ÖVERSIKTSPLAN MED FÖRDJUPNINGAR Haparanda kommun Norrbottens län

Transkript

1 ÖVERSIKTSPLAN MED FÖRDJUPNINGAR Haparanda kommun Norrbottens län INNEHÅLLSFÖRTECKNING Handlingar... 2 SAMRÅDETS OMFATTNING... 2 SAMRÅDET ENLIGT PBL OCH ESBO KONVENTIONEN... 2 Inkomna yttranden under samrådet... 2 Riksintresse... 2 Totalförsvaret... 2 Vindkraft... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Landsbygdsutveckling i strandnära lägen LIS 3 Mellankommunala frågor... 5 Hälsa och säkerhet... 5 Klimat och sårbarhet... 5 Miljö- och riskfaktorer... 5 Vattenförsörjning... 6 Övriga synpunkter... 6 Bostadsförsörjning... 6 Miljökvalitetsmålen... 7 Vindkraft... 7 Kulturmiljö... 7 Naturmiljö... 8 Infrastruktur... 8 Redaktionella synpunkter... 9 Miljökonsekvensbeskrivning... 9 Samrådets ställningstagande enligt PBL Synpunkter enligt PBL som inte blivit tillgodosedda under Samrådet Förändringar i planhandlingarna inför granskningen enligt PBL 5: FORTSATT HANDLÄGGNING ENLIGT PBL OCH ESBOKONVENTIONEN Granskning, PBL 5: Antagande av detaljplanen, PBL 5: Laga kraft, PBL 5: Medverkande tjänstemän (17)

2 HANDLINGAR Samrådsredogörelse SAMRÅDETS OMFATTNING Kommuntäckande översiktsplan Fördjupningar: - Skärgården - Torneälvsdalen - Seskarö - Nikkala - Säivis - Karungi - Vuono-Salmis - Haparanda centralort SAMRÅDET ENLIGT PBL OCH ESBO KONVENTIONEN Samråd har utförts under sommaren/hösten Samrådet har utförts i enlighet med Plan och bygglagen samt ESBO-konventionen då planen kan ha gränsöverskridande konsekvenser för annat land, Finland. Samråd har hållits med allmänhet, berörda myndigheter, berörda kommunala förvaltningar och nämnder i Sverige och Finland. Samrådet har kungjorts i ortstidningarna NSD, NK och HB. Planen har funnits utställd på Stadshuset och på kommunens hemsida på Internet, Inkomna yttranden under samrådet Under samrådstiden inkom totalt 7 yttranden inklusive Länsstyrelsens yttrande från Sverige och 8 yttranden enligt ESBO-konventionen från Finland. Y1, Länsstyrelsen Haparanda kommun har en relativt ny kommuntäckande översiktplan. Kommunen anser dock att den till vissa delar behöver revideras och att frågor som rör landsbygdsutveckling i strandnära lägen(lis) samt vindkraft behöver redovisas i en ny översiktplan. Kommunen har även för avsikt, att med översiktplanen som vägledning försöka realisera Haparanda och Torneås stads gemensamma vision (Vision 2020), där översiktsplanen har stor betydelse som vägledande och stödjande dokument i samband med olika markanvändningsbeslut. Länsstyrelsen ser det som positiv med en redovisning av tidplan och kapacitet inom områden där översiktplanen föreslår förändringar. Kommunen har även på ett tydligt sätt redovisat skillnader mellan översiktplanerna från 1990, 2005 och föreslagen ny plan vilket visar på förändringar inom vissa delar av kommunen. Riksintresse Enligt PBL 4 kap.1 och 3 skall i en översiktplan riksintressen enligt 3 eller 4 kap miljöbalken redovisas, och av planen ska det framgå hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena. Länsstyrelsen saknar en samlad bedömning för hur planförslaget tillgodoser utpekade riksintressen. Totalförsvaret Försvarsmakten anhåller om att följande text infogas i översiktsplanen innan den antas. 2(17)

3 Riksintresset för totalförsvarets militära del (3 kap 9 andra stycket miljöbalken) kan i vissa fall redovisas öppet i översiktsplanen, i andra fall inte. Dels finns områden i form av övnings- och skjutfält och flygflottiljer som redovisas öppet, dels områden som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet. De senare har oftast koppling till spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem. Huvuddelen av Sveriges kommuner är i olika omfattning berörda av riksintresset. I Haparanda kommun finns inga riksintressen som kan redovisas öppet. Inom kommunen kan riksintresset framför allt påverkas av uppförande av höga byggnadsobjekt som master och vindkraftverk. Därför bör Försvarsmakten kontaktas i tidigt skede i sådana plan- och bygglovsärenden. Hela landets yta är samrådsområde för objekt högre än 20 m utanför tätort och högre än 45 m inom sammanhållen bebyggelse. Det innebär att alla ärenden avseende högre objekt måste skickas på remiss till Försvarsmakten. Informationen används också som förberedelse för införandet av höga objekt i landets flyghinderdatabas. Försvaret kommer dock inför utskällningsskedet analysera de föreslagna vindbruksområdena och kan inkomma med ytterligare synpunkter på planförslaget. Sametinget har framfört att de kan komma att lämna synpunkter till utställningsskedet. Länsstyrelsen saknar en redovisning av Riksintresse Miljöbalken 3:6, friluftsliv. Riksintresset Miljöbalken 3:5, yrkesfisket redovisar i handlingen en felaktig karta. Vindkraft Energimyndigheten har angivit områden som riksintresse för vindbruk, idag finns inget angivet i Haparanda kommun. Energimyndigheten arbetar med en revidering av områdena angivna som riksintresse för vindbruk, vilket beräknas vara klart under våren Miljökvalitetsnormer Enligt PBL 4 kap.1 och 3 skall i en översiktplan skall det framgå hur kommunen avser att följa gällande miljökvalitetsnormer. Det är bra att kommunen har en redovisning av vattenförekomster enligt ramdirektivet för vatten, men beskrivningen bör förbättras. Ingen samlad redovisning görs av kommunens vattenförekomster eller över vilka som har kvalitetsproblem. Det vore en fördel om vattenförekomsterna i kommunen redovisades i tabellform gärna kopplat till en större och tydlig karta, åtminstone för de vattenförekomster som inte uppnår god status. Här bör även de övergödda, försurade, osv. vattenförekomsterna beskrivas så att de framgår varför inte vattenkvaliten i en sjö eller vattendrag är tillräckligt bra. Vidare behöver kartorna på sid 48 och 49 en tydligare förklaring om vad de redovisar. Eventuellt kan flera utgå. Läsbarheten skulle även öka om kartorna vore större. Det kommunala ställningstagandet behöver förtydligas avseende om kommunen avser allt vatten, eller de enligt ramdirektivet identifierade vattenförekomsterna eller någon annan avgränsning. Länsstyrelsen konstaterar att kommunen föreslår några lokala miljökvalitetsmål. Det bör finnas en koppling mellan redovisningen av de nationella miljökvalitetsmålen och ramdirektivet för vatten. Kommunen bör därför också ha lokala miljömål för Ingen övergödning samt Grundvatten av god kvalitet. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen LIS Enligt PBL 4 kap.1 och 3 skall i en översiktplan redovisa sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e första stycket miljöbalken. Haparanda kommun har föreslagit tolv LIS-områden där alla utom två ligger inom kust- och skärgårdsområdet. Av proposition 2008/09:119 framgår att kommunerna ska vara restriktiva när det pekar ut LIS-områden bland annat längs kusten och i skärgårdarna (från Forsmark i Uppland upp till gränsen mot Finland). Det angivna området är inte undantaget från möjligheten att peka ut 3(17)

