STUDY DESTINATION SWEDEN

Transkript

1 STUDY DESTINATION SWEDEN Fas 2: Göteborg

2 Study Destination Sweden Slutrapport Sammanfattning Föreliggande rapport ger en sammanfattning av projektet Study Destination Sweden (SDS) som under åren bedrivits i samarbete mellan 29 svenska universitet och högskolor och Svenska Institutet. Syftet har varit att stärka samverkan i fråga om internationell marknadsföring av svensk, högre utbildning och internationell studentrekrytering samt att vidta åtgärder och uppmärksamma andra aktörer på utmaningar som utgjort och vissa fall fortfarande utgör hinder för effektiv internationell studentrekrytering. Arbetet har varit uppdelat i arbetsgrupper med stor frihet att utforma arbetet inom ramen för givet uppdrag. Redan genom att samarbeta i projektet har värdet av samordning blivit tydligt. Erfarenhetsutbyte och gemensamma ansatser i flera viktiga frågor har dels medfört att olika frågor kan drivas med större kraft och dels att samordningen mellan lärosäten och andra aktörer effektiviserats samtidigt som ömsesidig förståelse för parternas olika förutsättningar och ambitioner uppnåtts. SDS drar slutsatsen att en fortsatt samordning under universitets och högskolors ledning kring projektets huvudfrågor är viktig. Ett antal frågor, så som fortlöpande uppmärksamhet kring studieadministrativa regelverk och dess konsekvenser för internationella studenter och behovet av effektiva former för uppföljning av internationell marknadsföring och studentrekrytering, kan och bör tas om hand av SUHFs nystartade expertgrupp för internationalisering. Samverkan med näringslivet och andra framtida arbetsgivare behöver utvecklas i nya former; det kan bli en avgörande framgångsfaktor för svensk högre utbildning internationellt. Den arbetsgrupp som haft huvudfokus på själv marknadsföringen och rekryteringen behöver fortsätta sin verksamhet, efter 1 januari 2016 under SUHFs expertgrupps ledning. Sammantaget konstateras att projektet har utgjort en central instans för samordning av marknadsföring av svensk högre utbildning internationellt och samverkan mellan universitet och högskolor kring internationell studentrekrytering. När projektet nu avslutas finns goda förutsättningar att ta till vara den kraft som finns i samarbetet. Föreliggande rapport har utarbetats av SDS styrelse med stöd av arbetsgrupperna. Rapporten fastställdes vid projektets slutstämma i Göteborg 2 december

3 Innehållsförteckning sida 1. Bakgrund SDS Allmänt Universiteten har olika intressen och mål Viktiga regelverksförändringar Separata antagningar Beställd utbildning Förlängt uppehållstillstånd efter examen Förändrade förutsättningar? 7 2. Andra aktörer med betydelse för internationell studentrekrytering marknadsföring Study Destination Sweden i nationell kontext Svenska Institutets roll i internationell marknadsföring av svensk högre utbildning Sverigebilden och budskapsplattformen för Sverige som studienation Stipendieprogram Internationella alumnnätverk SDS arbetssätt och resultat Arbetsgrupp 1, Marknadsföring och Kommunikation Resultat och huvudsakliga slutsatser för AG Förslag till fortsatt arbete Arbetsgrupp 2, Studieadministrativa frågor Resultat och huvudsakliga slutsatser för AG Förslag till fortsatt arbete Arbetsgrupp 3, Uppföljningsdata Resultat och huvudsakliga slutsatser för AG Förslag till fortsatt arbete Arbetsgrupp 4, Fundraising Resultat och huvudsakliga slutsatser för AG Förslag till fortsatt arbete Styrelsens arbete Samarbeten som utvecklats med SDS som utgångspunkt. Koreaprojektet Styrelsens arbete rörande framtiden efter projekttiden Fortsatt samarbete Sammanfattande rekommendationer 22 Bilagor 24 2

