ST inom Försäkringskassan sektion 16

Transkript

1 ST inom Försäkringskassan sektion 16 YTTRANDEFRIHETEN PÅ JOBBET Tysta arbetsplatser är ett arbetsmiljöproblem för ST:s medlemmar. Det är tungt att gå till jobbet när man känner att man nog bör hålla inne med synpunkter som i det långa loppet skulle kunna förbättra verksamheten. Sådana arbetsplatser lägger också en hämsko på utvecklingen av de statliga verksamheterna. En organisation som premierar jasägare i stället för att aktivt uppmuntra debatt och dialog hamnar snart i stillastående bakvatten. Lika allvarligt är att bristen på öppenhet undergräver gemenskapen på arbetsplatsen och därmed också grunden för det fackliga arbetet Ytterst är dock yttrandefriheten i den offentliga sektorn en viktig del av medborgarnas rätt till insyn i de gemensamma angelägenheterna. Och vi har i Sverige en lagstiftning som faktiskt, och just i det syftet, ger alla som arbetar på statliga myndigheter och verk en vidsträckt yttrandefrihet. Ovanstående kan man läsa i förordet till ST:s skrift om Yttrandefriheten på jobbet. I regeringsformen (RF) står att var och en har rätt till: Yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift, bild eller på annat sätt meddela upplysningar, samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Dessa rättigheter kan du alltid utnyttja på din fritid. Du har alltså rätt att skriva insändare, vara politiskt aktiv, bilda opinion etcetera så länge det inte gäller ditt jobb. Men du kan inte alltid göra det på jobbet. I regeringsformen står att All offentlig makt utgår från folket. Din uppdragsgivare är alltså folket. Men för att du ska kunna uppfylla ditt uppdrag på bästa sätt, måste du veta att det beslut du fattar, överlämnar eller på annat sätt deltar i, är så bra som möjligt och att det har funnits möjlighet att granska förslaget. Därför måste du som anställd kunna framföra kritik av ett förslag eller underlag till beslut. Den inre öppenheten och yttrandefriheten på din arbetsplats påverkar alltså din myndighets öppenhet gentemot allmänheten. Som privatanställd saknar du denna grundlagsenliga yttrandefrihet eftersom privat verksamhet inte är offentlig och där har den enskilda medborgaren inte laglig rätt att utöva makt eller få insyn. Det är detta som skiljer offentligt anställda från privatanställda när det gäller yttrandefriheten på jobbet. Sedan har du och alla andra medborgare oavsett vem som är arbetsgivare rätt att på din fritid granska och ifrågasätta denna offentliga eller allmänna makt och framföra kritikmot hur den förvaltas, vilka beslut som fattas och så vidare. Det vanligaste sättet att göra det är att vi går till val till riksdagen, kommunerna och landstingen vart fjärde år. Så långt din yttrandefrihet som offentligt anställd. Som anställd tjänsteman ska du verkställa de beslut som myndigheten har att förvalta och verkställa. Du kan tycka att beslutet är uppåt väggarna fel, men du ska ändå verkställa det. Några regler du ska följa som anställd. Ömsesidig lojalitet Du och arbetsgivaren ska vara lojala mot varandra. Det här gäller över hela arbetsmarknaden. Ibland står det svart på vitt i kollektivavtalet eller kanske i ditt anställningsavtal. Men även om det inte är nämnt gäller lojaliteten ändå som en så kallad tyst klausul.

