(matematik-)klassrum: nyanlända elever

Transkript

1 Flerspråkiga Didaktisk forum 14 september 2016 (matematik-)klassrum: nyanlända elever Eva Norén

2 Min erfarenhet Lågstadielärarutbildning Lärarutbildare Forskarutbildad Utvärderare 2000 Språkbygge på bräcklig grund, Mångkulturellt centrum, Botkyrka 2007 Det går att lära sig mer, Stockholms stad 3

3 Triangel Trekant 3

4 Legitimering för att prata om dessa frågor 4

5 Sverige är ett stort land i världen Vi har ett slags land som andra vill bo i Rörelse och rötter (Rökstenen, 800-talet) Utan rörelse hade människan antagligen inte lämnat dagens Östfrika, det som var vårt troliga urhem, och hittat nya platser att rota sig på. Vems kris är det? (Annika Rabo, professor socialantropologi, SU) Ingen föds till flykting, man görs till flykting

6 År 2015 var flyktingkrisens år. Annika Rabo, professor i socialantropologi, beskriver situationen i världen och i Sverige just nu så här: Det är en paradox: Helst ska ingen flykting eller migrant komma hit eller släppas in men alla ska vilja komma hit.

7 Nyanlända elevernas perspektiv (från Bunar) Vill vara normala, som alla andra, gå i en riktig klass, läsa alla ämnen och få betyg Betydelse av att snabbt lära sig svenska (motivation) Mycket vilja och ambition Behöver hjälp och stöd, pedagogiskt och socialt (skillnader mellan förberedelse- och ordinarie klassen) Uppmuntran och känslan/tecken på att de rör sig framåt, att de utvecklas Ser tydliga livschanser i det svenska utbildningssystemet Betydelse av att läsa koderna (kulturell anpassning) Positiva förebilder

8

9 ICMI study 21 ICMI Study 21

10

11 Symposium maj KVA Enighet om att elever vinner på att modersmålet används parallellt med att de lär sig svenska Enighet om

12 Språklig stöttning källa Axelsson ur kapitel från boken 12

13 Beskrivningar av elever som svaga eller lågpresterande i matematik i relation till deras språkliga eller kulturella bakgrund gagnar inte elevernas lärande i matematik (de Abreu, 1999, 2002, 2008a, 2008b) 13

14

15 webbmatte Matematiklärare i förberedelsklass årskurs 6-9 (lärare i ma/nv 4-9) 15

16 Cirkel webmatte.se atte.se/display_pag e.php?language=ar ab&headlanguage =sv&id=110&on_m enu=592&page_id_ to_fetch=1416&lan g=arabic&no_cache =

17 Språkutvecklande arbete innebär att 1. (Matematik)innehållet görs begripligt genom att det sätts i sammanhang som eleverna kan relatera till, 2. främja aktiv språkanvändning både muntligt och skriftligt i (matematik)undervisningen, 3. erbjuda varierad och långsiktig språklig stöttning. 17

18 För att se samband och för att utveckla matematiska begrepp är det nödvändigt att många tillfällen till kommunikation ges, likaså till reflektion över olika begrepp. Eleverna måste få uttrycka sig själva, de använder sin egen erfarenhet. Vi förstår bättre vad ord betyder när vi använder dem i ett sammanhang. Ord ges mening och innehåll när vi använder dem.

19 Hur olika typer av språk hänger ihop kan exemplifieras med ett kunskapsområde i kursplanen för matematik: samband och förändring Eleverna förväntas då kommunicera om hur de matematiska sambanden ser ut. 19

20 Matematiklyftet: Språk i matematik (del 3) Antal mobiltelefoner Temperaturen en fin sommardag En fotbollstränares humör under matchen Plånbokens innehåll när man handlar Ett träds höjd

21 Tvåspråkig undervisning Gynnar alltid två- eller flerspråkiga elevers lärande Är inte alltid möjligt En positiv inställning till elevers flerspråkighet gynnar deras lärande Att kunna flera språk är en möjlighet för matematiklärandet, inte ett hot 21

22 2. Aktiv språkanvändning - Cirkelmodellen fokus på texter om cirkelmodellen Anna Kaya 22

23 Granska texter tillsammans från årskurs 5 (ej nyanlända elever) 23

24 Arbeta med eleverna länk till film 24

25 Några nyheter Ny lagstiftning fr o m den 1 januari 2016 Nya Allmänna råd från Skolverket Kartläggningsmaterialet och instruktionerna från Skolverket Relativt många utbildningsinsatser under 2015 i statlig, kommunal, regional och privat regi.

