Vad har du på tallriken?

Transkript

1 EN GUIDEBOK OM MAT, MAKT OCH KLIMAT FÖR ELEVER OCH LÄRARE 1 Vad har du på tallriken?

2 Innehåll Tillsammans kan vi få en godare måltid...3 Från jord till bord...4 Hållbar utveckling...6 Aktiviteter och metoder för en hållbarare konsumtion...7 Agerar alla konsumenter likadant?...8 Vem har makt över maten?...10 Vad säger de svenska regelverken om maten på skolan?...12 Vad f inns det för regelverk inom EU och internationellt?...13 Tio enkla tips för att minska klimatpåverkan i skolan...14 Påverka...15 Mat globalt: Latinamerika...16 Mat globalt: Asien Indien...18 Klimaträttvisa...20 Det f inns lösningar!...22 Vi kan påverka det vi äter! Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är en oberoende och partipolitiskt obunden ideell förening som bildades Vi arbetar för en rättvis och hållbar värld och gör det tillsammans med folkrörelser i Latinamerika. Vi vill förändra de strukturer i samhället som gör att kvinnor och män tvingas leva i fattigdom och förtryck. Därför är vårt övergripande mål att öka det folkliga deltagandet, så att de kan påverka beslut och politiska processer som påverkar deras rättigheter. Vi tror att samarbete över nationsgränserna är nödvändigt för att nå vår vision om en rättvist, jämlikt och hållbart värld. Därför samarbetar vi med folkrörelser i Latinamerika. Föreningen består av medlemmar och ideellt aktiva. Vi har lokalgrupper och temagrupper samt ett antal medlemsorganisationer, som på olika sätt delar våra värderingar och stöder vårt arbete. Föreningens leds av en styrelse och administreras av personal i Stockholm, Nicaragua, Ecuador och Bolivia. Framtidsjorden Framtidsjorden är ett internationellt nätverk som stöder initiativ till utveckling på socialt rättvis och ekologiskt hållbar grund. Nätverket har medlemsorganisationer i Sydamerika, Asien och Sverige som genomför pilotprojekt, arrangerar utbildningar, informerar om sin verksamhet och utbyter kunskap med andra i och utanför nätverket. Framtidsjordens medlemsorganisationer arbetar främst inom de tre områdena hållbar landsbygdsutveckling, urbana miljöfrågor och insatser för att bevara biologisk och kulturell mångfald. Inom alla områdena genomförs utbildningar i form av naturskolor och folkbildning. Framtidsjorden vill verka för en utveckling som tillfredsställer människors behov, nu och för kommande generationer. Verksamheten bygger på de tre grundprinciperna ekologi, självtillit och samarbete. Författade av: Tereca Bolkow, Katyan Barraza Merino, Latinamerikagrupperna, Tobias Petersson (Fj), Josefine Höijer (Lag). Grafisk form: Petter Evertsén/Revoluform. Tryck: Myran grafiska, 2014 Den här skriften är framtagen med ekonomiskt stöd av Sida genom Forum Syd. Dessa organisationer har inte medverkat i utformningen och inte heller tagit ställning till skriftens innehåll.

3 Tillsammans kan vi få en godare måltid Varje år konsumerar du och jag mängder med mat. Vi äter maten i hemmet, hos vänner, i skolan, på restaurang och vi ser den i affären. Men varifrån kommer maten egentligen? Och vilka andra effekter har maten på vår och andras omgivning och klimat än att vi blir mätta? I denna guide får du kunskap om matens väg från jord till bord, om vad som händer på andra ställen i världen innan maten hamnar på borden, eller i soporna. För du vill väl veta vad du egentligen har på tallriken? Men kunskap betyder inget om man inte använder den. Vi vill att du använder den för att förändra så att du får bättre mat för miljön och för schysta villkor. Du kan förändra på många ställen, inte bara i din matkasse. När du själv väljer i affären kan du göra ett medvetet val men hur gör du för att få en schysst mattallrik i skolan? I den här guideboken får du verktyg för att förändra på din skola och i din kommun. Du får också veta vad du ska fråga efter när du är i affären eller på restaurangen. Det är inte svårt. Tillsammans kan vi få en godare och bättre måltid. 3

