VERKSAMHETSREDOVISNING 2004 OCH VERKSAMHETSPLANERING 2006

Transkript

1 1 Institutionen för Biologisk grundutbildning Uppsala universitet VERKSAMHETSREDOVISNING 2004 OCH VERKSAMHETSPLANERING REDOVISNING OCH AVSTÄMNING AV 2004 ÅRS ARBETE 1.1 Grundläggande utbildning Vi är nöjda med de resultat vi uppnått under läsåret. Undervisningen på våra kurser har över lag erhållit positiva utvärderingar och stämningen bland studenter och personal har varit god. Vi är alla lärare, assistenter, administratörer och TA-personal som på olika sätt deltar i grundutbildningen inom den biologiska sektionen. Program för kvalitetssäkring / utveckling av grundutbildningen För två år sedan inrättade vi en organisation med kursombud. Från varje biologikurs utser studenterna två ombud. Under varje 10p-period samlas kursombuden till två sammankomster. Under en lunchtimma tillsammans med IBGs prefekt, studierektor och studievägledare rapporterar ombuden vad som sker på varje kurs. Hur är stämningen bland kursdeltagarna, har utbytesstudenter och internationella studenter kommit in i kursgemenskapen, fungerar schemat bra, fungerar utrustning och lokaler bra? Förutom lunchmacka får ombuden två biobiljetter för att de deltar i sammankomsterna. Kursombudsmötena ger oss möjligheter att omedelbart ta uti med problem och rätta till praktiska problem, t ex. otillräcklig ventilation i datorsalar. Vid träffarna deltar även Biologiska ämnesrådet. Under varje termin arrangeras en kursinformationsdag inför valet av kurser till nästa termin. Samtliga kursledare bemannar posterskärmar där deras kurs presenteras. Arrangemanget ger studenterna information om innehåll och organisation i kommande kurser och ger tillfälle till diskussioner med lärarna. Efter önskemål från kursombuden skall vi från kommande termin arrangera så att varje kursskärm även bemannas med en äldrestudent som läst kursen i fråga och att det på postern skall finnas anslaget ett exemplar av senaste kursvärderingen. Vi arrangerar även ett separat kursinformationstillfälle för sommarkurserna.

2 2 Blanketter för kursvärdering, både på svenska och engelska, finns på våra webbsidor. Kursledaren arrangerar tillfälle för kursvärderingen i slutet av kursen. Kursledaren gör en sammanställning av värderingen och lämnar denna och rådata till IBGs studierektor. Även kursledaren gör en egen kursvärdering av förutsättningarna inför kursen och hur hon upplevt kursen. Kopior på sammanfattningarna arkiveras i pärmar som ligger i studenternas uppehållsutrymmen vid IBGs kanslier både vid EBC och BMC. Om studenterna varit kritiska i värderingen av en enskild lärare tar IBGs prefekt och studierektor kontakt med läraren för diskussion om grunderna för kritiken och beslutar om stöd eller andra åtgärder inför lärarens kommande kurser. I samråd med Biologiska ämnesrådet har vi beslutat att införa organisationen att alla sammanfattningar av värderingarna skall signeras av representanter för ämnesrådet som kvitto på att studenterna uppfattar att sammanfattningen överensstämmer med studenternas åsikter. Nyligen har fakulteten omförhandlat ersättningsvillkoren för studenter som engageras i värderingsarbetet. Med tillgång till dessa medel vill vi nu engagera biologistudenter att både arrangera tillfället för blankettifyllandet och i att sammanställa resultatet. Under året fortsatte vi arbetet med Färdighetsträningsprojektet. I kursplanerna anges teoriinnehåll och övningsmoment i kurserna. Studenterna har behov av att för blivande arbetsgivare kunna visa upp ett dokument som mera detaljerat än kursplanerna beskriver vilka färdigheter de tillägnat sig under utbildningen. I projektet har vi inventerat vilka övningsmoment som ingår i kurserna, vilka metoder tränas, kunskaper i att använda instrument och apparater, vilka programvaror har använts vid datoranvändningen, mm. Vi har utvecklat en databas där alla uppgifter lagrats. Den är uppbyggd av länkad information om