Graningeskolan Mötesplats i Molkom
|
|
- Håkan Gunnarsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektbeskrivning Graningeskolan Mötesplats i Molkom Syfte: Att förmedla en övergripande beskrivning av Graningeprojektet. 1/16
2 Innehållsförteckning 1 PROJEKTFÖRUTSÄTTNINGAR BAKGRUND, OMVÄRLDSBESKRIVNING GRANINGESKOLAN KOPPLINGAR TILL ANDRA PROJEKT OCH VERKSAMHETER 5 2 VISION FÖR GRANINGESKOLAN 5 3 MÅLBESKRIVNING HUVUDMÅL DELMÅL 9 4 ÄGANDE OCH FÖRVALTNING STABILT ÄGANDE FRISTÅENDE FÖRENING STÅR FÖR DRIFTEN FINANSIERING AV PROJEKTET SJÄLVBÄRANDE OCH ICKE-VINSTDRIVANDE 10 5 GENOMFÖRANDE OCH UTVECKLINGSPROCESS PROJEKTETS OLIKA FASER 10 6 PROJEKTORGANISATIONEN OCH DESS ROLLER PROJEKTGRUPPEN STYRGRUPP - FRAMTIDA DRIFTSORGANISATION ÖVRIGA INTRESSENTER SAMVERKANSFORMER 12 7 ÖVERLÄMNING VID PROJEKTSLUT MOTTAGARORGANISATION FORMER FÖR ÖVERLÄMNING AV PROJEKTRESULTAT 12 8 RISKER OCH MÖJLIGHETER RISKANALYS MED ÅTGÄRDER MÖJLIGHETSANALYS MED ÅTGÄRDER 13 9 TIDPLANERING TIDPLAN MILSTOLPAR RESURSBEHOV OCH FINANSIERING EFTERSATT UNDERHÅLL UPPRUSTNING OCH LOKALUTVECKLING DRIFT OCH LÖPANDE UNDERHÅLL ANSVAR FINANSIERING BUDGET ÖVRIGT AVGRÄNSNINGAR/OMFATTNING BILAGOR VERSIONSHANTERING 16 2/16
3 1 PROJEKTFÖRUTSÄTTNINGAR 1.1 Bakgrund, omvärldsbeskrivning Bakgrund till Graningeprojektet. Historia Graningeskolan är en värdefull kulturbyggnad som har varit en viktig del av Molkoms utveckling och historia sedan 1920-talet. Skolan har varit en mötesplats och ett lärocenter som de flesta Molkomsbor i vuxen ålder har en positiv anknytning till. Verksamheten flyttas Idag ägs fastigheten av Karlstads kommun. Skolan har stått tom sedan den stängdes 2006 då verksamheten flyttades till Nyeds skola. Lokalerna har använts sporadiskt framför allt av Ängsbacka kursgård. Fastigheten har varit ute till försäljning och såldes till Graningekulle som ville bygga om Graningeskolan till kooperativa bostadsrätter. Köpet gick tillbaka när planerna överklagades och det ledde till att bygglovet inte beviljades. Skärpta myndighetskrav på bullerskydd från järnvägen innebär också att ombyggnad till bostäder inte är realistiskt. Nuläge Den lokala samhällsföreningen Mera Molkom har tillsammans med Ängsbacka kursgård och Svenska kyrkan inlett en dialog med Karlstads kommun för att hitta en gemensam lösning på hur lokalerna ska kunna nyttjas. En projektgrupp har bildats, som har tagit fram ett visionsdokument för Graningeskolan. Och ett samarbetsavtal har etablerats mellan Karlstads kommun och Ängsbacka kursgård. Projektet har fått en idécheck från Leader Närheten för att utveckla projektet genom att kartlägga det lokala intresset för att utveckla Graningeskolan till en lokal mötesplats/aktivitetscenter. Dialog Som ett led i det gemensamma projektet har det varit flera stormöten med föreningar, privatpersoner och kommunalrådet Henrik Lander m.fl. Lokalbehovet är stort bland föreningar men även konstnärer och företagare har pekat på ett stort behov av lokaler i Molkom. Graningeskolan skulle även kunna ge möjligheter till tillfälligt boende för Ängsbackas besökare, och fungera som ett vandrarhem för besökare och turister då övernattningsmöjligheterna i Molkom är ytterst begränsade. 3/16
4 1.2 Graningeskolan Objektbeskrivning Översikt Graningeskolan ligger centralt och lite västerut i Molkoms tätort. De gamla byggnaderna är belägna på en höjd i samhället med samhällsservice och samhällsfunktioner som dagis, vårdcentral, apotek och idrottsplan nedanför i öster. Skolan är byggd strax söder om järnvägen. Runt om gamla Graninge ligger annars äldre villor på bägge sidor om järnvägen. På tomten finns fyra större byggnader, hus A, B, C och D. Söder om huvudfastigheten finns också en obebyggd tomt E som räknas in i helheten. Byggnaderna Graningeskolan består som nämnts av fyra byggnader och en ledig tomt. Se ovanstående kartan: HUS A - Skolbyggnad: 2 plan + källare. Byggår 1937 HUS B - Skolbyggnad: 2 plan + källare. Byggår 1895 HUS C - Skolbyggnad: 1,5 plan + källare. Byggår 1920 HUS D - Matsal: 1 plan. Byggår f.n. osäkert. TOMT E Outnyttjad tomtmark Sammanfattning av byggnadsareor Bruksareor ca (kvm) Plan 1 Plan 2 Plan 3 Totalt Hus A 380 (källare) Hus B (1/2 oinredd) 506 Hus C (oinredd) 668 Hus D Summa /16
5 1.3 Kopplingar till andra projekt och verksamheter Kopplingar till andra projekt i Molkom och Karlstads kommun Lokala projekt - Växtkraft Molkom - Företagsnätverk - HUM - Hållbar utveckling i Molkom - Mera Molkom - Ängsbackas Extended Community 2 VISION FÖR GRANINGESKOLAN En mötesplats i samverkan för Molkomsborna utifrån föreningar/organisationer och företagande men även privatpersoners egna projekt och initiativ... Reparation, snickeri, syateljé... Vi kan tänka oss att i hantverkskällaren så finns det möjlighet till såväl nyproduktion som att reparera saker från det privata hemmet. Där finns även snickeriverkstad och syateljé. Allt beroende på vad man behöver, vad man kan lära av varandra och hjälps åt med. miljö i och runt Frukost, soppa, kaffe... I gamla skolbespisningen kan serveras enklare måltider som frukost, soppa och kaffe för gemenskapens skull. Konstgalleri i Molkom... I en av B-husets klassrum med utgång mot gården skulle det passa bra att iordningställa en utställningslokal, som kan fortsätta ut på tomten. Skulpturer och tavlor av bygdens egna konstnärer. Kulturhistoria Graningeskolans lokaler ger möjligheter att ställa ut och exponera Graningeskolans och Molkomstraktens rika historia. 5/16
