Tillväxten, fördelningen, kunskapen, medvetenheten, lagen och aktionen
|
|
- Camilla Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tillväxten, fördelningen, kunskapen, medvetenheten, lagen och aktionen om konsten att förebygga barnskador och öka säkerheten Leif Svanström Sverige är det land i världen som har högst barnsäkerhet och lägst skadetal. Trots det är det oroande att många fler länder förbättrar sin säkerhet snabbare än vi. I denna artikel analyseras situationen och ges aktuella exempel på att ansvariga inte tar sitt ansvar när nu t.ex. självtillfogade skador ökar bland ungdomar, särskilt bland flickor. I en tid då tillväxt och fördelningspolitik inte favoriserar folkhälsans förbättring blir aktörsperspektivet än viktigare- forskare och beslutsfattare måste göra sitt - när det gäller att förbättra barnsäkerheten. Leif Svanström är läkare, specialist i socialmedicin och sedan 1980 professor i Socialmedicin vid Karolinska Institutet. Sedan nära 40 år har han varit aktiv som policymaker och forskare inom det skadeförebyggande området. Kontakt:leif.svanstrom@phs.ki.se Introduktion Skador orsakade av olycksfall eller våld eller självtillfogade skador är ett av de stora folkhälsoproblemen i Sverige. Skador leder ibland till död eller är allvarliga, livslånga och drabbar individen, anhöriga, vänner och arbetslivet mycket hårt. Sverige är ett av de ledande länderna i världen när det gäller hög säkerhet och låga skadetal i stort sett för alla skadeområden och åldrar. Generellt har Sverige haft en tillfredsställande utveckling och hade när UNICEF (1) jämförde internationell dödsorsaksstatistik fram till mitten av 1990-talet fortfarande en tätposition, men andra västländer med god ekonomi har närmat sig i snabb takt. Under 20-årsperioden har 8 länder haft en snabbare nedgångstakt än Sverige, även om de började från en högre nivå än Sverige; Tyskland 71 procent, Nederländerna 67 procent, Finland 67 procent, Kanada 65 procent, Norge 65 procent, Japan 63 procent, Italien 63 procent, Nya Zeeland 61 procent mot Sveriges 60 procent. Vi har således all anledning fråga oss varför vi inte kan hålla avståndet i försprånget längre. Socialmedicinsk tidskrift 1/
2 Trots detta har Sverige en förhållandevis god situation. I trafiken uppvisas en dödsrat av 5,2/ barn, följt av Storbritannien och Italien (båda med 6,1). Av höginkomstländerna ligger USA på 14,1 och Korea på 25,6/ barn (1). Speciellt vid internationella jämförelser har frågan ställts i många länder: Varför? Kan vårt land nå samma nivå som Sverige och i så fall hur (2)? I Sverige frågar vi oss: Hur blev det så bra här i Sverige? Kan vi bibehålla och förbättra den uppnådda säkerhetsnivån (3)? Hur skall det arbetet organiseras (4)? Vilka är dagens och morgondagens problem och hur skall vi lösa dem (5)? Svaren har genom åren tenderat att vara ytterst olika, beroende på vilket perspektiv man anlagt. Klart är att ur forskningsmässig synvinkel har vi inget svar möjligen fragment till ett svar. Detta är ett försök att beskriva några perspektiv från en som aktivt deltagit i och följt området i nära fyra decennier. Erfarenheterna är att skadefrekvensen kan påverkas av organiserade samhällsinsatser, antingen med nationella initiativ som lagstiftning eller lokalt baserade program i tvärsektoriell samverkan En säker o Trygg Kommun konceptet (6). Vetenskapliga utvärderingar som utförts under de senaste decennierna har visat procentuella nedgångar, i något fall upp till 45 procent (barn i åldern 6 år). I Sverige arbetar nu över 100 kommuner med att förebygga barnskador, ett sjuttiotal av dem mera välorganiserat efter Världshälsoorganisationens Safe Community modell (7). Av de 61 erkända och utnämna Safe Communities globalt finns 14 i Sverige. Den politiska, ideologiska och ekonomiska strukturen Även om svensk socialmedicinsk forskning ägnat sig mycket åt skadeområdet, särskilt olycksfallsskador och i all synnerhet barnolycksfall - så skulle det vara förmätet att påstå att framgången i tid sammanfaller med socialmedicinens inträdande på arenan. Barndrunkningar började gå ned redan vid början av 1900-talet och inte efter andra världskriget då man började ägna sig år simkunnigheten och senare när flytvästarna introducerades. Urbaniseringen svarar troligen för den huvudsakliga nedgången i minskad oskyddad exponering för vattendrag, men också ökad tillsyn på grund av minskat barnantal i familjerna och en förändrad klasstruktur. Dessa fenomen och säkert andra hänger dock samman med en djupgående ekonomisk förändring mätt i tillväxt men också en förändrad ideologiskt/ klassmässig omsorg om alla barn i samhället såväl som krav på en rättvis fördelning av den skapade tillväxten. Ett sådant övergripande perspektiv utesluter inte andra perspektiv, men kan sägas skapa den ideologiska och ytterst den materiella förutsättningen för att skapa säkra miljöer och beteenden. 22 Socialmedicinsk tidskrift 1/2005
