Uppföljning av landstingets handikappolitiska program Habilitering och Hjälpmedel

Transkript

1 HAB, Kerstin Brandell Uppföljning av landstingets handikappolitiska program Habilitering och Hjälpmedel Målområde 1: Ökad medvetenhet och kompetens Utbildning om Förvaltningschef/ personer med verksamhetschef funktionsnedsättning, deras levnadsvillkor, behov och rättigheter ska erbjudas till förtroendevalda, chefer och medarbetare. Under 2009 erbjöds samtliga medarbetare inom Örebro läns landsting den webbaserade utbildningen Tänkte inte på det.? om bemötande av personer med funktionsnedsättning. Enligt den redovisning som landstinget presenterat hade vid årsskiftet 2009/ av dåvarande PPH:s medarbetare (totalt 2322) registretats som igångsättare. Hur många av dessa som tillhör Habilitering och hjälpmedel är inte känt men uppfattningen är att flertalet av medarbetarna genomfört utbildningen. Inom några verksamheter organiserades genomförandet via arbetslag (t ex BUH) eller tillfälliga grupper ( t ex kansliet) med särskild utsedd samordnare/samtalsledare. I övrigt så följs och aktualiseras medarbetarnas behov av kompetensutveckling i samband med medarbetarsamtal varefter adekvat utbildning/förkovran planeras i samråd med varje medarbetare i en individuell kompetensutvecklingsplan. Rutiner ska tas fram och fastställas för hur nyanställda medarbetare får kunskap om funktionsnedsattas livsvillkor, behov och rättigheter personalchef/ verksamhetschef Inom Habilitering&hjälpmedel strävar vi efter att anställa personal med re-/habiliteringskompetens vilka då har adekvat utbildning om personer med funktionsnedsättning och deras levnadsvillkor. Specifik kunskap utifrån verksamhetens uppdrag och målgrupp erbjuds och genomförs efter individuella behov i samband med introduktionen vid nyanställning. I den PPH-gemensamma introduktionsutbildning som har genomförts ingick en del som handlade om bemötande av personer med funktionsnedsättning. Hur introduktionen av nyanställd personal kommer att se ut framledes inom den nya förvaltningen diskuteras f n. 1

2 Det handikappolitiska programmet ska beaktas i verksamhetsplanering och överenskommelser förvaltningschef/ verksamhetschef I flertalet av förvaltningens styrdokument inklusive verksamhetsplan och överenskommelse tydliggörs vilka lagar och övriga riktlinjer på såväl övergripande som lokal nivå som verksamhet, uppdrag och aktiviteter utgår ifrån och vilar på. Ett sådant viktigt dokument på lokal nivå är landstingets Handikappolitiska programmet. Under åren har ett flertal nya riktlinjer och rutiner tagits fram inom förvaltningen, t ex riktlinjen för bemötande och riktlinjen för IHP. I samtliga dessa tydliggörs att att det handikappolitiska programmet utgör ett viktigt styrdokument för förvaltningen. Medarbetare ska ges möjlighet att få och behålla erforderlig kompetens för att kunna ge ett bra bemötande och en god vård till personer med funktionsnedsättning. verksamhetschef Sedan februari 2009 finns en för förvaltningens verksamheter riktlinje för bemötande. Året därpå kompletterades riktlinjen med rutiner för tillgänglighet, information, vård och service samt kompetens och utveckling. I övrigt kan nämnas yrkesträffar för erfarenhetsutbyte, strategisk kompetensutvecklingsplaner per yrkeskategori och team, internt varumärkesarbete, handledning. Ortopedingenjörsyrket är sedan 2006 ett legitimationsyrke och för teckenspråkstolkar finns sedan ett antal år möjlighet till auktorisation. Utvecklingen vad avser det sistnämnda följs årligen i enlighet med överenskommelsen och målet för 2012 är att minst hälften att tolkar som jobbat 3 år ska vara auktoriserade, f n 31 st. TC stödjer fortsatt auktorisering bl a genom studiecirkelverksamhet i samarbete med Fellingsbro folkhögskola. 2

