Haparanda översiktsplan

Transkript

1 1 (10) Haparanda kommun Kommunstyrelsen Haparanda Haparanda översiktsplan Samråd utgår från SFS 1987:10 Plan- och bygglag Bakgrund Haparanda kommun har upprättat ett förslag till ny kommuntäckande översiktsplan med fördjupningar för Haparanda centralort, Säivis by, Vuono och Salmis, Seskarö, Karungi Nikkala, Torne älvdal samt Skärgården. Förslaget har översänts till länsstyrelsen för samråd enligt 4 kap. 3 plan- och bygglagen (PBL). Vid samråd om ett förslag till en översiktsplan skall länsstyrelsen enligt 4 kap 5 PBL särskilt ta tillvara och samordna statens intressen, tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om allmänna intressen enligt 2 kap PBL, verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken (MB) tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. MB följs och att redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap 18 första stycket MB samt verka för att markanvändningsfrågor som berör två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt. Länsstyrelsens har den 27 april 2011 lämnat en sammanfattande bedömning av översiktsplanens program. Samt en redogörselse för nytt planeringsunderlag och de större förändringar i allmänna intressen som skett sedan förra översiktsplanen antogs. Länsstyrelsens yttrande Haparanda kommun har en relativt ny kommuntäckande översiktplan. Kommunen anser dock att den till vissa delar behöver revideras och att frågor som rör landsbygdsutveckling i strandnära lägen(lis) samt vindkraft behöver redovisas i en ny översiktplan. Kommunen har även för avsikt, att med översiktplanen som vägledning försöka realisera Haparanda och Torneås stads gemensamma vision (Vision 2020), där översiktsplanen har stor betydelse som vägledande och stödjande dokument i samband med olika markanvändningsbeslut. Länsstyrelsen ser det som positiv med en redovisning av tidplan och kapacitet inom områden där översiktplanen föreslår förändringar. Kommunen har även på ett tydligt sätt redovisat skillnader mellan översiktplanerna från 1990, 2005 och föreslagen ny plan vilket visar på förändringar inom vissa delar av kommunen. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET LULEÅ Stationsgatan norrbotten@lansstyrelsen.se

2 2 (10) Riksintresse Enligt PBL 4 kap.1 och 3 skall i en översiktplan riksintressen enligt 3 eller 4 kap miljöbalken redovisas, och av planen ska det framgå hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena. Länsstyrelsen saknar en samlad bedömning för hur planförslaget tillgodoser utpekade riksintressen. Totalförsvaret Försvarsmakten anhåller om att följande text infogas i översiktsplanen innan den antas. Riksintresset för totalförsvarets militära del (3 kap 9 andra stycket miljöbalken) kan i vissa fall redovisas öppet i översiktsplanen, i andra fall inte. Dels finns områden i form av övnings- och skjutfält och flygflottiljer som redovisas öppet, dels områden som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet. De senare har oftast koppling till spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem. Huvuddelen av Sveriges kommuner är i olika omfattning berörda av riksintresset. I Haparanda kommun finns inga riksintressen som kan redovisas öppet. Inom kommunen kan riksintresset framför allt påverkas av uppförande av höga byggnadsobjekt som master och vindkraftverk. Därför bör Försvarsmakten kontaktas i tidigt skede i sådana plan- och bygglovsärenden. Hela landets yta är samrådsområde för objekt högre än 20 m utanför tätort och högre än 45 m inom sammanhållen bebyggelse. Det innebär att alla ärenden avseende högre objekt måste skickas på remiss till Försvarsmakten. Informationen används också som förberedelse för införandet av höga objekt i landets flyghinderdatabas. Försvaret kommer dock inför utskällningsskedet analysera de föreslagna vindbruksområdena och kan inkomma med ytterligare synpunkter på planförslaget. Sametinget har framfört att de kan komma att lämna synpunkter till utställningsskedet. Länsstyrelsen saknar en redovisning av Riksintresse Miljöbalken 3:6, friluftsliv. Riksintresset Miljöbalken 3:5, yrkesfisket redovisar