4 Från Jord till Bord 4 Mat Det mesta av världens mat odlas, samlas eller skördas av mer än en miljard småbönder, herdefolk och fiskare. Det är på landsbygden som maten produceras. Samtidigt är det här som hungern och fattigdomen är som störst. Antalet människor som lider av kronisk hunger i världen ökar (enligt siffror från FN:s livsmedelsorgan FAO). 925 miljoner människor saknar idag mat för dagen. Av dessa lever i det närmaste åtta av tio på landsbygden. Matbrist är sällan problemet, det finns tillräckligt med mat i världen. Istället är det den ojämna fördelningen av livsmedel, mark och resurser som påverkar människors möjlighet att få i sig den mat de behöver. Makt Vi har alla makt, hur den ser ut varierar. Beroende på din bakgrund, din ålder, ditt kön eller var du bor i världen så innebär det olika makt. Varje gång du väljer eller väljer bort något så utövar du din makt. Men vem har egentligen makten över den mat som vi äter och den som köps in till din skolmatsal? Vem är det som väljer eller väljer bort? Kommunen eller landstinget bestämmer vad det är för mat som köps in till de offentliga skolorna. De måste dock rätta sig efter regler som är uppsatta inom EU. I andra änden av kedjan bestämmer mellanhänder vilket pris bönderna i Indien och Ecuador ska få för den mat de producerar och som sedan exporteras till oss. Eftersom det är många led mellan jord och bord är det svårt att veta vem som producerat maten och hur. Faktum är att ett fåtal stora företag har makten över den mesta mat som produceras och distribueras. Nestle, Kraft-foods, Kellogs och Coca-cola Company är några av dem. Mat har förvandlats till en handelsvara på samma sätt som en dator eller mobiltelefon och den handlas idag utan hänsyn till vem som hungrar. Att ta tillbaka makten över maten innebär i ett första steg att få en överblick över varifrån maten som vi äter kommer och hur den har producerats. Klima t Den globala uppvärmningen går snabbare än vad forskarna trodde för några år sedan. Flera studier om den arktiska isen,

5 5 uppvärmningen av den sibiriska tundran, försurningen av våra hav tyder på att vi närmar oss farliga tröskeleffekter, och en punkt där den globala uppvärmningen kommer att skena. Det kan leda till havsnivåhöjningar som dränker miljonstäder, och väderförändringar som ställer hundramiljontals människor utan mat, och sammanbrott i stora ekosystem som regnskogarna och korallreven. Redan idag finns det 25 miljoner klimatflyktingar och extrema väderfenomen gör att framförallt utsatta och fattiga människor dör eller blir hemlösa och tvingas fly. Mat, makt och klimat hänger ihop Det mesta vi gör leder till utsläpp av växthusgaser. Hur vi odlar vår mat, hur den transporteras, förpackas och vad vi stoppar i oss leder till olika mycket utsläpp. I Sverige står maten för 25 % av våra utsläpp av växthusgaser. Detta gör att om vi påverkar vad vi stoppar i oss kan vi också påverka miljön och människors levnadsvillkor. I skolan serveras dagligen 1 miljon skolmåltider. Det betyder att vi har stora möjligheter att tillsammans se till att skolan blir klimatsmart och rättvis. Det gäller att få dem som har makt att välja rätt, och att också välja bort det som är dåligt eller skapar orättvisa. 25% av utsläppen står maten för FOTO: WILLIAN SILVERA/LATINAMERIKAGRUPPERNA

6 Hållbar utveckling 6 Hur kan vi leva idag för att inte missgynna kommande generationer? Denna fråga är grundprincipen i hållbar utveckling, som är samlingsnamnet på vad många anser vara lösningen på dagens miljöproblem. Tyvärr motverkar lösningarna ofta sitt eget syfte och saknar en helhetssyn. Man ser alltför ofta bara de positiva effekterna inom separata sektorer. Konsumentens roll för hållbar utveckling Allt vi konsumerar innebär uttag, av olika storlek, av jordens resurser. Ökad konsumtion och sättet vi konsumerar på har inneburit ett överutnyttjande av dessa resurser. Detta anses som en av de yttersta faktorerna för de miljöoch klimatproblem vi idag står inför. Planeten Jorden räcker helt enkelt inte till. Inte nog med att vi konsumerar utöver vad världen klarar av att producera, utan vi slänger stora resurser rakt ned i soptunnorna. År 2012 slängdes mer än 1/3 av all mat som producerats. Totalt blir det 1.3 miljarder ton resurser. Vi står inför samma utmaningar idag som Vad har gjorts? och vad har inte gjorts? Lever vi ett slit-och-släng samhälle? Utvecklingen de senaste åren vittnar om ett samhälle där fler och fler varor allt oftare produceras i stora kvantiteter i låglöneländer. Nyckelordet för dagens samhälle är masskonsumtion och slit-och-släng. Genom detta har vi skapat en konsumtionskultur där alltför många lever och skapar sin identitet utifrån vad de konsumerar, Du är vad du konsumerar. Slit-och-släng kulturen med tillhörande masskonsumtion ger stora avtryck i de uttag de gör på jordens resurser och resultatet av detta har blivit att människor och miljö utarmas och överutnyttjas. Hållbar utveckling 1987 definierades hållbar utveckling av Norges tidigare statsminister Gro Harlem Brundtland i den rapport, som bär hennes namn men, som officiellt går under rubriken Vår gemensamma framtid. Här beskrivs hållbar utveckling som: En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Diskussionsfrågor: 1. Vad tror ni är anledningen till att utveckling och genomförandet av hållbara lösningar tar så lång tid? 2. Vad tycker ni är de största förändringarna som behövs göras i er skola? 3. Gör en undersökning på din skola gällande hållbar utveckling. Vad görs idag jämfört med för år sedan för att förbättra miljön och minska matsvinnet. Diskussionsfrågor: Vad tror ni är grundorsaken till att så många har svårt att börja köpa ekologiska produkter? Vad skulle ni göra för att förändra ett konsumtionsmönster?