6 Föreningsliv och möten... I andra delar av f.d. skolan så pågår: Styrelsemöten och sammanträden, de regelbundna sammankomster som föreningar anordnar för trivsel och gemenskap med lättare förtäring och intressanta programpunkter. Detta sker på en plats där fler människor är närvarande och som då kan bli intresserade av att delta. Bild: Graningeskolan 1905 Läsecirklar och läxläsningshjälp... Olika intressesammankomster som läsecirkel och läxläsningshjälp, Datakunskap och hjälp med att betala räkningar via datorn av betrodd person. Möten och samtal... Samtalsgrupp över veckans nyheter eller vad som helst som sätter igång en gemenskap ett möte mellan människor. En levande utemiljö... Ute kan det finnas möjlighet att bland annat engagera sig i trädgården, på bollplan, på skateboardrampen eller boulebanan. 3 MÅLBESKRIVNING 3.1 Huvudmål Projektets huvudmål. Vi vill skapa en gemensam mötesplats i Graningeskolan i Molkom. En mötesplats där besökare, företag, föreningar, myndigheter och enskilda medborgare i olika åldrar och med olika erfarenheter kan mötas. Vi vill göra om Graningeskolan till ett aktivitetscenter där det finns utrymme och förutsättningar 6/16
7 för en mångfald av aktiviteter och verksamheter. Ett ställe som inspirerar och skapar förutsättningar för samarbeten och projekt mellan ortens olika aktörer. Graningeskolan kan på detta sätt få ett nytt liv och återigen bli en del av Molkoms framtid. Med en hållbar verksamhet som främjar lokala alternativ, föreningsliv, kultur och entreprenörskap så skulle Graningeskolan bli en viktig resurs för hela Molkomstrakten. Vi vill komplettera befintliga verksamheter och aktörer. Ex. Nyedsskolan, Biblioteket och Ungdomsgården som har begränsade utrymmen och öppettider. Verksamheter Graningeskolan skulle kunna erbjuda Molkom en rad med möjligheter och skapa förutsättningar för utveckling och tillväxt. Olika aktörer i Molkom har kommit med flera konkreta verksamhetsidéer. Många av verksamheterna skulle generera arbetstillfällen och ge stora möjligheter till praktikplatser. Näringsliv Det saknas idag en gemensam träffpunkt för företag i Molkom. Graningeskolan skulle kunna erbjuda befintliga företag en rad med tjänster som även skulle göra Molkom till en attraktivare ort för nyetableringar. Vi vill starta ett företagshotell med både fasta och mobila kontorsplatser. Det finns gott om utrymme för. Det ska även kunna erbjudas friskvård och övernattningsmöjligheter o Företagshotell o Konferenslokaler o Utställningslokaler o Butikslokaler o Utbildningslokaler Besöksnäring Molkom har en stor potential för att utveckla den lokala besöksnäringen. Men det saknas en del grundläggande byggstenar ex. profilbärare, unika besöksmål, övernattningsmöjligheter och turistinformation. Vi vill skapa förutsättningar för att driva ett Vandrarhem och ett Spa tillsammans med lokala entreprenörer. Och på detta sätt göra Graningeskolan till ett attraktivt besöksmål och en unik profilbärare.skolan lokaler kommer även att ge utrymme för fler besöksmål och olika evenemang. o Galleri med konst & hantverk o Sinnenas trädgård o Mässor o Turistinformation o Kulturevenemang 7/16
8 Kontaktcenter Graningeskolan har förutsättningar att bli ett lokalt kontaktcenter som kan ersätta Medborgarkontoret och erbjuda ännu bättre service till både lokalbefolkning och besökare. Vi vill tillsammans med Karlstads kommun starta ett lokalt kontaktcenter för den norra delen av Karlstads kommun. En mötesplats där Karlstads kommun och övriga myndigheter kan träffa medborgare och företag direkt eller ge service via internet. Kontaktcentret ska kunna förmedla turistinformation för Molkomstrakten och resten av Karlstads kommun. Äldre medborgare ska kunna få hjälp att betala räkningar och använda internet. Kontaktcentret skulle även kunna innehålla lokaler för distansutbildning. Liknande exempel finns i flera kommuner. Kultur Kulturutbudet i Molkom är idag mycket begränsat. Vilket har en negativ effekt på livskvalitén för de som bor i Molkom. Men det påverkar även Molkoms attraktionskraft gentemot omvärlden. Bristerna beror delvis på att det saknas lokaler och att det inte finns någon gemensam träffpunkt. Vi vill att graningeskolan ska bli en arena och en träffpunkt för kultur i norra delen av Karlstads kommun. Graningeskolan erbjuder mycket goda förutsättningar för att öka kulturutbudet i Molkom och i Karlstads kommun. Det finns utrymmen för: o Galleri/Workshop o Ateljéer o Kurslokaler o Replokal/Studio o Kultur/Internet café Hållbarhet Molkom är en ort som vill ta sitt miljöansvar på allvar och gå ifrån ord till handling. Vi vill att Graningeskolan ska bli ett centrum för hållbarhet i norra delen av Karlstads kommun. Lokalerna gör det möjligt att komma igång med en rad med hållbarhetsrelaterade verksamheter. o Lokal Solaretur/Återbruk o Klädåtervinning o Gemensam verkstad för reparation och sömnad o Odlingslotter o Utbildning och information o Förädling och försäljning av lokalproducerad mat 8/16