i handlingen en felaktig karta. Vindkraft Energimyndigheten har angivit områden som riksintresse för vindbruk, idag finns inget angivet i Haparanda kommun. Energimyndigheten arbetar med en revidering av områdena angivna som riksintresse för vindbruk, vilket beräknas vara klart under våren Miljökvalitetsnormer Enligt PBL 4 kap.1 och 3 skall i en översiktplan skall det framgå hur kommunen avser att följa gällande miljökvalitetsnormer. Det är bra att kommunen har en redovisning av vattenförekomster enligt ramdirektivet för vatten, men beskrivningen bör förbättras. Ingen samlad redovisning görs av kommunens vattenförekomster eller över vilka som har kvalitetsproblem. Det vore en fördel om vattenförekomsterna i kommunen redovisades i tabellform gärna kopplat till en större och tydlig karta, åtminstone för de vattenförekomster som inte uppnår god status. Här bör även de övergödda, försurade, osv. vattenförekomsterna

3 3 (10) beskrivas så att de framgår varför inte vattenkvaliten i en sjö eller vattendrag är tillräckligt bra. Vidare behöver kartorna på sid 48 och 49 en tydligare förklaring om vad de redovisar. Eventuellt kan flera utgå. Läsbarheten skulle även öka om kartorna vore större. Det kommunala ställningstagandet behöver förtydligas avseende om kommunen avser allt vatten, eller de enligt ramdirektivet identifierade vattenförekomsterna eller någon annan avgränsning. Länsstyrelsen konstaterar att kommunen föreslår några lokala miljökvalitetsmål. Det bör finnas en koppling mellan redovisningen av de nationella miljökvalitetsmålen och ramdirektivet för vatten. Kommunen bör därför också ha lokala miljömål för Ingen övergödning samt Grundvatten av god kvalitet. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen LIS Enligt PBL 4 kap.1 och 3 skall i en översiktplan redovisa sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e första stycket miljöbalken. Haparanda kommun har föreslagit tolv LIS-områden där alla utom två ligger inom kustoch skärgårdsområdet. Av proposition 2008/09:119 framgår att kommunerna ska vara restriktiva när det pekar ut LIS-områden bland annat längs kusten och i skärgårdarna (från Forsmark i Uppland upp till gränsen mot Finland). Det angivna området är inte undantaget från möjligheten att peka ut LIS-områden men en restriktivare syn än vanligt bör gälla. Mot bakgrund av detta anser Länsstyrelsen det är av särskild vikt att kommunen väl motiverar de förslagna LIS-områden vid kusten och i skärgården samt gör väl genomarbetade konsekvensbedömningar för att Länsstyrelsen skall kunna ta ställning till kommunens förslag. Det är även viktigt att den karaktär som kommunen vill värna om i Haparanda skärgård beskrivs och tydliggörs. Det är positivt att kommunen har utgått från grundläggande kriterier för utpekandet av LIS-områden men det bör finnas en mer tydlig koppling till vad som kan innebära landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Det är även viktigt att kommunen för respektive föreslaget LIS-område beskriver vad syftet med området är och vad som menas med landsbygdsutveckling i strandnära lägen just där. På så sätt blir det också lättare i prövningen, av det enskilda ärendet, att bedöma om det är en åtgärd som där bidrar till utvecklingen av landsbygden på det sätt som kommunen avsett. Länsstyrelsen anser även att det bör finnas en koppling mellan kommunens förslag till LIS-områden och kommunens ställningstagande på sid 43 i planbeskrivningen avseende service på landsbygden. Det är viktigt att lyfta fram de effekter man vill komma åt, då syftet med ett LIS-område är att uppnå långsiktiga fördelar för kommunen/samhället. Ett LIS-område ska i första hand inte syfta till att tillgodose enskilda intressen. Det innebär att man inom ett LISområde bör vara restriktivt gentemot t.ex. enstaka bostäder för fritidshus och enstaka bostäder för permanentboende. Det är snarare något som tillgodoser enskilda intressen och det kan ifrågasättas vilka långsiktiga fördelar för kommunen/samhället t.ex. ett enskilt fritidhus har. Det aktuella planförslaget innebär LIS-områden med nästan uteslutande fokus på bebyggelse av fritidshus.