7 AKTIVITETER OCH METODER FÖR EN HÅLLBARARE KONSUMTION Hållbar konsumtion handlar om vad vi konsumerar, hur mycket vi konsumerar och på vilket eller vilka sätt vi konsumerar. Vi måste välja rätt produkt, rätt antal, rätt tidpunkt och efter detta använda produkten rätt. BRA MINDRE BRA DÅLIGT Att äta säsongsanpassat Rotfrukter som t ex lök, morötter och potatis Frukter odlade i närheten, t ex svenska äpplen, päron. Frukter odlade på annan kontinent. T ex apelsiner, bananer,äpplen, päron. Mejeriprodukter som mjölk, vispgrädde, smör. Grönsaker utomhusodlat men ej ekologiskt. Nötkött är sämsta köttprodukten ur ett klimatperspektiv Odlad fisk tex lax som föds upp på skmjöl: sk måste fångas, malas och fraktas till odlingarna. Torsk som fångas med bottensläpade trålar. Grönsaker som t ex ekologisk sallad, tomat och isbergssallad (odlad utomhus). Baljväxter som t ex ärtor, kikärtor, linser, bönor. Fisk fångad i Östersjön Pastaprodukter är tyvärr inte heller så bra men bättre än ris OCKSÅ BRA MED: Ekologiskt matvete, ekoägg, viltkött, fisk (egenfångad eller kravmärkt). Skaldjur som räkor och havskräftor kräver stora båtar långt ut på havet. Ost är sämst bland mejeriprodukterna. 7 Behöver vi förändra vår livsstil? Att förändra sin livsstil anses av många som samtidens största utmaning. Hela vårt ekonomiska system vår välfärd och vår kultur bygger på ekonomisk tillväxt. Det lättaste sättet att dämpa den rådande överkonsumtionen är att konsumera mindre. Men vad händer då? Vi lever i en ekonomi som skapats av ständigt ökad konsumtion och där medvetenhet om naturens begränsningar saknas. Nu måste vi alla tänka om och jobba för en hållbar konsumtion där vi ifrågasätter de mönster vi idag lever i. Vilka hinder finns på vägen mot en hållbar konsumtion? Undersökningar från åtskilliga länder visar att 53 procent av befolkningen är oroade över miljön. Detta samtidigt som de inte var redo att agera vid köptillfället. 13 procent var villiga att betala mer för att konsumera hållbart, men gjorde det inte. Och slutligen var bara 21 procent verkligen villiga att betala extra för hållbar konsumtion och gjorde det. Många påpekar att priset är den avgörande faktorn, man väljer det billigaste i butiken. Dock kan man fråga sig vad valet hade varit om man vände på problembilden och kallade de vanliga bananerna för besprutade. Hur skulle valet bli då mellan ekologiska och besprutade? Andra faktorer som gör att du väljer det icke hållbara alternativet grundar sig på tillgänglighet, bekvämlighet, kvalitet, brist på kunskap, skepticism och vanans makt.

8 Agerar alla konsumenter likadant? 8 Svaret är enkelt och NEJ. Vi konsumenter är inte en grupp som alltid agerar lika, som alla påverkar miljön på samma vis. Det finns stora skillnader mellan till exempel kvinnor och män, socialt status och bakgrund. Det finns åtskilliga rapporter som visar att män släpper ut större andel koldioxid än kvinnor. Totalt sett använder singelmän utan barn i Sverige 22 procent mer energi än kvinnor i samma situation. Kvinnor handlar generellt större andel ekologiska produkter än män. Ser man till social tillhörighet så kan man enkelt sammanfatta hållbarheten som att desto högre inkomst en person eller familj har desto större konsumtionsvanor har man, och därav följer att män är större miljöbovar än kvinnor. De ojämlikheter vi ser i Sverige är inget unikt utan är i stort sett lika över hela världen. Av världens 1 miljard fattigaste är tre femtedelar kvinnor och flickor. Sjuttio procent av de barn som inte går i skolan är flickor. Så vad har detta att göra med din konsumtion? Jo fler och större naturkatastrofer förstärker dessa ojämlikheter. Kvinnor är mer sårbara för klimatförändringar då de till exempel har det svårare att fly eftersom de alltför ofta har större ansvar för hem och barn. Då kvinnor har lägre inkomst eller ingen alls är de också mer sårbara när det gäller möjligheter och resurser att bygga upp en ny tillvaro efter en katastrof. Att välja rätt vara eller tjänst ur ett hållbarhetsperspektiv sträcker sig som sagt även in i de sociala strukturer som finns i samhället. Människor med högre inkomst borde ha större möjlighet att köpa hållbara produkter. Men är det verkligen så? Det har visats tydligt att så kallade ekologiska fotavtryck ökar ju högre inkomst en person har. Höginkomsttagare har råd att köpa miljömärkta produkter eller tjänster om de skulle vilja, men de kör ofta egen bil istället för att åka kollektivt och bor ofta i stora mer energikrävande hus. 3 punkter som sammanfattar hur vi kan nå en hållbarare konsumtion: 1. Rätt produkt Här är miljömärkningar till hjälp, men även andra varor och tjänster som inte ökar uttaget av jordens resurser betraktas som hållbara. 2. Rätt antal gånger Det räcker inte bara med att handla hållbara produkter, antalet köp måste också begränsas. 3. Rätt sätt Det är avgörande hur produkten används, exempelvis ska du inte köpa för mycket mat, som sedan blir dålig och du tvingas slänga den. Du ska inte heller tvätta dina nyköpta jeans för ofta eller använda för mycket tvättmedel. När du inte längre vill ha dem kan du återvinna eller sälja dem vidare på andrahandsmarknaden. Diskussionsfrågor Agera: Sök på internet, undersök i hemmet, skolan och i butiken: 1. Vad anser du det innebär för vår värld att vi lever i en konsumtionskultur? Anser du att vi gör det? 2. Hur mycket slänger vi av den mat som vi bär hem från butiken? Och hur mycket slänger butikerna själva? Hur mycket mat slängs det i skolan? 3. Varför tror du att det är skillnad mellan män och kvinnor när det gäller konsumtion?