programmets kurser, de ansvariga lärarna, de tränade färdigheterna, samt metodikområden som är relevanta för de tränade färdigheterna. Bland de senare har även lagts till allmän laboratoriemetodik, allmänvetenskapliga metoder, instrumentering och datorprogram inom vilka ämnesöverskridande träningsmoment kan läggas in. Färdigheterna är påbyggnadsbara och delas därför in i grundläggande respektive avancerad nivå för att särskilja moment som tränas på grundkurser och påbyggnadskurser. När projektet är avslutat skall varje student kunna gå in i databasen, markera vilka kurser hon läst och skriva ut en sammanställning av färdighetsträningen i utbildningen. Databasen skall kontinuerligt hållas aktuell till de förändringar sker i övningarna mellan kurstillfällena för en given kurs. Förutom information till studenterna och deras presumtiva arbetsgivare ger projektet oss information om det aktuella innehållet av färdighetsträningen. Vi kan bevaka så att vissa övningsmoment inte tränas omotiverat många gånger och att omistliga moment inte faller bort ur utbildningen. IBG har en heltidsanställd informatör med arbetsuppgifter som omfattar intern och extern information, marknadsföring av program och kurser samt underhåll och utveckling av institutionens hemsidor. Mängden reklam och information om olika utbildningar växer ständigt. För att få en bred rekryteringsbas är det viktigt för oss att synas och samtidigt ge riktig och adekvat information till både nuvarande och blivande studenter. Informatören producerar broschyrer, informationsblad, affischer, m.m. för olika syften: studentrekrytering, studiehandböcker, information till potentiella arbetsgivare, information om nya kurser, m.m. Informatören bistår också med service till lärare, administration av e-postlistor för effektiv kommunikation med studenterna, kontinuerlig uppdatering av information på hemsidorna, framtagning av statistik (ansökning, antagning, studenternas bakgrund) m.m.

3 3 För att öka studenternas motivation inför fördjupningskurserna utformar informatören i samarbete med kursansvarig lärare ett välkomstbrev inför varje kursstart. Välkomstbrevet informerar om praktiska detaljer, hälsar studenten välkommen till kursen och strävar efter att sätta kursen i ett helhetsperspektiv i förhållande till utbildningen, arbetsmarknad och forskningsmöjligheter. I arbetet med extern och intern information fyller hemsidorna en mycket viktig roll. På hemsidan samlar vi all tänkbar information som både studenter och lärare kan behöva. Det kan gälla scheman, terminstider, instruktioner för omtentor, pedagogiska dokument, aktuella nyheter, information om utbytesavtal, m.m. Vi håller också på att bygga upp ett galleri av lärarpresentationer som syftar till att öka kontaktytan mellan studenter och lärare och knyta ihop utbildning och forskningsmöjligheter till ett helhetsperspektiv. Hemsidorna underhålls och utvecklas i samarbete mellan informatören och våra tre webbmasters som ansvarar för de tekniska lösningarna. För våra hemsidor har vi utvecklat ett eget system som ger möjlighet för lärarna själva att publicera material på sina kurshemsidor, t.ex. schema, läsanvisningar och annat kursmaterial. Systemet är databasbaserat och kräver inga kunskaper i webbdesign. Istället loggar användarna in i en vanlig webbläsare (t.ex. Internet Explorer) och kan sedan lägga ut text, skapa länkar och publicera filer. Många lärare utnyttjar dessa möjligheter väl och förser på så vis studenterna med information på ett snabbt, effektivt och miljövänligt sätt (mindre kopieringskostnader!) Under året har vi testkört tre öppna fördjupningskurser. Denna kurs, vars plan tillåter oss att fylla den med högst olika innehåll, ger oss möjlighet att med kort varsel testa en ny kurs. Om det finns stort studentintresse för en fortsättning så kan kursen efter en första omgång konverteras till en reguljär kurs i utbudet. Så har skett med Infektionsbiologi 5p. Övriga