26 Lagstiftningen Kartläggning inom två månader (obligatoriskt) och därefter årskursplacering Kartläggning Förberedelseklass införs som en särskild form (ej särskilt stöd) för nyanlända elever i upp till två år, dock enbart delvis undervisning i FK Prioriterad timplan Omprioritering av timmarna till svenska/svenska som andraspråk under ett år (ej anpassad studiegång) Nyanländ elev upp till fyra år

27 Nyanlända till Sverige 2015 (källa migrationsverket) invånare 17 % födda utomlands har uppehållstillstånd asylsökande, varav barn (i skolåldern), varav ensamkommande Sverige har tagit emot flest i EU, i relation till folkmängden

28 Fördelningen av nyanlända elever är alltjämt ojämn mellan landets kommuner. I Åsele är nästan var fjärde elev nyanländ. I Danderyd går det en nyanländ på 200 elever. (Lärarnas tidning, ) En tredjedel av landets grundskolor tar emot nästan alla nyanlända elever. I dessa skolor är lärarnas behörighet lägre. (Lärarnas tidning, ) Alla skolor ska ha beredskap att ta emot nyanlända. (Fridolin, 2016)

29 Utbildningssystemet utmanas! samma diskussion nu som då? 80-talet: Flemingsberg i Huddinge Idag kommer de flesta lärare att möta dessa elever, i hela Sverige, andelen elever med utländsk bakgrund ökar Elever med utländsk bakgrund presterar generellt sämre Om socioekonomisk bakgrund tas i beaktande, reduceras detta Hela skolans ansvar, en grund för att lyckas Höga förväntningar

30 Källa: Skolinspektionen (2015, s.6) Sammanfattning av framgångsfaktorer i Skolinspektionens granskningar Framgångsfaktorer för en positiv utveckling för mottagande av nyanlända elever I tidigt skede göra en kartläggning av elevens kunskaper och erfarenheter. Enligt de allmänna råden för utbildning av nyanlända elever ska kartläggningen inte ske vid enstaka tillfällen utan måste göras stegvis. Sprida resultaten till berörda lärare och anpassa undervisningen efter det som framkom i kartläggningen. Ta fram gemensamma strategier. Ansvaret ska inte läggas på enskilda lärare. Hur verksamheten är organiserad har betydelse. Vid övergång mellan förberedelseklass och ordinarie undervisning behöver skolan säkerställa att information om den nyanlände eleven inte går förlorad och att det finns strukturer för samarbete och kommunikation mellan verksamheterna. Skolan ska också ha höga förväntningar på elevens förmåga. Standardiserade lösningar som bygger på låga förväntningar och ett synsätt där nyanlända elever definieras som lågpresterande är kontraproduktivt.

31 Flerspråkiga matematikklassrum matematikundervisning där minst två språk medvetet används matematikundervisning på elevernas andraspråk, svenska, samtidigt som de lär sig språket (eleverna behärskar flera språk, som skulle kunna användas) 31

32 Diskurser i grundskolans matematikundervisning Vad betraktas som giltigt i en viss tid och i en viss miljö? I skolan/klassrummet rör sig en mångfald diskurser som stödjer och motverkar varandra på en och samma gång. Exempel på diskurs: rosa flickcykel Det är diskursen som, talar inte individen (Eva) 32

33 Motstridiga diskurser Exempel på motstridiga diskurser är en som uppmuntrar tvåspråkighet och normaliserande som förespråkar att bara svenska används som undervisnings- och lärandespråk. 33

34 Agens (agency) agentskap Elevers egen kraft empowerment Går att förhandla om i diskurser 34

35 Ett dilemma Svenskan är betydelsefullt för att eleverna ska kunna fortsätta att studera matematik på gymnasiet, å andra sidan är arabiskan viktig för att eleverna ska förstå meningen i textuppgifter. 35

36 Uppgiften: 30 åttondeklassare på en skola fick svara på frågan. Hur många timmar tittar du på TV under en vecka? Resultatet av undersökningen ser du i tabellen. Några olika elevgrupper fick i uppdrag att ställa samman och redovisa dessa data på ett så tydligt och lämpligt sätt som möjligt. 36

37 37

38 1. sammanhang, kontext: Vill du gå framåt, gå i cirkel (Säljö) För att förstå denna utsaga räcker det inte att kunna läsa den Det räcker inte heller med att behärska det svenska språket Man måste också veta något om det svenska samhället och dess utbildningstraditioner för att förstå vad som gör formuleringen slagkraftig (Säljö) Att kunna läsa en textuppgift är inte detsamma som att kunna förstå meningen i det/frågan 38

39 Anknyta till vardagsspråket Vardagsspråket för elever med annat förstaspråk än antingen på båda (eller flera), eller enbart på modersmålet 39

40 Gibbons (2006) Cirkelmodellen (i matematikundervisningen) Läsa, lyssna, tala (texttyper, genrer) Texter (i matematik) 40

41 Texter i matematik (Barwell. R.) Olika sorters uppgifter: rena matematikuppgifter problem eller modeller instruktioner och faktarutor Bevis redogörelser för undersökningar Berättelser Exempellösningar 41

42 Elever förväntas producera texter lösningar till olika matematikuppgifter: problem, modeller eller bevis egna förklaringar av samband, som alternativ till lärobokens förklaringar eller som en lärobok för yngre elever posters eller väggtidningar matematik i samband med andra ämnen, till exempel laborationsrapporter, eller i texter med matematik i samband med natur-och eller samhällsfrågor egna matematikuppgifter 42