2 Lojaliteten innebär att du ska utföra dina arbetsuppgifter enligt de instruktioner och order arbetsgivaren ger dig så gott du kan. Arbetsgivaren ska ge dig lön och andra förmåner för utfört arbete, samt ansvara för en god arbetsmiljö och ge dig tillräckligt bra arbetsförhållanden. I lojaliteten ingår också att du och arbetsgivaren ska visa varandra ömsesidig respekt. Du ska inte behöva tåla att arbetsgivaren inför arbetskamrater eller allmänhet kritiserar dig eller beter sig ohyfsat i största allmänhet. Arbetsgivaren ska inte behöva acceptera att du för vidare allehanda rykten om verksamheten vitt och brett. Det handlar med andra ord om att båda parter tar hänsyn till varandra. Dessutom krävs tydlighet när det gäller lojalitet. Du anser att du är lojal mot de uppsatta målen. Du ska ge bra service till medborgarna. Din chef har antagligen samma syn på lojalitet. Men du är kanske osäker på vad arbetsgivaren menar. Du har rätt att få tydliga svar. Din arbetsgivare ska kunna förklara vad han eller hon menar med ordet lojalitet och vart den ska riktas. Och till slut kravet på lojalitet får inte stå i direkt strid med den grundlagsfästa yttrandefriheten. Tjänsteansvar vid myndighetsutövning Du har ett tjänsteansvar som offentlig tjänsteman. Om du begår fel eller är försumlig i tjänsten kan du få en skriftlig varning enligt reglerna i ditt kollektivavtal. Vid mycket allvarliga förseelser kan du bli uppsagd eller avskedad. Du kan också bli dömd för tjänstefel till böter eller fängelse enligt brottsbalken om du begått tjänstefel vid myndighetsutövning. Speciella regler om ansvar och etik I din tjänst kan ingå speciella regler om ansvar eller andra instruktioner som du måste följa. Det är viktigt att du får kännedom om dessa regler av din närmaste chef. Tystnadsplikt Din tystnadsplikt framgår av sekretesslagen (kapitel 16 paragraf 1). Nu är sekretesslagen ganska svår att läsa. Därför ska du kunna få hjälp av din chef för att veta vad som gäller. Ibland kan det hända att du får skriva på någon form av försäkran om tystnadsplikt enligt sekretesslagen. Det är för att inskärpa vikten av att du är uppmärksam på din skyldighet att inte offentliggöra uppgifter som kan skada enskild person. Det är inget fel att göra på det sättet. Det går däremot inte att avtala om en allmän och generell tystnadsplikt för dig som är offentligt anställd. Det måste alltid finnas lagstöd för just din tystnadsplikt. Dessutom får en sådan försäkran inte vara ensidig och bara ta upp sekretessen och den måste vara aktuell. Sammanfattningsvis kan arbetsgivaren ställa följande krav på dig: Du ska vara lojal mot din arbetsgivare. Du ska utföra de beslut myndigheten har fattat. Du ska tänka på din eventuella tystnadsplikt. Du omfattas av tjänsteansvar.

3 Trots detta har du rätt att tala. Du behöver inte tiga. Du ar ett starkare skydd än privat anställda. Yttrandefriheten gäller även på arbetstid. Sammanfattningsvis får arbetsgivaren inte göra följande: Arbetsgivaren får inte avtala bort dina grundlagsenliga fri- och rättigheter. Arbetsgivaren får inte utfärda några generella förbud mot att du utnyttjar dina fri- och rättigheter. Arbetsgivaren får inte försöka förmå dig att inte använda dina rättigheter. Arbetsgivaren får inte utöva några repressalieåtgärder mot dig om du utnyttjat rättigheterna. Men din yttrandefrihet är inte absolut. Dessutom finns det lagliga begränsningar av din yttrandefrihet, till exempel sekretesslagen. Den är ju till för att skydda känsliga och integritetskränkande uppgifter om enskilda medborgare. Kan du då kritisera din arbetsgivare? Hur kan du då göra om du tycker att ett beslut är felaktigt eller att det enligt din mening får orimliga och orättvisa konsekvenser för medborgarna? Du vet att du ska vara lojal med din chef men känner dig illojal mot samhället och medborgarna, dina uppdragsgivare. Du har med andra ord hamnat i konflikt med din övertygelse. Kortfattat kan man säga att du i en sådan situation måste göra en sak och att du har rätt att göra ytterligare en: Du måste verkställa beslutet, det vill säga du ska göra ditt jobb. Du måste också verkställa beslutet i enlighet med ditt tjänsteansvar. Men du behöver aldrig utföra arbetsuppgifter som strider mot lag eller god sed. Du har rätt att tala om att du inte gillar beslutet. Det första ligger inom lojalitetskravet med arbetsgivaren inom ramen för din anställning. Det andra är din yttrandefrihet, som du själv väljer att utöva. Hur ska du framföra din kritik? Det går inte att sätta generella regler, men dina protester får inte ta så mycket tid att du inte hinner sköta ditt arbete. Dessutom är det arbetsgivaren som bestämmer över lokalerna, dess utrustning och vad som får och inte får göras i dessa lokaler. Arbetsgivaren kan förbjuda demonstrationer och kampanjmöten på arbetsplatsen. Man kan uttrycka saken så att arbetsgivaren har rätt att kräva att arbetsuppgifterna full-görs även om detta innebär en faktisk begränsning av de anställdas möjligheter att just då begagna sig av yttrandefriheten. Lägg märke till ordet just då. Det innebär att arbetsgivaren kan neka dig rätten att på arbetsplatsen skriva ett flygblad, men han kan aldrig förbjuda dig att göra det överhuvud-taget. Han kan så att säga skjuta upp din rätt att kritisera. Om du vill skriva ett flygblad eller en insändare till din lokaltidning bör du därför göra så här: Skriv flygbladet och insändaren i första hand på din fritid.