9 4-HÖRN om mat och klimat Syfte: Med denna övning får gruppen möjligheten att på ett interaktivt sätt reflektera och ta ställning till olika frågor och påståenden utifrån sina egna åsikter. Tid: 20 min Antal personer: smågrupp eller helklass Så här går det till: I 4-hörnsövningen så representerar tre av hörnen i rummet var sin åsikt. Det fjärde är ett öppet hörn där övriga åsikter får ta plats. Spelledaren läser upp påståenden/frågor och de medverkande ställer sig i det hörn som passar bäst ihop med var och ens åsikt. Ofta utgår man från en situation man kan befinna sig i. Vill någon byta hörn under spelets gång så är detta tillåtet. Varje hörn redovisar sina åsikter. Vid stora grupper så kan det vara bra att ge tid för en liten fördiskussion i gruppen, som man sedan kort redovisar. Redovisa kort vad de olika märkningarna står för inför första frågan. Frågebatteri Tema: mat och klimat Du ska handla mellanmål och affären finns det rättvisemärkta, kravmärkta och omärkta produkter. Vilken produkt väljer du? 1. Jag väljer den närodlade produkten 2. Jag väljer den rättvisemärkta produkten 3. Jag väljer den kravmärkta produkten 4. Öppet svar Du vill minska din skolas/arbetsplats negativa påverkan på klimatet och omvärlden. Vad är ditt hetaste tips till skolledningen? 1. Servera mer vegetarisk mat 2. Köp in mer närodlat 3. Släng mindre mat 4. Öppet svar Hur minskar vi på bästa sätt klimatförändringarna? 1. Genom att tänka klimatsmart i vår vardag 2. Genom politiska handlingar/påverka politiker 3. Genom att företagen tar ansvar 4. Öppet svar Hur kan vi på bästa sätt minska sitt klimatavtryck? 1. Kör mindre bil 2. Flyg mindre 3. Ät mer närodlat 4. Öppet svar Är det bra att handla lokalt producerad mat? 1. Ja, för det bidrar till en lokal marknad 2. Ja, för det minskade transporter 3. Nej, för det slår ut bönder i syd 4. Öppet svar Gå igenom de olika märkningar som finns för livsmedel. Vad betyder de olika märkningarna? Rättvisemärkt/Fairtrade Krav Närodlat EU:s märkning för Ekologiskt Jordbruk MSC för fisk Ta med er en lista med märkningarna och fråga matsalspersonalen om någon av maten är märkt med dessa. 9