4 LIS-områden men en restriktivare syn än vanligt bör gälla. Mot bakgrund av detta anser Länsstyrelsen det är av särskild vikt att kommunen väl motiverar de förslagna LIS-områden vid kusten och i skärgården samt gör väl genomarbetade konsekvensbedömningar för att Länsstyrelsen skall kunna ta ställning till kommunens förslag. Det är även viktigt att den karaktär som kommunen vill värna om i Haparanda skärgård beskrivs och tydliggörs. Det är positivt att kommunen har utgått från grundläggande kriterier för utpekandet av LISområden men det bör finnas en mer tydlig koppling till vad som kan innebära landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Det är även viktigt att kommunen för respektive föreslaget LIS-område beskriver vad syftet med området är och vad som menas med landsbygdsutveckling i strandnära lägen just där. På så sätt blir det också lättare i prövningen, av det enskilda ärendet, att bedöma om det är en åtgärd som där bidrar till utvecklingen av landsbygden på det sätt som kommunen avsett. Länsstyrelsen anser även att det bör finnas en koppling mellan kommunens förslag till LISområden och kommunens ställningstagande på sid 43 i planbeskrivningen avseende service på landsbygden. Det är viktigt att lyfta fram de effekter man vill komma åt, då syftet med ett LIS-område är att uppnå långsiktiga fördelar för kommunen/samhället. Ett LIS-område ska i första hand inte syfta till att tillgodose enskilda intressen. Det innebär att man inom ett LIS-område bör vara restriktivt gentemot t.ex. enstaka bostäder för fritidshus och enstaka bostäder för permanentboende. Det är snarare något som tillgodoser enskilda intressen och det kan ifrågasättas vilka långsiktiga fördelar för kommunen/samhället t.ex. ett enskilt fritidhus har. Det aktuella planförslaget innebär LISområden med nästan uteslutande fokus på bebyggelse av fritidshus. Kommunen anser att LIS-områden kan pekas ut inom områden som omfattas av olika riksintressen då man anser att en bebyggelseutveckling längs kust och skärgård stärker förutsättningarna för ett rörligt och tryggt friluftsliv. Länsstyrelsen anser dock att detta är avhängigt vad ett utpekat LIS-område syftar till. Ett LIS-område som genererar nybyggnationer av bostads- och fritidshus i stor omfattning kan istället genom ökad privatisering verka avhållande och få en motsatt effekt i sådana områden. Det är positivt att kommunen i de fördjupade översiktsplanerna inte lagt ut LIS-områden som täcker stora områden eller långa sträckor. Områdena är dock generellt beskrivna. Genomgående är beskrivningarna och motiveringarna av de olika områdena mycket snarlika. Respektive LISområden bör också, speciellt de i skärgården, redovisas på karta i mindre skala för att ge en mer detaljerad bild av dem. På sid framgår att de olika områdena beskrivs djupare i respektive fördjupningskarta. För att få en bättre överblick vore det dock lämpligt med en sammanfattning av respektive område kombinerat med en redovisning på en karta som ger en översiktsbild av de föreslagna områdena. Länsstyrelsen kan konstatera att flera av utpekade områden t.ex. Skomakaren och Östra Hamnskär, berör höga utpekade naturvärden i form av nyckelbiotoper liksom att ett flertal omfattas av landskapsbildsskydd enligt 19 NVL i dess lydelse före 1:a januari 1975 samt utökat strandskydd. Länsstyrelsens analys visar även att ett flertal områdena kan komma att översvämmas vid ett 100-års flöde enligt den nya översvämningskarteringen. Analysen visar även att det inte finns VA-lösningar i flertalet av de utpekade områdena liksom att det i vissa fall saknas vägar. Områdena är i de flesta fall inte heller kopplade till någon befintlig service i närområdet. I exemplet Karungi konstaterar Länsstyrelsen att ny bebyggelse förvisso kan stärka befintlig service men att en bebyggelseutvecklig längs stranden kommer ett bryta mot den befintliga bebyggelsestrukturen i ett område som är utpekat i Norrbottens kulturmiljöprogram och Bevarandeprogrammet för odlingslandskapet. Kyrkholmen är även av riksintresse för kulturmiljön. Området berörs även av 100-årsfödet enligt den nya översvämningskarteringen. 4(17)

