Remissammanställning av inkomna svar avseende förslag till föreskrifter om ersättning vid utlämnande av lagrade uppgifter för brottsbekämpande ändamål

Transkript

1 REMISSAMMANSTÄLLNING Datum Vår referens Sida Dnr: (7) Konkurrensavdelningen Mattias Wellander Remissammanställning av inkomna svar avseende förslag till föreskrifter om ersättning vid utlämnande av lagrade uppgifter för brottsbekämpande ändamål Inledning Skyldigheten att lagra trafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål (fortsättningsvis benämnt lagringsskyldigheten) framgår av bestämmelser i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK). Skyldigheten att lagra trafikuppgifter inför Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/24/EG om lagring av uppgifter som genererats eller behandlats i samband med tillhandahållande av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikationsnät och om ändring av direktiv 2002/58/EG. Skyldigheten gäller sedan den 1 maj PTS har under sommaren 2012 remitterat ett första förslag till föreskrifter, vilket PTS med hänsyn till inkomna remissvar har omarbetat. Ett nytt förslag till föreskrifter har således tagits fram och PTS har inhämtat synpunkter från Rikspolisstyrelsen och Tullverket i enlighet med 46 FEK, samt sänt förslaget på remiss till alla andra berörda aktörer. Remissen sändes ut den 2 juli 2013 till samtliga anmälda företag hos PTS samt till myndigheter och andra som har bedömts vara berörda av förslaget. Remissen publicerades även på PTS webbplats. Svarstiden var satt till 2 september 2013 och svar har inkommit från 19 remissinstanser. Förslaget till föreskrifter Det remitterade förslaget innefattar i korthet kategoriseringen av data (3 ) och vilken ersättning som följer olika kategorier (4 ) som de lagringsskyldiga har Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 5398 Valhallavägen 117 Telefax: Stockholm pts@pts.se

2 2(7) rätt till vid utlämning. Skulle de faktiska kostnaderna för utlämning avsevärt avvika från den föreskrivna ersättningen kan den lagringsskyldige begära att bli ersatt för den faktiska kostnaden (5 ). Inkomna remissvar Flertalet remissinstanser tillstyrker de av PTS föreslagna föreskrifterna, lämnar dem utan anmärkning eller avstår från att yttra sig över förslaget. Några remissinstanser föreslår dock förändringar. TeliaSonera AB (TeliaSonera) anser att en helautomatisk process som skulle innebära att polismyndigheten har fri tillgång till databasen inte är lämplig eftersom en begäran enligt LEK från en brottsbekämpande myndighet inte kan omfatta annat än abonnentuppgifter. Det kan därför inte bli fråga om en direkt automatiserad uppkoppling till databasen. TeliaSonera hävdar vidare att inslaget av manuellt arbete är betydande. Stor administrativ arbetsbörda belastar operatörerna eftersom alla begäranden ska diarieföras och faktureras och därmed ersättas vid utlämning. Vidare anförs att det ökade användandet av lagrade uppgifter hos fler polismyndigheter kommer att öka behovet av support och hjälp från utlämnande operatör. TeliaSonera anser vidare att då dagens sökverktyg och gränssnitt är tillräckligt effektiva, saknas incitament för polisen att effektivisera processen från egen sida och att en mer automatiserad process ligger långt fram i tiden. Föreskrifterna måste bättre spegla den situation som föreligger idag. TeliaSonera anser också att PTS överskattar de nya sökverktygens möjlighet att effektivisera arbetet och att manuella inslag alltid kommer att finnas i utlämningsprocessen. Därför anser TeliaSonera att PTS inte har tagit tillräcklig hänsyn till tidsåtgången för det manuella arbetet som dessutom markant avviker från de studier som TeliaSonera har presenterat. TeliaSonera anser att möjligheten att begära full kostnadsersättning genom 5 är bra men att risken är överhängande att en stor del av ärenden av kategori 1 måste gå genom 5 då kostnaderna sällan täcks av den föreskrivna ersättningen. Som exempel anförs att en masttömning över en tidsperiod på 30 dagar utan inblandning av radioteknisk personal och en abonnentuppgift kräver helt olika arbetsinsatser men ersätts med samma belopp. TeliaSonera utgår från Report ITS 27 vid utlämnande av lagrade uppgifter som i sin tur utgår från att endast en frågeparameter, tidpunkten exkluderad, är möjlig per begäran. Om fler frågor än så måste ställas måste ytterligare begäran göras. TeliaSonera hävdar vidare att det är i strid med ITS 27 att som i exempel 3 i PTS Konsekvensutredning kunna ställa två frågor i en och samma begäran och därför ska dessa två frågor ersättas med två belopp. Avslutningsvis anser att TeliaSonera att det remitterade förslaget bör ses över för att ge operatören tillräcklig ersättning i förhållande till sina kostnader i samband med utlämnande av lagrade uppgifter.