3 Ett annat exempel är barntillsynen. Vi kan konstatera att det förr var si och så med tillsynen över barnen. Dels var det en ren omöjlighet för föräldrarna att klara de miljöer man då rörde sig i lantgårdar, fri natur, vattendrag etc och dels levde man i tron att barn skulle tränas upp i sådana miljöer även de rent livsfarliga. Med industrialiseringens och framförallt industrins tillväxt efter andra världskriget följde ett snabbt ökande behov av arbetskraft, vilket löstes dels med ökad invandring, dels med ökad migration inom landet men framförallt att kvinnor behövdes på arbetsmarknaden. En offentlig barntillsyn blev förutsättning för denna utveckling men också för en professionell tillsyn av barnen. Kunskapen Det hjälper inte även om ett rättvist samhälle skapas - om dess innebyggare inte vet vad det kan användas till. En av förutsättningarna för ett demokratiskt samhälle är en hög utbildningsnivå och den i sin tur ger möjligheter för en vid spridning av kunskapsproduktionen. Om, som svensk psykologisk forskning tidigt kunde konstatera, en satsning på beteendeförändringar hos barn när det gäller att klara sig i trafiken är ganska utsiktslös, blir konsekvensen att säkerhet måste byggas in i transportmiljön- snarare än en ensidig satsning på att barn kan utbildas till ett visst beteende i en komplicerad trafikmiljö. Att separera barn från motoriserad trafik genom miljökonstruktioner kan då genomföras för att myndigheter inte lockas till att förorda enkla beteendeförändringssatsningar. I stället måste de söka stöd för kostsamma trafikmiljö- och bostadsområdeskonstruktioner hos en välutbildad befolkning. Medvetenheten och lagen Att ändra medvetenheten om att olycksfall är ett stort problem kräver ett aktivt politiskt arbete och ett samarbete mellan politikerna, forskarna och folkrörelserna. Det är ur det perspektivet intressant att efter andra världskriget togs sådana initiativ (8). Att förändra perspektivet från att olycksfall var en olyckshändelse något övernaturligt (Guds vilja, Djävulens finger etc), slarv eller underlåtenhetssynder, ja tom något som drabbade olycksfåglar till att dessa fenomen kunde studeras och förklaras systematiskt ses som ett folkhälsoproblem, som alla andra sådana, blev en framgång. Samhället kunde med en sådan tolkning ta som sin uppgift att förebygga för framtiden, när det gäller att speciellt beakta barns säkerhetsbehov, genom bilbarnstolar, säkerhetsbälten, cykelhjälmar etc. Synsättet innebar att se barns beteenden som något påtagligt konkret och naturligt och om skador uppstod var de en naturlig konsekvens av att samhället exponerat dem för en miljö, en situation eller produkt, som med lagbundenhet leder till Socialmedicinsk tidskrift 1/
4 skador. Detta synsätt har i stort sett utmärkt trafiksäkerhetsarbetet under hela efterkrigstiden och när man ägnat beteenden intresse har det gällt större barn (som trafikskolor) eller vuxna. I svenskt arbetsmiljöarbete har detta också varit ledstjärnan och det återstår att se om detta kan skörda framgång nu när arbetsmiljölagstiftning också omfattar skol- och förskolebarn. Men det är i hem- och fritidsmiljön som de flesta barnskadeoffer skördas (75-80%). Hur byggs säkerhet in i privata bostadsmiljöer? Hur byggs säkerhet när det gäller uppkomst av våld och barnmisshandel in i den sociala och psykologiska miljön? Hur kan ett samhälle garantera barnen inom privatsfären samma säkerhet som vi med mångmiljardbelopp åstadkommer inom den offentliga miljön? Räcker socialtjänstlagar och andra omsorgslagar? Ger den nya lagen Lagen om skydd mot olyckor av som tillskriver primärkommunerna ett utökat ansvar en möjlighet? Hur säkrar vi kompetensen hos dem som utövar tillsynen av dessa lagar? Kanske de övergripande mänskliga rättigheterna som i barnkonventionen i allt måste råda? Det är kanske dags att avskaffa resonemangen om offentlig kontra privatsfär. Den privata sfären kan inte få vara ostörd