5 Med andra ord så bör lämpligheten av en bebyggelseutveckling i de förslagna LIS-områdena bättre motiveras både med utgångspunkt från ett landsbygdsutvecklingsperspektiv och utifrån från de olika platsernas förutsättningar och de intressekonflikter som fler av de föreslagna områdena är behäftade med. Övrigt om LIS-förslaget och strandskyddsfrågor Av planbeskrivningen framgår att inom områden som inte ingår i utpekade LIS-områden får sökta dispenser prövas med de dispensskäl som anges i miljöbalken. Detta bör förtydligas genom att ange att sådana anökningar får prövas med de skäl som anges i miljöbalkens 7 kap. 18 c. En prövning inom LIS-område är ju också gentemot de skäl som finns i miljöbalken, med skillnaden att det tillkommer särskilda skäl i 7 kap. 18 d. På sid 71 anförs att strandskyddet regleras hårdare i orörda fjällområden. I strandskyddsbestämmelserna står inget om att några restriktioner utöver det generella strandskyddet råder i orörda fjällområden. Länsstyrelsen föreslår att denna skrivning antingen förtydligas eller tas bort. Av planbeskrivningen framgår att kommunen har hos Länsstyrelsen begärt översyn av utpekade områden med ett utökat strandskydd och landskapsbildsskydd. Länsstyrelsen vill i detta sammanhang upplysa om att ett arbete med översyn av det utvidgade strandskyddet för närvarande pågår hos Länsstyrelsen. Mellankommunala frågor Enligt 4 kap 5 PBL ska Länsstyrelsen särskilt verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt. Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen haft en dialog med angränsande kommuner om vad de tillsammans ser som mellankommunala frågor. Planförslagets redovisning inom vilka områden som kommunen har samarbete med angränsande kommuner och med Torneå stad är tydlig. Länsstyrelsen anser dock att vattenplanerings- och klimatpåverkansfrågor samt översvämningsfrågor i Torneälven bör vara aktuella samverkansområden med Övertorneå kommun. Hälsa och säkerhet Enligt PBL 2 kap 3 1 och 5 p. ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bl. a de boendes och övrigas hälsa och säkerhet samt risken för olyckor, översvämning eller erosion. Klimat och sårbarhet I ett framtida förändrat klimat, påverkat av växthuseffekten, kan Norrbottens kustland utsättas för ökade nederbördsmängder, förändrad periodicitet för nederbörd och ökade temperaturer. Detta kan i sin tur påverka förutsättningarna för en mängd samhällsområden. Länsstyrelsen vill framhålla vikten av att arbete med att förebygga ökad sårbarhet till följd av konsekvenser av förväntade klimatförändringar, bör ha sin utgångspunkt i kartläggning av områden som kan komma att påverkas. Efter kartläggning av dessa områden kan strategier utformas för att hantera problemen. Såväl kartläggning av klimatförändringarnas konsekvenser, som klimatanpassningsstrategier bör ingå som underlag vid arbetet med Haparandas nya översiktsplan. Länsstyrelsen arbetar för närvarande med en fördjupad analys av hur klimatförändringarna kan påverka de enskilda kommunerna i Norrbotten. Ett preliminärt resultat förväntas vara klart under hösten 2012 och kan då utgöra underlag för kommunens bedömning av miljö- och riskfaktorer, i översiktsplanen. Miljö- och riskfaktorer Geologisk information är ett viktigt underlag i kommunal planering för att kunna åstadkomma en ändamålsenlig mark- och vattenanvändning. 5(17)

6 Under Skredrisker anges att inom kommunen finns ett område utpekat som riskområde för skred, i Keräsjoki. Den uppgiften kan tolkas som att det är endast inom det området i kommunen som skredrisk finns, vilket vi ställer oss frågande till. Utifrån topografiska och geologiska kartor kan en översiktlig utvärdering över stabilitetsförhållanden göras. Ett förtydligande i detta avsnitt rekommenderas. Länsstyrelsen anser att det är en brist att erosionsförhållandena inte redovisas i planförslaget, eftersom det på sikt kan innebära förlust av markområden och därmed är olämpliga att exploatera. Resultatet från SGI:s inventering över erosionsförhållanden/erosionsförutsättningar för kusten och Torneälvens stränder är lämplig att infoga i planhandlingen. Det har under 2011 av SMHI gjorts beräkningar och karteringar av översvämningsrisker vid höga flöden i Torne älvdal. Länsstyrelsen föreslår att kommunen använder ovan nämnda material som planeringsunderlag men även att det tydligt redovisas på kartor i översiktplanen. Länsstyrelsen anser vidare att kommunen skall vara mycket restriktiv när det gäller att tillåta ny bebyggelse inom områden med översvämningsrisker. Beaktande bör även tas för framtida klimats förändrade översvämningsrisker. Kommunen bör vara medveten att sulfidförande sediment är vanligt förekommande i kommunen, särskilt i det kustnära området. Sulfidförande sediment kan ge negativa effekter med sänkt ph i vattendrag och urlakning av tungmetaller då grundvattenytan sänks t.ex. vid dikning och schaktningsarbeten. Länsstyrelsen rekommenderar kommunen att göra en samlad kartredovisning av geotekniska riskfaktorer samt tydliga riktlinjer för hur dessa frågor skall beaktas. Länsstyrelsen anser att det saknas en beskrivelse av Haparanda kommuns riskfaktorer som bör finnas med för de områden som kräver särskild uppmärksamhet av en eller annan grund. Exempel som bör finnas med i planen är vilka skyddsavstånd som gäller till transporter av farligt gods(länsstyrelsen har här tagit fram rekommendationer), alternativa färdvägar för tung trafik, räddningstjänstens insatstider, utryckningsfordonens framkomlighet, farliga verksamheter enligt 2 kap 4 LSO, skyddsobjekt, skyddszoner, riktlinjer för lokalisering och utformning av bebyggelse med hänsyn till t.ex. farliga verksamheter. Vattenförsörjning Länsstyrelsen anser att de vattentäkter med tillhörande vattenskyddsområden som omnämns i planbeskrivningen bör redovisas på kartor för att tydliggöra dem. Länsstyrelsen anser även att nuvarande allmänna vattenförsörjningen beskrivs på ett tillfredsställande sätt men att information om reservvattenförsörjning och den enskilda vattenförsörjningen borde läggas till planhandlingarna. Länsstyrelsens arbetar för närvarande med framtagandet av en regional vattenförsörjningsplan som förväntas vara klar Övriga synpunkter Bostadsförsörjning Länsstyrelsen saknar under rubriken förutsättningar en samlad bild hur kommunen tänkt sig en boendeutveckling på sikt. Det framgår inte heller av planförslaget att kommunen har ett bostadsförsörjningsansvar enligt Lag (2000:1383). Enligt samrådshandlingen önskar kommunen öka exploateringsgraden i flertalet områden, men det framgår inte hur behovet är underbyggt. Enligt kommunens egna svar i bostadsmarknadsenkäten för 2012 är efterfrågan på byggande liten de närmaste åren. 6(17)