4 Kopiera insändaren och flygbladet utanför arbetsplatsen. Du får inte använda kopiatorn på jobbet för privat bruk utan tillstånd. Stå utanför arbetsplatsen på din fritid och dela ut insändaren eller flygbladet. Måste din kritik vara sakligt korrekt? Du ska naturligtvis sträva efter att vara så korrekt som möjligt. Men ibland kan det vara svårt för dig att objektivt bedöma vad som är rätt eller fel, framför allt när det gäller vilka konsekvenser ett beslut kan få. Och även om det du påstår i exempelvis insändare, kanske är överdrivet eller till och med sakligt fel, har du rätt att framföra din kritik. Om arbetsgivaren anser att du har gått ut med felaktiva uppgifter får han eller hon försöka dementera dina påståenden, exempelvis genom ett svar i tidningen. Får vem som helst uttala sig för arbetsgivarens räkning? Nej, arbetsgivaren har rätt att bestämma vem eller vilka som uttalar sig för myndigheten som sådan. Arbetsgivaren får bestämma att exempelvis presschefen eller generaldirketören är myndighetens språkrör utåt. Men det är mycket viktigt att den instruktionen gäller just officiella uttalanden som hänger samman med verksamheten. Alla frågor behöver ju inte presschefen eller generaldirektören svara på. JO har förklarat att en bestämmelse som innebär att alla frågor ska hänvisas till en chef kan ge intrycket att övrig personal inte har rätt att tala med massmedia. Du har nämligen alltid rätt att framföra din egen uppfattning. Du bör säga så här: Jag kan inte uttala mig för myndighetens räkning, det gör generaldirektören, men jag kan framföra min egen åsikt om du vill. Hur får arbetsgivaren reagera på din kritik? Du har alltså rätt att offentligt framföra din egen åsikt när det gäller en myndighets organisation och arbetsformer, utan att behöva frukta att bli utsatt för repressalier från myndighetens sida. Det här har JO förklarat många gånger, bland annat så sent som Trots det före-kommer det att många anställda ändå drabbas av efterräkningar för att de öppnat munnen. Det kan röra sig om hot om att förändra en anställds arbetsuppgifter, befordringsmöjlig-heter eller till och med jobbet. Och i vissa fall genomförs detta hot. Men JO har flera gånger förklarat hur en arbetsgivare inte får reagera på kritik från de anställda. En myndighet får varken ingripa formellt eller informellt mot en tjänsteman som använt sig av sin grundlagsenliga yttrandefrihet. Myndigheten får heller inte försöka motarbeta att en anställd använder sig av sina rättigheter. Detta gäller även om myndigheten anser att lämnade uppgifter är felaktiga. Hur får då din arbetsgivare reagera och agera? Din arbetsgivare får göra som du gjort. Om du skrivit en insändare får arbetsgivaren försöka få en insändare publicerad där han eller hon lägger fram sin syn på saken. Arbetsgivaren får gå in i debatten på samma villkor som du har. Du får alltså räkna med att bli motsagd. Det är därför viktigt att du ska vara så korrekt som möjligt. Men det kan också hända att du blir uppkallad till arbetsgivaren för ett samtal efter det att du gjort ett uttalande eller skrivit en insändare.