4 4 (10) Kommunen anser att LIS-områden kan pekas ut inom områden som omfattas av olika riksintressen då man anser att en bebyggelseutveckling längs kust och skärgård stärker förutsättningarna för ett rörligt och tryggt friluftsliv. Länsstyrelsen anser dock att detta är avhängigt vad ett utpekat LIS-område syftar till. Ett LIS-område som genererar nybyggnationer av bostads- och fritidshus i stor omfattning kan istället genom ökad privatisering verka avhållande och få en motsatt effekt i sådana områden. Det är positivt att kommunen i de fördjupade översiktsplanerna inte lagt ut LIS-områden som täcker stora områden eller långa sträckor. Områdena är dock generellt beskrivna. Genomgående är beskrivningarna och motiveringarna av de olika områdena mycket snarlika. Respektive LIS-områden bör också, speciellt de i skärgården, redovisas på karta i mindre skala för att ge en mer detaljerad bild av dem. På sid framgår att de olika områdena beskrivs djupare i respektive fördjupningskarta. För att få en bättre överblick vore det dock lämpligt med en sammanfattning av respektive område kombinerat med en redovisning på en karta som ger en översiktsbild av de föreslagna områdena. Länsstyrelsen kan konstatera att flera av utpekade områden t.ex. Skomakaren och Östra Hamnskär, berör höga utpekade naturvärden i form av nyckelbiotoper liksom att ett flertal omfattas av landskapsbildsskydd enligt 19 NVL i dess lydelse före 1:a januari 1975 samt utökat strandskydd. Länsstyrelsens analys visar även att ett flertal områdena kan komma att översvämmas vid ett 100-års flöde enligt den nya översvämningskarteringen. Analysen visar även att det inte finns VA-lösningar i flertalet av de utpekade områdena liksom att det i vissa fall saknas vägar. Områdena är i de flesta fall inte heller kopplade till någon befintlig service i närområdet. I exemplet Karungi konstaterar Länsstyrelsen att ny bebyggelse förvisso kan stärka befintlig service men att en bebyggelseutvecklig längs stranden kommer ett bryta mot den befintliga bebyggelsestrukturen i ett område som är utpekat i Norrbottens kulturmiljöprogram och Bevarandeprogrammet för odlingslandskapet. Kyrkholmen är även av riksintresse för kulturmiljön. Området berörs även av 100-årsfödet enligt den nya översvämningskarteringen. Med andra ord så bör lämpligheten av en bebyggelseutveckling i de förslagna LIS-områdena bättre motiveras både med utgångspunkt från ett landsbygdsutvecklingsperspektiv och utifrån från de olika platsernas förutsättningar och de intressekonflikter som fler av de föreslagna områdena är behäftade med. Övrigt om LIS-förslaget och strandskyddsfrågor Av planbeskrivningen framgår att inom områden som inte ingår i utpekade LISområden får sökta dispenser prövas med de dispensskäl som anges i miljöbalken. Detta bör förtydligas genom att ange att sådana anökningar får prövas med de skäl som anges i miljöbalkens 7 kap. 18 c. En prövning inom LIS-område är ju också gentemot de skäl som finns i miljöbalken, med skillnaden att det tillkommer särskilda skäl i 7 kap. 18 d. På sid 71 anförs att strandskyddet regleras hårdare i orörda fjällområden. I strandskydds-bestämmelserna står inget om att några restriktioner utöver det generella strandskyddet råder i orörda fjällområden. Länsstyrelsen föreslår att denna skrivning antingen förtydligas eller tas bort.