7 Miljökvalitetsmålen Länsstyrelsen saknar för vissa miljömål en redovisning av kommunens föreslagna lokala miljömål. Vindkraft Uppsala universitet har på uppdrag av energimyndigheten tagit fram en ny vindkartering. Sedan början av 2011 finns en ny vindkartering med fyra gånger högre upplösning och följer topografin på ett bättre sätt. Den nya vindkarteringen kan med fördel användas när kommunen väljer att peka ut nya områden. Karteringen finns att ladda ner på hemsidan Den norrbottniska skärgården är unik, på grund av öarnas låga höjd kallas den låga kusten. Eftersom landskapet i skärgården är storskaligt med låg och vid horisontlinje är tåligheten för visuella störningar, från t ex. vindkraftsverk, låg. Kusten och skärgården är särskilt viktiga för friluftslivet. Kommunen har gjort bedömningen vad gäller lämpligheten för vindkraft med avseende det rörliga friluftslivet och turismen att alla de föreslagna områdena inte har någon påverkan eller att det finns goda förutsättningar. Länsstyrelsen anser det dock viktigt att i bedömningen av påverkan på friluftslivet och turismen att friluftskvalitéer som t.ex. utsikt, ostördhet och frånvaro av buller vägs in. Länsstyrelsen är tveksamt till att föreslå området Stopparen (V8) som lämpligt område för vindkraftsutbyggnad. Detta eftersom att påverkan på landskapsbilden och upplevelsen av Haparanda skärgårds nationalpark skulle bli negativ. Länsstyrelsen har tidigare framfört betänkligheter mot en vindkraftsetablering i området, Länsstyrelsen delar inte kommunens syn på att området har liten påverkan på landskapsbilden och ingen påverkan på boendemiljön. Länsstyrelsen ser det som positivt att kommunen använder sig av det planeringsunderlag som kommunen tillsammans med de andra kustnära kommunerna tagit fram. Länsstyrelsen anser dock att de kriterier som nu används i den kommuntäckande översiktplanen vid utpekande av vindkraftsområden kan behöva ses över. Som ovan nämns finns det en ny kartering av vindförhållanden framtaget. Den årsmedelvind för att uppnå god ekonomiska förutsättningar för en vindkraftsetablering, anser Länsstyrelsen vara förändrad. Vindkraftverk och vindkraftverksparker bör studeras noga och en viktig aspekt som även bör belysas är vilken påverkan verkens höjd får för närliggande flygplatsers MSA-påverkande ytor. Den MSA-påverkande ytan utgör en cirkel med radien 55 km, utifrån flygplatsens landningshjälpmedel. Kemi flygplats ligger inom ett relativt kort avstånd från Haparanda och kan eventuellt påverkas av vindkraftsetableringar. Vid all utbyggnad av elproduktion krävs anslutningsnät, vid större produktionsetableringar krävs ofta förstärkning av såväl lokal-, region- som stamnät. Detta är något som bör redovisas i översiktsplanen. Kulturmiljö Vad gäller Listan över vad som avses byggnadsminnesförklaras anser Länsstyrelsen att den bör kompletteras med torgmiljön med omgivande byggnader och det gamla vattentornet. Från listan bör Hermanssonska gården strykas då den inte avses byggnadsminnesförklaras. Begreppet avse byggnadsminnesförklaras kan för tydlighetens skull ersättas med fastigheter som är under prövning som byggnadsminnen. I den fördjupade översiktplanen för centralorten föreslås en förtätning genom ny bebyggelse av flerfamiljshus i tre till fem våningar inom äldre fastigheter. Kommunen bör noggrannare analysera och redovisa var de tänker sig bebyggelse i tre respektive fem våningar, då det kan bli stor inverkan på närmiljön beroende på vilken höjd man väljer att bygga. 7(17)

8 I den fördjupade översiktplanen för Säivis reserveras hela byn för bostadsbebyggelse, vilket i sin tur kan göra det svårt att bibehålla det särpräglade landskapet. När det gäller fördjupningen för Torneå älvdal, bör kommunen analysera och väga in värdet på kulturlandskapet. De befintliga bebyggelsestråken har förstorats utmed i stort sett hela älvdalen och t.ex. i Övre Vojakkala, ute på Revonsaari och i Mattila har jordbruksmarken fått lämna utrymme för denna tänkta bebyggelseutveckling, trots att odlingslandskapet i dessa byar har ett dokumenterat högt kulturvärde. För kriterier för utpekande av vindkraft på land anges att exploatering inte får ske inom skyddade kulturmiljöer, Länsstyrelsen anser att kommunen bör förtydliga om det är samma kriterier för utpekande av vindbruksområden till land som till havs, vad gäller kulturmiljö. Naturmiljö Vissa kompletteringar bör göras när det gäller redovisningen av naturvärden. Dels behöver man redovisa områden som Länsstyrelsen har på gång för formellt skydd samt även områden ev. som kan komma ifråga i närtid. Till yttrandet bifogas en redovisning av dessa områden. För tydligare redovisning kan kommunen på sina kartor separera formellt skyddade områden (riksintressen, Natura 2000, naturreservat, nationalparker och biotopskydd) från övriga områden med dokumenterat höga naturvärden (nyckelbiotoper, våtmarksinventering, myrskyddsplan, o.s.v.). I redovisningen av nyckelbiotoper på sid 30-31, saknas det två stycken i kommunens nordvästra hörn, i närheten av Kallträsk samt en i kommunens sydvästra del, Bredviksheden, där det även saknas två biotopskyddsområden. Länsstyrelsen anser att de i planhandlingen omnämnda nationalparkerna och naturreservaten borde få egna rubriker istället för att nämnas under rubriken Riksintressen. Skyddsformen naturvårdsavtal (civilrättsligt avtal) bör även redovisas, i kommunen finns det fyra stycken. Länsstyrelsen, skogsstyrelsen samt kommunerna kan besluta om naturvårdsavtal. Under naturreservat och biotopskydd bör redovisas att även kommunen kan fatta beslut. Infrastruktur Den fördjupade översiktsplanen för centralorten innefattar området Godset där kommunen tar höjd för en framtida godshantering. Markbehovet beror på hur och var terminalen slutligen placeras och utformas. Vid föreslaget läge väster om Haparanda krävs stora markanspråk. Trafikverket liksom Länsstyrelsen anser att frågan om järnvägspassagen Haparanda/Torneå är en viktig fråga att lösa tillsammans med finska trafikverket. Trafikverket och Länsstyrelsen bedömer att mark för en framtida godsterminal är ett strategiskt markbehov. Placering och omfattning är dock inte preciserat i dags läge. Järnvägen mellan Haparanda och Karungi, vidare mot Morjärv redovisas som riksintresse. Trafikverket har i januari 2012 tagit beslut om att underhåll skall upphöra på sträckan. Nedläggningen är en lång process och eventuellt beslut tas av regeringen. Nedläggningen kommer inledas med en samrådsprocess där Haparanda kommuns önskemål om annat användningssätt för banans sträckning kan aktualiseras. I dags läge ser Trafikverket inga strategiska behov av den gamla bansträckningen. På kartan för riksintresse enligt 3:8 Miljöbalken, kommunikationer, redovisas Seskarö och Nikkala hamn som riksintressen vilket de inte är. Under del 3, förutsättningar för kommunikationer bör det tilläggas att det finns ett utökat byggnadsförbud på 30 meter från vägområdet för E4 och väg 99 samt att det för övriga vägar är 12 meters byggnadsförbud från vägområdet. Inom det utökade byggnadsförbudet är det Länsstyrelsen som lämnar tillstånd. Förbudet gäller inte inom detaljplanelagda områden eller för åtgärder där byggnadslov krävs. 8(17)