öppna fördjupningskurser under året var den ämnesöverskridande kursen Fysiken och biologin samt Klinisk och industriell immunologi. IBG har fortsatt sitt omfattande arbete med studentomhändertagande. Vi har ett mycket välfungerande introduktionsprogram till studier inom Naturvetarprogrammet. Efter registreringen vid programstarten genomför vi en bussrundtur i Uppsala och presenterar staden och olika akademiska byggnader. Bussturen går därefter till Linnés Hammarby där vi introducerar till kommande studier. Inbjudna representanter presenterar ämnena kemi och biologi. Vid introduktionen deltar ämnessamordnare, studierektorer, studievägledare och representanter för studieråd, studenthälsan och studentprästerna. Som avslutning sker guidad visning av Linnés Hammarby. Vi ser studenterna som en stor resurs i vårt utvecklingsarbete och vi stöder dem närhelst de ber om ekonomiskt bidrag för arrangemang som stärker deras sammanhållning. Exempel på ekonomiskt stöd under gångna läsåret; bidrag till examenshögtider, bidrag till nollningsfester, bidrag till vår- och höstfester och tryckkostnader för tidningen Bladet. Kompetensutveckling av lärare och TA-personal

4 4 Under året har tre lärardagar genomförts. Främsta diskussionspunkten har varit Bolognaorganisationen. Vi har även diskuterat forskningsanknytning, examinationsformer, utveckling av datorstödd undervisning och andar pedagogiska frågor. Lärare som har ansökt om medel för deltagande i konferenser och liknande sammankomster med anknytning till grundutbildningsfrågor har beviljats detta. TA-personalen har schemalagda möten varje månad då alla informerar varandra om pågående aktiviteter. Dessutom informerar institutionsledningen om övergripande lokala och nationella utbildningsfrågor. TA-personalen har under året utvecklat sin kunskap genom att delta i universitetsgemensamma seminarier och internutbildningar. Underhåll och förnyelse av utrustning Under 2004 avvecklade vi våra Silicon Graphics datorer vid BMC. Vi har förberett inför inköp av 90 nya datorer till EBC och BMC som sker under år Vi har liksom varje tidigare år kompletteringsutrustat våra laboratorier med instrument och apparater, t ex. ismaskin, diskmaskin, centrifuger, båtkärra till Klubban, osv. Den stora investeringskostnaden under året var utbyte av rötskadat bogvirke, bord- och däckplankor på trålaren Belone samt inköp av nya livflottar, roder och ventilationskanaler till Belone. Vid Klubban genomförde vi, med egna medel, en ombyggnation i Annexet då ett sovrum inreddes till duschrum och tvättstuga. Till den senare köpte vi tvättmaskin och torkskåp. Under året har vi även byggt ett fristående förråd vid Klubban. Forskningsanknytning Under slutet av 2004 genomförde enheten för kvalitet och utvärdering en analys av forskningsanknytning och arbetslivsanknytning bland ett urval av tre lärare och sex studenter inom biologiämnet. Det begränsade urvalet innebär att resultaten inte kan betraktas som representativa för grupperna som helhet. Lärarna och studenterna är dock överens om att utbildningen har en stark forskningsanknytning och att studenterna får god träning i färdigheterna att lösa problem, arbeta i projektform och att snabbt inhämta information och snabbt urskilja det viktiga i informationen. Vid undersökningen fick alla intervjuade bedöma tretton olika kriterier för forskningsanknytning. Både lärare och studenter anser att samtliga kriterier i hög eller ganska hög grad är uppfyllda inom biologiutbildningen. Under hösten 2003 inrättade vi Grundutbildningsrådet i biologi. Detta är en informell grupp bestående av sektionsdekanus, prefekterna för de fyra forskningsinstitutionerna samt prefekt och studierektor vid IBG. Vi har under året sammanträtt varje månad. Vi har bearbetat alla gamla problemställningar som legat till grund för de kommunikationsproblem som har funnits mellan företrädare för forskningen och grundutbildningen. Med den gemensamma utgångspunkten att vi vinner på att nå enighet så har vi lyckats mycket bra med att reda ut frågeställningarna och nå fram till samsyn. Exempel på det vi diskuterat är tilldelningsmallar för lärararbete, vem som 'äger' kurserna - IBG som formellt är kursansvarig eller forskningsprogrammen som tillhandahåller lärare, vem som beslutar om vilka forskningsprogram/lärare som skall tjänstgöra på kurser där det kan vara konkurrens mellan programmen om att få undervisningsuppdraget, de 'gamla'