5 Förhoppningsvis är syftet legitimt och i högsta grad befogat. Din chef vill veta vilka missförhållanden som finns och hur de kan förbättras. Det ingår i hans/hennes arbete. Men chefens agerande får inte innebära att han eller hon vidtar någon form av bestraffningsåtgärd för att du har yttrat dig. JO säger att du inte behöver tåla att bli utfrågad om varför du sa eller skrev som du gjorde. Då har arbetsgivaren kränkt din yttrandefrihet. Arbetsgivaren får inte heller påstå eller ens antyda att din kritik innebär att han eller hon inte längre kan lita på dig, det vill säga hävda att du inte längre är lojal. Arbetsgivaren får inte heller sammankalla personalen och vifta med tidningen och säga något i stil med det finns illojala krafter här på avdelningen som inte följer fattade beslut utan skapar ror på arbetsplatsen. Det här är ganska tydliga övergrepp från arbetsgivarens sida. Svårare blir det när du märker att du inte hänger med i löneutvecklingen, att du inte fick den där spännande arbetsuppgiften du blivit lovad eller att du inte får gå på den kursen du skulle ha gått. Får du vända dig till andra myndigheter för att framföra kritik mot missförhållanden? Det kan vara så att du sedan länge känt att det blir sämre på arbetsplatsen med höjd stress, försämrad arbetsmiljö och sämre kvalitet på servicen. Du kanske till och med är orolig för att de beslut din myndighet fattar blir felaktiga. Vi tar som exempel att sjukskrivningarna ökar på arbetsplatsen. Då ska du först försöka lösa problemet genom att tala med din chef. Det ligger lite i uttrycket att här löser vi problemen internt. Han eller hon kanske planerar åtgärder för att få ner sjukskrivningarna genom att lägga om arbetet och ta in extra personal. Problemet kan vara på väg att lösas. Men det kan också hända att din chef rycker på axlarna. Du ber då skyddsombudet om hjälp. Denne har möjlighet att genom en särskild paragraf i arbetsmiljölagen skriftligt begära besked från arbetsgivaren hur han/hon tänker åtgärda problemet. Då ska arbetsgivaren inom mycket kort tid förklara hur han/hon tänker agera. Får skyddsombudet ingen bekräftelse kan skyddsombudet kontakta Arbetsmiljöverket. Men skyddsombudet kanske inte gör någonting, eller du får svaret du det där har jag pratat med den där mannen om i fyra år, det är ingen idé. Då kan du gå vidare och exempelvis kontakta yrkesinspektionen eller den tillsynsmyndighet din egen myndighet lyder under. Att tala med massmedia Som offentligt anställd har du rätt till: Anonymitetsskydd eller meddelarskydd som det också kallas. Det står i Tryckfrihetsförordningen TF 3:3. Det gäller alla, både privat och på jobbet. Meddelarfrihet TF 1:1 Efterforskningsskydd TF 3:4 Anonymitetsskyddet innebär att du kan lämna en uppgift till massmedia och få vara anonym om du vill. Ingen på en tidnings- eller radio/tv redaktion har rätt att tala om vem du är. Det är ett brott mot grundlagen att avslöja din identitet.

6 Anonymitetsskyddet är mycket starkt. Det kan i princip bara brytas av dig själv, det vill säga du bestämmer dig för att träda fram. Anonymitetsskyddet gäller dock inte vid mycket grova brott mot staten, exempelvis spioneri. Dessutom gäller inte skyddet om du uppsåtligen, det vill säga med vilja, bryter din tystnadsplikt enligt sekretesslagen. Meddelarfrihet är precis som ordet säger en frihet att meddela sig. Syftet är att möjliggöra offentliggörandet av innehållet i en sekretessbelagd handling. I vissa fall tar med andra ord samhällets intresse av att få information över statens intresse av att hålla informationen hemlig. Meddelarfriheten ger dig möjlighet men inte skyldighet att muntligen berätta vad som står i en i sig hemlig handling eller en rapport utan att lämna ut den. Men tänk på följande om du ska utnyttja denna rättighet. Meddelarfriheten gäller enligt sekretesslagen uteslutande uppgifter som är ägnade för publicering. Du får alltså inte läcka uppgifterna till din fru eller make vid frukostbordet eller till grannen tvärs över staketet. Ägnad för publicering innebär att personen som vill ha uppgiften det behöver inte nödvändigtvis vara en journalist ska ha ett publicerings-syfte. Det räcker då med att han eller hon säger att jag tänkte skriva om det här. Uppgifterna blir kanske inte publicerade när det kommer till kritan, men när du lämnade dem ska syftet ha varit att de skulle publiceras. Ingen kan tvinga dig att lämna uppgifterna. Lägg märke till följande skillnad: Du har en skyldighet att lämna ut en handling som är offentlig - offentlighetsprincipen. Du har rätt att muntligt lämna information från en handling - meddelarfriheten. Sekretesslagen och sekretessförordningen är mycket komplicerade. Fråga din chef var gränsen går för din meddelarfrihet. Men