9 Länsstyrelsen har noterat att genomgående beskrivs de vägar som inte är kommunala eller enskilda som nationella vägar. Den korrekta benämningen för dessa vägar är statliga vägar, endast väg E4, E10 och E45 är nationella vägar i Norrbotten. Vad gäller utvecklande åtgärder längs det statliga vägnätet som till exempel gång- och cykelvägar nämns det i översiktplanen att kommunen för dialog med trafikverket kring dessa. Som upplysning vill Länsstyrelsen i detta samanhang nämna att alla investeringsåtgärder, så som bland annat gång och cykelvägar, i anslutning till statliga vägnätet med undantag för nationella vägar, finansieras via Länstransportplanen för Norrbotten, vilken Länsstyrelsen upprättar och beslutar om. I avsnittet om enskilda vägar beskrivs det att det finns ca 7400 mil enskilda vägar som underhålls med kommun- eller statsbidrag. Det bör förtydligas att i Norrbottens län finns det ca 3400 mil enskild väg, vara 400 mil underhålls med statsbidrag. Svenska Kraftnät har två ledningar som korsar Haparanda kommun. En 220 kv- ledning mellan Kalix och Ossauskoski i Finland samt en 400 kv- ledning mellan Svartbyn och Keminmaa i Finland. Svenska kraftnät planerar att anlägga en ny station utmed ovan nämnda 400 kv-ledning, strax utanför Kalix. 220 kv-ledningen kommer att tas ur drift när stationen tas i bruk Planer finns även att bygga en ny 400 kv-ledning mellan Råbäcken och Keminmaa i Finland. Denna ledning planeras vara klar 2020 men ingen fastställd placerings finns ännu. Ett alternativ är den befintliga 220 kv-ledningens dragning. Även Vattenfall har el-anläggningar inom kommunen. (bifogad karta). För att minimera riskerna för påverkan av magnetfält vid nyetableringar och risker för konflikter vid förändringar i stamnätet anser Länsstyrelsen att ovan nämnda uppgifter bör redovisas i översiktsplanen under avsnittet teknisk infrastruktur. Redaktionella synpunkter Länsstyrelsen anser att kommunen bör ha ett alternativ till att ta del av kartmaterialet än via digitala verktyg. Generellt är det många kartor som är svåra att tyda och kräver att man tittar på dem via den på kommunens hemsida. Länsstyrelsen föreslår att kartorna i planbeskrivningen förbättras för att ge en mer lättillgänglig och tydlig bild av den föreslagna markanvändningen i kommunen. Miljökonsekvensbeskrivning Vid samråd om avgränsning av miljöbedömningen ansåg Länsstyrelsen det av vikt att belysa de gränsöverskridande miljökonsekvenserna. Länsstyrelsen saknar uppgifter om hur kommunen berörs/påverkas av påverkanskällor utanför kommungränsen, t.ex. Outokumpus stålverk i Torneå. Länsstyrelsen saknar en kulturmiljöanalys av både landsbygden och för kulturlandskapets tals bebyggelse, där konsekvenserna beskrivs. Vid samrådet om avgränsning påpekade Länsstyrelsen att kommunen bör visa på hur planen förhåller sig till de nya översvämningskarteringarna samt vilka konsekvenserna av den är. Länsstyrelsen vidhåller att denna fråga är av yttersta vikt att belysa. Länsstyrelsen har noterat att det saknas en bedömning av området Tammajänkkä (V7) i tabellen på sidan 140. Föreslaget område är relativt nära tätorten och kan på så sätt få konsekvenser på annan markanvändning. Samråd har hållits med Lantmäterimyndigheten, Vattenfall eldistribution AB, Svenska Kraftnät, Skogsstyrelsen, Trafikverket, Post- och telestyrelsen, Boverket, Energimyndigheten, Sveriges geologiska undersökning, Sveriges geotekniska institut, SMHI, Försvarsmakten, Sametinget, Fortifikationsverket markavd. och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Dessutom har synpunkter lämnats från Länsstyrelsens enheter för naturvård, kulturmiljö, miljöskydd, krishantering, vatten och fiske, tillväxt och kommunikationer samt landsbygd. 9(17)

10 Kommentar: Översiktsplanen kompletteras och justeras i enlighet med Länsstyrelsen yttrande med undantag för nedstående punkter: - Kommunen vill inte föra in andra rapporter i översiktsplanen, dels skulle det ge en allt för omfattande översiktsplan och dels skapar det problem vid uppdateringar av rapporter samt att det blir en gränsdragning om vilka rapproter som skal lin i översiktsplanen - Kommunen använder fortsatt den för kustkommunerna gemensamma vindkrafsutredningen då det är det bästa materialet som finns att tillgå sammantaget, bättre utredningar och karteringar kan finnas på delområden men inget ger en bättre samlad bild än vad som nu redovisas i översiktsplanen - Översiktsplanen föreslår inga nya miljömål utan redovisar endast de gällande kommunala miljömål som Haparanda kommunfullmäktige föreslagit och antagit. - Kommunens framtida vattenförsörjning måste utredas närmare innan den kan preensteras i översiktsplanen - Gällande vattenskyddsområden finns på kartor i gällande föreskrifter, kommunen hänvisar till dessa - Endast fasställda naturskyddsområden redovisas, förslag och pågående utredningar utan juridisk status bör remissas till kommunen och medborgarna innan fastställelse - Kommunen kommer inte att trycka upp papperkartor då vi eftersträvar att spara på resurser och kartor för samråd och granskning endast har ett värde under fyra veckor. Kommunen rekommenderar istället att man använder rapporten i kombination med de digitala kartor som finns på hemsidan när förstoringar och bättre läsbarhet önskas. Det är också möjligt att själv skriva ut materialet i storformat om så önskas. - Kommunen har för närvarande inte resurser att göra en kommunomfattande kulturmiljöanalys - Kommunen har hittills inte delat Länsstyrelsen uppfattning om att vattentornet och torgmiljön med kringliggande byggnader skall byggnadsminnesförklaras. - Området Stopparen (V8) för Vindkraft tas bort - LIS-området Karungi Kyrkholmen västra tas bort Y2: 1-8. Finska myndigheter sammanställt och sammanfattat av Finska Miljöministeriet Miljöministeriet bekräftar att Naturvårdsverkets underrättelse om att Haparanda stad har påbörjat arbetet med en ny kommunomfattande översiktsplan har mottagits. Ministeriet anser det viktigt att få information om denna planläggning och de senare faserna för att informera allmänheten och myndigheter i Finland. Miljöministeriet har informerat myndigheterna och allmänheten i Finland via en kungörelse i två tidningar (publicerad den 1 augusti 2012), på webbplatsen och genom begäran om utlåtande. På detta sätt har både allmänheten och myndigheter haft möjlighet att yttra sig om översiktsplanarbetet till den 31 augusti Social- och hälsovårdsministeriet avstår från att kommentera. Lapplands förbund beskriver innehållet i förslaget till landskapsplan för västra Lappland (Länsi- Lappi), som också beaktar Haparanda på många sätt. Förbundet anser att det är mycket viktigt med samarbete mellan länderna i utvecklingen av de områden som ligger vid gränsen för att målen i planerna ska kunna förverkligas. Det som i samrådshandlingen till Haparanda översiktsplan anges om mål och utvecklingsprinciper motsvarar väl målen och principerna i förslaget till landskapsplan för västra Lappland. Finska-svenska gränsälvskommissionen ställer sig positiv till planen. Det som enligt kommissionen är särskilt positivt är att man i planen lägger stor vikt vid samarbetet mellan grannstäderna Haparanda och Torneå. Kommissionen anser att landbygdsutvecklingen i sig är viktig, men vill påpeka att det är särskilt viktigt att det ställs höga krav när det gäller rening av avloppsvatten från hushåll. Vidare ska särskild hänsyn tas till fungerande avfallshantering. 10(17)