5 5 (10) Av planbeskrivningen framgår att kommunen har hos Länsstyrelsen begärt översyn av utpekade områden med ett utökat strandskydd och landskapsbildsskydd. Länsstyrelsen vill i detta sammanhang upplysa om att ett arbete med översyn av det utvidgade strandskyddet för närvarande pågår hos Länsstyrelsen. Mellankommunala frågor Enligt 4 kap 5 PBL ska Länsstyrelsen särskilt verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt. Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen haft en dialog med angränsande kommuner om vad de tillsammans ser som mellankommunala frågor. Planförslagets redovisning inom vilka områden som kommunen har samarbete med angränsande kommuner och med Torneå stad är tydlig. Länsstyrelsen anser dock att vattenplanerings- och klimatpåverkansfrågor samt översvämningsfrågor i Torneälven bör vara aktuella samverkansområden med Övertorneå kommun. Hälsa och säkerhet Enligt PBL 2 kap 3 1 och 5 p. ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bl. a de boendes och övrigas hälsa och säkerhet samt risken för olyckor, översvämning eller erosion. Klimat och sårbarhet I ett framtida förändrat klimat, påverkat av växthuseffekten, kan Norrbottens kustland utsättas för ökade nederbördsmängder, förändrad periodicitet för nederbörd och ökade temperaturer. Detta kan i sin tur påverka förutsättningarna för en mängd samhällsområden. Länsstyrelsen vill framhålla vikten av att arbete med att förebygga ökad sårbarhet till följd av konsekvenser av förväntade klimatförändringar, bör ha sin utgångspunkt i kartläggning av områden som kan komma att påverkas. Efter kartläggning av dessa områden kan strategier utformas för att hantera problemen. Såväl kartläggning av klimatförändringarnas konsekvenser, som klimatanpassningsstrategier bör ingå som underlag vid arbetet med Haparandas nya översiktsplan. Länsstyrelsen arbetar för närvarande med en fördjupad analys av hur klimatförändringarna kan påverka de enskilda kommunerna i Norrbotten. Ett preliminärt resultat förväntas vara klart under hösten 2012 och kan då utgöra underlag för kommunens bedömning av miljö- och riskfaktorer, i översiktsplanen. Miljö- och riskfaktorer Geologisk information är ett viktigt underlag i kommunal planering för att kunna åstadkomma en ändamålsenlig mark- och vattenanvändning. Under Skredrisker anges att inom kommunen finns ett område utpekat som riskområde för skred, i Keräsjoki. Den uppgiften kan tolkas som att det är endast inom det området i kommunen som skredrisk finns, vilket vi ställer oss frågande till. Utifrån topografiska och geologiska kartor kan en översiktlig utvärdering över stabilitetsförhållanden göras. Ett förtydligande i detta avsnitt rekommenderas.

6 6 (10) Länsstyrelsen anser att det är en brist att erosionsförhållandena inte redovisas i planförslaget, eftersom det på sikt kan innebära förlust av markområden och därmed är olämpliga att exploatera. Resultatet från SGI:s inventering över erosionsförhållanden/erosionsförutsättningar för kusten och Torneälvens stränder är lämplig att infoga i planhandlingen. Det har under 2011 av SMHI gjorts beräkningar och karteringar av översvämningsrisker vid höga flöden i Torne älvdal. Länsstyrelsen föreslår att kommunen använder ovan nämnda material som planeringsunderlag men även att det tydligt redovisas på kartor i översiktplanen. Länsstyrelsen anser vidare att kommunen skall vara mycket restriktiv när det gäller att tillåta ny bebyggelse inom områden med översvämningsrisker. Beaktande bör även tas för framtida klimats förändrade översvämningsrisker. Kommunen bör vara medveten att sulfidförande sediment är vanligt förekommande i kommunen, särskilt i det kustnära området. Sulfidförande sediment kan ge negativa effekter med sänkt ph i vattendrag och urlakning av tungmetaller då grundvattenytan sänks t.ex. vid dikning och schaktningsarbeten. Länsstyrelsen rekommenderar kommunen att göra en samlad kartredovisning av geotekniska riskfaktorer samt tydliga riktlinjer för hur dessa frågor skall beaktas. Länsstyrelsen anser att det saknas en beskrivelse av Haparanda kommuns riskfaktorer som bör finnas med för de områden som kräver särskild uppmärksamhet av en eller annan grund. Exempel som bör finnas med i planen är vilka skyddsavstånd som gäller till transporter av farligt gods(länsstyrelsen har här tagit fram rekommendationer), alternativa färdvägar för tung trafik, räddningstjänstens insatstider, utryckningsfordonens framkomlighet, farliga verksamheter enligt 2 kap 4 LSO, skyddsobjekt, skyddszoner, riktlinjer för lokalisering och utformning av bebyggelse med hänsyn till t.ex. farliga verksamheter. Vattenförsörjning Länsstyrelsen anser att de vattentäkter med tillhörande vattenskyddsområden som omnämns i planbeskrivningen bör redovisas på kartor för att tydliggöra dem. Länsstyrelsen anser även att nuvarande allmänna vattenförsörjningen beskrivs på ett tillfredsställande sätt men att information om reservvattenförsörjning och den enskilda vattenförsörjningen borde läggas till planhandlingarna. Länsstyrelsens arbetar för närvarande med framtagandet av en regional vattenförsörjningsplan som förväntas vara klar Övriga synpunkter Bostadsförsörjning Länsstyrelsen saknar under rubriken förutsättningar en samlad bild hur kommunen tänkt sig en boendeutveckling på sikt. Det framgår inte heller av planförslaget att kommunen har ett bostadsförsörjningsansvar enligt Lag (2000:1383). Enligt samrådshandlingen önskar kommunen öka exploateringsgraden i flertalet områden, men det framgår inte hur behovet är underbyggt. Enligt kommunens egna svar i bostadsmarknadsenkäten för 2012 är efterfrågan på byggande liten de närmaste åren.