5 5 underskotten av gu-medel hos forskningsprogrammen och beslutsformer för utveckling av nyaoch nedläggning av befintliga kurser. Arbetet i GU-rådet har utvecklat förutsättningarna för att behålla den goda forskningsanknytningen inom vårt ämnesområde. Pedagogisk förnyelse och förnyelse av examination DiaNa har lett till en översyn av kursernas organisation och innehåll. I arbetet att införa moment med kommunikationsträning i ämnesundervisningen har examinationen på många kurser utvecklats till att bestå av många delprov och inlämningsuppgifter i stället för ett fåtal stora teoriprov. Lärare som önskar delta i olika kurser som har anknytning till undervisningsarbetet, t ex språkkurser och deltagande i konferenser, stöds ekonomiskt av IBG. Vi har inte budgeterat en specifik summa för detta men är beredda att stödja alla ansökningar om medel till sådan verksamhet. Varje doktorand som genomgår den centralt anordnade pedagogiska utbildningen ersätter IBG med 12 kkr. till doktorandens forskningsprogram. Varje ny 10p-kurs tilldelas 40 kkr. i utvecklingsmedel. Förslag på större revisioner av befintliga kurser framförs till IBGs studierektorsgrupp eller prefekt. Alla sådana förslag har fått stöd från IBG. Internationalisering IBG har en omfattande internationalisering. År 2004 tog vi vardera terminen emot ca. 40 utbytesstudenter. Vi sänder ut betydligt färre studenter, ca 8 per termin. Skälen till det låga intresset bland våra studenter att utnyttja våra utbytesavtal tror vi beror på att det idag finns ökade möjligheter för svenska studenter att på annat sätt få erfarenhet av att bo utomlands ett tag. De senaste åren har det varit mycket få IBG-studenter som läst på universitet i Frankrike och Tyskland. Dessa länder börjar nu att erbjuda utbildning på engelska och detta kan sannolikt öka intresset för studier i dessa länder. Under 2004 började vi ta emot internationella studenter, främst från Indien, till våra Mastersprogram i Ekologi, Limnologi och Molekylär cellbiologi. Tidigt under året besökte vi Groningen för diskussion om samarbete med mastersprogram. Vi har utformat ett program i Evolutionary Biology. Samarbetet med Groningen innebär att studenterna vid de två universiteten skall kunna läsa kurser vid det andra universitetet och få dem inräknade i examen från sitt hemuniversitet. Vi har lagt ned stort arbete på att utveckla programmet Molecular Biotechnology and Bioinformatics. Under 2004 genomförde vi två resor till Kina då vi marknadsförde utbildningen vid universiteten i Beijing och Tianjin samt tecknade samarbetsavtal med China Scholarship Council. Sommaren 2004 genomförde vi i Uppsala en kurs i bioteknik och bioinformatik för 10 kinesiska studenter. Dessa studenter har därefter blivit ambassadörer för programmet och hjälpt

6 6 oss med marknadsföringen i Kina. Hösten 2005 tar vi emot den första gruppen på detta Masterprogram. 