11 Museiverket anser att deltagande är nödvändigt på grund av vindkraftverken i Haparanda skärgård samt trafikförbindelserna mellan Sverige och Finland. Dessa båda kan ha konsekvenser för Finland. Torneå stad tycker att materialet är klart och tydligt. Staden avstår från vidare kommentarer. Inrikesministeriets räddningsavdelning påpekar att vägarna måste möjliggöra räddningsåtgärder med tunga fordon och med hävare med integrerad stege. Lapplands närings, trafik- och miljöcentrals ståndpunkt är att det i översiktsplanläggningen tas hänsyn till de omständigheter som hänför sig till kommunens områdesanvändning. På båda sidorna av Torne älv finns det livskraftiga byar. I översiktsplanen har samhällstrukturen identifierats och det stärker för sin del ett bevarande av den traditionella bebyggelsen genom att det möjliggör kompletterande byggande. Avsikten är samtidigt att se till att det finns strandområden som inte bebyggs. Med tanke på den ekologiska hållbarheten och bevarandet av biologisk mångfald i planläggningen borde det utöver strandområdena också tas särskild hänsyn till vindkraftparkernas placering och omfattning. En gemensam syn på vindkraftsutbyggnad är i själva verket en av de viktigaste frågorna i området kring Bottenviken. I Finland planeras också många vindkraftsparker i kommuner som gränsar till Bottenviken. I Haparanda översiktsplan anges sex stora vindkraftsområden på fastlandet. I planeringen av vindkraftsparkernas placering och i lämplighetsbedömningen bör vindkraftsområdenas sammantagna konsekvenser för fågellivet beaktas. De områden som på grund av läget kan ha betydande negativa konsekvenser för i synnerhet flyttfåglar borde inte förverkligas. Något projekt kanske är godtagbart i sig, men de sammantagna konsekvenserna av projekten på det område där konsekvenserna uppträder kan överskrida naturens tolerans. De svenska myndigheterna ombeds främja att konsekvenserna för fågellivet klarläggs på ett övergripande sätt och förutsätta att utredningarna och resultaten beaktas i planeringen av områdes användningen och när det fattas beslut om vindkraftsparkernas placering. Miljöministeriet ber att svenska staten informerar om senare faser i denna planläggning och anser att de viktigaste orden och uttrycken på kartorna borde översättas till finska. Kommentar: Yttrandet beaktas i kommande detaljplanprövningar och bygglovsprövningar. Kartorna kompletteras med finsk text i de fall där det fattas. Texten om vindkraft kompletteras med att vidare lämplighetsbedömning såsom exempelvis områdets konsekvenser för fågellivet skall utföras och resultaten beaktas vid kommande detaljplanering/tillståndsprövning. Finska myndigheter och allmänhet bereds att delta i den fortsatta processen. Y3, Trafikverket Haparanda kommun upprättar ny översiktsplan med fördjupningar och önskar genom samråd ta del av Trafikverkets synpunkter. Trafikverket har under arbetat med att ta fram en markbehovsplan för transportsektorn där Haparanda var en av tre pilotkommuner i Norr- och Västerbotten. Kommunen och Länsstyrelsen har lämnat synpunkter i ett samrådsförfarande. Mycket av synpunkterna nedan har sin grund i de ställningstaganden som görs i markbehovsplanen. Sid 38. I samrådshandlingen finns järnvägsdelen mot Karungi och vidare mot Morjärv redovisad som ett riksintresse. Trafikverket har i januari 2012 tagit ett beslut som innebär att underhållet kommer att 11(17)

12 upphöra på sträckan och statusen som ett riksintresse för järnvägsdelen kan komma att förändras. Nedläggning av järnväg är en lång process och ett eventuellt beslut tas av regeringen. Efter beslut om upphörande av underhåll kommer banan att ligga i träda i tre år innan ett beslut om nedläggning kan tas. Eventuell nedläggning kommer att inledas med en samrådsprocess och där bland annat Haparanda kommuns önskemål om annat användningssätt för banans sträckning kan aktualiseras. Trafikverket ser inte i dagsläget den gamla bansträckningen som ett strategiskt viktigt markbehov. Sid 39 I kartan är Seskarö hamn, Haparanda hamn och Nikkala hamn redovisade som riksintressen men dessa hamnar är inte klassade som riksintressen. Sid Här beskrivs de statliga vägarna. En skrivning kring det utökade byggnadsförbudet vore lämpligt att inflika här. För E4 och väg 99 gäller ett utökat byggnadsförbud på 30 meter från vägområdet och för övriga vägar gäller ett 12 meters byggnadsförbud. Inom det utökade förbudsområdet gäller att Länsstyrelsen ska ge tillstånd. Förbudet gäller inte inom detaljplanelagt område och inte heller i fråga om åtgärder där byggnadslov krävs. Sid 56 Här beskrivs förutsättningar för vindkraft. Flygplatsen i Kemi ca 17 km från Haparanda kan komma att påverkas av vindkraftsetableringar och det bör väl nämnas här. Vindkraftverk och vindkraftverksparker bör studeras noga då de på grund av sin höjd lätt kommer i konflikt med angränsande flygplatsers MSA-påverkande ytor. Den MSA-påverkande ytan, består av en cirkel med radien 55km, som utgår från flygplatsens landningshjälpmedel. Sid Under rubriken kommunikationer har kommunen räknat upp ett antal kommunala målsättningar. Vi kan konstatera att målsättningar har god överensstämmelse med de mål som även Trafikverkat arbetar för. Sid 99 Den fördjupade översiktsplanen för centralorten innefattar området Godset där kommunen tar höjd för en framtida godshantering i markbehovsplanen redogör vi för vårt ställningstagande enligt nedan. Markbehovet beror på hur och var terminalen slutligen placeras och utformas. En verksamhet på Haparanda bangård kommer inte att medföra nytt markbehov för transportsektorn i någon stor omfattning då Trafikverket i dag äger denna mark. En ny terminal väst om Haparanda kommer att ta stora ytor i anspråk. Det finns även möjlighet att terminalen placeras i Torneå och då innebär det istället ett minskat anspråk på mark vid Haparanda bangård. Trafikverket ser järnvägspassagen Haparanda/Torneå som en viktigt fråga att lösa tillsammans med finska Trafikverket. Trafikverket bedömer att mark för en godsterminal är ett strategiskt markbehov. Placering och omfattning är dock inte preciserat i dagsläget. Dessutom kan tilläggas att om Godset blir aktuellt för godshantering måste fördjupade studier göras för att se hur kopplingen mot vägnätet kan lösas såväl trafiksäkert som rationellt. Kommentar: Kartan på sid 39 justeras så att Seskarö hamn, Haparanda hamn och Nikkala hamn inte redovisas som riksintressen. Sid 40-41kompletteras med följande text: För E4 och väg 99 gäller ett utökat byggnadsförbud på 30 meter från vägområdet och för övriga vägar gäller ett 12 meters byggnadsförbud. Inom det utökade förbudsområdet gäller att Länsstyrelsen ska ge tillstånd. Förbudet gäller inte inom detaljplanelagt område och inte heller i fråga om åtgärder där byggnadslov krävs. Flygplatsen i Kemi kan beröras av vindkraftsområden utpekade i översiktplanen varför Översiktsplanen sänds till dem för yttrande under granskningsskedet. 12(17)