eftersom dess stressfaktorer i mångt och mycket föds i livet utanför den och exponeringen där påverkar livet utanför. Aktörsperspektivet I den socialmedicinska forskarvärlden vill vi ofta tillskriva oss en icke oväsentlig betydelse av den forskning vi utför och rapporterar eller de aktioner vi ingår i. Är detta då enbart ett egocentriskt navelskådande eller? När Berfenstam tog initiativ till en insatsgrupp mot barnolycksfall där bl a S-politikern Nancy Eriksson var ledande var det ett annorlunda forskarinitiativ (9). Hans elever - bl a Lars H Gustafsson genomförde studier för att öka förståelsen för mekanismerna bakom barnolycksfall och initierade bl a Tyresöprojektet och Gottsundaprojektet, samhällsarbeten med säkerhet som primärt mål. Samma grupperingar låg också bakom inrättande av barnmiljörådet som sedan inlemmades i Barnombudsmannens verksamhet. Vi vid KI kan väl också utan att förhäva oss berömma oss av att under 1990-talet uppvaktat dåvarande socialministern Ingela Thalén i vår oro att barn fortsatt var starkt utsatta för brister i säkerheten. Socialministerns initierade då Barnsäkerhetsdelegationen (Huvudsekreterare Bodil Långberg), som sedermera lämnade över ansvaret för frågorna till Räddningsverket, som numera har ansvar för de flesta samordningsfrågor, när det gäller att förebygga skador och att främja säkerhet. När Ragnar Berfenstam sedermera tillträdde en professur i Socialmedicin i Uppsala kom skadeforskningen i stor utsträckning att ha sin bas i 24 Socialmedicinsk tidskrift 1/2005
5 socialmedicinämnet. Detta bäddade för en global syn på problemet och dess lösningar. Att engagera samhällets företrädare i det preventiva arbetet var en självklarhet. Bred samverkan mellan olika discipliners forskare och praktiker var lika självklart. Ett stort antal avhandlingar har ägnats skadeproblemet och dessutom har under de senaste decennierna en imponerande evidensbas byggts upp med hjälp av vetenskapligt utvärderade interventioner mot skaderisker. Karolinska Institutet bär numera kanske en större del av forskningsansvaret, men sådan bedrivs också numera i Linköping (Lindqvist oa), Umeå (Björnstig oa) och framförallt i Karlstad (Andersson oa). Framförallt har KI senaste åren byggt upp en omfattande undervisningsverksamhet. Är då aktörernas insatser oväsentliga i det stora hela? Var det oväsentligt att entusiaster för ett halvsekels tid sedan slogs för att alla barn skulle kunna simma- eftersom tydligen drunkningarna pga minskad exponering stadigt minskat? Var det oväsentligt att entusiaster arbetade för att sprida flytvästanvändningen. Var Berfenstams och andra forskares insatser oväsentliga i sammanhanget? Betydde inte Nancy Erikssons, Ingela Thaléns och andra politikers lyhördhet för varningssignaler inget i det stora hela? Speglar dessa aktörers insatser bara en pågående trend som de opportunistiskt uppfattat? Om de inget hade gjort hade allt gått så bra ändå? Dessa frågor kan vi inte få svar på om ingen policyforskning bedrivs och kanske inte ens då! Men det är svårt att föreställa sig i alla fall att underlåtenhet att agera skulle ha gjort situationen bättre! Låt mig ta ett exempel som kanske kan illustrera detta- mycket aktuellt. Barn och självtillfogade skador En av de första insatserna som Barsäkerhetsdelegation genomförde var att tillsammans med forskare sammanställa en nationell atlas över inträffade skador (7). Denna uppvisade ett i stort sett tidigare okänt mönster med ökande frekvens självtillfogade skador, särskilt hos flickor (bild 1). I samband med att skadeatlasen publicerades lovade barnministern vid socialdepartementet att ta reda på vad som gör flickor och unga kvinnor i ökande grad utsatta. Forskning saknas i stort såväl som genomtänkta och långsiktiga förebyggande program. Men inte förrän Tv- programmet Uppdrag granskning ägnade fenomenet sitt intresse ett halvår senare meddelade samma minister samma dag att hon givit Socialstyrelsen i uppdrag att utreda samt föreslå åtgärder. En delrapport ett halvår senare konstaterade att fenomenet förelåg, och nyligen har Socialstyrelsen (10) redovisat resultaten av sitt uppdrag. Däri föreslås allmänna åtgärder av befintlig organisationer inkl. Allmänna Barnhuset. Ännu i dag har emellertid inga politiska insatser föreslagits. Socialmedicinsk tidskrift 1/