9 Föreningsliv Många föreningar i Molkom saknar möteslokaler och behöver hjälp med sin administration. Vi vill att Graningeskolan ska kunna erbjuda möteslokaler och ett gemensamt kansli till föreningarna i Molkomstrakten. Det finns goda förutsättningar för en rad olika aktiviteter både inomhus och utomhus. o Ett ordentligt gym för både gamla och unga o Mindre simbassäng o BMX bana, Skatepark, Parkour bana o Boulepark o Evenemang 3.2 Delmål Projektets delmål. Sociala delmål Höja livskvalitén för Molkoms medborgare och öka ortens attraktionskraft. Ekonomiska delmål Skapa förutsättningar för entreprenörskap, generera arbetstillfällen och stärka varumärket Molkom och öka ortens konkurrenskraft. Estetiska delmål Bevara och återskapa Graningeskolans unika karaktär och skapa en attraktivare miljö i och kring Graningeskolan. Etiska delmål Skapa en gemensam mötesplats som är till för alla företag, föreningar, besökare och alla Molkomsbor oavsett ålder och ursprung. 4 ÄGANDE OCH FÖRVALTNING 4.1 Stabilt ägande I vår vision att skapa en mötesplats för hela Molkom vill vi se till att organisationen är hållbar, och att kontinuiteten tryggas. För att uppnå detta så måste den nuvarande ägaren Karlstads kommun ta ett tydligt ansvar för den värdefulla kulturbyggnaden Graningeskolan, som stått tom och ej underhållits på över 6 år. Graningeprojektet och Graningeskolans framtid står och faller med Karlstads kommuns engagemang. För att säkerställa hållbarheteten i projektet så behövs kommunen initialt stå kvar som ägare/uthyrare medans verksamheten byggs upp. Vilket kommer att innebära att lokalerna succesivt kommer att tas över av den framtida driftsorganisationen. 9/16
10 4.2 Fristående förening står för driften Vi vill också skapa utrymme för kreativitet och dynamik och tror på att möten mellan en mångfald av aktörer kan skapa detta. Vi ser att driften av Graninge då bör styras av de som utövar verksamhet på platsen. Vi skapar därför en fristående förening för att organisera och sköta driften och verksamhetsutvecklingen på Graninge. Graninge skall vara en plats för hela Molkom och inget enskilt perspektiv bör få ta över. Driftsorganisationen Graninge Fastigheter kommer att samverka med representanter från de primära intressenterna: Svenska Kyrkan, Ängsbacka kursgård och Mera Molkom m.fl lokala aktörer. I enlighet med vårt avtal med Karlstads kommun och intentionerna i vårt visionsdokument. 4.3 Finansiering av projektet Ett projekt i den här storleksordningen är inte gratis. Det finns gott om engagemang hos alla inblandade parter men ont om tillgängligt kapital. Vi förhandlar med Karlstad Kommun om ett succesivt övertagande av fastigheten och kommer också att söka bidrag från olika instanser för att trygga projektet i uppstartsfasen som vi beräknar vara i minst två år. 4.4 Självbärande och icke-vinstdrivande Målsättningen är att Graninge skall kunna bära sig självt ekonomiskt genom den aktivitet som kommer att bedrivas på plats. Graninge Fastigheter är inte en vinstdrivande organisation utan den vinst som uppkommer kommer att återinvesteras i projektet. Den vinst vi vill göra och sprida är ett socialt kapital som kan vara hela Molkom till godo. 5 GENOMFÖRANDE OCH UTVECKLINGSPROCESS Vår målsättning är att skapa goda förutsättningar för en hållbar och långsiktig verksamhet i Graningeskolan. Vilket möjliggörs genom ett succesivt övertagande av lokalerna. Där kommunen initialt står kvar som ägare tills finansieringen är klar, och att driftsorganisationen kan blockhyra lokaler i Graningeskolan av kommunen under uppstartsfasen. Övertagandet kommer sedan att ske successivt med början i hus A och hus D, när organisationen är mogen och den långsiktiga finansieringen är säkrad. 5.1 Projektets olika faser Här följer en mer detaljerad beskrivning av projektets fyra faser. Fas 1- Kartläggning & Projektering - Intresset för att bedriva verksamheter och hyra lokaler i Graningeskolan kartläggs. - Den initiala kartläggningen av intressenter och informationsmaterial för projektet finansieras via en idécheck från Leader Närheten. Och en ansökan om ytterligare Leader medel skickas in. - Ett gemensamt visionsdokument tas fram - Ett samarbetsavtal tas fram tillsammans med Karlstads kommun 10/16
11 - En kontinuerlig dialog kommer att hållas med olika representanter från Karlstads Kommun. Och diskussioner och förhandlingar om uthyrning och ett framtida övertagande inleds. Fas 2 Planering, renovering och uppstart - Uppstarten av projektet finansieras via eu medel från Leader Närheten - En övergripande projektbeskrivning och budget tas fram. - Dialogen med de olika lokala intressenterna fördjupas och deras behov och specifika krav kommer att dokumenteras. - Utvalda delar av hus A, B och D färdigställas som showrooms som kan användas för visningar, utställningar, möten och uthyrningar. - Olika finansieringsalternativ för verksamheten ska kartläggas och ansökningar ska skickas in. - En driftsorganisation/förening etableras och ett nytt samarbetsavtal ska tas fram som reglerar som reglerar det fortsatta samarbetet med Karlstads