det finns undantag: Meddelarfriheten gäller inte om sekretessbestämmelsen är upptagen i 16 kap 1 i sekretesslagen (SekrL 16:1). Men om det å andra sidan inte står i 16:1, då gäller meddelarfriheten. Mycket förenklat kan man säga att meddelarfriheten inte alltid gäller alla personliga förhållanden om en person som din myndighet fattat beslut om. Däremot kan du med stöd av meddelarfriheten berätta om personalpolitik, budget och själva myndigheten som sådan. Efterforskningsförbudet innebär att din arbetsgivare inte får försöka ta reda på vem som är meddelaren. Han eller hon får inte heller utöva någon form av påtryckning eller hota om någon form av repressalieåtgärd för att du ska avslöja läckan. Syftet är att du utan risk ska kunna berätta för en journalist om hur det är på arbetet. Det är alltså straffbart för din arbetsgivare att försöka ta reda på vem som är källan. Men om sanningen ska fram finns det rätt få domar där en arbetsgivare inom det offentliga området dömts för brott mot efterforskningsförbudet. För att kunna fällas måste nämligen den som frågar ha ett syfte, ett uppsåt, att verkligen få fram uppgiften. Det är svårt att veta var gränsen går när det finns ett uppsåt hos din arbetsgivare. Men ju fler han frågar, ju ivrigare han är att verkligen få fram vem som läckt, desto större är risken att han eller hon begår ett brott. JO har i flera fall framfört hård kritik mot chefer som antingen genom telefonsamtal, möten eller på annat sätt direkt eller med uteslutningsmetoden försöker lista ut vem som skrivit anonym insändare eller liknande.

7 Får du tala med massmedierna på arbetstid och på jobbet? Du får själv avgöra när det är lämpligt. För det mesta tar inte intervjuer så lång tid att de inkräktar för mycket på din arbetstid. Ringer exempelvis din lokala TV-station till dig och vill ha en kommentar från dig, har du rätt att ta emot journalisten. Din chef kan inte införa en allmän regel att massmediakontakter ska genomföras på fritid. Däremot kan antagligen arbetsgivaren förbjuda att du exempelvis anordnar en presskonferens på arbetstid i lokalerna. Men arbetsgivaren får inte utfärda några generella förbud eller regler. Din chef får inte handla eller uttrycka sig på ett sätt som gör att du tror att du inte får ta kontakt med massmedia. Myndigheten får alltså inte ha en bestämmelse som ser ut ungefär så här: Enskilda medarbetare eller olika avdelningars kontakter med press, radio och TV måste samordnas. Avdelningschef ska först godkänna skälet till en intervju, var den sker och med vem, läsa eventuellt manus till artikel och göra nödvändiga korrigeringar innan publicering sker. Detta är ett delvis påhittat exempel. Men om du har någon sådan informationspolicy på ditt jobb bör den omedelbart bytas ut mot något som citerades tidigare i texten. Det är alltså inte korrekt att din chef styr din yttrandefrihet. Måste du be om lov hos arbetsgivaren innan du vänder dig till massmedia? Ofta får du höra att här löser vi alla problem och konflikter internt. Ibland kan det vara på sin plats. Ett samtal med din chef kan vara lösningen. Men det centrala är att arbetsgivaren inte får utfärda instruktioner eller göra allmänna uttalanden om att det är förbjudet att gå till massmedierna innan man löst konflikten internt. Det kan nämligen uppfattas som om du ska vara tyst. Och då har arbetsgivaren begränsat din yttrandefrihet. Du kan alltså lugnt tala med en journalist utan att först ha informerat arbetsgivaren. Men om arbetsgivaren har bestämt att bara vissa personer får uttala sig för myndighetens räkning, då måste du acceptera det. Men du har, som vi tidigare sagt, alltid rätt att framföra din egen åsikt. Sammanfattningsvis: Din arbetsgivare får inte utfärda ett generellt förbud mot att du och dina arbetskamrater på arbetstiden tar kontakt med och lämnar uppgifter till massmedia. Arbetsgivaren kan inte generellt bestämma vilket slags information du får lämna. Det har ingen betydelse om det är du som ringer upp eller om journalisten kontaktar dig. Du har alltid rätt att framföra din egen åsikt. Även om arbetsgivaren inte kan utfärda generella förbud mot att du får yttra dig kan det finnas regler i exempelvis sekretesslagen som gör att du inte får yttra dig i vissa ärenden. Arbetsgivaren kan däremot bestämma vem som ska uttala sig för myndighetens räkning. Så ska en bra journalist uppträda Det finns något som heter Spelregler för Press, Radio och TV. De är utgivna av Pressens samarbetsnämnd som består av representanter från mediabranschen. Dessa regler är en del i branschens självsanering för att upprätthålla en hög yrkesetik. Alla journalister som är medlemmar i Svenska Journalistförbundet har förbundit sig att följa förbundets yrkesregler.