7 7 (10) Miljökvalitetsmålen Länsstyrelsen saknar för vissa miljömål en redovisning av kommunens föreslagna lokala miljömål. Vindkraft Uppsala universitet har på uppdrag av energimyndigheten tagit fram en ny vindkartering. Sedan början av 2011 finns en ny vindkartering med fyra gånger högre upplösning och följer topografin på ett bättre sätt. Den nya vindkarteringen kan med fördel användas när kommunen väljer att peka ut nya områden. Karteringen finns att ladda ner på hemsidan Den norrbottniska skärgården är unik, på grund av öarnas låga höjd kallas den låga kusten. Eftersom landskapet i skärgården är storskaligt med låg och vid horisontlinje är tåligheten för visuella störningar, från t ex. vindkraftsverk, låg. Kusten och skärgården är särskilt viktiga för friluftslivet. Kommunen har gjort bedömningen vad gäller lämpligheten för vindkraft med avseende det rörliga friluftslivet och turismen att alla de föreslagna områdena inte har någon påverkan eller att det finns goda förutsättningar. Länsstyrelsen anser det dock viktigt att i bedömningen av påverkan på friluftslivet och turismen att friluftskvalitéer som t.ex. utsikt, ostördhet och frånvaro av buller vägs in. Länsstyrelsen är tveksamt till att föreslå området Stopparen (V8) som lämpligt område för vindkraftsutbyggnad. Detta eftersom att påverkan på landskapsbilden och upplevelsen av Haparanda skärgårds nationalpark skulle bli negativ. Länsstyrelsen har tidigare framfört betänkligheter mot en vindkraftsetablering i området, Länsstyrelsen delar inte kommunens syn på att området har liten påverkan på landskapsbilden och ingen påverkan på boendemiljön. Länsstyrelsen ser det som positivt att kommunen använder sig av det planeringsunderlag som kommunen tillsammans med de andra kustnära kommunerna tagit fram. Länsstyrelsen anser dock att de kriterier som nu används i den kommuntäckande översiktplanen vid utpekande av vindkraftsområden kan behöva ses över. Som ovan nämns finns det en ny kartering av vindförhållanden framtaget. Den årsmedelvind för att uppnå god ekonomiska förutsättningar för en vindkraftsetablering, anser Länsstyrelsen vara förändrad. Vindkraftverk och vindkraftverksparker bör studeras noga och en viktig aspekt som även bör belysas är vilken påverkan verkens höjd får för närliggande flygplatsers MSApåverkande ytor. Den MSA-påverkande ytan utgör en cirkel med radien 55 km, utifrån flygplatsens landningshjälpmedel. Kemi flygplats ligger inom ett relativt kort avstånd från Haparanda och kan eventuellt påverkas av vindkraftsetableringar. Vid all utbyggnad av elproduktion krävs anslutningsnät, vid större produktionsetableringar krävs ofta förstärkning av såväl lokal-, region- som stamnät. Detta är något som bör redovisas i översiktsplanen. Kulturmiljö Vad gäller Listan över vad som avses byggnadsminnesförklaras anser Länsstyrelsen att den bör kompletteras med torgmiljön med omgivande byggnader och det gamla vattentornet. Från listan bör Hermanssonska gården strykas då den inte avses

8 8 (10) byggnadsminnesförklaras. Begreppet avse byggnadsminnesförklaras kan för tydlighetens skull ersättas med fastigheter som är under prövning som byggnadsminnen. I den fördjupade översiktplanen för centralorten föreslås en förtätning genom ny bebyggelse av flerfamiljshus i tre till fem våningar inom äldre fastigheter. Kommunen bör noggrannare analysera och redovisa var de tänker sig bebyggelse i tre respektive fem våningar, då det kan bli stor inverkan på närmiljön beroende på vilken höjd man väljer att bygga. I den fördjupade översiktplanen för Säivis reserveras hela byn för bostadsbebyggelse, vilket i sin tur kan göra det svårt att bibehålla det särpräglade landskapet. När