4 1. Bakgrund SDS 1.1 Allmänt Ett snabbt växande antal engelskspråkiga masterutbildningar vid svenska universitet och högskolor ledde under 2000-talets första decennium till en snabb ökning av antalet internationella free mover-studenter 1. Sverige var inte unikt i Europa att erbjuda fri utbildning, men Sverige hade en unik kombination av avgiftsfri utbildning och ett relativt omfattande engelskspråkigt utbud på masternivå. Läsåren 2004/05 till 20010/11 ökade antalet inresande free movers från 6700 till 14500, och det var framförallt de utomeuropeiska studenterna som stod för ökningen; läsåret 2010/11 utgjorde de 75% av alla inresande free movers. Den här utvecklingen skedde utan några egentliga, eller mycket små, insatser för marknadsföring från de svenska lärosätenas sida. Man såg till att utbildningarna fanns sökbara på internet och det fanns från vissa lärosäten ett sporadiskt deltagande i utbildningsmässor, men i övrigt var aktiviteterna begränsade. Det var en produkt som sålde sig själv, mun till mun mellan studenter och därtill med hjälp ett betydande antal kommersiella förmedlare med möjlighet att ta betalt av studenterna. Införande 2011 av studieavgifter för studenter från tredjeland förändrade förutsättningarna radikalt. Redan 2006 kom utredningen Studieavgifter i högskolan (SOU 2006:7) som föreslog införandet av studieavgifter för studenter utanför EU/EES/Schweiz ( tredje land ). Utredningen präglades av bedömningen att det allt större antalet studenter från andra länder skulle komma att ta en allt större del av den statliga finansieringen av högre utbildning och att många studenter faktiskt skulle kunna betala en avgift. Utbildning av god kvalitet borde vara värt att betala för. Samtidigt stod det klart att tillströmningen inledningsvis skulle minska och att minskningen från en del länder och regioner förmodligen skulle bli bestående. Utredningen pekade också på att Sverige behöver utländska studenter och förutsatte att universitet, högskolor och andra aktörer skulle göra ansträngningar för att säkra en god andel studenter från andra länder inom svensk högre utbildning. De statliga anslagen till högre utbildning i Sverige minskade med 500 MSEK när reformen infördes, vilket beräknades motsvara finansiering av de studieplatser som innan reformen upptogs av studenter från tredje land. Utan direkt koppling återfanns samtidigt motsvarande summa för kvalitetssäkring av svensk högre utbildning. Utvecklingen i Sverige följer ett mönster som också återfinns i andra länder. Universitet i flera länder som har andra officiella språk har börjat ge utbildning på engelska, terminsavgifter har införts där det tidigare varit avgiftsfritt och internationell studentrekrytering har utvecklats för att svara mot den utvecklingen. Studenters rörlighet har påverkats och dynamiken fortsätter. (Se t ex Education at a glance 2105, OCED Indicators, s 352 f). Utvecklingen har drivits i ett samspel mellan politik och marknad som bland annat har att göra med att statliga anslag till universitet och högskolor har minskat och som lett till att universitet och högskolor mer aggressivt arbetar med uppgiften att sälja utbildning. I Europa var det ursprungliga syftet med Bologna-processen bland annat att göra högre utbildning mer konkurrenskraftig så att den kunde hävda sig mot bland annat universiteten i Nordamerika. Numera är det mest tal om att trygga kompetensförsörjningen i ett åldrande Europa. I Sverige 1 Med free mover-studenter avses studenter som kommer till Sverige med den huvudsakliga avsikten att bedriva reguljära studier vid svenskt universitet eller högskola och som inte kommer till Sverige under ett avtal om studentutbyte mellan svenskt och utländskt lärosäte. 3