3 3(7) Tele2 Sverige AB (Tele2) anser att lagda förslag inbjuder till att operatörer inte tar hänsyn till kunders integritet och att Tele2 därför riskerar att drabbas att negativa konkurrensförhållanden till dessa. Tele2 anser att endast en ersättningsnivå är otillräckligt då kostnaderna skiljer sig åt mellan automatiserad och manuell process vid utlämning av lagrad data. Tele2 granskar begäran om utlämning av lagrad data för att avgöra om den är gjord på laglig grund innan administrationen av att lämna ut data tar vid. Enligt Tele2 kan inte en sådan granskning ske tillfredsställande när ITS 27 tillämpas med helt automatiserad utlämning. Den operatör som väljer att lämna ut lagrad data genom ett helautomatiserat förfarande får samma ersättning som den som väljer en mer manuell hantering vilket kan locka till att pruta på kundernas integritet och därmed undvika kostnader. Tele2 undrar vidare vad ett geografiskt avgränsat område är och anser att det bör definieras som det område som varje enskild mobilmast har som täckningsområde. För Tele2 är det oklart vad som avses med radioaccessnätsidentitet då det skulle kunna vara en mängd olika funktionaliteter och efterlyser därför en precisering som också visar hur en radioaccessidentitet ska anges i begäran för att den ska anses vara preciserad. Tele2 anser att ersättningen för utlämnande bör vara beroende på datamängden som lämnas ut vilket i sin tur betyder att begreppet viss tid måste tidsbegränsas så att ersättningen kan variera med hur lång tid som en begäran gäller. Tele2 anser att den uppgivna hanteringstiden för kategori 1 och 2 på 6 respektive 3 minuter är för korta för att kunna ta emot en begäran, verifiera att den är korrekt, utföra sökningen i systemet, sammanställa och leverera materialet, diarieföra och fakturera. Tele2 hävdar att det är stora skillnader i arbetsinsatser beroende på karaktären på den begäran som görs med dagens system till skillnad mot hur det beskrivs i konsekvensutredningen. Tele2 anser det märkligt att PTS förväntar sig att alla operatörer ska använda liknande system och rutiner när det inte finns några normativa krav på hur systemen ska vara uppbyggda annat än för hur uppgifterna ska skyddas. Vad gäller personalkostnader hävdar Tele2 att dessa ska vara lika oavsett vilken kategori uppgifter som lämnas ut och att all utlämning utanför kontorstid kommer att ske mot ersättning enligt 5. Tele2 anser att om ersättningen stod i proportion till begärans omfattning skulle även begärande part ha en motvikt till att begära mer data än vad som absolut är nödvändigt. Telenor (här avseende Telenor Sverige AB, B2 Bredband AB och Glocalnet Scandinavia AB) anser att föreslagna ersättningar inte ger tillräckliga incitament för de brottsutredande myndigheterna att utnyttja de kommande automatiserade lösningarna som ITS 27 eller att föreskrifterna tar hänsyn till att ITS 27 bara medger en frågeparameter per begäran. Telenor ställer sig frågande inför att en abonnentuppgift och en samtalslista över 30 dagar ska ersättas på samma vis. Den föreslagna modellen förväntas ge större administrativa kostnader då enkla ärenden idag är gratis medan mer komplexa har högre ersättning. När många