3 Målområde 2: Vård och behandling Hälso- och Kvalitetsansvarig/ sjukvårdsnämnden verksamhetschef uppmärksammar kvaliteten i vårdkedjan i överenskommelserna med förvaltningarna. Riktlinjer/vårdprogram verksamhetschef ska utformas för att säkerställa god vård och behandling samt kontinuitet i vårdkedjan. Exempel på aktiviteter: Köer och väntetider följs och redovisas varje månad/verksamhet Antalet avvikelser i Platina följs och redovisas varje månad/verksamhet (rutiner finns) Risk och händelseanalyser genomförts Extern revision genomfördes 2011(berörd BUH, AUD, OT) En särskild kvalitetssamordnare som bistår i kvalitetsarbetet finns sedan 2011 och sedan 2012 kvalitetsoch IT-chef Kvalitetsråd sedan 2012 (finns även på lokal nivå t ex OT) Internrevision av avvikelsehantering 2011 fortsättning 2012 Utbildning ny patientsäkerhetslag har erbjudits Uppföljning via NYSAM och brukarenkäter Deltar i nationellt och regionalt utvecklingsarbete inom området Vårdprogram finns för flera behovsgrupper inte minst inom BUH, VUH, Audiologiska kliniken och Syncentralen. Inom BUH finns exempelvis program för autismspektrum, förvärvad hjärnskada, hörselnedsättning, rörelsehinder (Dychennes muskeldystrofi, ryggmärgsbråck, MMC, Dystrophia myotonica, Spinal muskelatrofi, Cerebral Pares och Obstetriska plexus brachialisskador) flerfunktionshinder, synnedsättning och utvecklingsstörning. Dessutom finns ett antal fastställda vetenskapliga kunskapssammanställningar sk EBH rapporter (evidensbaserad habilitering). Inom OT finns vårdprogram gällande arm- och bendysmeli vilket tagits fram i samverkan med Barnkliniken, USÖ. Det hälsofrämjande rehabiliteringsprogrammet Att finna nya vägar är framtaget specifikt för Syncentralens största målgrupp, dvs personer med åldersförändringar i gula fläcken. Programmet är framtaget och utvärderat genom forskning och har visat sig ha evidens som bidrar till att säkerställa god vård. På förvaltningsnivå pågår ett arbete med att ta fram en gemensam mall för habiliteringsprogram. På nationell nivå pågår ett arbete med att utveckla ett kvalitetsregister för habiliteringen. Behovstrappan och Hjälpmedelsguide syftar bl a till att säkerställa god vård och behandling i förskrivning av hjälpmedel. 3

4 Landstinget ska verksamhetschef erbjuda personer med funktionsnedsättning/n ärstående information om hur olika levnadsvanor inverkar på hälsan samt erbjuda stöd för individen till att kunna förändra sina levnadsvanor när de så önskar. BUH och VUH erbjuder i kurs och grupputbudet flera aktiviteter för att främja hälsa bl a matvanor och ökad fysisk aktivitet. Ett utvecklingsarbete har bedrivits för att pröva FAR (fysisk aktivitet på recept). Inom BUH har man tagit fram rutiner finns för hur hälsofrågor hanteras i mötet mellan behandlare och barnet/den unge och deras föräldrar t ex vid läkarbesök, första mottagandet och i samband med att individuell habiliteringsplan upprättas. Rutiner finns för längd och viktkontroll Under 2011 utarbetade OT och CFH gemensamt med brukarrådet en projektidé Hjulben (T) för vilket man ansökte om medel hos allmänna arvsfonden. Tyvärr beviljades inga medel, men idén lever vidare. Inom SC har man inrättat en arbetsgrupp (Hälsogruppen) som arbetar med dessa frågor. Stora förhoppningar finns på medverkan från brukarråden och idrottsorganisationer för att i samverkan med andra utveckla verksamheten ytterligare. Målområde 3: Habilitering, rehabilitering samt stöd och service Personer aktuella för Verksamhetsutveckl rehabilitering eller are/ habilitering ska verksamhetschef erbjudas en individuell BUH, VUH, AUD, habiliterings- SC /rehabiliteringsplan som följs upp, revideras och utvärderas. Den enskilde med funktionsnedsättning och dennes familj ska delta i utformningen av planen. De verksamheter inom Habilitering och hjälpmedel som upprättar individuell habiliteringsplan (IHP) är BUH, VUH, Audiologiska kliniken och SC. Hösten 2009 påbörjade förvaltningen ett intensivt arbete med att utveckla arbetsmetoden och verktyget IHP i en gemensam satsning för ovan nämnda verksamheter. Förutom en rad utbildningsaktiviteter vilka erbjudits ett stort antal medarbetare har satsningen resulterat i en gemensam riktlinje för IHP vilken publicerades i december I riktlinjen betonas bl a vikten av inflytande och delaktighet för patienter/brukare och närstående liksom att uppföljning/utvärdering sker. Riktlinjen har sedermera kompletterats med rutiner + andra stöddokument på lokal nivå. Exempel på stöddokument /lokala rutiner inom BUH är: Kartläggning inför IHP med bildstöd, IHP diskussionsunderlag, informationsblad till föräldrar om IHP, informationsblad till föräldrar (lättläst med bildstöd), skrivmall för IHP och IHP utvärderingsmall. I överenskommelsen har sedan flera år funnits uppdrag som avser andelen upprättade IHP. Målet för 2012 är att andelen patienter/brukare med IHP ska vara minst 80 % inom BUH och VUH och minst 90 % inom SC och Audiologiska kliniken. 4