kommun. - Den fortsatta finansieringen av verksamhet, drift och underhåll från Karlstads kommun ska fastställas. Fas 3 Driftsättning och övertagande - Finansiering av verksamheten ska säkerställas. - Det eftersatta underhållet av Graningeskolan behöver regleras och exteriören och lokalerna behöver renoveras för att lokalerna ska kunna börja hyras ut. - Samtliga lokalerna börjar att hyras ut. Med början i hus A, B och D. 6 PROJEKTORGANISATIONEN OCH DESS ROLLER 6.1 Projektgruppen Graningeprojektets projektorganisation. Mikael Götlind - Arkitekt Mera Molkom Inger Brandel Svenska Kyrkan Lars Ek Byggnadsexpert Malin Wik Ängsbacka kursgård 6.2 Styrgrupp - Framtida driftsorganisation Graningeprojektets styrgrupp. Styrgruppen består av representanter från de organisationer som aktivt drivit processen med Graningeskolan framåt. Ängsbacka Kursgård Svenska Kyrkan Mera Molkom Karlstads kommun 11/16
12 6.3 Övriga intressenter Det är ett brett spektra med aktörer som är intresserade av att förlägga hela eller delar av sin verksamhet till Graningekolan. Vi delar alla visionen om att skapa en gemensam mötesplats och att bidra till en bred och hållbar verksamhet i Graningeskolan. Fritidsgården Ungdomsverksamhet Studiefrämjandet - Utbildning Vuxenskolan - Utbildning Lokala företag Diverse småföretagare ex. Spa, gym, kontor, butik Molkoms Folkhögskola - Utbildning Lokala föreningar Diverse föreningar som saknar lokaler och kansli HUM Hållbar utveckling i Molkom Växtkraft Molkom Lokalt företagsnätverk 6.4 Samverkansformer Kommunikationsformer Projektgruppen kommer att ha regelbundna projektmöten. Extern kommunikation kommer först och främst att ske via projektets webbsida, mail, pressreleaser samt genom lokala medier. 7 ÖVERLÄMNING VID PROJEKTSLUT 7.1 Mottagarorganisation Den framtida ägaren och driftsorganisationen för Graningeskolan är den ekonomiska föreningen Graninge fastigheter. Som ska samverka med representanter från Ängsbacka, Svenska kyrkan och Mera Molkom och andra lokala aktörer runt den framtida verksamhetsutvecklingen 7.2 Former för överlämning av projektresultat Graningeskolan ska successivt tas i drift och överlämnas till Graninge fastigheter, som ska stå som ägare för fastigheten när finansieringen är klar. Detta ska regleras i ett kontrakt/avtal med Karlstads kommun. 8 RISKER OCH MÖJLIGHETER 8.1 Riskanalys med åtgärder Riskanalys med de fem största riskerna för projektet (effekt om risken slår in skala 1-5). Nr Risk Effekt 1 Finansiering - Nödvändiga renoveringar 5 2 Finansiering - Verksamhetsanpassa lokaler 5 3 Finansiering - Drift och underhåll 5 4 Begränsningar i den nya detaljplanen 5 5 Huvudmannaskap under uppstartsfas 5 12/16
13 8.2 Möjlighetsanalys med åtgärder Lösningsförslag till Riskanalysen Nr Lösning 1 Finansiering från Karlstads kommun + projektansökningar 2 Finansiering från Karlstads kommun + projektansökningar 3 Finansiering från Karlstads kommun + projektansökningar 4 Kreativ dialog med Karlstads kommun och Trafikverket 5 Kreativ dialog med Karlstads kommun 9 TIDPLANERING 9.1 Tidplan En mer detaljerad tidplan för projektet ska upprättas och uppdateras av projektgruppen. Datum Nov 2012 Sep 2013 Sep 2013 Sep 2013 Jun 2013 Sep-Okt 2013 Sep 2013 Sep 2013 Sep-Dec 2013 Aktivitet Samarbetsavtal med Karlstads Kommun (Slutförd) Projektbeskrivning (Slutförd) Initial Budget/Kostnadsberäkning (Slutförd) Förstudie/kartläggning - Idécheck Leader Ny detaljplan för Graningeskolan (Slutförd) Städning av skolans lokaler Nytt kontrakt/avtal med Karlstads kommun Bildande av förening/driftsorganisation (Slutförd) Finansiering Projektansökningar Renovering & verksamhetsanpassning av lokaler Iordningställande av exteriör och grönytor Succesiv uthyrning av lokaler i hus A,B,C och D 2014 Öppet hus 9.2 Milstolpar Projektets primära milstolpar Nr Milstolpar 1 Samarbetsavtal med Karlstads kommun 2 Ny detaljplan för Graningeskolan 3 Städning av lokalerna 4 Bildande av förening/driftsorganisation 5 Nytt kontrakt/vvtal med Karlstads kommun 6 Ansökningar/Finansiering 7 Renovering & verksamhetsanpassning av lokaler 8 Öppet hus Iordningställande av exteriör och grönytor 10 Succesiv uthyrning av hus A,B,C och D 13/16
14 10 RESURSBEHOV OCH FINANSIERING 10.1 Eftersatt underhåll Underhållet av Graningeskolan som även klassas som en värdefull kulturbyggnad är eftersatt och exteriören är delvis förvanskad. Det kommer att behövas resurser för att renovera och restaurera byggnaderna. Målsättningen bör vara att delar av den ursprungliga karaktären ska återställas. Vilket skulle bidra till att öka byggnadernas status som skyddsvärda kulturbyggnader och göra Graningeskolan mer attraktiv Upprustning och lokalutveckling Samtliga lokaler behöver renoveras och verksamhetsanpassas för att uthyrningen ska kunna påbörjas. Lokalerna är idag mycket slitna och ofräscha då de ej har vårdats eller underhållits överhuvudtaget under en längre tid. En initial investeringsbudget har tagits fram av projektet. Se Bilaga 1: Initial budget för Graningeprojektet. Initiala kostnader Kontor & mötesrum för projektet Mötesrum för lokala aktörer och lokala projekt Lunchrum/Cafeteria Kansli för Graningeskolan Verkstad & lagerutrymmen för byggnation och renoveringar Omklädningsrum, med dusch Showroom:s (Färdigställda lokaler/utrymmen) Utställningslokal Möbler och annan utrustning till de färdigställda lokalerna Lås & Nycklar Larm Datorer och annan kontorsutrustning Bredbandsuppkoppling 14/16