6 Bild 1. Antal på sjukhus inlagna barn pga. skada per 1000 barn till följd av avsiktlig självdestruktiv handling (Källa: Barnsäkerhetsdelegationen och KI: Barns skador i Sverige - Barnskadeatlas. SOU 2002:99). Grå heldragen: Flickor år Svart heldragen: Pojkar år Grå streckad: Flickor 0-12 år Svart streckad: Pojkar 0-12 år Slutsats Slutsatsen kan bara vara att aktörsperspektivet inte är oviktigt när barnskador skall förebyggas och barns säkerhet förbättras. Det är kanske ännu viktigare i en tid då tillväxten/ fördelningspolitiken inte tycks ge utrymme för några mer genomgripande reformer. Sveriges framgång i att nå ledande position när det gäller låga skadetal för barn är en följd av många samverkande faktorer i olika perspektiv och alla har behövts. Aktioner ur alla perspektiv är mer nödvändiga än på länge. Dessutom kan aldrig nog understrykas värdet av dialog mellan aktörerna och myndigheterna och det ansvar som åligger dem. Vi måste få en tydlighet och ökad synbarhet på nationell nivå när det gäller barnsäkerhetsarbete. Så konsten att förebygga barnskador och öka säkerheten är att återuppliva ett samhälle där tillväxten, fördelningen, kunskapen, medvetenheten, lagen och aktionen verkar åt samma håll. 26 Socialmedicinsk tidskrift 1/2005
7 Referenser 1. Unicef. United Nations Children s Fund. A League Table of Child Deaths in Rich Nations. Innocenti Report Card. Issue No. 2. Innocenti Research Centre. Florence, Italy Bergman AB, Rivara PR. Sweden s experience in reducing childhood injuries. Pediatrics 1991;88: Socialstyrelsen. Strategier för ett olycksfritt Sverige. SOS-rapport 1991:18. Allmänna förlaget, Stockholm, Svanström L., Schelp L., Skjönberg G. The establishment of a national safety promotion programme for prevention of accidents and injuries - The first Swedish Health for All - programme implemented in practice. International Journal of Health Promotion. 1989;Vol 4(4): Bo J A Haglund & Leif Svanström. Evidensbaserad skadeprevention. Om effekter och effektivitet i olycksfalls-, skade- och våldsförebyggande arbete. Folkhälsoinstitutet och Karolinska Institutet. Stockholm Svanström, L. What is a safe community and how can we plan a community safety program? Karolinska Institute, Department of International Health and Social Medicine. Report No 289. Sundbyberg Barnsäkerhetsdelegationen. Barns skador i Sverige. Barnskadeatlas med frekvenser och trender på nationell, läns- och kommunnivå SOU 2002: Barnmiljörådet och Folksam. Barnsäkerhetsarbete i Sverige i 35 år. Minnen och erfarenheter för framtiden. Bohuslänningens Tryckeri AB Berfenstam R. Prevention of childhood accidents in Sweden. Acta Paediatr Scand 1979;275: Socialstyrelsen. Vad vet vi om flickor som skär sig?, Stockholm 2004 Summary in English Growth, Equity, Knowledge, Consciousness, the Law and action - the Art of Preventing Childhood Injuries and Promote Safety. Sweden is the country in the world with the highest level of safety for Children and the lowest rate of injuries. In spite of that there are reasons to be worried - many other countries improve their safety more rapidly than Sweden nowadays. In this paper the situation is analysed and examples are given where the decisionmakers do not take their responsibility. One example is to do something about the growing rates of self- inflicted injuries for teen-agers, especially. girls. It is very important that in a time when growth and equity goes the wrong way the perspective of the role of actors should be in focus. Researchers and decisionmakers must take their responsibility in improving Childhood safety. keywords: Childhood injuries, Safety, Selfinflicted injuries, Equity, Policymaking, Decisionmakers Socialmedicinsk tidskrift 1/
SKADEMÖNSTER BLAND SVENSKA BARN
SKADEMÖNSTER BLAND SVENSKA BARN Diana Stark Ekman, Docent Public Health Sciences Bild 1 MAN SKA ALDRIG BÖRJA MED EN URSÄKT En stor utmaning Säg till om ni inte hänger med Bild 2 www.expressen.se www.svd.se
Jämlik hälsa och vård
Foto: Clifford Shirley Välkommen till den 14:e nationella konferensen för nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Jämlik hälsa och vård det goda mötet som nyckel till framgång Västerås 19-20 mars
Aborter i Sverige 2008 januari juni
HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning
Barnsäkerhet ett gammalt problem i ett nytt synsätt
Barnsäkerhet ett gammalt problem i ett nytt synsätt tema Bodil Långberg Denna artikel handlar om varför en ny och breddad syn är nödvändig i det framtida arbetet med barnsäkerhet. Särskilt bör följande