5 Resultatet vid senaste mätningen den sista mars visade att endast SC har svårighet att nå målet. Orsaken till detta torde främst vara svårigheten till korrekta utdata. I överenskommelsen för 2012 finns även ett uppdrag att mäta andelen IHP vilka utvärderats avseende nöjdheten. Information till verksamheterna om Min guide till säker vård vilken utdelas till patienter och brukare har skett. Information kommer att ges via brukarråden. I planen ska finnas Verksamhetsutvecklare/ uppgift om vilka verksamhetschef insatser, åtgärder och BUH, VUH, AUD, SC stöd som den funktionshindrade har tillgång till och vem som är samordningsoch uppföljningsansvarig. Av förvaltningens riktlinje för individuell planering framgår vilka insatser, åtgärder och stöd som den funktionshindrade har tillgång till och vem som är samordnings- och uppföljningsansvarig. Återkommande habilitering/rehabilitering, liksom korttids och eller intensivträning ska erbjudas vid behov. Vårdgivaren bedömer behov i dialog med individen och stört behov tillgodoses först. Verksamhetschef En förvaltningsövergripande riktlinje för prioritering finns sedan Prioriteringsordningar finns framtagna inom samtliga aktuella verksamheter. Inom ett par av verksamheterna pågår f n översyn/revidering av gällande prioriteringsordning i enlighet med uppdrag i överenskommelsen. Syftet är att göra prioriteringsordningarna enklare och mera kommunicerbara och praktiskt tillämpbara. Personer med funktionsnedsättning ska inom ramen för landstingets regler för hjälpmedelsförskrivning få tillgång till nödvändiga hjälpmedel, samt ge information om produkter som underlättar en självständig vardag. Verksamhetschef, hjälpmedel En del i re-/habiliteringsprocessen innebär utprovning och förskrivning av hjälpmedel. Hjälpmedelsguide & Behovstrappor möjliggör för brukare med funktionsnedsättning att enkelt söka information om vilket eller vilka hjälpmedel som finns att tillgå. Den synliggör sortimentet för brukaren och bidrar till ökad samsyn/lika bedömning hos förskrivare. Inom Habilitering och hjälpmedels verksamhet finns flera förskrivare av olika hjälpmedel såsom arbetsterapeuter, sjukgymnaster, logopeder, specialpedagoger, ortopedingenjörer, audionomer m fl. Förskrivare erbjuds och deltar i den förskrivarutbildning som ges av CFH. Medarbetare deltar också i olika sortimentsgrupper, sortimentsvisningar och mässor/utbildningar mm. statistik. 5

6 Målområde 4: Tillgänglighet och delaktighet Kallelser till vård och Kommunikatör/ behandling, provsvar verksamhetschef och andra individuella handlingar, ska vara anpassade så att personer med funktionsnedsättning kan ta del av informationen. Inom Habilitering och hjälpmedel finns en hög medvetenhet om behovet av att anpassa information till personer med funktionsnedsättning och ett flertal aktiviteter har genomförts med detta syfte under de senaste året. Utifrån förvaltningens bemötanderiktlinjer har en rutin för information tagits fram för att säkerställa att all information ska vara tillgänglig och anpassad efter mottagarens behov. År 2011 beslutade förvaltningen att med BUH som förebild göra en särskild satsning kring AKK (AlternativKompletterandeKommunikation). Bland annat genomfördes en halv utbildningsdag med minimässa för all personal inom förvaltningen i oktober. Därefter har bildats en särskild resursgrupp med deltagande från CFH, BUH och VUH med uppdrag att ta fram en gemensam riktlinje för AKK m fl aktiviteter. Ett förslag till riktlinje ska presenteras till hösten Inom t ex BUH finns en s k informationsgrupp bestående av flera professioner och med IT-ansvarig som samordnare. Informationsgruppen har som uppdrag att bl a redigera text till s k lättläst i t ex informationsbroschyrer, kallelser m m. Flera olika stöddokument (kallelser, underlag till individuella planer m fl) har även utarbetats med bildstöd. Inom samtliga verksamheter finns s k webbredaktörer, som har till uppgift att hålla webbplatsen uppdaterad med aktuell information. På förvaltningsnivå finns webb-gruppen som leds av förvaltningens kommunikationsstrateg. I samband med att OT flyttade in i nya lokaler i februari 2012 gjordes särskilda satsningar med detta ändamål, t ex framarbetande av ny skyltning, nya kallelser, Tv-skärmar för information i väntrum samt informationsblad till patienter angående olika hjälpmedel. OT har också tillgång till dövtolk via webben i receptionen. Inom TC pågår ett utvecklingsarbete med en ny portal som kommer att testas under 2012 och som sedan ska utvärderas i samarbete med personer med dövblindhet. Brev som skickas från SC till patienter skrivs i storstil, vilket möjliggör för synsvaga att ta del av remissbekräftelser, kallelse till besök mm. För personer med syn-hörselnedsättning finns texttelefon. Mina vårdkontakter är ytterligare ett alternativ som är under upparbetande t ex för synskadade. För att miljön på och i anslutning till SC skl vara optimal har en Tillgänglighetsgrupp inventerat behov och sett till att rätt anpassningar genomförts. 6