15 10.3 Drift och löpande underhåll Det finns idag en relativt bra bild av hur driftskostnaderna sett ut för Graningeskolan när den var i drift. En initial driftsbudget har tagits fram av projektet. Se Bilaga 1: Initial budget för Graningeprojektet. Initiala kostnader Värme El Telefon Bredband Kontorsmaterial Diverse förbrukningsmaterial Byggnadsmaterial Fastighetsskötare Kansli/kontorspersonal 10.4 Ansvar Karlstads kommuns ansvar som fastighetsägare fastställas och olika möjligheter till finansiering av renoveringen/restaureringen behöver utredas Finansiering Upprustning och lokalutveckling Finansiering av upprustning och lokalutveckling kommer delvis att ske via stöd från Karlstads kommun ex. reparation av taket på hus B, borttagning av asfalt och via projektansökningar för projekt Graningeskolan. Vår förhoppning är att Graningeskolan även ska kunna bli en plattform för olika projekt och aktiviteter (se exempel i kapitel 3.1 Huvudmål) som själva kan söka finansiering till sin verksamhet. Drift och löpande underhåll Drift och underhåll kommer att finansieras via driftsstöd från Karlstads kommun och hyresintäkter Budget Vi har tagit fram en initial budget för Graningeprojektet. Se Bilaga 1: Initial budget för Graningeprojektet. 15/16
16 11 ÖVRIGT 11.1 Avgränsningar/Omfattning omfattar primärt olika verksamheter och projekt i och kring skolans lokaler i samarbete med olika föreningar, företag och andra aktörer i Molkomstrakten, Karlstads kommun och andra regionala aktörer. Leaderprojektets olika delar avslutas när respektive mål är uppfyllt. Byggnaderna ska tas i drift så fort de renoveringar som finansierats via Leader Närheten avslutats Bilagor Bilagor till detta dokument Bilaga 1: Initial budget för Graningeprojektet 11.3 shantering shantering av dokumentet Dokument Författare Datum Projektbeskrivning / Första utkast med innehåll hämtat från visionsdokumentet. Projektbeskrivning / Smärre uppdateringar rörande övertagandet Projektbeskrivning / Graningeskolan Smärre uppdateringar. Projektbeskrivning 0.5 4/ Graningeskolan Förenklad version med projektfaser. En mer detaljerad projektbeskrivning kommer att tas fram längre fram. Projektbeskrivning / Graningeskolan Ändrat dokumentstrukturen i samråd med Mikael Götlind. Projektbeskrivning / Graningeskolan Smärre uppdateringar rörande övertagandet i samråd med Inger Brandel Projektbeskrivning / Graningeskolan Uppdatering av projektfaserna och driftsorganisation. Projektbeskrivning 1.0 2/ Graningeskolan Diverse uppdateringar. 16/16
MÖTESPLATS GRANINGE. Företagshotell- Mötesplats- Allaktivitetshus. Projekt Graningeskolan 2014
! MÖTESPLATS GRANINGE Företagshotell- Mötesplats- Allaktivitetshus! Projekt Graningeskolan 2014 1 ! Mötesplats Graninge Vi som jobbar i projektet Mötesplats Graninge Är en förening som utvecklar innehållet
Nytt liv för Graninge
Nytt liv för Graninge en vision för utveckling av Graningeskolan i Molkom Förstudie 1 och vision juli 2012 - Projektgruppen för Graningeskolan Vilka är vi? Vi som jobbar med visionen Ett bredare nätverk
Projekt Graningeskolan
Förstudie Projekt Graningeskolan Projektnummer: 11-017-030 1/5 Index 1. Bakgrund... 3 2. Förstudien... 3 3. Målsättningar & Resultat... 3 4. Mätbara resultat... 4 5. Kostnader... 4 6. Slutsatser... 4 7.
Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17
Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,
PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
BID som samverkansform
BID som samverkansform Vad är BID? Internationell tillämpning Erfarenheter i Sverige Metod Drivkrafter Medborgardialog Hur går utvecklingen vidare i Sverige? Business Improvement District Skottland Innerstaden
Multifunktionshall Sjövik - förstudie
Multifunktionshall Sjövik - förstudie I den renoverade hallen ska det bli konferenser, konserter, dans, teater m.m. Foto: Bill Houston Projektägare: Sjöviks folkhögskola, ideell förening Projektledare:
Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner
Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings
Projektbeskrivning Hälsoverket Oxelösund
Projektbeskrivning Hälsoverket Oxelösund Ett samverkansprojekt inom rehabiliteringsområdet Signeras: Signeras: Ort och datum Ort och datum Uppdragsgivare Projektledare Ändringshistorik Utgåva Datum Orsak
Förstudie Bygdens Hus
Förstudie Bygdens Hus Tidigare skolbyggnad där man bl.a. hoppas kunna starta ett Natur- och kulturcenter. Projektägare: Svartådalens Bygdeutveckling ekonomisk förening Projektledare: Lisa Hallin Kommun:
Solidaritetsrörelsens Hus Ekonomisk Förening
Solidaritetsrörelsens Hus Ekonomisk Förening Verksamhetsplan 2009 Innehåll Personal 2 Aktivitetsplan Förvaltningen 3 Aktivitetsplan Världsbiblioteket 4 Budget Förvaltningen 5 Budget Världsbiblioteket 6
Vårt uppdrag enligt våra stadgar: 1 Föreningens verksamhetsområde är Svärdsjö, på orter där andra intresseföreningar eller motsvarande inte finns.