det gäller fördjupningen för Torneå älvdal, bör kommunen analysera och väga in värdet på kulturlandskapet. De befintliga bebyggelsestråken har förstorats utmed i stort sett hela älvdalen och t.ex. i Övre Vojakkala, ute på Revonsaari och i Mattila har jordbruksmarken fått lämna utrymme för denna tänkta bebyggelseutveckling, trots att odlingslandskapet i dessa byar har ett dokumenterat högt kulturvärde. För kriterier för utpekande av vindkraft på land anges att exploatering inte får ske inom skyddade kulturmiljöer, Länsstyrelsen anser att kommunen bör förtydliga om det är samma kriterier för utpekande av vindbruksområden till land som till havs, vad gäller kulturmiljö. Naturmiljö Vissa kompletteringar bör göras när det gäller redovisningen av naturvärden. Dels behöver man redovisa områden som Länsstyrelsen har på gång för formellt skydd samt även områden ev. som kan komma ifråga i närtid. Till yttrandet bifogas en redovisning av dessa områden. För tydligare redovisning kan kommunen på sina kartor separera formellt skyddade områden (riksintressen, Natura 2000, naturreservat, nationalparker och biotopskydd) från övriga områden med dokumenterat höga naturvärden (nyckelbiotoper, våtmarksinventering, myrskyddsplan, o.s.v.). I redovisningen av nyckelbiotoper på sid 30-31, saknas det två stycken i kommunens nordvästra hörn, i närheten av Kallträsk samt en i kommunens sydvästra del, Bredviksheden, där det även saknas två biotopskyddsområden. Länsstyrelsen anser att de i planhandlingen omnämnda nationalparkerna och naturreservaten borde få egna rubriker istället för att nämnas under rubriken Riksintressen. Skyddsformen naturvårdsavtal (civilrättsligt avtal) bör även redovisas, i kommunen finns det fyra stycken. Länsstyrelsen, skogsstyrelsen samt kommunerna kan besluta om naturvårdsavtal. Under naturreservat och biotopskydd bör redovisas att även kommunen kan fatta beslut. Infrastruktur Den fördjupade översiktsplanen för centralorten innefattar området Godset där kommunen tar höjd för en framtida godshantering. Markbehovet beror på hur och var terminalen slutligen placeras och utformas. Vid föreslaget läge väster om Haparanda krävs stora markanspråk. Trafikverket liksom Länsstyrelsen anser att frågan om

9 9 (10) järnvägspassagen Haparanda/Torneå är en viktig fråga att lösa tillsammans med finska trafikverket. Trafikverket och Länsstyrelsen bedömer att mark för en framtida godsterminal är ett strategiskt markbehov. Placering och omfattning är dock inte preciserat i dags läge. Järnvägen mellan Haparanda och Karungi, vidare mot Morjärv redovisas som riksintresse. Trafikverket har i januari 2012 tagit beslut om att underhåll skall upphöra på sträckan. Nedläggningen är en lång process och eventuellt beslut tas av regeringen. Nedläggningen kommer inledas med en samrådsprocess där Haparanda kommuns önskemål om annat användningssätt för banans sträckning kan aktualiseras. I dags läge ser Trafikverket inga strategiska behov av den gamla bansträckningen. På kartan för riksintresse enligt 3:8 Miljöbalken, kommunikationer, redovisas Seskarö och Nikkala hamn som riksintressen vilket de inte är. Under del 3, förutsättningar för kommunikationer bör det tilläggas att det finns ett utökat byggnadsförbud på 30 meter från vägområdet för E4 och väg 99 samt att det för övriga vägar är 12 meters byggnadsförbud från vägområdet. Inom det utökade byggnadsförbudet är det Länsstyrelsen som lämnar tillstånd. Förbudet gäller inte inom detaljplanelagda områden eller för åtgärder där byggnadslov krävs. Länsstyrelsen har noterat att genomgående beskrivs de vägar som inte är kommunala eller enskilda som nationella vägar. Den korrekta benämningen för dessa vägar är