5 har regeringen i flera pressmeddelanden under 2015 uttryckt höga ambitioner och förhoppningar vad gäller möjligheter genom en ökad grad av internationalisering utveckla Sverige och dess högre utbildning för att därigenom skapa tillväxt och integration. De frågor som drivits inom SDS har i högsta grad varit relevant i en global kontext och frågorna kommer att behöva fortsatt uppmärksamhet. Svenska Institutet (SI) reagerade snabbt på förändringarna som föreslogs och redan 2006 bildade SI en referensgrupp med representanter från universitet och högskolor samt Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHFs) kansli för att diskutera en modell för samverkan mellan SI och universitet och högskolor kring marknadsföring av Sverige som studiedestination. Två år senare fick SI stöd från 28 lärosäten för att bilda ett gemensamt 3-årigt projekt för att utveckla den samlade marknadsföringen gentemot studenter från tredjeland. Ett år senare hade ytterligare ett lärosäte anslutit. Projektet fick namnet Study Destination Sweden SDS, numer för att skilja det från följaren, SDS 1.0 Projektet startade 2009 samma år som regeringen presenterade propositionen Konkurrera med kvalitet studieavgifter för utländska studenter (prop 2009/10:65). Det var ny och oprövad mark för alla inblandade och inledningsvis kom projektet att ägna mycket av sin tid åt kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte. Med hjälp av internationell expertis togs det i projektet fram rapporter om hur Danmark och Holland hanterat införandet av studieavgifter motsvarande full kostnadstäckning och med stöd av kalifornienbaserade Illuminating Consulting Group gjordes en större analys av ett 20-tal potentiella rekryteringsländer, med avseende på svensk närvaro, konkurrens, framtida potential som ett led i att definiera ett antal för marknadsföringen prioriterade länder. Det blev också snabbt uppenbart inom projektet att det fanns en lång rad frågor utöver den rena marknadsföringen som är viktiga för en lyckad rekrytering, det gällde t ex migrationsfrågor som frågan om utfärdande av visa och uppehållstillstånd resp uppehållstillstånd efter examen och det gällde i hög grad frågor om antagningssystemets utformning. Några år innan avgiftsreformen infördes hade flertalet svenska universitet och högskolor anpassat utbudet till den sk Bologna-modellen, med en tydlig åtskillnad mellan grundläggande och avancerad del av grundutbildningen. Detta underlättade den internationella rekryteringen genom att nivåerna var lättare att känna igen för de sökande, samt att det etablerades rutiner för antagning till masternivån. När projektet avslutades 2011 summerades det i ett dokument, Kommunikationsstrategiska rekommendationer 2. Det viktigaste resultatet från SDS 1.0 var kanske dock insikten om behovet av en gemensam arena för erfarenhetsutbyte och samverkan, och behovet av att finna former för att fortsätta det arbete som inletts. Det stod emellertid också klart att det borde ske i en form där lärosätena hade det tydliga huvudmannaskapet, förankrat inom SUHF och i nära samverkan med SI. Så blev också fallet när efter ett kort utredningsarbete SDS 2.0 bildades. SDS fick ett något bredare uppdrag än SDS 1.0; som konstaterats under den första projektfasen så finns det en rad frågor som inte direkt har med marknadsföring att göra men som är viktiga för en framgångsrik 2 Svenska institutets dnr 19646/2016 (ref ÄHS dnr 01678/2010) 3 Fortsättningsvis i texten avser SDS andra projektfasen om inte annat anges 4