4 4(7) enkla ärenden ska diarieföras och faktureras innebär det dramatiskt högre kostnader i synnerhet som något automatiserat förfarande inte främjas av föreskrifterna. Telenor hävdar att PTS har felbedömt de nya sökverktygens möjlighet till optimering och tidsförkortning av nödvändig arbetsinsats, i synnerhet om en manuell begäran görs. De hel- och halvmanuella förfaranden som polismyndigheterna tillämpar idag kommer att förhindra att moderna effektiva sökverktyg gör hanteringen effektivare hos operatören. Telenor anser inte att sökverktygets fulla driftskostnad är speglat i kostnadskalkylerna och ersättningsnivån. Telenor anser att en 24/7 beredskap kostar mer än vad ersättningen tillåter och att PTS skulle vinna på att göra rätt från början så att inte 5 behövde tillämpas. Hi3G Access AB (Hi3G) anser att PTS har förutsatt ett automatiserat förfarande vid utlämnande av lagrad data över överenskommet gränssnitt till de stödsystem som flera av de stora operatörerna införskaffat. Detta innebär att kostnadstäckning inte uppnås med de föreslagna ersättningarna då dagens manuella hantering även kommer att fortsätta också i framtiden, åtminstone i viss omfattning. Föreskrifterna saknar inslag som ger Polisen incitament att förädla sina processer i syfte att säkerställa att alla förfrågningar går via Säkerhetspolisen och gränssnittet. Om andra brottsbekämpande myndigheter än Säpo begär data kommer det förmodligen att ske utan standardiserat gränssnitt och därför kräva manuell handläggning. Hi3G hävdar att 3 minuter är orimligt kort tid för att administrera utlämnande av ärenden i kategori 2, oavsett om utlämnandet sker manuellt eller automatiserat och anser att PTS bör göra åtskillnad mellan de fall då utlämnandet sker via elektroniskt gränssnitt och då det sker på annat sätt och med högre ersättning för det senare fallet. Det skulle ge operatörerna bättre täckning för sina kostnader i de olika fallen och de brottsbekämpande myndigheterna möjligheter att reducera sina kostnader genom att använda det elektroniska gränssnittet. Hi3G anser inte att två kategorier är tillräckligt då förfaranden vid exempelvis utlämnande av abonnentuppgifter och samtalslistor är så olika i fråga om personalbehov, att de inte kan slås ihop till att tillhöra samma kategori och få samma ersättning och refererar till det exempel som IT&Telekomföretagen nämner i sitt remissvar. Särskilt viktigt är att ändra i föreskriftens 3 där formuleringen att Ett utlämnande omfattar samtliga lagrade uppgifter som begärs utlämnande vid ett tillfälle vilket skulle betyda att flera olika frågor som ställs vid ett och samma tillfälle bara berättigar till ersättning för ett utlämnande. Enligt Hi3G kan deras stödsystem bara hantera en fråga i taget vilket också gäller för det standardiserade gränssnittet ITS 27. Varje fråga skulle därför kräva en egen begäran för att ersättningen skulle bli kostnadstäckande. Hi3G ser tvärtom risk för att de brottsbekämpande myndigheterna samlar på sig frågor för att i en enda begäran få sökta svar och endast behöva ersätta med ett

5 5(7) belopp. Hi3G konstaterar att kostnaderna för sökverktyget ska ersättas per utlämnande och att beräkningen av ersättningens storlek per tillfälle har baserats på det antal ärenden som de brottsbekämpande myndigheterna har prognosticerat för tidsperioden och att det då uppenbarligen har baserats på hur utlämnande har skett fram till idag, dvs. per fråga och inte per ärende. Trots det definierar PTS att ersättningen ska utgå för ett utlämnande även om det kan vara flera utlämnanden när begäran från de brottsbekämpande myndigheterna framställs vid en och samma tidpunkt. En förklaring till detta saknas enligt Hi3G i konsekvensutredningen och kommer att innebära att operatörens kostnader inte blir ersatta och därför bör föreskrifterna ändras så att varje ställd fråga som matas in och besvaras berättigar till ersättning. Hi3G anser att operatörens administrativa kostnader inte täcks av de föreslagna ersättningarna då varje begäran ska registerföras och faktureras och att dessa kostnader kommer att öka framöver då tidigare ärenden som har utförts utan ersättning hädanefter ska