Verksamhetsplan 2017 Om Svärdsjö Intresseförening Svärdsjö Intresseförening (SIf) är en ideell, politiskt och religiöst obunden, förening som har till uppgift att utveckla, skapa framtidstro och livskraft
Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer
Humanistiska nämnden Kulturplan för Ånge kommun 2018-2020 Dokumentansvarig: Kulturchef Fastställd av: Kommunfullmäktige Omfattar: Ånge kommunkoncern Fastställd när: 2018-02-26 11 Postadress Besöksadress
LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000
Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000
Stöd till lokalförvaltning av Tensta Träff
Kulturförvaltningen Kulturstrategiska staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-01-26 Handläggare Johanna Karlsson Telefon: 508 31 937 Mats Sylwan Telefon: 508 3 928 Till Kulturnämnden Stöd till lokalförvaltning
till sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI
till Vimmerby SLUS kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI med sikte på hållbar framtid och stärkt lokal attraktionskraft För oss som bor och/eller verkar i Vimmerby kommun sammans utvecklar vi Vimmerby
Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50
Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3
Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.
Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:
Framtid Simlångsdalen
Framtid Simlångsdalen Projektbeskrivning April 2015 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Projektbeskrivning för Framtid Simlångsdalen Innehåll Bakgrund... 2 Omvärldsanalys... 2 Geografiskt läge... 2 Befolkning och
Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun
Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till
Bedömningsgrunder för urvalskriterier och poängbedömning
Bedömningsgrunder för urvalskriterier och poängbedömning Detta dokument beskriver hur LAG (styrelsen) bedömer projekten vid poängbedömning utifrån urvalskriterierna. Villkor (gäller samtliga projekt) Ja
Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum
MOTTAGARE Linköpings Universitet Utbildningen inom gestaltning och utställningsproduktion inom samtida konstnärliga fält. ADRESS Johanna Johnsson Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till
från törnrosasömn till ett levande Amiralen
från törnrosasömn till ett levande Amiralen 2 visionsdokument för kvarteret amiralen visionsdokument för kvarteret amiralen 3 Ett hus för möten Mellan människor och mellan många olika funktioner. Ett hus
Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun
Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och
STRATEGIER FÖR NÄRINGSLIVSARBETET 2012-2014
ÅRSREDOVISNING 2011 STRATEGIER FÖR NÄRINGSLIVSARBETET 2012-2014 2 Antagna av Hammarös kommunfullmäktige 2012-03-26 Hammarö kommunfullmäktige antog den 26 mars 2012 strategier för näringslivsarbetet. De
INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER
1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2014-15... 4 1. STUDIERESA... 4 2. MARKNADSFÖRING... 4 3. KILINVENTERING... 5 4. VANDRINGSLEDER... 5 MÖTESSCHEMA 2014... 6 2 Inledning
Allmänt om bostadsrätt som boendeform
Sidan 1 av 5 Allmänt om bostadsrätt som boendeform Det finns idag några olika boendeformer. Man kan bl.a. bo i villa, radhus, ägarlägenhet, bostadsrätt eller hyresrätt. Det finns även andra boendeformer
Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15
Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15 Utvecklingsavdelningen Lars Olausson Telefon: 366 41 40 E-post: lars.olausson@vastra.goteborg.se Projekt Göteborgs skärgård Förslag till
Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020
Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan
KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN
KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN YSTADS KOMMUNS VISION Ystad är porten till framtiden och omvärlden. Här finns en god miljö för kreativa idéer. Företagen verkar såväl lokalt som globalt. Mångfald av fritid
Mötesplats Alsike, projektplan och budget FKN-2014/111
Sida 1 av 3 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Runa Krehla Datum FKN-2014/111 Samordnare/strateg Fritid och kultur 2014-10-02 Fritids- och kulturnämnden Mötesplats Alsike, projektplan och budget
Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige
Den goda kommunen med 13000 invånare 2027 Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-14 137 Den goda kommunen Den goda kommunen är du och jag. Och alla andra förstås. Den goda kommunen är ett uttryck för vår
Näringslivspolitiskt program
Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt
Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008
Nyttan och glädjen att dra åt samma håll Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Uppdrag: Inspiration från program eller strategi till tydliga nåbara mål som är utvecklande för bygden
Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag
sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika
VALMANIFEST CENTERPARTIET STRÖMSTAD. FRAMÅT med
VALMANIFEST 2018 FRAMÅT med CENTERPARTIET STRÖMSTAD Med kärlek till hembygden och vision för framtiden skapar vi, tillsammans med dig, positiv utveckling i hela Strömstad Vision FRAMÅT 2035 med Centerpartiet
Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011. Rättvik 2010-05-09
Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011 Rättvik 2010-05-09 Verksamhetsidé Folkmusikens hus är ett resurs- och kompetenscentrum för folkmusik och - dans. Ändamålen är att Bevara, Berätta och Berika.
Turismsamverkan. Nedre Dalälven vann pris för bästa monter på Vildmarksmässan 2013. 8 933 870 kr
Turismsamverkan Nedre Dalälven vann pris för bästa monter på Vildmarksmässan 2013. Projektägare: Nedre Dalälvens Utvecklings AB Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela området Dnr: 30 Jnr: 2009-2129
Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt
10063 Nationella turistfiskeprojektet
Projektplan Projektnamn Beställare/Projektägare Projektledare Projekttid 10063 Nationella turistfiskeprojektet Leader Blekinge Johan Johansson 2010-12- 09 till 2013-12- 31 1. Sammanfattning Nationella
version Vision 2030 och strategi
version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år
Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014
Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014 För att kunna bilda ett utvecklingsområde för Lokalt ledd utveckling med leadermetoden och få medel till framtida projekt skrivs
2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.