8 När du blir intervjuad av en journalist kan du tänka på följande: Fråga om journalisten är medlem i Svenska Journalistförbundet. Beviset är förbundets utfärdade presskort. Ta reda på vilket massmedium journalisten kommer från. Ta reda på om journalisten kontaktar dig för research, det vill säga ren faktainsamling, eller om det är en regelrätt intervju där journalisten även är intresserad av dina åsikter. Respektera om journalisten redan från början gör klart att vad du säger också kommer att tas med. Då ska du hålla inne med sådant du inte kan eller vill stå för. Be att få läsa intervjun eller faktaartikeln innan den går i tryck. Då brukar journalisten förklara att du får ändra faktafel men inte dina uttalanden. Var klar över på vems uppdrag du talar. Upprepa gärna att det är dina personliga åsikter du framför, om det nu är så. Är du osäker på en uppgift be att få återkomma istället för att säga jag tror att Har din chef gjort klart att han eller hon är den som talar för verksamhetens räkning, hänvisa då sådana frågor till chefen. Men glöm inte att du fortfarande har rätt att framföra din egen påsikt. Om du känner dig stressad av situationen, be att få återkomma när du känner dig bättre till mods. Ingen kan tvinga dig att medverka. Hur gör du om tycker att du har blivit kränkt eller orättvist behandlad av en journalist? Gäller det själva publiceringen kan du anmäla den till Pressombudsmannen inom tre månader efter publiceringen. Du måste själv eller dina anhöriga vara berörd av publiceringen. Du kan läsa mer om hur det går till på Om det gäller hur journalisten uppträdde, hur själva intervjun gick till, kan du anmäla det till Svenska Journalistförbundets Yrkesetiska nämnd (YEN). Det kan vem som helst göra inom ett år efter händelsen. För att anmälan ska behandlas krävs att journalisten är medlem i Journalistförbundet. Du kan läsa mer om hur YEN arbetar och hur en anmälan går till genom att gå in på och klicka på Pressetik i innehållsförteckningen. Fackets roll Dina fackliga företrädare kan agera för dig och dina arbetskamrater när du av olika orsaker inte kan eller vill framföra kritiken själv. Det kan kanske vara en fördel att du framför dina åsikter till facket, som sedan går vidare. Facket kan nämligen både med stöd av lag, avtal och i kraft av sin storlek: Begära förhandlingar för att få ändring på det du anser vara fel.

