning (SFS 2011:185) Förordning (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Skolverkets föreskrifter Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:19) om kunskapskrav för grundskolans ämnen Skolverkets allmänna råd Skolverkets allmänna råd och kommentarer, Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen (SKOLFS 2009:16) (AR IUP) Skolverkets allmänna råd, Planering och genomförande av undervisningen för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan (SKOLFS 2011:149) (AR Planering) Forskningsstöd Skolverkets stödmaterial: Kunskapsbedömning i skolan praxis, begrepp, problem och möjligheter Skolverkets kunskapsöversikt: Kunskapsbedömning Vad, hur och varför?

10 1. Gör läraren fortlöpande bedömningar av elevernas kunskapsutveckling utifrån kursplanernas kunskapskrav? 1.1 Rektor tar ansvar för att lärarna bedömer elevernas kunskaper utifrån kursplanernas kunskapskrav Här undersöks om rektorn tar ansvar för och skapar förutsättningar för lärarnas gemensamma arbete med kunskapsbedömningar utifrån kursplanernas kunskapskrav. Inom detta område granskas följande: Rektor tar ansvar för att tillsammans med lärarna utveckla gemensamma rutiner och former för att planera undervisningen och för att bedöma och dokumentera elevernas kunskaper utifrån kursplanernas kunskapskrav (2 kap. 9 och 4 kap. 4-6 skollagen, Lgr 11, 2.8, AR IUP, AR Planering). Rektorn skapar förutsättningar för att lärarna använder ett gemensamt och sakligt språk i dokumentationen (AR IUP). Rektorn skapar förutsättningar för en likvärdig bedömning inom skolenheten (1 kap. 9 skollagen, Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Lgr 11, 2.8, AR Planering). 1.2 Skolan har ett systematiskt kvalitetsarbete kring kunskapsbedömning Här undersöks om rektorn ser till att det finns ett kvalitetsarbete kring kunskapsbedömningar på skolan genom att följa upp och utvärdera detta arbete samt huruvida resultaten av det används. Vidare handlar bedömningspunkten om rektorn tillsammans med lärarna analyserar skolans kunskapsresultat och resultaten på de nationella proven. Inom detta område granskas följande: Rektorn använder skolans kunskapsresultat i kvalitetsarbetet genom att skapa förutsättningar för att lärarna tillsammans jämför och analyserar skolans kunskapsresultat och hur de förhåller sig till resultaten från de nationella proven och eventuellt annat bedömningsstöd (AR Planering). Rektorn följer tillsammans med lärarna upp och utvärderar de rutiner och former för bedömning och dokumentation som används så att de är ändamålsenliga för ett systematiskt kvalitetsarbete (4 kap. 4-6 skollagen, AR Planering). 1.3 Bedömning ingår i lärarnas planering av undervisningen Här undersöks om lärarna vid planering av undervisningen utgår från kursplanerna samt om lärarna även planerar för hur bedömningen av eleverna ska gå till så att den blir en integrerad del av undervisningen tillsammans med eleverna. Inom detta område granskas följande: Lärarna utgår vid planeringen av undervisningen från kursplanernas syfte, centrala innehåll och kunskapskrav (1 kap. 11 skollagen och 9 kap. 1-2 skolförordningen, AR Planering). Lärarna identifierar och planerar hur eleverna ska visa sina kunskaper, vad i kunskapskraven som ska bedömas och när bedömningen ska ske (AR Planering). Lärarna planerar så att bedömningen systematiskt blir en integrerad del i undervisningen för att tillsammans med eleverna följa och stödja elevernas kunskapsutveckling i undervisningen och kontinuerligt ge återkoppling på deras arbete för att synliggöra lärandet för eleverna (AR Planering).