1.4 Tredje uppgiften Under året har vi fortsatt det nära samarbetet med Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik. Genom samarbetet har vi fått tillgång till kunskap om Skolan som varit värdefullt i vårt informationsarbete till gymnasister. Omvänt har Resurscentrum fått stöd från IBG för att utveckla fortbildningskurser som vänder sig till lärare i Skolan. För några är sedan startade organisationen UppsalaBIO, som är en samverkan mellan myndigheter, universitet och näringslivet i Uppsalaregionen. Organisationens uppdrag är att utveckla och marknadsföra bioteknik i regionen. I arbetet ingår att skapa nätverk av samarbeten mellan näringslivet och universiteten inom grundutbildningen. Sedan början av 2004 arbetar två projektledare vid IBG, i samarbete med UppsalaBIO, med att skapa nätverk mellan företagen och biologins utbildningar. Målet för projektet är att ge studenterna en ökad förståelse för vilka framtida möjliga arbetsplatser som finns i regionen och låta dem direkt möta representanter för företag och statliga verk som återkommande kursinslag samt under seminarier och studiebesök. Vi vill också förenkla för både företag och studenter att få kontakt inför forskningspraktikperioder och examensarbeten. I detta arbete har vi till studenterna distribuerat en aktuell inventering av företag och övriga arbetsplatser för vår målgrupp. Projektledarna har hittills gjort personliga besök på ett tjugotal arbetsplatser i Uppsala-Stockholm regionen för att etablera personlig kontakt med företagen och för att upplysa om våra program. Ett särskilt mål är att få företagen att inse värdet av att ta in studenter i olika typer av projekt, och att ha ett studentperspektiv redan i sin verksamhetsplanering. En framträdande del av IBGs hemsida har tillägnats projekterbjudanden från institutioner och företag med avsikten att inspirera och förenkla kontakt mellan student och handledare. Begränsningar för projektet är resursbrist hos företagen samt till viss del bristfällig förståelse för näringslivets klimat hos universitetslärare. Projektet präglas dock av optimism och entusiasm från både studenter och näringslivsrepresentanter, den ökade kontakten upplevs som värdefull och stimulerande för alla parter. I april -04 deltog vi i en nationell konferens i Visby mellan representanter för de biologiska grundutbildningsinstitutionerna vid våra universitet och högskolor. Liksom tidigare var informationsutbytet om vad som händer inom övriga lärosätens biologiutbildningar av stort värde i vårt arbete. De stora diskussionsämnena var det minskade antalet ansökningar till naturvetenskapliga ämnen, Bologna-processen, den nya gymnasiereformen och det praktiska genomförandet av den nya lärarutbildningen. I okt. 04 deltog vi i nationell konferens som arrangerades av Stockholms universitet och där diskussionen behandlade Bologna och hur vi skall organisera våra nya program så att den nationella mobiliteten i biologiutbildningen befrämjas. Det formaliserade samarbetet mellan IBG och SLU (Naturresursprogrammet och Bioteknikprogrammet) har fortsatt under året. Samarbetet innebär att ett antal platser på varje

7 7 påbyggnadskurs vid IBG reserveras för studenter från SLU och tvärsom. Genom detta avtal har studenterna vid SLU och IBG tillgång till landets största utbud av fördjupningskurser inom biologiområdet. I samarbetet med SLU ingår även att IBG har en lärarrepresentant i programrådet för Bioteknikprogrammet. 1.5 Jämställdhetsarbete IBGs aktuella jämställdhetsplan bifogas. Biologistudierna inleds med en bred översiktskurs i biologi. I denna kurs ingår en veckas studier vid Klubban. På fältmomentet delas kursen upp i grupper om ca 30 studenter som tillsammans reser till Klubban. Den första gruppen reser dit redan under den första studieveckan. På stationen bor studenterna i flerbäddsrum och har självhushåll. Studenterna delar upp sig i arbetslag som sköter matlagning, disk och annat praktiskt. Under veckan gör studenterna materialinsamlingar och observationer i akvarier av de organismer de hämtar från havet. Det praktiska arbetet varvas med teoriundervisning och grupparbeten. Under denna första fältvecka, med nära intensiv kontakt, svetsas studenterna samman som biologistudenter. Under en senare basblockskurs återvänder studenterna för ett tvåveckorsmoment på Klubban. På basblockskurserna ingår även omfattande laboratoriearbete. Det stora inslaget av praktiskt arbete under baskurserna främjar sammanhållningen mellan studenterna och påverkar