2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta
vingaker.se Strategi för utveckling i Vingåkersbygden
vingaker.se Strategi för utveckling i Vingåkersbygden Syftet med denna landsbygdsstrategi 2018 2023 är att skapa ett långsiktigt arbetssätt för landsbygdsutveckling, som ingår som en naturlig del i kommunens
Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen
Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som
Strategi. Kulturstrategi
Strategi Kulturstrategi 1 Styrdokument Handlingstyp: Kulturstrategi Diarienummer: KS/2016:443 Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2017-10-30, 118 Dokumentansvarig: Lärandesektionen Revideras:
3.2. Övergripande mål med projekt Biosfärkandidat Voxnadalen
Projektbeskrivning Projektnamn Biosfärkandidat Voxnadalen Projektägare Ovanåkers kommun Projektperiod 2014-2017 Reviderad 2015-01-29 1. Bakgrund Ovanåkers kommun har sedan 1990-talet ökat intensiteten
identifiera www.iuc.se
Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare
Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020
1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att
Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet
BEDÖMNINGSGRUNDER Följande dokument beskriver hur LAG bedömer era projekt utifrån urvalskriterier och poängsättning. Grundvillkor Dessa villkor bedöms lika för alla projekt och alla fonder. Villkor Projektet
MED KULTUR GENOM HELA LIVET
MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling
Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna
Vision Sverige ska vara en självklar destination för trädgårdsturism och vara en medpart i flera europeiska sammanhang när det gäller tillvaratagandet och utvecklingen av det gemensamma trädgårdskulturarvet.
Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer
Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar
Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. 780 011 kr
Vikmanshyttan Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. Foto: Berit Zöllner Projektägare: Hedemora Näringsliv AB Projektledare: Inger Wilstrand Kommun: Hedemora Dnr: 84 Jnr:
Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning. Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30
Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30 2 INNEHÅLL Sid Inledning 4 Kulturen skapar mervärden 5 Kultur- o konstcentrum
Fördjupad Projektbeskrivning
Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt
På väg mot en e-serviceverkstad i Mjölby. Birgitta Hellman Magnusson, bibliotekschef
På väg mot en e-serviceverkstad i Mjölby Birgitta Hellman Magnusson, bibliotekschef Mjölby kommun Drygt 26000 invånare Bibliotek och medborgarservice inrymt under samma tak Tre filialbibliotek i Skänninge,
PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
Datum Utvecklingsplan för de viktigaste evenemangsplatserna i Uppsala
KS 7 11 APRIL 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Bergdahl Kajsa Datum 2012-02-14 Diarienummer KSN-2012-0364 Kommunstyrelsen Utvecklingsplan för de viktigaste evenemangsplatserna i Uppsala Förslag
Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.
Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination
Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum:
Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 (1)6 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning etjänster inom socialtjänsten Dokumentbeskrivning: Anslutning till den sammansatta basttjänsten SSBTEK
Slutrapport Servicepunkt Byxelkrok.
2013-10-04 Tillväxtverket Ärendeid 00162884 Diarienummer 2011003168 Slutrapport Servicepunkt Byxelkrok. Invigningen av Servicepunkt Byxelkrok. Foto Bo Lönnqvist Projektets syfte. Syftet med utvecklingsprojektet
ÅRSREDOVISNING Föreningarnas Hus i Lund Kyrkogatan 19
ÅRSREDOVISNING 2018 802506-1410 Föreningarnas Hus i Lund 802506-1410 Kyrkogatan 19 www.foreningarnashuslund.org info@foreningarnashuslund.org 1 Verksamhetsberättelse 2017, Föreningarnas Hus i Lund Inledning
Solidaritetshuset Ekonomisk Förening
Solidaritetshuset Ekonomisk Förening Förslag till Verksamhetsplan 2013 Inledning Solidaritetshuset har de senaste åren stått inför stora utmaningar men under 2012 slutfördes i stort sett de omfattande
Norrlandsgatan 20, Stockholm Kvarteret Vildmannen 10
, Stockholm Kvarteret Vildmannen 10 Lokalisering Med sin placering mellan Stureplan, Norrmalmstorg och Hamngatan ligger kvarteret Vildmannen 10 mitt i händelsernas centrum. De omgivande kvarteren eller
Mötesplats Stallarholmen Projektplan 2014-2016
Sida: 1 (6) Mötesplats Stallarholmen Projektplan 2014-2016 2014-04-16 KS/2013:606-001 Sida: 2 (6) 1 Bakgrund och projektbeskrivning har ambitionen att det i varje kommundel ska finnas en samlings- och
Ansvarig för projektet är ideella föreningen Vännäs Slöjd Projektledare: Marianne Åsell
Slutrapport Kreativ utemiljö- Slöjdarnas Hus 2009-6329 2009-2011 Ansvarig för projektet är ideella föreningen Vännäs Slöjd Projektledare: Marianne Åsell Bakgrund Slöjdarnas Hus i Vännäsby är ett besöksmål
Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro
_xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande
Januari 2009. Boföreningen Russinet i Lund, gården. Förteckning över boföreningar med SABO-företag som fastighetsägare
Januari 2009 Boföreningen Russinet i Lund, gården Förteckning över boföreningar med SABO-företag som fastighetsägare Inledning Denna förteckning innehåller korta beskrivningar av de föreningar som finns
Nu lyfter vi igen! Utveckling genom lokala idéer
Nu lyfter vi igen! Utveckling genom lokala idéer Nu börjar ett nytt kapitel... Välkommen till oss med din idé! VARMT VÄLKOMMEN till Folkungaland och den nya programperioden. Nu går det åter att söka medel
Förstudie Utbyggnad av Gotlands Hesselby Jernväg, GHJ
Förstudie Utbyggnad av Gotlands Hesselby Jernväg, GHJ Målen är att: Skapa en bild av vilka kostnader en utbyggnad av järnvägen Eken Tule Roma skulle innebära. Finna en bra placering för den tänkta stationen
- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt
På lika villkor SAMMANFATTNING - integration kan vara drama BAKGRUND delaktighet, självförtroende och engagemang På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt som pågår under tiden 1 april 2013-31 mars
Vad vill du att kvarteret Ärlan ska användas till?
Totalt har 72 personer lämnat synpunkter via Netigate 40 Vad vill du att kvarteret Ärlan ska användas till? 35 34 30 31 29 29 27 25 20 15 17 12 13 18 17 17 15 Antal krysssvar Antal personer som kommenterat
Våra viktigaste tips
Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.