10 Vem har makt över maten? 10 Matinköp från politik och lagar till mat på bordet Varje dag serveras 1 miljon skolluncher i de svenska skolmatsalarna. Det bli 260 miljoner luncher om året. Maten står för 25 procent av växthusgaserna i alla led. Detta betyder att vi i skolan har en stor möjlighet att påverka klimatförändringarna och matens inverkan på omvärlden. Matinköpen, som offentliga skolor gör, kontrolleras av olika lagar i Sverige och EU. Här får ni en kort inblick i hur lagarna fungerar. Vad säger lagen om matinköpen på skolan? Lagen om offentlig upphandling (LOU) är den lag som styr alla de inköp som görs av myndigheter och andra organisationer som är finansierade med allmänna medel såsom matinköp till skolan. Bestämmelserna i LOU är samma för alla EU länder och bygger på EU-direktiv. Förut har det endast gått att ställa krav på miljö, djurskydd och kvalitet på de livsmedel som köps in. Sedan år 2014 har EU-parlamentet antagit nya direktiv som öppnar upp för möjlighet att också ta hänsyn till miljö och sociala perspektiv. Detta gör att det blir enklare för upphandlingsorganisationer att ställa krav på mat med bättre kvalitet och mindre kemikalier. Det kommer också att blir lättare att arbeta politiskt med att köpa in mer närodlat. I Sverige har arbetet startat och beräknas vara klart andra halvan av Redan innan det nya direktivet har många kommuner hittat vägar att kunna köpa in just närodlad mat. Kommunen din skola kan vara med och påverka! Det är kommunen och landstingen som har ansvaret för maten i de offentliga skolorna. Offentliga upphandlare och leverantörer kan idag få stöd för miljöanpassade och etiska upphandlingar. Det som avgör hur långt skolor och kommuner kommer i sitt arbete är det politiska engagemanget bland de som ska äta maten, personal och beslutsfattare. Vissa kommuner har en upphandlingspolicy, som underlättar inköpen och ger inköpsansvariga tydliga riktlinjer och större utrymme att ställa krav vid inköp. Skolor och elevinflytande här kan du tycka till! När skolbespisningen köper in mat är det oftast kommunens upphandlingsavdelning som sköter inköpen i samråd med kommunens storkök. De har ofta ett så kallat ramavtal med leverantörer. Skolköket och leverantörerna får sedan själva hålla kontakt och göra upp om rutiner, mängder och tidpunkter för leveranserna. Upphandlingsprocessen kan ta upp till 6 månader från det att upphandlingen påbörjats till dess att avtal är skrivet. Läs mer på Miljöstyningsrådets hemsida, under fliken upphandling samt på Sveriges kommuner och landsting (SKL): se FOTO: LATINAMERIKAGRUPPERNA

11 Mat och klimat på schemat I södra Dalarna har lärare och elever på Karlfeldts gymnasium i Avesta arbetat med olika teman kring hållbarhet sedan år Då kom de i kontakt med Latinamerikagrupperna och Framtidsjorden genom tidningen Makten över maten, som tar upp exempel på hur mat, makt och klimat hänger ihop. Tidningen har varit en inspiration och hjälp i arbetet på skolan med mat, makt och klimatfrågor. Just mat och makt var det första temat vi arbetade med i kursen socialt entreprenörskap inom det samhällsvetenskapliga programmet, berättar Eva Lindkvist som undervisar i kemi, biologi och naturkunskap. Mat är lätt att arbeta med när vi försöker förstå att det vi gör som individer har betydelse. Vi utgår från ett demokratiperspektiv som ligger till grund för allas mänskliga rättigheter. I första klass erbjuds alla på programmet att välja en praktisk programfördjupning. Hela 90 procent av eleverna väljer socialt entreprenörskap för att fördjupa sig i de olika temana. Målet med kursen är att genomföra en idé till färdig handling. Eleverna väljer själva vilken del av hållbarhet de vill fördjupa sig i; ekologisk, social eller ekonomisk. Elever har under åren bland annat ställt krav på den mat som köpts in på skolan genom att införa en vegetarisk lunch varje vecka. Detta för att minska matens negativa påverkan på klimatet och omvärlden. Det finns alltid vegetarisk mat att välja på för eleverna. Eleverna har också ställt krav på information om var köttet som köps in på skolan har sitt ursprung. Det hela uppmärksammades i media och slutade med att en grupp fick åka ner till Göteborg för att vara med i direktsändning på lokal-tv. Vi planerar nu att åka till Indien med sju elever i samarbete med Framtidsjorden för att fördjupa oss ännu mer i frågorna, berättar Eva. Många av de elever, som läst kursen, fortsätter sitt engagemang efter gymnasietiden. Initiativet till projektet kommer från lärarna och alla som arbetar med det brinner för de här frågorna. Elevernas personliga utveckling och ökade förståelse för de teman vi arbetar med är en stor motivation för oss lärare, säger Eva. De flesta elever engagerar sig mycket i frågorna som kursen tar upp. Nästa tema är det goda livet där eleverna ska utforska mer om hur de val de gör idag påverkar omvärlden. Vi är tre gånger rikare idag än vad vi var för 50 år sedan, trots det är vi inte lyckligare. Eva tycker att det är viktigt att fler skolor arbetar med miljö- och rättvisefrågor. Det vi gör i skolan kan bidra till en bättre och mer hållbar värld. 11 Faktaruta Elever och lärare har möjlighet att engagera sig i arbetet för en omställning till en mer hållbar matproduktion och konsumtion. Detta är också i linje med läroplanen för den obligatoriska skolan och frivilliga skolformerna: Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Miljöperspektiv i undervisningen ska ge eleverna insikter så att de dels själva kan medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. ur Lpo 94.