7 Målområde 5: Arbete och fritid Landstingets personalchef förvaltningar ska anställa fler med funktionshinder Genomförda aktiviteter Örebro läns landsting har en väl definierad rekryteringsprocess. Dess riktlinjer och rutiner ska fungera som ett stöd för landstingets chefer, så att en rättvis och kompetensbaserad rekrytering kan genomföras på ett strukturerat sätt. Rekryteringsrutinen bygger på FAIR (Framtids Anpassad Inkluderande Rekrytering) och kompetensbaserad rekrytering och innebär rekrytering utifrån kompetens utan att lägga vikt vid andra faktorer såsom; kön, ålder, funktionsnedsättning m m. Någon positiv särbehandling tillämpas inte, men trots detta har förvaltningen en välvillig inställning till anställning av personer med funktionsnedsättning och även ett aktivt engagemang genom samverkan med t ex Activa och SATSA-projektet. Inom VUH finns Parkgruppen som erbjuder lönebidragsanställning till personer med psykisk utvecklingsstörning. Landstinget ska delta Förvaltningschef/ aktivt i samverkan verksamhetschefer med arbetsförmedling och försäkringskassa för att fler ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att arbeta. Fler ska också få stöd i att arbeta efter sin förmåga. Genomförda aktiviteter FK och Af ingår ofta som naturliga samarbets-/samverkanspartners i re-/habiliteringsprocessen för personer med funktionsnedsättning. Verksamhetschefen för VUH har deltagit aktivt i SATSA-projektet (som har till syfte att skapa sysselsättning för unga med Asperger), sitter i dess styrgrupp samt även i styrelsen för Activa. Landstingets Personalchef/ verksamheter ska verksamhetschef medverka till att ungdomar med funktionsnedsättning får feriepraktikplats och praktikplats under utbildningstiden Verksamheterna erbjuder feriepraktikplats men några särskilda åtgärder för att främja att ungdomar med funktionsnedsättningar får feriepraktikplats eller praktikplats under utbildning görs inte, utan alla ansökningar om feriepraktik hanteras likvärdigt. 7

8 Målområde 6: Samordning och samverkan Brukarorganisationernas Förvaltningschef/ delaktighet och verksamhetschef inflytande ska säkerställas genom organiserad samverkan inom landstingets verksamheter I samtliga verksamheter inom Habilitering och hjälpmedel finns brukarråd. Nya mål och riktlinjer finns sedan 2009 och årligen genomförs brukarrådsutbildning till nya ledamöter. Inom BUH finns också sedan något år tillbaka ett Barn och ungdomsråd som bildats på uppdrag av BUH:s barnombud. Detta barn och ungdomsråd har primärt bildats utifrån förverkligandet av barnkonventionen d v s att ge barn och ungdomar inom BUH möjlighet att uttrycka åsikter och få inflytande i BUH:s verksamhetsfrågor. Inom VUH finns också referensgrupper för personer som är aktuella för insatser. Inom CFH finns förutom det ordinarie brukarrådet även ett för Alternativ telefoni. Patient/brukarenkäter Förvaltningschef som mäter kvalitet, tillgänglighet, bemötande ska genomföras Brukarenkät genomfördes hösten 2010 (vartannat år). Resultatet har redovisats för all personal på olika nivåer. Analysarbete av resultatet pågick under våren i samtliga verksamheter och därefter har handlinsplaner arbetats fram och åtgärder genomförts vid behov. Exempelvis har BUH med syfte att förbättra tillgängligheten inrättat ett särskilt arbetslag för barn/unga med NPF. Till hösten 2012 planeras en ny brukarenkät genomföras. En särskilt utsedd arbetsgrupp har arbetat med att ta fram förslag till en för förvaltningen ny brukarenkät, vilken ska vara jämförbar med ett antal övriga landsting. Förhandlingar pågår med Indikator. Väljs denna produkt möjliggörs ovan beskrivna önskan om jämförelser med andra landsting. Målet är att kunna genomföra brukarundersökningen till hösten. Anpassning kommer att ske utifrån olika brukargruppers och verksamheters behov. 8