13 Y4. Vuono Skifteslag Kompletterande synpunkter på ny kommunal översiktsplan Vuono skifteslag har framfört skriftliga synpunkter på den då påbörjade nya kommuntäckande översiktsplanen, bilaga 1. Synpunkterna och förslagen kvarstår med nedan redovisade justeringar och kompletterande förslag. Precisering av föreslagna LIS-områden i skärgården Klaus en mindre utökning av fritidsbebyggelsen avses ske inom det från kommande naturreservat undantagna området i norra delen av holmen. En strandnära zon, ca 25 m lämnas orörd. Kataja det från kommande naturreservat undantagna området i nordvästra delen av holmen reserveras för nytt fiskeläge för det fasta fisket (saknas idag) och ett fåtal fritidsbostäder (2-3 st). En strandnära zon, ca 25 m lämnas orörd förutom för båtlänning med nödvändiga anordningar för fiskeläget (verksamhetsområde för fiskenäringen). Kataja det från kommande naturreservat undantagna området i nordöstra delen av holmen reserveras för ett mindre antal fritidbostäder eller övernattningsstugor för besöksturism. Intresse för det senare har redovisats av ett mindre företag inom turistbranschen. En strandnära zon, ca 35 m lämnas orörd förutom gemensam båtlänning. Östra Knivskär det från kommande naturreservat undantagna området norr om det befintliga fiskeläget reserveras för ett mindre antal fritidsbostäder. En strandnära zon, ca 35 m lämnas orörd förutom en gemensam båtlänning. Haru - det i nuvarande översiktplan redovisade området för fritidsbebyggelse på östra delen av holmen reserveras för fritidsbebyggelse och/eller övernattningsstugor för besöksturismverksamhet. En strandnära zon, ca 35 m lämnas orörd förutom för en gemensam båtlänning. Haru - det i nuvarande översiktplan redovisade området för fritidsbebyggelse på västra delen av holmen reserveras för fritidsbebyggelse. En strandnära zon, ca 35 m lämnas orörd förutom för en gemensam båtlänning. Lilla Almsten bebyggelseområde på holmens östra udde utökas för att möjliggöra 2-3 nya fritidhusetableringar. En strandnära zon, ca 25 m lämnas orörd förutom för gemensamma båtlänningar. Bilaga 1 (nedstående text, planförfattarens kommentar) Skärgården Vuono skifteslag äger och förvaltar ett större antal holmar, vattenområden och fiskevatten för fasta fisken i Haparanda skärgård. Skifteslagets ambition är att medverka till att skärgården i framtiden hävdar sig som en unik tillgång för rekreation för både lokalbefolkning och besökande liksom för verksamheter inom yrkes- binärings- och fritidsfiske, besöksturism samt naturvård. I linje med denna ambition har skifteslaget i dagsläget sju yrkesfiskare och fem binäringsfiskare som brukar fiskevatten för fasta fisken, tjugoen tomtplatser med privat fritidsbebyggelse, en stuganläggning för uthyrning (Haru), jakträtten på holmarna upplåtna till den lokala jägarkåren och huvuddelen av skogsmarken inom alla holmar förutom Haru och Lilla Almsten genom frivillig överenskommelse upplåten för det av Naturvårdsverket/Länsstyrelsen planerade naturreservatet i Haparanda östra skärgård. Inom de till Naturvårdverket upplåtna holmarna har områden på Klaus (ett område), Kataja (två områden) och Östra Knivskär (ett område) undantagits från det framtida naturreservatet. Undantagen har skett i samförstånd vid upplåtelseförhandlingen med Länsstyrelsen för att möjliggöra fritidbebyggelse, uppförande av uthyrningsstugor och utveckling av verksamhet för besöksnäring i anslutning till fiskelägen. I nu gällande översiktsplan har dessa områden samt även två områden på Haru och ett på Lilla Almsten redovisats som framtida bebyggelseområden för dessa ändamål. Småskalig utveckling av fritidsbebyggelse och uthyrningsstugor samt mindre anläggningar för besöksturism i anslutning till i bruk varande fiskelägen för den traditionella fasta fisken i mellan 13(17)