6 rekrytering av internationella studenter till Sverige. Detta kom också att återspegla sig i det nya projektet som utöver att verka för att förbättra förutsättningarna för en stärkt marknadsföring i syfte att rekrytera internationella studenter också skulle verka för att undanröja onödiga hinder och vara den som i dialog med andra myndigheter och centrala aktörer kunde lyfta i sammanhanget relevanta frågor. Projektet kom under SUHFs hägn utan att bli en formell del av SUHF-strukturen. 30 lärosäten 4 har medverkat och vardera satsat kr/år i projektet. Projektet har letts av en styrelse där SI och SUHFs kansli varit adjungerade. Styrelsen har dock främst haft en samordnande roll. Merparten av aktiviteterna har skett inom de fyra arbetsgrupper som tillsattes. SDS högsta beslutande organ har varit stämman med representanter för alla deltagande lärosäten; stämmomöten har hållits två gånger per år. 1.2 Universiteten har olika intressen och mål De svenska lärosätena har genomgående betonat att rekrytering av utomeuropeiska studenter inte primärt handlar om studenterna som intäktskälla, utan att det är en kvalitets- och internationaliseringsfråga. Det handlar om att kunna rekrytera talang och om att skapa en miljö med rikare erfarenheter och fler kulturer och därmed också en mer berikande och stimulerande miljö för de studenter som läser hela sin högskoleutbildning vid svenska lärosäten. Under detta gemensamma paraply blev det i samband med SDS 1.0 tydligt att lärosätena också har olika mål och ambitioner när det gäller internationell studentrekrytering. Det är delvis en följd av skillnader i storlek, struktur och inriktning mellan lärosätena, men det kan också skilja betydligt mellan lärosäten med likartade förutsättningar; ett par av de större lärosätena har tydligt tagit en ledande roll och satsar mycket medan andra är mer avvaktande; på samma sätt finns det bland de mindre högskolorna några som med stor kreativitet och engagemang varit framgångsrika medan andra varit mer passiva. Hur man valt att strukturera sitt utbud på avancerad nivå, vilka prioriteringar man gjort inom internationalisering är några av de faktorer som påverkar mål och ambitioner. Ekonomiskt är rekryteringen av betalande studenter i flertalet fall en relativt marginell företeelse på lärosätesnivå, men för den enskilda institutionen, det enskilda programmet kan det vara helt avgörande. Mot bakgrund av lärosätenas olikheter i förutsättningar och ambitioner har SDS valt att inte engagera sig i det operativa marknadsföringsarbetet utan fastmer koncentrerat sig på förutsättningar, gemensam kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte, samt att tillsammans med SI utveckla en plattform för att kommunicera bilden av Sverige som studiedestination. Inresande Free movers Inresande Free movers för första gången registrerade i svensk högskola 2010/ / / / /15 Totalt EU/EES Övriga Källa: Universitets- och högskoleregistret vid SCB 4 Se Appendix 1 för lista på medverkande lärosäten 5

7 Som väntat innebar införandet av studieavgifter en massiv nedgång i rekryteringen av utomeuropeiska studenter. Utomeuropeiska nybörjarna minskade med 80% mellan 2010/11 och 2011/12. Sedan dess har det skett en viss återhämtning och antalet utomeuropeiska studenter har ökat stadigt, läsåret 2014/15 var de dubbelt så många som tre år tidigare. Samtidigt har antalet europeiska free movers ökat med 50% sedan 2010, vilket gör att totalt sett var antalet inresande free movers % av antalet Ett par reflektioner kan göras med anledning av siffrorna. Man bör vara försiktig med att se alla förändringarna enbart som en konsekvens av avgiftsreformen. Så har det t ex funnits en tillväxt av antalet masterprogram utanför tekniksektorn som delvis drivits av andra interna processer. Alla utomeuropeiska free movers är inte betalande studenter, uppskattningsvis 10-20% är inte avgiftsskyldiga (här saknas bra data). Siffrorna redovisar bara förstagångsregistrerade vid svensk högskola, vilket inte är det samma som nybörjare vid lärosätena. 1.3 Viktiga regelverksförändringar När studieavgifterna infördes så skedde det utan närmare analys av eventuella övriga regelförändringar som krävdes för att Sverige skulle kunna vara ett attraktivt alternativ på en mycket hårt konkurrensutsatt marknad. Snarare uppstod/skapades i samband med avgifterna ett antal restriktioner för lärosätena som direkt försvårar för dessa att driva ett marknadsanpassat arbete. SDS har i direktkontakt med myndigheter, departement och andra centrala aktörer pekat på flera av dessa och några viktiga förändringar har skett under projektets gång, bland annat följande: Separata antagningar Antagningssystemets bristande anpassning till de nya förutsättningarna diskuterade livligt under SDS 1.0 och dåvarande VHS, Verket för högskoleservice, tog initiativet till utredningen SARA som pekade på vad som var möjligt och inte möjligt att göra inom de ramar som systemet sätter. Utredning ledde bland annat till en förändring som fr o m antagningen till ht 2015 gjort det möjligt att ha separata antagningsomgångar för betalande respektive skattefinansierade studenter. Inte minst i en tid när många av lärosätena har problem med överproduktion i förhållande till takbeloppet var detta angeläget Beställd utbildning Avtalsbaserad rekrytering, dvs utbildning av betalande studenter inom ramen för ett avtal med utländskt lärosäte kan bli ett viktigt komplement till konventionell rekrytering. Några lärosäten har prövat den här modellen redan, men regelverket runt den här typen av utbildning har inte varit särskilt klart. Genom en regeländring blev det 2014 möjligt för lärosätena att bedriva beställd utbildning för lärosäten utanför Europa, vilket i korthet innebär att det är det utländska universitetet som betalar för studenternas utbildning i Sverige Förlängt uppehållstillstånd efter examen När de flesta länder ser internationell studentrekrytering som ett viktigt verktyg för att rekrytera välutbildad arbetskraft till landet har Sverige haft en mer ambivalent inställning till att studenter stannat kvar. När avgiftsreformen trädde i kraft var Sverige ett av de mest restriktiva länderna i Europa när det gällde att låta internationella studenter som tagit examen stanna kvar en tid för 6