statliga vägar, endast väg E4, E10 och E45 är nationella vägar i Norrbotten. Vad gäller utvecklande åtgärder längs det statliga vägnätet som till exempel gång- och cykelvägar nämns det i översiktplanen att kommunen för dialog med trafikverket kring dessa. Som upplysning vill Länsstyrelsen i detta samanhang nämna att alla investeringsåtgärder, så som bland annat gång och cykelvägar, i anslutning till statliga vägnätet med undantag för nationella vägar, finansieras via Länstransportplanen för Norrbotten, vilken Länsstyrelsen upprättar och beslutar om. I avsnittet om enskilda vägar beskrivs det att det finns ca 7400 mil enskilda vägar som underhålls med kommun- eller statsbidrag. Det bör förtydligas att i Norrbottens län finns det ca 3400 mil enskild väg, vara 400 mil underhålls med statsbidrag. Svenska Kraftnät har två ledningar som korsar Haparanda kommun. En 220 kv- ledning mellan Kalix och Ossauskoski i Finland samt en 400 kv- ledning mellan Svartbyn och Keminmaa i Finland. Svenska kraftnät planerar att anlägga en ny station utmed ovan nämnda 400 kv-ledning, strax utanför Kalix. 220 kv-ledningen kommer att tas ur drift när stationen tas i bruk Planer finns även att bygga en ny 400 kv-ledning mellan Råbäcken och Keminmaa i Finland. Denna ledning planeras vara klar 2020 men ingen fastställd placerings finns ännu. Ett alternativ är den befintliga 220 kv-ledningens dragning. Även Vattenfall har el-anläggningar inom kommunen. (bifogad karta). För att minimera riskerna för påverkan av magnetfält vid nyetableringar och risker för konflikter vid förändringar i stamnätet anser Länsstyrelsen att ovan nämnda uppgifter bör redovisas i översiktsplanen under avsnittet teknisk infrastruktur.

10 10 (10) Redaktionella synpunkter Länsstyrelsen anser att kommunen bör ha ett alternativ till att ta del av kartmaterialet än via digitala verktyg. Generellt är det många kartor som är svåra att tyda och kräver att man tittar på dem via den på kommunens hemsida. Länsstyrelsen föreslår att kartorna i planbeskrivningen förbättras för att ge en mer lättillgänglig och tydlig bild av den föreslagna markanvändningen i kommunen. Miljökonsekvensbeskrivning Vid samråd om avgränsning av miljöbedömningen ansåg Länsstyrelsen det av vikt att belysa de gränsöverskridande miljökonsekvenserna. Länsstyrelsen saknar uppgifter om hur kommunen berörs/påverkas av påverkanskällor utanför kommungränsen, t.ex. Outokumpus stålverk i Torneå. Länsstyrelsen saknar en kulturmiljöanalys av både landsbygden och för kulturlandskapets 1900-tals bebyggelse, där konsekvenserna beskrivs. Vid samrådet om avgränsning påpekade Länsstyrelsen att kommunen bör visa på hur planen förhåller sig till de nya översvämningskarteringarna samt vilka konsekvenserna av den är. Länsstyrelsen vidhåller att denna fråga är av yttersta vikt att belysa. Länsstyrelsen har noterat att det saknas en bedömning av området Tammajänkkä (V7) i tabellen på sidan 140. Föreslaget område är relativt nära tätorten och kan på så sätt få konsekvenser på annan markanvändning. Samråd Samråd har hållits med Lantmäterimyndigheten, Vattenfall eldistribution AB, Svenska Kraftnät, Skogsstyrelsen, Trafikverket, Post- och telestyrelsen, Boverket, Energimyndigheten, Sveriges geologiska undersökning, Sveriges geotekniska institut, SMHI, Försvarsmakten, Sametinget, Fortifikationsverket markavd. och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Dessutom har synpunkter lämnats från Länsstyrelsens enheter för naturvård, kulturmiljö, miljöskydd, krishantering, vatten och fiske, tillväxt och kommunikationer samt landsbygd. Bilaga 1, Pågående skydd och övriga naturvärden Björn Adolfson länsarkitekt Joakim Lundbäck planarkitekt