14 och kustnära skärgården är två förutsättningar för en positiv sysselsättningsutveckling i skärgårdsmiljö. Att så bidra till att utveckla en levande skärgård kan genom sina natur- och kulturkvaliteter erbjuda en mångfald upplevelser och möjlighet till rekreation för både bofasta som besökande i HaparandaTorneå området och även bidra till ökad attraktion och livskvalitet för boende i Haparanda. Det är angeläget att skapa och tillåta verksamheter som skapar dessa möjligheter till en positiv utveckling i skärgården att trots verksamheterna måste ligga relativt nära strandzonen för att behålla sin speciella attraktion Etableringarna kan ske i strandnära attraktiva lägen utan att ta i anspråk strandzoner i ökad utsträckning då t.ex. hamnar inte behöver anläggas utan i huvudsak befintliga angöringsplatser kan samnyttjas. Den strandnära zonen om t.ex. 50 m lämnas orörd och tillgänglig för allmänheten och för att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet längs stränderna. Tillgången till strandområden som per definition är god på skärgårdsholmar påverkas ytterst marginellt och det långsiktiga skyddet för stränderna bibehålls. Genom att bebyggelsen och verksamheterna koncentreras till ett mindre antal väl definierade områden utan speciella till områdena avgränsade biotoper, en väl tilltagen strandnära zon med strandlinjen inte berörs i någon uträckning och ingen fragmentering av biotoper eller strandnära områden sker anser vi att ianspråktagande av områdena för bebyggelse och verksamheter inte strider mot strandskyddets syften. Vi föreslår att områdena på skärgårdsholmarna Klaus, Kataja, Östra Knivskär, Lilla Almsten och Haru i översiktsplanen redovisas som områden för landsbygdutveckling i strandnära lägen (LISområden ), inom vilka möjligheter kan finnas att erhålla dispens från gällande strandskydd för att långsiktigt genom etablering av bebyggelse och verksamheter stimulera till en uthålligt levande skärgårdsmiljö. Kommunalt avlopp till bebyggelsen i västra delen av Vuono Kommunalt vatten och avlopp anlades till bebyggelsen i östra delen av Vuono (Rantavägen och Wassermansbacken) under 1950-talet (?). Reningen av avloppsvattnet skedde i två trekammarbrunnar och vattnet leddes till bäckar som mynnade ut i Vuonoviken. Några årtionden senare anslöts anläggningen till reningsverket i Haparanda. Det är inte helt en gissning att den långvariga ursprungligt bristfälliga reningen från närsalter varit en bidragande orsak till att viken idag är helt igenvuxen och enbart består av ett fram till Stora Almsten vid vikens mynning. Givetvis har även landhöjningen, utdikningen av skogsmarker norr om nuvarande Vuonovägen och utsläpp från jordbruk varit starkt bidragande. I västra delen av byn saknas kommunalt avlopp. Avlopp från befintlig bebyggelse, ca ett fyrtital bostadshus, har egna avloppanläggningar med skiftande reningsförmåga. Avloppsvattnet efter reningsanläggningarna leds i flertalet fall till Wiikinlahti. Det är en grund vik som är i stadiet med växtlighet över vattenytan, d.v.s. uppgrundningen och igenväxningen är i ett kritiskt skeende. Närmaste kommunala avloppsanläggning finns strax söder om E4:an intill stranden av Wiikinlahti. Det är en tryckledning med tryckregleringsstation (?). Höjdförhållandena norr om E4:an kan medge att en ny ledning t.ex. längs Vikvägen kan utföras som självfallsledning alternativt att en tryckledning anläggs mellan E4:an och Vuonovägen. Anläggning av kommunalt avlopp i västra delen av Vuono skulle skapa möjlighet att komplettera befintlig bebyggelse längs Vikvägen, Skjutbanevägen och Vuonovägen. Vidare torde anläggningen även möjliggöra framtida exploatering av området mellan Vikvägen och Leppikarivägen och genom sanering av otidsenliga befintliga privata avloppsanläggningar vara en angelägen och miljöriktig investering som förbättrar överlevnaden för Wiikinlahti. Vi föreslår att möjligheterna till utökning av bostadsbebyggelsen i västra delen av Vuono efter byggande av kommunalt avlopp i området utreds och att i översiktsplanen redovisas såväl bebyggelsemöjligheter och utbyggnad av avloppsnätet som en kommunal viljeinriktning i nutid. Kompletterande synpunkter på ny kommunal översiktsplan 14(17)

15 Kommentar: Kommunen delar skifteslagets syn om att befintliga fiskelägen och fritidshusetableringar i skärgården bör kunna kompletteras med ett mindre antal fritidbostäder eller övernattningsstugor exempelvis för besöksturism. Exempel på öar där sådan kompletteringsbebyggelse bör tillåtas är skärgårdsholmarna Klaus, Kataja, Östra Knivskär, Lilla Almsten och Haru. Områden är för små för att kunna utgöra LIS-områden men bör ändå kunna bebyggas med kompletteringsbebyggelse. Planbeskrivningen kompletteras. Översiktsplanen redovisar nuvarande gränser för kommunalt vatten och avlopp. Skifteslagets yttrande sänds även till kommunstyrelsen genom denna samrådsredogörelse och till kommunens utförande enhet, Haparanda teknik och fastighet. Y5. Privatperson, ED Undertecknad har framfört skriftliga synpunkter på den då påbörjade nya översiktsplanen kommuntäckande översiktsplanen, bilaga 1. Nedanstående synpunkter och förslag är komplettering av de tidigare synpunkterna/förslagen som även kvarstår. Två s.k. LIS-områden längs Vuopioviken, Inom fastigheten Karl Johans kronopark 1:1 har jag som markägare planerat för fritidsbebyggelse. Detaljplan för området är skissad men upprättandet har avvaktat en starkare efterfrågan än som funnits under de senaste femton åren. Med minskning av bebyggelsens omfattning har dock detaljplanläggning aktualiserats. Jag föreslår att två områden inom den avsedda detalplanen för fritidsbebyggelse redovisas i översiktsplanen som områden för landsbygdutveckling i strandnära lägen (L6-områden). LISområdena utformas så att en strandnära zon, ca 25 m bred, lämnas orörd och redovisas som naturområde i kommande detaljplan. Strandzonen kvarstår tillgänglig för allmänheten och goda livsvillkor för djur- och växtliv bevaras. De föreslagna LIS-områdena framgår av kartan, bilaga 2. Bilaga 1 (nedstående text, planförfattarens kommentar) Synpunkter på ny översiktsplan för Haparanda kommun I egenskap av fastighetsägare i Vuono och bybo vill jag framföra följande synpunkter på utformningen av den nya översiktsplanen. Industriområde i västra Vuono Jag föreslår att ett område för exploatering för industri och till det närbesläktad verksamhet redovisas i översiktsplanen enligt bifogad karta. Området är redan idag i mindre omfattning ianspråktagen för sådan verksamhet. Områdets kvaliteter utgörs av goda markförhållanden, närhet till E4:an, närhet till kommunalt VA söder om E4:an, inga konkurrerande markanspråk förutom skogsbruk och inte närhet till bostadsbebyggelse. Ombyggnad av E4.an Salmis - Haparanda Jag föreslår att en " skarp " kommunal viljeinriktning redovisas i översiktsplanen att ombyggnaden av E4:an Salmis Haparanda med mitträcke skall/måste skapa trafiksäkra övergångar eller vägtunnlar mellan Salmis och Vuono för de "mjuka" trafikanterna. Behovet av trafiksäkra lösningar är stor för gående, cyklande, snöskoteråkande, skidåkande och inte minst för ridande ungdomar då småvägarna inom skogsområdena norr om E4:an används för ridning liksom för träning av travhästar av de många hästägarna i Salmis. Den livliga och ökande trafiken längs E4:an, mitträcke och höga hastigheter innebär att avsaknaden av säkra övergångar för dessa trafikanter medför en klart ökad olycksrisk jämfört med tidigare förhållanden. Utbyggnad av kommunalt avloppsnät i västra delen av Vuono 15(17)