positivt jämställdheten mellan kvinnor och män. Den systematiska träningen av förmågan att uttrycka sig i tal och skrift som studenterna ges inom DiaNa leder till ökat självförtroende och är därmed ett viktigt instrument i jämställdhets- och likabehandlingsarbetet. Handlingsprogrammet mot kränkning p.g.a. kön finns tillgängligt i uppehållsrummet vid IBGs kanslier på EBC och BMC. Det är lika många män som kvinnor anställda vid IBG. Vi har en mycket bra sammanhållning med många gemensamma fester, personalresor och dagliga trevliga diskussioner i lunch- och fikarum. Vi har inte känt behov av att formellt inrätta en jämställdhetsgrupp med jämställdhetsombud. Detta innebär inte att vi inte diskuterar jämställdhetsfrågor, men då vi har samsyn i alla avgörande frågor har vi inte haft behov av att formalisera diskussionerna. 1.6 Arbetsmiljö Aktuell arbetsmiljöplan bifogas. IBGs kansli- och undervisningslokaler vid EBC och BMC är lokaliserade i nya lokaler som handikappanpassades vid byggnationen/ombyggnationen. Vi har i verksamhetsredovisningar från 2003 och tidigare diskuterat problemet med de icke-handikappanpassade lokalerna vid Klubban. En anpassning av dessa lokaler innebär en mycket hög kostnad och ärendet bör därför hanteras i särskild ordning.

8 8 2 VERKSAMHETSPLANERING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2006 Allmänt Fakultetens tilldelning till grundutbildningen baseras på ämnesprislappar och andel kurser på A/B respektive C/D-nivå. Fördelningen av medel för lärararbete inom biologiska sektionen sker utifrån interna prislappar. Diskussionen om medelsfördelningen inom sektionen sker i både IBGstyrelsen och Gu-rådet i biologi. Den förväntade reduktionen av intäkterna för grundutbildningen kan delvis täckas av ett ökat uppdrag då fakulteten ökar med 100 platser nästa år. Vi bedömer att vi under år 2005 kommer att överskrida vårt uppdrag. Bedömningen baseras på genomförda kurser och söksiffror för hösten. Antalet internationella studenter blir större än planerat. Söktrycken till våra program ser bra ut. Ett annat sätt att öka intäkterna är att erbjuda uppdragsutbildning. I höst reser en delegation biologiföreträdare till Kina för att åter diskutera uppdragsutbildning och vid positivt resultat kan vi redan från sommaren 2006 starta med kurser för kinesiska studenter och/eller personal från myndigheter. Om vi trots allt måste genomföra grundutbildningen med lägre intäkter skall vi se över undervisningstätheten på våra kurser. En besparing av lärarmedlen leder i första steget till att det blir mindre resurser att engagera doktoranderna i undervisningen, vilket skulle sänka kvaliteten i vår utbildning. En reduktion av driftskostnaderna skulle innebära färre övningsmoment i undervisningen, vilket också skulle sänka kvaliteten. IBG-styrelsen och Gu-rådet i biologi är mycket medvetna om den ekonomiska situationen. Den biologiska sektionen har tidigare (år 2002) visat att den har handlingskraft att genomföra en nödvändig besparing inom grundutbildningen och vi är övertygade om att vi även i framtiden skall finna den bästa lösningen vid en eventuell ny besparing. 2.1 Grundläggande utbildning Kurs och kompetensutveckling Det stora utvecklingsarbetet under 2006 blir naturligtvis förberedelserna för att starta Kandidatoch Masterprogram enligt Bologna-modellen. Organisationen med kursombud kommer att fortsätta. Under 2006 skall vi vidareutveckla den nya organisationen som införs 2005, att kursombud även utses bland de internationella studenterna och att det sker separata ombudsmöten med dessa studentrepresentanter. Under 2005 kommer vi att tillämpa samma organisation som tidigare, att vi tilldelar utvecklingsmedel för nya kurser och får revisioner av befintliga kurser. Vi kommer att stöda lärarnas kompetensutveckling och ersätta forskningsprogrammen för varje doktorand som genomgår pedagogisk utbildning. För 2006 kommer 500 kkr. att budgeteras för dessa ändamål.