12 Vad säger de svenska regelverken om maten på skolan? 12 Riksdagen har tagit fram 16 nationella miljökvalitetsmål som ska ligga till grund för Sveriges miljöarbete nationellt men också internationellt till år Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Miljömålen som påverkar livsmedel är: n Begränsad klimatpåverkan n Giftfri miljö n Ett rikt odlingslandskap n Ett rikt växt- och djurliv n Ingen övergödning n Bara naturlig försurning n Grundvatten av god kvalitet n Myllrande våtmarker n Hav i balans samt levande kust och skärgård. Regeringen har sedan tidigare satt upp målet att den certifierade ekologiska odlingen i Sverige ska vara minst 20 procent av landets jordbruksmark och att 25 procent av de livsmedelsprodukter som konsumeras ska vara ekologiskt certifierade vid utgången av Avsaknad av kemikalier och ökad variation bidrar till större biologisk mångfald på åkermarken och i dess närmaste omgivning. Ekologisk odling kan därmed bidra till att uppnå miljömålen Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv och Giftfri miljö. År 2010 odlades 16,5 procent av åkermarken ekologiskt och cirka 8 procent var ekologiskt certifierad enligt krav. Detta betyder att målet ännu inte uppnåtts. På kan du läsa mer om hur det går med att nå miljömålen. Här finns också pedagogiska övningar om hur ni kan arbeta med målen i klassrummet. I Sverige har en handlingsplan tagits fram för miljöanpassad upphandling till kommuner och landsting. Målet är att den offentliga sektorn ska påskynda utvecklingen mot en långsiktigt hållbar konsumtion och produktion av livsmedel. Det ska uppnås genom styrning av myndigheter, engagemang av politiker och andra beslutsfattare på lokal och regional nivå, utbildning och stöd till offentliga upphandlare. Regeringens mål Såhär såg det ut % Ekologiskt odlad jordbruksmark 25% Ekologiska matvaror konsumerad 16,5 % Ekologiskt odlad jordbruksmark 8% Ekologiska matvaror konsumerad

13 Vad f inns det för regelverk inom EU och internationellt? Förutom styrning från nationella lagar och politiska beslut påverkas du som konsument och medborgare i Sverige av en rad andra institutioner. Vissa av dessa är så kallade överstatliga institutioner. Vi kommer kort redogöra för hur några av dessa styr oss i vår vardag. För EU är huvudsyftet att reglera och påverka lagar och förordningar inom hela EU. Exempel på frågor kan vara gränsbevakning, jordbrukssubventioner, konkurrens, miljöskydd, försvarsfrågor. Inom WTO (World Trade Organisation) jobbar man med att reglera globala handelsfrågor. Dock fungerar dessa regleringar ofta så att de får lika stor påverkan utanför de ämnen eller geografiska områden de var ämnade att påverka inom. Man kan se det på följande vis: regleringar avsedda för stärkande av rättigheter och möjligheter på ena sida av myntet kan ofta fungera tvärtemot på andra sidan, vilket man alltför ofta inte tar hänsyn till. Ett exempel på detta är EU:s jordbruksstöd som utgör nästa 50 % av EU:s budget vilket motsvarar 600 miljarder kronor per år. Detta stöd har inte bara en enorm påverkan inom EU utan långt utanför unionens gränser. Tar man som exempel bomullsodlare i Västafrika så har de på grund av EU:s jordbruksstöd inte samma utgångspunkter och konkurrerar inte på samma villkor som en bonde inom EU. Odlare i Afrika slåss därför inte bara mot brist på vatten, mat och säkerhet. De slåss också mot en global marknad och mot subventionerade grödor, som gjorts billigare på grund av överstatliga subventioner. Denna diskriminering leder i slutänden inte bara till en utarmad miljö utan även till en allt djupare fattigdom. Vilket lämnar oss med vetskapen om att EU:s jordbruksstöd i många fall kan vara rent skadligt för både miljö och utvecklingsländer. Diskussionsfrågor: n Hur skulle du gå till väga för att påverka inom EU? n Hur tror du att förändring av internationella avtal sker? 13 FOTO: KERSTIN EDQUIST/LATINAMERIKAGRUPPERNA

14 AGERA! 10 enkla tips för att minska klimatpåverkan i skolan Inför dagliga vegetariska alternativ och fler köttfria dagar på skolan 2. Låt eleverna vara med och påverka matinköpen på skolorna. Detta leder till att mindre mat slängs. I en rapport från Livsmedelsverket beräknas matsvinnet i Sveriges skolor kosta mellan miljoner kronor årligen. 3. Anpassa matinköpen efter den svenska säsongen. Ät isbergssallad, morötter och rabarber på våren och broccoli, grönkål och äpplen på hösten. 4. Servera färsk mat istället för fryst mat. 5. Köp in närodlad mat från lokala producenter istället för att köpa importerade varor 6. Servera kranvatten istället för läsk och flaskvatten 7. Köp in miljöcertifierad fisk som KRAV eller MSC märkts. Köp överhuvudtaget in mer ekologiskt och rättvisemärkt mat som både värnar om miljön och garanterar att maten producerats med respekt för de mänskliga rättigheterna. 8. Använd till exempel rapsolja istället för produkter som innehåller palmolja. 9. Undvik skräpmat, godis och tomma kalorier. Servera istället vatten, frukt, grön hälsosam mat som fika. 10. Ansök om Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling och sätt igång och engagera elever och personal i skolans arbete för en mer hållbar utveckling.