ersättas. Vidare ifrågasätts om PTS tagit hänsyn till att den administrativa personalen också har andra arbetsuppgifter och måste förflytta sig mellan olika delar av lokalerna för att kunna utföra respektive uppgift. Vidare anser Hi3G att ersättning för utlämnande utanför kontorstid inte enbart ska kompensera för obekväm arbetstid utan också bör spegla kostnader för nyanställning p.g.a. kraven på utökad arbetsstyrka. Hi3G hävdar att PTS uppskattning av kostnader för drift och underhåll av den aktuella typen av sökverktyg är för låg och bör istället vara åtminstone 20 procent av investeringskostnaden. Hi3G anser att ersättningsbeloppen bör indexeras för att spegla kostnadsutvecklingen i samhället vilket kan påverka både kostnader för personal och sökverktyg. Hi3G anser att 5 riskerar att tillämpas väldigt ofta då ersättningarna är för lågt angivna. Slutligen påpekar Hi3G att beloppen i ersättningen är felaktigt avrundade. Com Hem AB begär att PTS ändrar ersättningen för administrativa kostnader och i detalj redovisar hur ersättningen för sökverktyg inklusive kostnader för säkerhetskopiering har beräknats. Vidare bör PTS fatta beslut om införandet av ny ersättning med hänsyn till att system och hantering måste anpassas och förberedas för de nya kategorierna och därtill definiera ett antal standardfrågor med fastställda ersättningar så att kommersiella avtal kan ingås mellan den lagringsskyldige och de brottsbekämpande myndigheterna. Då ersättningen för sökverktyg ges per ärende och antalet ärenden under tidsperioden baseras på en prognos och därför är behäftad med osäkerhet, undrar Com Hem hur PTS kommer att gå till väga för att justera ersättningsnivåerna om faktiska ärendevolymer avviker från den prognosticerade. Com Hem förmodar att PTS har utgått från att berörd personal hos de lagringsskyldiga kommer att jobba heltid med utlämnanden för att kunna hantera ett ärende inom de tidsramar som föreskriften baserar sig på. Com Hem tror inte att någon lagringsskyldig

6 6(7) har arbetet kring detta organiserat på detta vis. Då utlämnande dessutom kommer att inbegripa manuell hantering anser Com Hem att en korrekt tidsuppskattning för det administrativa arbetet bör vara åtminstone tio gånger större än de av PTS redovisade. Com Hem påpekar också att de kommer till andra belopp vid beräkningen av ersättningen än vad PTS har gjort i konsekvensutredningen. Com Hem anser vidare att personalkostnaden utanför kontorstid borde vara kronor per timme. Com Hem anser att det kommer att bli svårt att bestämma vilken ersättning som faktiskt ska utgå vid tillämpning av 5 vilket kommer att leda till tvister hos PTS och att ytterligare standardfrågor av mer komplicerad art definieras och ersättningar för dessa föreslås och att PTS redovisar hur tvister om ersättning ska hanteras. IT&Telekomföretagen (IT&T) anser att de brottsbekämpande myndigheterna saknar incitament att effektivisera hanteringen kring utlämnande av lagrad data då ingen skillnad görs i ersättning mellan manuell och automatisk hantering. IT&T anser att endast två kategorier inte speglar den variation som måste finnas i kostnader mellan ärenden av en och samma kategori i synnerhet vad gäller ärenden av kategori 1. Ärenden tillhörande kategori 1 riskerar därför regelmässigt att bli föremål för tillämpning av 5. IT&T anser vidare att den föreslagna föreskriften helt går stick i stäv med gränssnittet ITS 27 vad gäller omfattningen av en begäran. Vidare har IT&T svårt att förstå hur en nummerupplysning och en masttömning över 30 dagar kan kräva liknande arbetsinsatser från den lagringsskyldige. Vidare befaras den administrativa bördan öka betydligt så tidigare ärenden som inte ersatts