9 9 Utrustning För år 2005 kommer 1 milj. kr att budgeteras, samma summa som för år Innevarande år byter vi ut 90 datorer med skärmar, skrivare och servrar till en kostnad på ca. 1 miljon kr. Till de nya datorena köper vi platta skärmar som avger mycket lite värme. Studenterna har klagat på att det blir mycket varmt i datorrummen. Med de nya skärmarna hoppas vi att vi åtgärdat problemet. Dessutom kompletteringsköper vi instrument och apparater vilket innebär att vi överskrider de budgeterade medlen för innevarande år. Till nästa år har vi planerat ett utbyte av Nereis, den näst största båten vid Klubban, till en kostnad av kkr. 2.3 Tredje uppgiften Liksom tidigare år skall vi sända ut broschyr till landets gymnasister. Vi avser att åter inbjuda gymnasister i Uppsala till information om X-programmen med efterföljande fest. Vi skall stöda studenterna att engagera sig som hemortsambassadörer. Vi fortsätter att arbeta med näringslivskontakter, stöd till studenternas mentorsprogram, osv. Vi fördjupar samarbetet med Skolan. Från ht-05 har IBG en projektanställd lärare som skall arbeta som lärare i biologi ock kemi vid Rosendalsgymnasiet. Arrangemanget ger oss goda förutsättningar för samarbete med denna skola. Vi kommer även att fortsätta arbetet att utveckla formerna för den verksamhetsförlagda utbildningen inom våra lärarutbildningskurser. Vfu-arbetet skapar goda kontakter med ett stoart antal skolor i regionen. 2.5 Lokalförsörjning Vi har sagt upp hyresavtalet på ca 100 m2 källarlokaler vid BMC. Lokalerna lämnas den 1 april I samband med ombyggnationen vid EBC av Limnologens lokaler kommer IBGs yta att reduceras med ca 100 m2. Vi upprepar det vi framfört i de senaste årens verksamhetsplaner: att vi har behov av att den befintliga studentbaracken vid Klubban ersätts med en vinterbonad ny byggnad och att ventilationsproblemen i stationshuset åtgärdas. Byggprojektet vid Klubban består av en nybyggnad av studentförläggning och en ombyggnad av stationshuset. Av dessa två olika delar prioriterar vi nybyggnaden av studentförläggningen. Vi förordar att Byggnadsavdelningen tar fram ett nytt/reviderat förslag på studentförläggning. Behovet av ny studentförläggning är stort. Dels för att den nuvarande studentbaracken är sliten och dels för att nybyggnaden skulle skapa fler sängplatser för studenterna. Detta skulle leda till ekonomiska vinster för IBG då vi på kurser med stort studentantal kan reducera antal grupper som i olika omgångar bussas till Klubban. Ombygganden i stationshuset syftar till att förbättra den nu dåliga ventilationen och utökning av antalet toaletter för studenterna. 3 SÄRSKILDA ÄNDAMÅL

10 Jämställdhetsarbete Vi avser att fortsätta med jämställdhetsarbetet på samma sätt som vi gjort under Arbetsmiljöfrågor Under pkt 2.1 beskrev vi att vi under 2005 ersättningsanskaffar 90 studentdatorer. Huvudskälet för inköp av platta skärmar till dessa datorer är att förbättra arbetsmiljön i datorrummen. Kostnaden för datorena ligger 2006 som en avskrivningskostnad. Vi kommer att fortsätta att avsätta medel för utveckling av den psykosociala arbetsmiljön. Vi kommer att arrangera fikamöten och fester för att dels stärka sammanhållningen och dels ge tillfälle för informationsutbyten bland alla som är engagerade i den biologiska grundutbildningen. Vi kommer att budgetera 500 kkr. för arbetsmiljöfrågor. 