11 1.4 Lärarna gör fortlöpande bedömningar av elevernas kunskaper Här undersöks om lärarna gör fortlöpande bedömningar av elevernas kunskaper samt om läraren ger framåtsyftande återkoppling kring vad eleverna behöver utveckla i förhållande till kunskapskraven och hur detta ska ske. Vidare handlar det om hur lärarens bedömning blir en integrerad del av undervisningen tillsammans med eleverna. Inom detta område granskas följande: Läraren ger eleven förståelse för vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla i alla ämnen och på vilka grunder de bedöms (Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Lgr 11, 2.7). Lärarna följer elevernas kunskapsutveckling och ger kontinuerlig och framåtsyftande återkoppling kring vad eleverna behöver utveckla och hur detta ska ske så att bedömningen blir en integrerad del i undervisningen tillsammans med eleverna för att synliggöra lärandet (10 kap. 13 skollagen, Lgr 11, 2.7, AR Planering). Lärarna bedömer elevernas kunskaper utifrån kunskapskraven i alla ämnen och använder aktuella bedömningsunderlag för att upprätta individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen (10 kap. 13 skollagen, Lgr 11, 2.7). Lärarna analyserar regelbundet de kunskaper eleven har visat, gör helhetsbedömningar av dessa och jämför med kursplanernas kunskapskrav (Lgr 11, 2.7, AR Planering). Lärarna använder resultaten från nationella proven för att bedöma elevers kunskapsutveckling (9 kap skolförordningen). Lärarna använder ändamålsenliga rutiner och former för dokumentation som främjar elevernas kunskapsutveckling och väl återspeglar deras kunskaper i förhållande till kursplanernas kunskapskrav (AR IUP, AR Planering). 1.5 Lärarna följer upp undervisningen Här undersöks hur lärarna följer upp och utvärderar sin planering och undervisning samt bedömnings- och dokumentationsformer. Inom detta område granskas följande: Lärarna analyserar i vilken utsträckning planeringen och genomförandet av undervisningen har gett eleverna möjlighet att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till läroplanen (AR Planering). Lärarna identifierar vad som behöver utvecklas i den egna undervisningen för att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till läroplanen (AR Planering). Lärarna utvärderar i vilken mån bedömnings- och dokumentationsfor- merna som används är praktiska och ändamålsenliga (AR Planering). 1.6 Lärarna ger vårdnadshavare fortlöpande information om elevernas kunskaper Här undersöks om lärarna ger vårdnadshavare fortlöpande information om elevernas kunskapsutveckling i förhållande till kursplanerna. Inom detta område granskas följande: Lärarna ger fortlöpande information om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kursplanernas kunskapskrav (3 kap. 4, 10 kap. 12 skollagen, Lgr 11, 2.4 och 2.7 ).

12 2. Ges eleverna möjlighet att visa de kunskaper som framgår kursplanernas kunskapskrav? 2.1 Lärarna använder ett allsidigt underlag för att bedöma elevernas kunskaper Här undersöks om läraren har ett allsidigt underlag för att bedöma elevernas kunskaper och om lärarna använder olika underlag för bedömning samt om eleverna ges möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt. Inom detta område granskas följande: Lärarnas bedömning av elevernas kunskaper är allsidig och olika underlag används för att analysera kunskaperna så att eleverna ges goda möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt (Lgr 11, 2.7, AR Planering). 2.2 Vårdnadshavares kännedom om kunskapskraven Här undersöks om lärarna ger vårdnadshavare information om kunskapskraven i alla ämnen som eleven får undervisning i. Inom detta område granskas följande: Lärarna ger vårdnadshavarna information om kunskapskraven i alla ämnen som eleverna får undervisning i (Lgr 11,1 Skolans värdegrund och uppdrag, 2.4., AR IUP).