s60 Motion (DEX) A safe community - trygg säker kommun (KS 2011.076)
Kom m u nstyrelsens a rbetsutskott Sa m ma nträdesp rotokol I 2012-05-03 7 (16) s60 Motion (DEX) A safe community - trygg säker kommun (KS 2011.076) Beslut Arbetsutskottets förslag: Kommunstyrelsen beslutar
Svensk forskning näst bäst i klassen?
Svensk forskning näst bäst i klassen? - ett seminarium om vad som måste göras i ett tioårsperspektiv för att Sverige inte ska tappa mark STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING World Trade CenterStockholm
Skadeutveckling bland barn i Sverige
Skadeutveckling bland barn i Sverige Robert Ekman Sverige har lägst andel skadedödade barn 0 14 år i världen, 5,2/100 000 barn. Denna artikel beskriver trender över tid med hänsyn taget till köns- och
Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET
Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies
LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige
LANDSPROFIL BARNSÄKERHET 2007 Sverige Barnsäkerhetsprofilen 2007 för Sverige belyser bördan av skador bland barn och ungdomar och undersöker de sociodemografiska bestämmande faktorerna för att ge en utgångspunkt
Skolkonferensen Koll på läget men sen då?
Skolkonferensen Koll på läget men sen då? Regionförbundet 14 mars 2013 Andreas Bergh Örebro universitet Kvalitet och värdegrund Politiska och sociala begrepp blir navigationsinstrument i föränderliga historiska
Hur förebygger vi olyckor och skadehändelser i framtiden? - med tillämpningar på barn
Hur förebygger vi olyckor och skadehändelser i framtiden? - med tillämpningar på barn Lucie Laflamme, professor och äldre Karolinska Institutet Institutionen Lucie Laflamme, för folkhälsovetenskap professor
~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET
Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET 15-10-29 DN R LIU-2015-01324 YTIRANDE 1(6) Remissutlåtande från Medicinska fakulteten, Linköpings universitet avseende rapporten En Värdefull Vård - en hälsooch sjukvård
ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet
ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015 Kent Löfgren Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet Självbestämmande och delaktighet Oslo 4 juni 2015 En fråga Är respekten för
Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012
Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell
Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren
Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren För framtidens hälsa - en ny läkarutbildning Systemets
Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap
Utbildningsplan för masterprogrammet i 4FH08 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2008-01-08 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2009-03-24 Sid 2 (8)
Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13
Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing
Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg
Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg Professor Olle Lundberg, ordförande Hur sluter vi hälsoklyftorna? Frågan som alla vill ha svar på och som den svenska
Hemlöshet i Stockholm under tre decennier
Hemlöshet i Stockholm under tre decennier Gunnar Ågren I denna artikel ger Gunnar Ågren, med mångårig erfarenhet som socialläkare i Stockholm, en översikt över utvecklingen av antalet hemlösa, förändringar
Aborter i Sverige 2011 januari juni
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär
Samverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor
Samverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor Resultat från en intervjustudie i Finland, Norge och Sverige Mötesplats social hållbarhet Uppsala 17-18 september 2018 karinguldbrandsson@folkhalsomyndighetense
Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)
YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för
[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET]
2011 Ulricehamns kommun Johan Lenjesson [HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET] Suicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem där suicid är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen
Reflektioner kring forskning om kvalitetsutveckling
Bo Bergman, Professor Reflektioner kring forskning om kvalitetsutveckling Bo Bergman Professor, Kvalitetsutveckling, Chalmers Utgångspunkt: Utdrag från dagens program I alltför många fall slutar satsningen
SAMVERKAN FÖR LÄGRE KOSTNADER OCH MINSKAT MÄNSKLIGT LIDANDE