15 Kryssa i rutan när det är genomfört! Påverka Att påverka sin skolas eller kommuns matinköp kan tyckas svårt, men här följer nu konkreta exempel på handlingsplan: Så här enkelt kan det vara: 1. Bilda en liten arbetsgrupp 2. Skriv ner vad ni äter på skolan under en vecka 3. Prata med kökschefen och skolledningen och fråga hur de tänker kring mat, hälsa och klimatsmart mat (ha med ett faktablad) 4. Skicka skolledningen ett konkret förslag på vad ni tycker kan förbättras och be om svar inom rimlig tid 5. Skicka samtidigt en insändare till de lokala tidningarna 6. Följ upp förslaget med ett möte. Kanske har ni redan nu lyckats påverka en del! 7. Kontakta inköpsansvariga på kommunen och fråga hur de tänker kring mat, hälsa och klimatsmart mat (ha med ett faktablad) 8. Skicka ett konkret Medborgarförslag till kommunfullmäktige (gärna med kopia till alla partierna i kommunen) och be om svar inom rimlig tid. Ni kan även be de lokala partierna att motionera utifrån ert Medborgarförslag. 9. Skicka samtidigt en insändare till de lokala tidningarna 10. Följ upp Medborgarförslaget med ett möte med kommunchefen. Kanske lyckas ni påverka inköpen på skolor i hela kommunen! 15

16 MAT GLOBALT Latinamerika 16 Mer kött och soja - mindre regnskog Du kanske kommit i kontakt med soja genom att äta till exempel tofu, sojakorv eller druckit sojamjölk. Om du läser innehållsförteckningen på till exempel läkemedel, margarin, kakor och bröd så finns den också där. Soja används även vid framställning av matolja och biodiesel. Sojabönan är en ärtväxt och kommer ursprungligen från Kina. I dag är USA, Brasilien och Argentina de största producenterna. Men, den soja som går direkt till mat är bara några få procent. Till oss människor i alla fall! Ungefär 90 procent av sojan som kommer till Sverige används till djurfoder. Soja ger stora mängder högvärdigt protein vilket gör att det används som foder för att få köttdjur att växa snabbt. Cirka 80 procent av världsproduktionen används som djurfoder och i Sverige importerar vi soja till största del som foder till våra kor, grisar och höns. Så vad är problemet med sojan? Sojabönorna odlas till största delen av storbönder och storföretag i enorm skala för att exporteras. Kina och EU är de största marknaderna. Handeln kontrolleras av de fyra transnationella företagen Cargill, ADM, Dreyfus och Bunge. Försäljningen av de genmodifierade fröerna är huvudsakligen i händerna på det amerikanska företaget Monsanto.

17 Användningen av GMO-soja har ökat mycket snabbt och utgör 77 procent av världsproduktionen. GMO-soja är i stort sett den enda variant som odlas i Argentina, Paraguay och västra Brasilien. GMOfri soja går idag nästan bara att köpa från delar av Brasilien Ursprungsfolk och människor som traditionellt använt marken trängs undan i och med att sojaplantagen breder ut sig. Vattendrag förgiftas och det blir allt svårare att försörja sig på landsbygden. Följden blir att befolkningens kulturer hotas och rättigheter kränks. I takt med att köttkonsumtionen ökar så ökar också användandet av soja. I Brasilien avverkas årligen cirka 1,2 miljoner hektar skog i Amazonasområdet för odling av soja. Sedan 2002 har artrika ytor av savann i Brasilien, stora som England, odlats upp. Varje år försvinner kvadratmeter av savannen, en yta större än Halland, Blekinge och Skåne tillsammans. Sojaplantagerna är en av de största orsakerna till avskogningen av Amazonas. Farliga bekämpningsmedel som varit förbjudna i Sverige i över 30 år används fortfarande på sojaplantager. Gifter sprids i naturen och påverkar den biologiska mångfalden och de människor, som arbetar på plantagen. I Brasilien rapporterar forskare och fackföreningar ökande förgiftningsskador och cancerfall. Vad kan jag göra för att minska sojans negativa effekter? Köp enbart in soja från certifierade odlingar för att säkerställa sojans ursprungsområde. Köp kött från djur som inte vuxit upp på soja, som till exempel svenskt naturbeteskött Minska köttkonsumtionen genom att införa köttfria dagar på skolan. Informationen är hämtad från Swed- Watchs rapport Mer kött och soja mindre regnskog. På latinamerikagruppernas hemsida kan du ladda ner rapporten, www. latinamerikagrupperna.se Landgrabbing Den problematik som vi ser med sojaodlingarna idag är ett globalt förekommande fenomen. Det styrs ofta av utländska företag som investerar i mark i länder framförallt i Syd. Odlingar av grödor som till exempel soja, majs, sockerrör och eukalyptus, som inte ska användas för produktion av mat utan för att producera biobränslen, papper eller djurfoder. Detta fenomen växer allt mer och kallas för Landgrabbing. n Googla ordet Landgrabbing och lär mer om dess konsekvenser. 17 FOTO: KERSTIN EDQUIST/LATINAMERIKAGRUPPERNA