13 När sker bedömning? Årets bedömningshändelser BILAGA 3 De gemensamma bedömningshändelserna i Vittra är hållpunkter för samtliga skolor avseende pedagogisk dokumentation och uppföljning i Schoolsoft. De Vittragemensamma bedömningshändelserna syftar till att säkerställa att varje skola och Vittra som huvudman följer upp och säkerställer elevernas möjlighet till hög måluppfyllelse, stöd och stimulans i sitt lärande. I samband med och mellan dessa bedömningshändelser arbetar varje skola fram när (varför, hur och var) bedömning och återkoppling för lärande sker på bästa sätt på just er skola. Period 1 IUP- samtal genomförs under träningslägret, och i vissa fall i början av Period 2. Underlag för samtalet är nulägesbeskrivning, skriftligt omdöme om elevernas kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning (skriftligt omdöme utgörs av formativa bedömning i ämnesmatrisen med kryss från juni - som vid behov kompletterats under träningslägret för att garantera ett aktuellt framåtsyftande omdöme), vårterminens Vittraomdöme avseende personlig utveckling och lärande samt förslag till IUP. Omdömena beskriver såväl vad eleven kan som vad eleven behöver utveckla vidare och hur val av arbetssätt och arbetsformer i skolan kan stimulera eleven. Under IUP- samtalet tas en skriftlig individuell utvecklingsplan fram som sammanfattar vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen Period 2 Pedagogisk dokumentation genomförs med som minst summerande kryss i ämnesmatrisens helhetsbedömning, för att möjliggöra sammanställningar av elevernas måluppfyllelse. Mitterminsavstämning genomförs med kryssammanställningarna som del av underlag för analys, reflektion, utvärdering. Handlingar för att säkerställa elevernas behov av stöd och stimulans tas fram. Period 3 Pedagogisk dokumentation genomförs i slutet av perioden med formativ bedömning i ämnesmatrisens helhetsbedömning, inkl. summerande kryss. Detta utgör omdömet inför IUP- samtalet i januari, och också ett sätt att framåtsyftande runda av terminen för elev och vårdnadshavare. Betyg sätts från årskurs 6. Period 4 IUP- samtal med uppföljning och revidering av höstens IUP. Underlag bla. skriftligt omdöme från december som vid behov kompletterats. En ny/reviderad individuell utvecklingsplan tas fram som sammanfattar vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen Period 5 Pedagogisk dokumentation genomförs med som minst summerande kryss i ämnesmatrisens helhetsbedömning, för att möjliggöra sammanställningar av elevernas måluppfyllelse. Mitterminsavstämning genomförs med kryssammanställningarna som del av underlag för analys, reflektion, utvärdering. Handlingar för att säkerställa elevernas behov av stöd och stimulans tas fram. Period 6 Pedagogisk dokumentation genomförs med Vittraomdöme (framåtsyftande sammanfattning av elevens personliga utveckling och lärande kopplat till läroplanens mål i kapitel 1 och 2) Pedagogisk dokumentation genomförs också genom formativ bedömning i ämnesmatrisens helhetsbedömning, inkl. summerande kryss. Detta utgör det skriftliga omdömet inför IUP- samtalet i augusti- september (som vid behov kompletteras under träningslägret) och är också ett sätt att framåtsyftande, tillsammans med Vittraomdömet runda av läsåret för elev och vårdnadshavare. Betyg sätts från årskurs 6.

14 BILAGA 4 Vittraomdöme IUP summit Varför Vittraomdöme? I arbetet med vår vision och idé vilar vi på vår pedagogiska utgångspunkt att utbildning och lärande blir möjligt genom samspelet mellan individ och gemenskap. Utifrån detta konkretiserar vi det vi vill åstadkomma för våra barn och ungdomar genom våra löften. Vårt ramverk beskriver Vittragemen- samma tillvägagångssätt för att leva upp till nationella styrdokument och våra löften. I ramverket är Vittraomdömet både ett mycket viktigt hjälpmedel och en symbol för vår syn på individens utveckling. Dessutom är det ett unikt sätt att kommunicera kring lärande och utveckling, och tydliggöra hur väl pedagoger i Vittra ser och lär känna varje barn och elev. I Vittraomdömet utvärderar och sammanfattar vi verksamhetsårets arbete utifrån varje barns och elevs individuella utvecklingsplan (IUP). Vi skapar en tydlig länk från ett läsår till ett annat kring hur vi både följer, stimulerar och ger stöd i elevens utveckling och lärande över tid. Vittraomdömet är också ett sätt att tydliggöra vårt arbete med de nationella målen i förskolan och grundskolans läroplaner, särskilt avseende kapitel 2 i dessa. Rektor ansvarar för att pedagogerna i Vittraomdömet är tydliga med och har en samsyn kring vilka mål som bedöms. Vad är Vittraomdöme? En översiktlig, formativ sammanfattning av hur arbetet med barnets/elevens IUP fortlöpt under året, se förslag nedan. Ett dokument som i förskolan fokuserar på IUPs delar om personlig utveckling, lärande och kunskapsutveckling. Barnets utveckling sätts i relation främst till läroplanens avsnitt om Normer och värden, Utveckling och lärande samt Barns inflytande. Ett dokument som i grundskolan fokuserar på IUPs delar om personlig utveckling och lärande. (Vad avser elevens kunskapsutveckling kan detta med fördel formuleras i några korta sammanfattande rader, och med en tydlig hänvisning till det skriftliga omdömet och ämnesmatriserna i Schoolsoft.) Elevens utveckling av de förmågor som anges i läroplanens kapitel 2 är i fokus. Dit hör till exempel avsnitten om Normer och värden, Elevens ansvar och inflytande samt Betyg och bedömning. En sammanfattning av barnets/elevens utveckling skrivet i tredje person, formulerat i framåtsyftande och positiv anda. Vad är inte Vittraomdöme? Flera A4- sidor med värderingar av personliga egenskaper eller adjektivfyllda, kärleksförklaringar till barnet eller eleven. En överraskning inget som sammanfattas i omdömet är en nyhet för barnet/eleven eller föräldrar.