och ej heller diarierförts eller fakturerats, nu ska ersättas och därför måste diarierföras och faktureras till betydande personalkostnader. Då någon automatisering inte stimuleras hos de brottsbekämpande myndigheterna genom en differentierad ersättning mellan mer och mindre manuell hantering, är ingen snar förbättring att vänta. IT&T anser att förslaget bygger på en felaktig bedömning av de moderna sökverktygens effektivitet och att den fortsatta till stor del manuella hanteringen, kommer att kräva lika stora arbetsinsatser som tidigare. Vidare anser IT&T att en väsentlig del av sökverktygens kostnadsmassa har förbisetts gällande driftskostnaderna som drivs upp av särskilda krav på tillgänglighet och säkerhet. Inte heller verkar kostnader för drift och support av verktyget ha räknats med utan bara själva investeringskostnaden. IT&T hävdar vidare att utlämnande enligt 24/7 också kommer att kräva utökade personalramar för att rimma med gällande arbetstidslagstiftning. IT&T vill se en mer differentierad ersättningsmodell för att inte 5 ska bli tillämpad för ofta för utlämnande rörande kategori 1, ett incitament i modellen för automatisering enligt ITS 27 så att också frågeställaren omfattas och en utvärdering av ersättningsmodellen efter två-tre år.

7 7(7) Swedish Network Users Society (SNUS) instämmer i ISOC-SE yttrande. Internet Society Swedish Chapter (ISOC-SE) anser att mindre tjänsteleverantörer bör undantas från föreskrifterna och tillåtas tillämpa best effort som tidigare och att kostnaderna för de mindre operatörerna för att uppfylla lagkraven blir oproportionerliga i förhållande till antalet uppgifter de lämnar ut. För att i någon mån komma runt dessa problem bör de mindre operatörerna få en egen ersättningsmodell som bättre speglar deras högre kostnader per ärende än det som gäller i föreskrifterna och baseras på större rimligt effektiva operatörer med moderna sökverktyg för hämtande och utlämnande av lagrad data. ISOC- SE anser vidare att en beskrivning saknas för vilka konsekvenserna blir om en operatör saknar uppgifter enligt de beskrivna kategorierna eller lämnar ut felaktiga uppgifter. Rikspolisstyrelsen (RPS) anser att förutsägbarheten och tydligheten kring kostnaderna för Polisens verksamhet inom området har ökat väsentligt med föreskriftsförslaget. Säkerhetspolisen (Säpo) anser att kostnader för sökverktyg inte ska utgöra grund för ersättning till den lagringsskyldige vid utlämnande av lagrade uppgifter. Enligt Säpo går föreskrifternas kostnadsfördelning utöver de principer för fördelning som lagstiftaren angett och innebär en högre kostnad för polisen än avsett. Tullverket anser att 5 bör innehålla ett krav på redovisning av kostnader och skäl för avvikelse till begärande myndighet. Vidare föreslås en skälighetsbedömning i 5 med innebörden att begärt belopp ska utbetalas om kostnaderna inte är uppenbart orimliga. Ekobrottsmyndigheten uppfattar 3 som att endast en ersättning utgår för samtliga uppgifter som lämnas ut vid ett och samma tillfälle, oavsett om begäran avser uppgifter i såväl kategori 1 som 2 och efterlyser att skrivningen förtydligas i detta hänseende. Vidare anser Ekobrottsmyndigheten att det bör finnas en skyldighet för lagringsskyldiga att redovisa kostnader i 5. Konkurrensverket (KKV) anser att det finns en risk för att mindre aktörer inte i samma utsträckning som stora operatörer får full täckning för sina kostnader och därmed riskerar att missgynnas ur konkurrenshänseende. Den risken anses särskilt stor vad gäller ersättningen för sökverktyg där antalet ärenden påverkar ersättningens storlek totalt sett. KKV efterlyser en uppföljning av föreskriften två år efter dess ikraftträdande.