43 43

44

45 Några fler exempel på texter i matematikböcker

46

47

48 Muntligt: språklig stöttning Frågor inriktade på att eleverna ska undersöka matematiska fenomen kan lyda: Hur vet du att...? Vad händer om...? eller Vad innebär det att...? Utmanande frågor Inte ett rätt svar rika problem Undersökande frågor undersökande arbetssätt Smågrupper Genom att fråga eleverna hur de kommer fram till en lösning kan läraren ta reda på läraren reda på vilken generell metod elever använder och de ges möjlighet att reflektera, resonera och argumentera. Genom att bekräfta elevers lösningar men också fråga om misstag de gjort får elever tydlig återkoppling på sitt arbete av läraren. 48

49 Läraren kan TÅRTAN det är fel på länkarna på denna sida: g/newlink8190/newlink8191?_afrloop= &_afrwindowmode=0&_adf.ctrl-state=zc8zlju8g_169 men så här (ovanför) ser det ut där man kan klicka upp filmerna uppmärksamma eleverna på särskilda matematiska fenomen försöka uppfatta och lokalisera elevernas perspektiv stötta nya tankar och utmana eller ifrågasätta redan inlärd/a kunskap och perspektiv gå tillbaka för att värdera och ompröva 49

50 Eleverna kan i grupp resonera om hur de ska finna en matematisk princip i ett problem uttrycka sina tankar, idéer och känslor om uppgiften i fråge- eller lösningsprocessen omformulera för att bekräfta eller utmana det läraren och andra elever säger TÅRTAN 2 50

51 Vilken är den största utmaningen för 10-talets svenska skola? Att ta tag i frågan om hur man ska utnyttja och utveckla den potential som finns hos de elever som inte har svenska som förstaspråk. De utgör en stor resurs som annars går förlorad för det svenska samhället (Hyltenstam, 2011). 51

52 Matematikdelegationen 2004 Att ge perspektiv på matematiken som visar på dess mångkulturella historia och internationella karaktär kan stärka de flerspråkiga elevernas självkänsla och öka intresset för matematikstudier (s. 173) 52

53 Tänkesätt när det gäller att räkna ut - en formell & kulturell erfarenhet Överförs genom sociala agenter lärare, läroböcker och kulturellt utvecklade verktyg Ex. algoritmer, skriftliga symboler 14-8=6 (14-4-4=6) (10-8=2 och 2+4=6) 53

54 = (lika tilläggsmetoden, 12, fast differens) minus 8 går inte men minus 8 är 9. 4 minus 9 går inte, men 14-9=5. 6 minus 10 går inte, men 16 minus 10 är 6 Differensen är 659. (Paulsson 1990) 54

55 En nyanländ elev diagnostiserades som okunnig i subtraktionsalgoritmen, två år, därefter ny skola

56 Tvåsiffriga tals benämningar och barns uppfattningar om tal Olika språk har olika struktur när det gäller att benämna tvåsiffriga tal. Barns förståelse för siffrors platsvärde i positionssystemet och för flersiffrig addition och subtraktion påverkas mycket av hur talen benämns. Om barn har lärt sig att räkna på sitt modersmål innan de börjar skolan, och det finns skillnader i strukturen av talbenämningarna på modersmålet och undervisningsspråket, kan det innebära att barnen måste börja om i sin färdighetsutveckling när de börjar skolan (Etnomatematik). 56

57 Talbenämningar 421 På svenska På arabiska: fyrahundra ett och tjugo På kinesiska: fyrahundra tvåtio ett Se etnomatematik-pdf:en 57

58 58

59 Vad får eleverna ut av arbetet? Hur tydliga är målen? Innehållsliga och språkliga mål? På vilket sätt har innehållet varit utmanande för dessa elever? På vilka sätt har centrala språkliga ord, begrepp, konstruktioner med dessa och samband tagits upp? Har eleverna fått bearbeta dem tillräckligt i tal, samtal och skrift? Har eleverna fått tillräckligt med stöd i arbetet? Har tillräckligt höga krav ställts på resultatet (har de lärt dig något nytt)? Har uppgifterna varit meningsfulla och kopplade till elevernas tidigare kunskapsnivå och erfarenheter? Hur har elevernas tidigare erfarenheter kommit till sin rätt? Har frågor som ställts i helklassamtalet varit öppna, så att de uppmuntrat eleverna till att själva ställa frågor och att deras frågor följs upp? Har eleverna fått interagera tillräckligt så att kan lära varandra och av varandra? Har par- och gruppsammansättningen fungerat? Har eleverna fått använda språket till att tänka med, tala med, skriva med eller använda det multimodalt (text och bild i kombination)? Vad kan jag förbättra? (ur Skolverkets Greppa språket, sid ) 59

60 Higgins, Steve (2003) Parlez-vous mathematics? I Thompson (ed) Enhancing primary mathematics teaching. Open University Press, Philadelphia & Maidenhead 60