8 att söka jobb. Från och med 2014 har tiden en nyutexaminerad student får stanna förlängts väsentligt och de får nu stanna i landet 6 månader för att söka jobb. Parallellt med arbetet att förlänga uppehållstillståndet pågick ett arbete under Cecilia Wikströms ledning i EU-parlamentet om att skapa gemensamma regler för uppehållstillstånd efter avslutade studier. Enligt EU-förslaget skulle uppehållstillstånd ges ett helt år efter avslutade studier för att en tredjelandsmedborgare skulle kunna söka arbete i EU. Även andra åtgärder för att underlätta mobilitet och etablering ingick i förslaget. Ett reviderat förslag aviserades inför Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor i december 2015, med vistelsetid för att söka arbete kortat till nio månader. När direktivet är antaget har medlemsstaterna tre år på sig att införa de nya villkoren i nationell lagstiftning. 1.4 Förändrade förutsättningar? Den nya regeringen som tillträdde 2014 har lyft frågan om internationaliseringsstrategi, delvis som ett svar på initiativ från myndigheter och organisationer. Det har bland annat lett till att ministern för högre utbildning och forskning tagit initiativ till hearings under Det är ännu inte klart vad utfallet av dessa möten blir men det är tydligt att regeringen ser internationalisering som en viktig fråga och visar på en ambition till närmare samarbete med landets universitet och högskolor när det gäller internationalisering. Det finns krafter inom regeringspartierna som vill avskaffa studieavgifterna men det ser för närvarande inte ut som om det kommer att leda till förändringar i regelverken. Även om terminsavgifterna skulle tas bort kvarstår behovet av marknadsföring av Sverige som studiedestination och lärosäten behöver även då ha en professionell rekrytering internationellt. 7

9 2. Andra aktörer med betydelse för internationell studentrekrytering och marknadsföring 2.1 Study Destination Sweden i nationell kontext SDS har som projekt haft som syfte att underlätta de i projektet deltagande lärosätenas internationella studentrekrytering, vilket i sig är en fråga som ligger på flera andra aktörers bord. Det är dessutom en fråga som har starka kopplingar med angränsande frågor, såsom t ex migrationsfrågor, antagningsfrågor, boendefrågor m.m., dvs. frågor som har sin huvudhemvist hos andra aktörer än SDS. Inte minst SDSs arbetet med Studieadministrativa frågor (arbetsgrupp 2, se nedan) har visat på omöjligheten i att avgränsa arbetet med internationell studentrekrytering från angränsande studieadministrativa frågor. Det faktum att den internationella studentrekryteringen måste ses som en del i den övergripande internationaliseringen av svenska lärosäten har också medfört kopplingar till andra aktörer och grupperingar. Den omvärld projektet har verkat i är med andra ord komplex och projektet har ingalunda levt och verkat som enda aktör inom området, utan har behövt förhålla sig och ta hänsyn till samt samarbeta med ett stort antal andra grupperingar och aktörer. SDS har alltså agerat i denna komplexa verklighet av aktörer och grupperingar involverade i och berörda av internationell studentrekrytering. SDS har däremot inte tagit på sig att göra någon fulltäckande inventering av vilka dessa övriga aktörer och grupperingar är. Några av dem som under projektets gång har varit närmast kopplade till och/eller haft störst vikt för projektets genomförande bör dock nämnas här. Två av dessa, SI och SUHF, har i och med sin direkta delaktighet i SDS haft särskild betydelse i detta avseende. SDS 1.0 kom till genom ett initiativ från SI som även inom projektets fas två haft en betydande och aktiv roll. SIs roll i marknadsföringen av Sverige som studiedestination beskrivs mer utförligt nedan under punkt 2.2. SUHF var genom sin roll som den lärosätesgemensamma plattformen för högskolepolitiska frågor givetvis redan inom projektets första fas en given aktör för SDS att förhålla sig till. I fas två fick SUHF en större, tydligare och framför allt en mer aktivt medverkande roll inom projektet då SDS förlades som ett projekt knutet till SUHF utan att vara en formell del av SUHF. Detta har bl.a. inneburit att SUHF under SDS i fas två har ansvarat för budget samt tillhandahållit administrativt stöd och utrymme för projektet på SUHFs webb. SUHFs aktiva medverkan i projektet samt den nära kopplingen mellan SDS och SUHF har inneburit att SUHF har såväl kunnat påverka, ta lärdom av och, t.ex. genom dess expertgrupp för studieadministrativa frågor, stödja SDS. Universitetens och högskolornas respektive nätverk för strategisk internationalisering, som möts i separata träffar ca två gånger per år, tillgodoser lärosätenas behov av arenor för diskussioner, informationsspridning, samordning, etc., inom ramen för lärosätenas bredare internationaliseringsarbete. Då internationell studentrekrytering är såväl en viktig del av lärosätenas internationalisering som en del som genererar ett antal större utmaningar, ligger internationell studentrekrytering högt upp på agendan även inom dessa nätverk. Universiteten och högskolorna ingår utöver dessa två nätverk i ett antal andra mer informella nätverk inom området internationalisering, såsom t.ex. NUM 5 -nätverket och Högnätet. 5 Nätverket för utomeuropeisk mobilitet 8