SAMVERKAN FÖR LÄGRE KOSTNADER OCH MINSKAT MÄNSKLIGT LIDANDE att använda skadedata i det förebyggande arbetet Samverkan inom Göteborgsregionens kommunalförbund GR Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka
Manifesto for a feminist definition of SRHR
Manifesto for a feminist definition of SRHR WOMEN S RIGHT TO DECIDE over their own sexuality and reproduction is fundamental in the fight for human rights and against discrimination. One of the biggest
Omskärelse av små pojkar BHV-dagar december Estelle Naumburg Barnläkare, lektor i pediatrik Östersunds barnklinik, Umeå Universitet
Omskärelse av små pojkar BHV-dagar december 2016 Estelle Naumburg Barnläkare, lektor i pediatrik Östersunds barnklinik, Umeå Universitet Icke medicinsk omskärelse Vanligt Kulturellt eller religiöst: Judar
Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta
Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency
Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration
2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar
5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda
Writing with context. Att skriva med sammanhang
Writing with context Att skriva med sammanhang What makes a piece of writing easy and interesting to read? Discuss in pairs and write down one word (in English or Swedish) to express your opinion http://korta.nu/sust(answer
Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer
Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Olle Lundberg Professor och föreståndare CHESS Den ojämlika ohälsan Ojämlikhet i hälsa handlar om Systematiska skillnader i hälsa och överlevnad
Lärande från olyckor. Praktisk erfarenhetsåterföring. Anna-Karin Lindberg Avdelningen för filosofi Kungliga Tekniska Högskolan
Lärande från olyckor Praktisk erfarenhetsåterföring Anna-Karin Lindberg Avdelningen för filosofi Kungliga Tekniska Högskolan a-klindberg@abe.kth.se Projektet 1 Forskningsöversikt 2 Studie av arbetsmiljöverkets
Generic Learning Outcomes att göra skillnad genom kulturarv. Anna Hansen, NCK
Generic Learning Outcomes att göra skillnad genom kulturarv Anna Hansen, NCK NCK The Nordic Centre of Heritage Learning and Creativity AB Ett forsknings- och utvecklingscentrum i skärningspunkten mellan
Barn och unga i samhällsplaneringen
Barn och unga i samhällsplaneringen Utgångspunkter i arbetet FN:s konvention om barns rättigheter Demokratiaspekter i den fysiska planeringen Ta tillvara lokal kunskap för bättre planering och god bebyggd
Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst
Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Karin Melinder Folkhälsovetare. Med dr. Statens Folkhälsoinstitut, 831 40 Östersund. E-post: karin.melinder@fhi.se. www.folkhalsatillitjamlikhet.se.
Barn i utsatta miljöer och livssituationer
Barn i utsatta miljöer och livssituationer Jane Brodin Institutionen för Barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms Universitet, 106 91 Stockholm. Email: jane.brodin@buv.su.se Denna artikel är baserad på ett
Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter
Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel
Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se
Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number
Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun
Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun Karin Renblad, Docent i pedagogik Kvalitetssamordnare Habo kommun Skolriksdagen 27-28 april 2015 Uppdraget Förskolan ska vara: rolig, trygg och lärorik
Aborter i Sverige 2009 januari juni
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2009 Aborter i Sverige 2009 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och Sjukvård Aborter i Sverige 2009 Januari-juni Preliminär
Genusstudier i Sverige
Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas
Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för primärvården
Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för primärvården På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari 2009 i samband med att Stockholms
Behandling av psykisk ohälsa i Sverige. Björn Philips Docent i klinisk psykologi, leg psykolog/psykoterapeut
Behandling av psykisk ohälsa i Sverige Björn Philips Docent i klinisk psykologi, leg psykolog/psykoterapeut Vad forskare är ense om: Biopsykosociala sårbarhet-stress-modellen Sårbarhet Biologi (ex. gener,
ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar.