9 Samarbeta med andra fackliga organisationer för att få större styrka bakom kritiken och kraven på förändringar och förbättringar. Ta fram faktaunderlag och annan objektiv information som underbygger din kritik. Inom ramen för sitt uppdrag göra sådant du inte har tid att göra på arbetstid. Arbetsgivaren får inte ge en facklig förtroendeman försämrade arbetsförhållanden eller anställningsvillkor på grund av det fackliga uppdraget. Att ge en förtroendeman lägre lön eller försämrade anställningsvillkor för att han framfört kritik mot arbetsförhållandena på din arbetsplats är alltså ett lagbrott. För det kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig. Se alltså ST, din avdelning och dina fackliga företrädare, som tillgångar och en extra säkerhetsåtgärd när du är osäker på om eller hur du ska agera eller då du behöver stöd för din uppfattning. Hur kan då ST agera? Det är viktigt att komma ihåg att en enskild medlem i ett förbund alltid har rätt att få hjälp även om hans arbetskamrater tycker annorlunda. Om det uppstår konflikt mellan en enskild medlem och medlemmarna på en arbetsplats kan den facklige förtroendevalde be att STs ombudsman hjälper till och ger medlemmen stöd. ST har också som facklig organisation ett stort ansvar att värna och utveckla yttrandefriheten på arbetsplatsen. Du som medlem kan själv bidra i det fackliga arbetet genom att tillsammans med din avdelning exempelvis: Stödja den medlem som framfört kritik och mycket noga följa vad som händer med hans/hennes arbetsuppgifter, löneutveckling, kompetensutveckling, befordringsgång etcetera. Finns det sakliga skäl till varför hans/hennes lön släpar efter? Utsätts den som framfört kritik för mobbning eller liknande och har arbetsgivaren i så fall försökt få slut på det? Facket ska omedelbart agera om en anställd som framfört sin åsikt blir utsatt för kränkande behandling. Kräva att arbetsgivaren är objektiv och att han eller hon skiljer på å ena sidan rätten att framföra kritik och å andra sidan enskild anställds sätt att utföra arbetsuppgifterna. De får inte blandas samman. Kräva att arbetsgivaren i samarbete med facket skriver en informationspolicy och medarbetarpolicy som bygger på de grundlagsenliga rättigheterna. Begära att arbetsgivaren utbildar personalen i offentlighetsprincipen, tjänsteansvar, sekretess och tystnadsplikt så att alla vet vad som gäller i tjänsten. Stoppa alla försök från arbetsgivarens sida att utfärda generella förbud mot yttrandefrihet. Verka för att yttrandefrihetsdebatten hålls levande på alla arbetsplatser. Har du som chef samma yttrandefrihet som anställda? Inledningsvis kan vi konstatera att du i egenskap av chef har samma demokratiska fri- och rättigheter som andra anställda. Din arbetsgivare kan inte ställa större krav på din lojalitet i dessa avseenden är på arbetstagare i allmänhet. Din yttrandefrihet och meddelarfrihet får alltså inte inskränkas mer än för övriga offentligt anställda.

10 Dessutom får inte din arbetsgivare ifrågasätta din lojalitet om du utnyttjat din yttrande-frihet. De har alltså rätt att delta i debatten på samma villkor som andra anställda på förvaltningen och du har yttrandefrihet som chef även om du yttrar dig om din egen förvaltning. Samtidigt ska du vara medveten om din ställning: Det du säger kommer med stor sannolikhet att uppfattas som hela förvaltningens ståndpunkt. Ju högre upp i hierarkin du kommer, desto större blir kraven på din lojalitet. Ju högre befattning du har, desto mer förknippas du med myndighetens officiella hållning. Även om du hävdar att du yttrar dig som privatperson kan det vara svårt för utomstående att skilja på dina roller. Det är extra viktigt för dig som chef att det du påstår är korrekt. Du kan få mothugg av dem du kritiserar. JOs yttranden visar att du som chef inte får agera otillbörligt mot någon annan som utnyttjat sin yttrandefrihet. Din checklista Din grundlagsenliga yttrandefrihet gäller även på jobbet. Du får inte utsättas för repressalier för att du utnyttjat din yttrandefrihet. Du får vända dig till massmedia och bli intervjuad på din arbetstid. Arbetsgivaren bestämmer vem som får yttra sig på myndighetens vägnar. Yttrandefriheten gäller även dig som är arbetsledare och chef. Du har rätt att informera om vilka konsekvenser ett politiskt beslut innebär. Myndigheten får inte försöka forska efter källan. Du får inte på arbetstid och i arbetsgivarens lokaler mot arbetsgivarens vilja bedriva opinion mot arbetsgivarens beslut. Högt i tak ökar kvalitén. Du måste utföra de arbetsuppgifter arbetsgivaren ålägger dig, även om du tycker de är felaktiga och strider mot dina egna åsikter. Men du behöver naturligtvis inte utföra arbetsuppgifter som ligger utanför ramen för ditt anställningsavtal, är otillbörliga eller strider mot lag eller god sed. Du har rätt men inte skyldighet - att framföra kritik. Kontakta din ST-sektion eller avdelning om du vill ha hjälp eller får problem.