10 Forum för internationalisering, skapat på initiativ av Utbildningsdepartementet och vars syfte är att förbättra samordningen mellan de svenska myndigheter och organisationer som berörs av och kan påverka universitetens och högskolornas internationalisering är ytterligare en gruppering som, under SDS fas två, har haft koppling till projektet. Detta genom representation i Forum av SDS verkställande ledamot. I arbetet på fältet, dvs i länder där aktiv marknadsföring och rekrytering sker, har svenska lärosäten och SI, inom såväl som utanför SDS, haft gott stöd av svensk utlandsrepresentation, i första hand svenska utlandsmyndigheter (ambassader och konsulat) men även Exportrådet/Business Sweden och Tillväxtanalys. Stödet har varierat från land till land beroende på uppdrag, bemanning, traditioner mm. Universitets- och högskolerådet (UHR) är ytterligare en aktör som genom sitt ansvar för samordningen av såväl den gemensamma antagningen som för internationella mobilitetsprogram starkt påverkar den internationella studentrekryteringen. Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT), har genom sin särart en speciell roll i fråga om internationalisering. STINT kan genom sina snabba beslutsvägar och möjlighet att fatta beslut förhållandevis oberoende av de regelverk som styr universitet och högskolor kunnat ta initiativ till konferenser, särskilda program och rent allmänt ett kunskapsuppbyggande kring internationalisering. STINT har under de senare åren ofta samarbetat med andra organisationer och därmed förstärkt utväxlingen av de egna satsningarna, till gagn för universitet och högskolor. Andra aktörer med uppdrag och verksamhet som påverkar och/eller har kopplingar till den internationella studentrekryteringen till svenska lärosäten som bör nämnas i sammanhanget är Migrationsverket, Universitetskanslersämbetet (UKÄ), Sida m.fl. När det gäller marknadsföring av Sverige som studiedestination finns även där ytterligare aktörer vid sidan av Svenska Institutet och givetvis sektorn själv. Bland dessa kan nämnas Business Sweden, handelskamrar m fl. 2.2 Svenska Institutets roll i internationell marknadsföring av svensk högre utbildning SI har sedan 1990 haft i uppdrag från Utbildningsdepartementet att informera om svensk högre utbildning och Sverige som studiedestination fick SI utökade medel för att marknadsföra Sverige som studiedestination. I propositionen Gränslös kunskap högskolan i globaliseringens tid (2008/09:175) skrev regeringen hur den ansåg att uppdraget skulle utvecklas: I ett första steg bör därför informationen och marknadsföringen i utlandet om svensk högre utbildning och forskning förbättras och samordnas genom att Svenska institutets befintliga uppdrag för marknadsföring och information förstärks. Uppdraget bör utföras i nära samverkan med och komplettera de insatser som görs på området av universitet och högskolor. Vidare betonade regeringen att medan SI har i uppdrag att marknadsföra svensk högre utbildning, vilar ansvaret på det enskilda lärosätet att marknadsföra sig självt. Mot bakgrund av detta och i den dialog som förts med lärosätena och de kunskaper som inhämtades i den första fasen av SDS har SI definierat sina uppgifter enligt följande: Grundläggande kommunikation om Sverige som studiedestination, inklusive förvaltning och utveckling av budskapsplattformen för Sverige som studiedestination Omvärldsbevakning och marknadsanalys 9