ACT at work in Sweden ACT at work in Sweden leg. psykolog, py g,projektledare ACT FORUM Forskningscentrum för psykosocial hälsa vid Maria Ungdom och Karolinska Institutet Summary: 4 studies completed,
Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning
Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro
LEARNING STUDY I FÖRSKOLAN VAD KAN DET VARA? DOCENT MONA HOLMQVIST
LEARNING STUDY I FÖRSKOLAN VAD KAN DET VARA? DOCENT MONA HOLMQVIST DISPOSITION Förskolans intentioner Lärande Learning study Att studera barns lärande i förskolan FÖRSKOLANS UPPDRAG Förskolan ska lägga
BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen
Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration
Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är
Folkhälsa. Maria Danielsson
Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är
Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga?
Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Martin Peterson m.peterson@tue.nl www.martinpeterson.org Oenighet om vad? 1.Hårda vetenskapliga fakta? ( X observerades vid tid t ) 1.Den vetenskapliga
Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.
F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna
Mål inom forskarutbildning hur gör vi?
Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,
BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH
Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-11 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa 103 33 Stockholm BRIS remissyttrande över förslag
FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv
För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter
Globescan Konsumentundersökning 2011
Globescan Konsumentundersökning 7 000 respondenter i länder På uppdrag av Fairtrade International Maj Syfte och metod Syftet med undersökningen är att undersöka konsumentattityder och -beteenden i relation
Regional Carbon Budgets
Regional Carbon Budgets Rapid Pathways to Decarbonized Futures X-CAC Workshop 13 April 2018 web: www.cemus.uu.se Foto: Tina Rohdin Kevin Anderson Isak Stoddard Jesse Schrage Zennström Professor in Climate
Matematiken i PISA
Matematiken i PISA 2003-2012 Matematiken i PISA 2003-2012 Matematikbiennalen 6-7 februari 2014 Anita Wester Skolverket Samuel Sollerman Stockholms universitet Vad är PISA? OECD:s Programme for International
Från extern till intern på tre dagar Erfarenheter från externa lärares pedagogiska kompetensutveckling
Från extern till intern på tre dagar Erfarenheter från externa lärares pedagogiska kompetensutveckling Maria Göransdotter, Designhögskolan, Umeå Universitet Margareta Erhardsson, Universitetspedagogiskt
Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden
Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic
Att leva med knappa ekonomiska resurser
Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva
Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon
Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon ELISABETH CARLSON DOCENT INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Den tomma vagnen Kliniskt ledarskap kan beskrivas som sjuksköterskans kliniska
Hur gamla blir vi? Rapport 4. Lena Lundkvist
Rapport 4 Lena Lundkvist Förord Delegationen för senior arbetskraft har i uppdrag att verka för ett mer inkluderande och åldersoberoende synsätt i arbetslivet. Delegationen ska sammanställa och sprida
Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop?
Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop? Borås 12 oktober 2018 Göran Henriksson Enheten för samhällsanalys, Västra Götalandsregionen Hur relationer mellan befolkningsgrupper utvecklas + +
En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan
En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan Karin Renblad, Docent i ped./kvalitetsamordnare Habo kommun Jane Brodin, Professor i ped. Högskolan för Lärande och Kommunikation
Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka?
Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka? Tommy Bengtsson Centrum för Ekonomisk Demografi Ekonomihögskolan, Lunds Universitet www.ed.lu.se AFA Försäkrings
Facklig rekrytering i Finland - med focus på universitetssektorn * Nordiskt möte 1. 3.6.2015, Nyborg Danmark
Facklig rekrytering i Finland - med focus på universitetssektorn * Nordiskt möte 1. 3.6.2015, Nyborg Danmark Riku Matilainen 1.6.- 3.6. 2015 Bakgrund om facklig verksamhet i Finland Facket har traditionellt
Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker
Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker SKKF: s Rikskonferens i Stockholm den 27 maj 2013 Arne Alfredsson 1 Kort om Arbetsmiljöverket Statlig myndighet som har regeringens och riksdagens
BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING
BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande
EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA
EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA THE SHORENSTEIN CENTER ON THE PRESS, POLITICS & PUBLIC POLICY JOHN F. KENNEDY SCHOOL OF GOVERNMENT, HARVARD UNIVERSITY, CAMBRIDGE, MA 0238 PIPPA_NORRIS@HARVARD.EDU. FAX:
Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen
Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Silva Bolu, Roxana Espinoza, Sandra Lindqvist Handledare Christian Kullberg
Vad är folkhälsovetenskap?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
samhälle Susanna Öhman
Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det
Hållbar utveckling i kurser lå 16-17
Hållbar utveckling i kurser lå 16-17 : Jag tillhör akademin / My position is in the School of Jag tillhör akademin / My position is in the School of Humaniora och medier / Humanities and Media Studies
Kommittédirektiv. Utredning om dokumentation och stöd till enskilda som utsatts för övergrepp och vanvård inom den sociala barnavården. Dir.