15 Vittraomdöme i IUP- flödet över året I samband med sommaravslutningar i förskola och grundskola delas Vittraomdömet ut till alla barn och elever - på det vis som lämpar sig bäst för varje enhet. Vad avser kunskapsutveckling kompletteras Vittraomdömet i grundskolan med skriftligt omdöme från Schoolsoft, i samtliga ämnen eleven fått undervisning i under året med hänvisningar till ämnesmatriserna för vidare information om elevens kunskapsutveckling. IUP upprättas under utvecklingssamtal varje höst med stöd av träningslägrets samtal, observationer, diagnoser och tester, samt vårens Vittraomdöme inkl. eventuella uppdateringar av skriftliga omdömen och bedömningar i ämnesmatriserna i Schoolsoft. Övrigt Vittraomdömet skrivs på respektive enhets word- mall med tillhörande sidhuvud och sidfot, samt i enlighet med vår grafiska profil. Omdömesmall finns att hämta på Strukturtorget, och ligger som en länk i Schoolsoft. Rubrik teckensnitt: ScalaSans Regular eller Calibri, storlek 18, format: Rubrik 2 Löpande text teckensnitt: ScalaSans Regular eller Calibri, storlek: 11-12, format: Normal Vittraomdömet undertecknas av ansvarspedagog. Se ett exempel på Vittraomdöme nedan.

16 ETT EXEMPEL PÅ OMDÖME: Vittraomdöme för Jonas Brodin läsåret 2011/2012 Jag har haft den stora glädjen att vara ansvarspedagog för Jonas Brodin de två senaste läsåren. Under denna tid har Jonas i sin IUP haft som mål avseende lära att lära att på olika sätt träna sin förmåga att själv bedöma sina resultat och ställa bedömningar i relation till sina förutsättningar och det arbete han gjort. Jonas har på ett imponerande målmedvetet sätt utvecklat detta, särskilt under vårterminen Vi har använt oss av bland annat självrättningar och kamratbedömningar, och det är mycket tydligt hur Jonas utifrån egna och andras bedömningar ändrar och utvecklar sina lärstrategier för att nå högre resultat. Jonas har också haft som mål, kopplat till personlig utveckling, att ta ett större ansvar och inflytande över sin utbildning. Jonas är mycket idérik och har under läsåret kommit med allt fler initiativ, både när det gäller innehåll i arbetet och val av arbetsmetoder. Detta har lett till att Jonas anser att skolarbetet blivit ännu roligare, vilket är glädjande! Det händer ibland att Jonas har svårigheter att slutföra sina arbeten - främst på grund av att nya idéer gör att arbeten tar nya riktningar. Under nästa läsår kommer vi därför träna vidare på Jonas förmåga att ta personligt ansvar för sina studier. Han har en väl utvecklad kreativitet, som med stöd i en tydlig planering och checkpoints för uppföljning, kan bidra till både en ännu mer stimulerande skolgång och högre måluppfyllelse. När det gäller Jonas kunskapsutveckling hänvisar jag till bifogat skriftligt omdöme för en summerande översikt i samtliga ämnen, samt till respektive ämnesmatris i Schoolsoft för mer ingående bedömningar i varje ämne. Jag önskar Jonas en riktigt trevlig sommar, och ser fram emot att träffa honom i augusti igen inför hans sista år i grundskolan! Med vänliga hälsningar Per Mårts, Ansvarspedagog Juni 2012 Vittra Globen