3.3 Miljöfrågor och hållbar utveckling Hållbar utveckling handlar om att ta ansvar för vår framtid och skapa förutsättningar för såväl en god miljö och hälsa som ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Denna definition från utbildningsdepartementet visar att begreppet är mycket vittomfattande. Miljöfrågor och hållbar utveckling är en viktig del av innehållet i många av IBGs kurser. Vi ger ett flertal kurser vars huvudinnehåll kretsar kring hållbar utveckling enligt bl.a. de nationella miljömålen och/eller EU:s nya vattendirektiv. På en del av kurserna där innehållet inte är direkt miljörelaterat finns ändå inslag med miljöfrågor och anknytningspunkter till hållbar utveckling som är naturliga med tanke på omfattningen av ämnet biologi. På många kurser kan dock dessa inslag och anknytningspunkter behöva tydliggöras i större utsträckning än vad som görs idag. Bristen på tydlighet kan bero på brist på insikt hos lärare om att det de undervisar faktiskt ryms inom definitionen för hållbar utveckling. Vid IBG-administrationen för vi en kontinuerlig diskussion om miljöfrågor och hållbar utveckling. I vår kaffeautomat använder vi rättvisemärkt kaffe, vi källsorterar avfall, försöker reducera överskottskopiering av papper, spar elektricitet genom att släcka belysningen när den inte behöver vara påslagen, osv. Vi har en miljögrupp som tagit fram listor på olika ytterligare miljöbesparingsåtgärder. Vi har inbjudit studenterna att delta i vårt miljöarbete. Biologilärare är i allmänhet mycket miljömedvetna. För att även vår lärarkår praktiskt skall engageras i miljöarbetet skall vi ta upp problemställningar till diskussion på lärardagar. På kurser som är ämnesövergripande, t ex. Biovetenskap och Naturvetenskap för nyfikna och där innehållet är organiserat i teman (människan, teknik och miljö, energi, osv.) är lärarnas kunskap om miljöfrågor mycket stor.

11 11 Under året har personal från IBG deltagit i ett seminarium om Hållbar utveckling som hållits i UU:s regi. IBG ingår också i den referensgrupp som på Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämndens uppdrag verkar för att UU:s Lärarprogram skall ha ett genomgående hållbarhetsperspektiv. I denna grupp har man planerat ett obligatoriskt delmoment om hållbar utveckling inom Lärares arbete A, som alla lärarprogramstudenter måste ha. Dessutom har man arbetat med att utveckla en valbar 5p-kurs inom Lärares arbete B som tar upp Hållbar utveckling på ett tvärvetenskapligt sätt omfattande både samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga moment. 4 ÄSKANDEN FÖR Behov av inredning, utrustning Vi ansöker om medel ur fakultetens låneram som möjliggör en byggnation av en ny, handikappanpassad, barack vid Klubban. 4.5 Övrigt I propositionen Ny värld ny högskola framhävs mycket tydligt att arbetet med internationalisering är mycket centralt för högskolan. Även inom vårt universitet framhävs detta arbete. Internationaliseringsarbetet är tids- och kostnadskrävande. Fakulteten satsar från ht-05 en halv tjänst för fakultetsgemensamt arbete. Mycket av arbetet bedrivs redan ute på institutionerna. Vi föreslår att fakulteten avsätter medel till stöd för sådant arbete och fördelar medlen i relation till omfattningen av arbetet inom respektive ämnesområde. Uppsala Torgny Persson Prefekt