Kommittédirektiv Utredning om dokumentation och stöd till enskilda som utsatts för övergrepp och vanvård inom den sociala barnavården Dir. 2006:75 Beslut vid regeringssammanträde den 21 juni 2006 Sammanfattning
Workshop 1: Vad är problemet? Huskurage - Hemlängtan fri från rädsla och våld
Workshop 1: Vad är problemet? Huskurage - Hemlängtan fri från rädsla och våld Studentbostadsföretagen Linköping 23 november Huskurage - Hemlängtan fri från rädsla och våld Huskurage - Hemlängtan fri från
Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC
Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets
Sociala skillnader i skaderisker bland barn
Sociala skillnader i skaderisker bland barn Aktuell kunskap och åtgärdsbehov Lucie Laflamme Skador bidrar i hög grad till de sociala skillnaderna i hälsa som finns bland barn och ungdomar såväl i Sverige
Yttrande gällande slutbetänkande Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71 ), ert dnr S2015/04694/FST
inspektionen för vård och omsorg 2015-11-24 Dnr 10.1-23692/2015 1(8) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Monica Jacobson monica.jacobson@ivo.se Socialdepartementet Yttrande gällande slutbetänkande
Alla barn har egna rättigheter
Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen
FNs Konvention om Barnets rättigheter
FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets
Sjukfusk och prostatacancer
Sjukfusk och prostatacancer Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet,
5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv
Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen
Förälder på avstånd Stöd till placerade barns föräldrar
Förälder på avstånd Stöd till placerade barns Ett 3 årigt praktiknära aktionsforskningsprojekt i samarbete mellan sex team, sju kommuner i två regioner och tre forskare i tre organisationer Anna Melke,
Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?
Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Presentationens innehåll: Vad vet vi redan? Kort om situationen
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist Det handlar om jämlik hälsa! Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn såväl till nivå som fördelning
The Quest for Maternal Survival in Rwanda
The Quest for Maternal Survival in Rwanda Paradoxes in policy and practice from the perspective of near-miss women, recent fathers and healthcare providers Jessica Påfs, PhD jessica@pafs.se Research team:
KOMMUNIKATIONS- OCH TOLKNINGS- PERSPEKTIV PÅ TILLBUD OCH OLYCKOR I KEMISKA INDUSTRIMILJÖER. Joel Rasmussen, Örebro universitet
KOMMUNIKATIONS- OCH TOLKNINGS- PERSPEKTIV PÅ TILLBUD OCH OLYCKOR I KEMISKA INDUSTRIMILJÖER Joel Rasmussen, Örebro universitet joel.rasmussen@oru.se Vad som bör betraktas som en risk är inte självklart
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget
Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta
The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT
The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic
Skaraborgs län som hemvist för socialmedicinsk säkerhetsforskning
Skaraborgs län som hemvist för socialmedicinsk säkerhetsforskning tema Leif Svanström Professor Emeritus, M.D., Ph.D., B.A., Institutionen för folkhälsovetenskap,karolinska Institutet, 171 76 Stockholm.
P-piller till 14-åringar?
P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5
Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter
Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Maaret Castrén Professor in Emergency Medicine Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet
Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs
Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs bildades i Stockholm 2009. WFAD
Befolkning efter ålder och kön
12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt
2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
VINNOVAs planering inför Horizon Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober
VINNOVAs planering inför Horizon 2020 Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober Bakgrund Bild 2 FP7:s betydelse för svensk FoI Million SEK Swedish Research Council FP7 VINNOVA Swedish Energy Agency FORMAS
NOSACQ-50: Ett verktyg för att mäta säkerhetsklimat
NOSACQ-50: Ett verktyg för att mäta säkerhetsklimat Säkerhetskultur i processindustrin IPS konferens 5 februari 2013 Anders Pousette, Fil.Dr, Psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation_Ledarskap, Arbets-
GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT
Diskussionskort GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT De här diskussionskorten kan du använda för att lära dig mer om de globala målen för hållbar utveckling och hur skolmat påverkar barn, nu och i framtiden. ANVÄND