Riksbyggenmodellen. Eftertänksamhet för en bättre framtid
Riksbyggenmodellen Eftertänksamhet för en bättre framtid Vi tänker efter, före I handen håller du en idéskrift om Riksbyggen- Modellen. Materialet har arbetats fram av Riksbyggen i samarbete med danska
Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby
Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby Projektet har bl.a. bidragit till att en vacker lekstuga blivit verklighet på Laxön. Projektägare: Destination Älvkarleby, ideell förening Projektledare: Sanna
Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.
Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och
Nominering - Årets Leader Med checklista
Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Brandstad Filmbyn Journalnummer: SJV 2009-5635 Namn på LAG grupp som nominerar: LAG Ystad-Österlenregionen
Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och
Innehåll 1. Inledning 4 1.1 Projektets bakgrund... 4 2 Projektbeskrivning 4 2.1 Uppdragsbeskrivning... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Avgränsningar... 4 2.5 Framgångsfaktorer... 4 2.6 Risker... 5 Utsikt
Kommunikationsplan för Projekt Level Up för ungdomar, med ungdomar!
Kommunikationsplan för Projekt Level Up för ungdomar, med ungdomar! Samordningsförbundet, Västra Skaraborg 1. Sammanfattning Level Up är ett treårigt projekt som drivs av Samordningsförbundet Västra Skaraborg
2015-03-11 GR Utbildning Anne-Li Drath
Projekt IT-stöd en förstudie som syftar till att inventera och analysera behoven av och inom ett administrativt verktyg för vuxenutbildning inom Göteborgregionen. 2015-03-11 GR Utbildning Anne-Li Drath
Hur skapar vi attraktiva mötesplatser utifrån ett samverkansperspektiv. Marlene Hassel Stockholm
Hur skapar vi attraktiva mötesplatser utifrån ett samverkansperspektiv Marlene Hassel Stockholm 2019-04-02 1 Möjligheter & utmaningar Hur möter vi framtiden? Hur kan vi stärka våra platser och skapa tillväxt
Om Byggemenskapen Råbylund. ett funktionsblandad pilotprojekt
Om Byggemenskapen Råbylund ett funktionsblandad pilotprojekt Rätt läge? Området bör ha en tydlig inriktning och gemensamma mål. Områdets storlek och karaktär är av betydelse Placering i staden Läget bör
Utökning av Liljeholmshallen - förslag till förhyrning av ny lokal
IDROTTSFÖRVALTNINGEN SID 1 (5) 2008-12-03 Handläggare: Ulf Sankell / Niklas Karlsson Telefon: 508 27 919 / 508 27 974 Till Idrottsnämnden den 16 december 2008 Utökning av Liljeholmshallen - förslag till
Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista
Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Gustav Thane, renovering och anpassning av smedja Journalnummer:
Österängs Ångsåg ideell förening
Österängs Ångsåg ideell förening Styrelsens redovisning av verksamheten i Österängs Ångsågsförening räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31 Förvaltningsberättelse Föreningsstämma hölls i Gamlegården 2015-04-25
12 Augusti Nu ligger skolans framtid i dina händer. Välkommen! Sponsorer
12 Augusti 2013 Nu ligger skolans framtid i dina händer. Sponsorer Välkommen! Dagordning 12 Augusti 2013 Michael Hansson (Ordförande) välkomnar. Summering av vad som pågått under året som gått fram tills
Svinö Fiber. Vi har dokumenterat alla fastigheter som är intresserade av bredband och skapat grunden för nästkommande omgång.
Svinö Fiber Projektägare: Svinö Fiber, ideell förening Projektledare: Per Funke Kommun: Hedemora Dnr: 106 Jnr: 2012 426 Projekttid: 2011-11-07-2012-12-31 Beviljade stödmedel: 78 280 kr Använda stödmedel:
Drivkrafterna i Skelleftebygden Journalnr: 2009-6920 Stödmottagare: Erik Fahlgren
Bilaga 3. Drivkrafterna i Skelleftebygden Journalnr: 2009-6920 Stödmottagare: Erik Fahlgren Slutrapport Förstudien: Drivkrafterna i Skelleftebygden Vilka personer kan svara på frågor om projektet? Mona
Mycket mer än nya hus
Mycket mer än nya hus Hur kan vi skapa platser där människor verkligen vill bo och leva? Vi tror inte att det räcker att bygga fina lägenheter. Genom fokus på samhällsnytta, omtanke och långsiktighet vill
Vision Arvika kommun
Vision Arvika kommun Arvika - en attraktivare kommun Vision Arvika en attraktivare kommun Visionen beskriver kommunens långsiktiga inriktning och politiska vilja. Den konkretiseras i strategiska mål och
Information om. stöd till utemiljöer i vissa bostadsområden. Bild
Information om stöd till utemiljöer i vissa bostadsområden Bild I denna broschyr hittar ni översiktlig information om vem som har rätt att söka stöd, vilka åtgärder som är stödberättigade och hur stöd
UTVECKLINGSPLAN 2009-2012
--------------------------------------------------------------------------------Föreningen Ja Järna-------- UTVECKLINGSPLAN 2009-2012 HISTORIK Myrbacka eller Dala-Järna, är numera centralort i Järnabygden.
Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten
1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp
Vår kommun är en bra kommun att leva och bo i
Vi vill leda utvecklingen #framåt! Vår kommun är en bra kommun att leva och bo i För att kunna behålla vår service och utveckla kommunen krävs framtidstro, kreativitet och samverkan. Tillsammans skapar
Hjälpreda för förening vid ansökan om investeringsstöd hos Länsstyrelsen
Februari 2016 Hjälpreda för förening vid ansökan om investeringsstöd hos Länsstyrelsen Målsättningen Målsättningen med detta dokument är att underlätta för föreningen att ta fram underlag för utarbetande
Antagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Reviderad av kommunstyrelsen 2018-03-06, 64 Denna
Påverka framtiden i Härryda genom Björketorps enda lokala politiska förening!
Påverka framtiden i Härryda genom Björketorps enda lokala politiska förening! - Hällingsjö - Rävlanda ingick i Björketorps landskommun (1863-1970) MODERATERNA I BJÖRKETORP HINDÅS - HÄLLINGSJÖ - RÄVLANDA