18 MAT GLOBALT Asien Indien Förut odlade de mat på åkrarna nu odlar de bomull 2005 var Indien världens tredje största bomullsproducent efter USA och Kina. Bomullsproduktionen globalt upptar inte mer än 2,5 procent av jordens uppodlade jordbruksmark. Dock förbrukar den en oproportionerligt stor andel av den totala användningen av jordbrukskemikalier och inte mindre än 25 procent av den totala mängden insektsbekämpningsmedel. 18 Bomullsproduktionens största baksidor Vattenförbrukningen vid bomullsproduktion är enorm. Endast sockerproduktionen kräver ännu mer vatten. Stor del av det vatten som används för bomullen utgörs av konstbevattning, vilket ofta medför användning av fossila bränslen till pumpar. Konstbevattning medför även att grundvattnet sjunker, vilket i sin tur drabbar småskaliga bönder som förlitar sig på grundvattnet och öppna brunnar för sin överlevnad. Bomullsindustrin medför en enorm användning av jordbrukskemikalier vilket både utarmar den biologiska mångfalden och har en negativ miljöpåverkan under både framställning och användning. De ekologiska problemen förstärks också av mängder med sociala baksidor. Många bönder som traditionellt odlat mat på sina marker för att försäkra familjens överlevnad går nu över till bomullsproduktion. Detta betyder att de till hundra procent måste förlita sig på goda bomullsskördar och höga uppköpspriser. Detta innebär i sin tur att de satt sig i en osäker situation där de själva inte längre kan styra över sin produktion eller sitt liv. Ofta inbringar inte skördarna tillräckligt med inkomster för att täcka kostnaderna för konstbevattning, kemikalier och utsäden. Bonden som blev lovad guld och gröna skogar för att odla bomull i stället för mat blir istället utblottad, fattigare och fast i skulder till internationella bolag, som till stor del styr alla led i bomullsproduktionen. Detta har i sin tur lett till att ett ökande antal bönder ser självmordet som enda utväg ur den skuldfälla de hamnat i. FOTO: FRAMTIDSJORDEN. ILLUSTRATION: PETTER EVERTSÉN

19 19 Vad kostar de kläder du använder och vart går pengarna? Låt oss säga att du köper en tröja för 350kr, då fördelas intäkterna av denna tröja på följande vis. 350 kr 115 kr (ca 33 procent): Klädföretaget (märket) 175 kr (ca 50 procent): Klädbutiken 42 kr (ca 12 procent): Produktionskostnader (tex råvaror och fabriksförtjänster) 1,40 kr (ca 0,4 procent): Lön till sömnadsarbetare 14 öre (ca 0,04 procent): Lön till bomullsarbetare 17,50 kr (ca 5 procent): Transport och avgifter (tex tullar och skatter)

20 Klimaträttvisa 20 Ser vi till de människor och delar av världen som blir mest påverkade av klimatförändringarna så kan vi snabbt dra slutsatsen att det inte är länder och områden som varit med och bidragit till klimatförändringarnas uppkomst. De som drabbas hårdast är människor och länder som bidragit minst till växthuseffekten. Detta gör klimatproblematiken till en rättighetsfråga. Det bakvända förhållandet mellan koldioxidutsläppen i Nord och konsekvenserna i Syd gör att allt fler kräver just klimaträttvisa. Med klimaträttvisa menas att de rika länderna som historiskt sett stått för störst del utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser har ett ansvar att stoppa klimatförändringarna samt säkra fattiga människors rätt till utveckling. Det är också i de rika länderna resurserna finns för detta arbete. Globala klimatavtal har även blivit en del av denna process. Som det ser ut idag så går vi inte mot en minskad klimatpåverkan. Vår ökande konsumtion av importvaror genererar klimatpåverkande produktion i länder som Kina, som sedan får skulden för utsläppen. Flyget är den snabbast ökande utsläppskällan och bidrar liksom den internationella båttrafiken till utsläppsökningarna. Utvecklingen går totalt sett åt fel håll. Om alla skulle konsumera som vi gör i Sverige idag så skulle vi behöva 3 jordklot. Den här informationen är tagen från Global Footprint Network, som också beräknar the World Overshoot Day. World Overshoot Day är en markering när på året vi globalt sett har konsumerat alla våra resurser för det året. År 2013 beräknades att den dagen skulle infalla den 20 augusti vilket betyder att vi efter detta datum har levt över vad vår jord har kapacitet att klara av. Läs mer om hur det funkar: Fakta Tittar vi istället på (bilder på jordklot och länder som konsumerar) USA: 4,16 jordklot Sverige: 3 jordklot Brasilien: 1,95 jordklot China: 1,18 jordklot Indien: 0,49 jordklot Det globala medelmåttet ligger på 1,5 jordklot. FOTO: LEANDRO SCHCLAREK MULINARI/LATINAMERIKAGRUPPERNA