11 Marknadsföringsaktiviteter i bred bemärkelse i samverkan med lärosäten som satsar aktivt på internationell rekrytering (inklusive t.ex. samverkan kring alumnevenemang) Annat stöd till främjande av Sverige som studiedestination såsom hantering av stipendieprogram, stöd till svenskundervisning samt information om möjligheten att arbeta i Sverige Rollen har främst bestått i att utföra, planera och koordinera den övergripande kommunikationen om Sverige som studiedestination, förvalta den s.k. budskapsplattformen och att på olika sätt stödja lärosätena i deras internationella rekrytering Sverigebilden och budskapsplattformen för Sverige som studiedestination Arbetet med att utveckla budskapen för hur Sverige marknadsförs som studiedestination påbörjades under SDS första fas. Under SDS andra fas fortsatte arbetet och inriktades på att fördjupa förankringen bland lärosätena och på att förtydliga budskapen. Nya s.k. slogans togs fram med starkare koppling till Sverigebilden och den övergripande Sverigekommunikationen. Den uppdaterade budskapsplattformen antogs 2012 av SDS styrelse och SI:s ledning. SDS har genomfört ett antal workshoppar för att sprida kunskap om hur budskapen ska användas. SI har tagit fram verktyg för utlandsmyndigheterna och andra samarbetspartner som stöd i deras arbete att marknadsföra Sverige som studiedestination. I samverkan med arbetsgrupp 1 för marknadsföring och kommunikation har regler utvecklats för hur NSUs 6 grafiska formspråk ska användas och mer specifikt hur loggor kan användas av enskilda lärosäten. En manual, som i första hand riktar sig till anställda vid universitet och högskolor, för hur budskapen ska användas kommer att finnas färdig i början av Stipendieprogram SI har sedan 1945 delat ut stipendier i syfte att stödja internationaliseringen av svensk högre utbildning. I takt med att internationaliseringen av svensk högre utbildning ökat och fler aktörer tillkommit har SI:s roll på stipendieområdet främst kommit att omfatta individuella stipendier för inresande studenter. I samband med införandet av studieavgifter fick SI utökade medel för stipendier som finansieras via biståndsbudgeten. 7 Syftet med stipendierna är att studenter från låginkomstländer också ska ges möjlighet att bedriva studier i Sverige. Motivet och målsättningen för stipendierna är biståndspolitiskt snarare än utbildningspolitiskt, vilket i hög grad påverkar utformningen av stipendieprogrammen. Det första året (2011) fick SI medel som skulle användas för studenter från de tolv länder med vilka Sverige har ett långsiktigt utvecklingssamarbete; programmet heter SI Study Scholarships. Inför läsåret 2012/2013 utökades antalet länder till att omfatta samtliga OECD/DAC- länder, dvs. ca 150 länder 8. Utöver det nytillkomna programmet med biståndsfinansiering har SI sedan tidigare masterstipendier inom Visbyprogrammet för studenter från Ryssland, Ukraina, Vitryssland, 6 NSU: Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet 7 Samtidigt fick även IPK/UHR medel att fördela till lärosätena för stipendier till avgiftsskyldiga studenter. 8 DAC är OECD:s klassifikation av utvecklingsländer. 10

12 Moldavien och Georgien, och doktorand- och forskarstipendier för desamma samt de baltiska länderna och Polen. Vidare har SI även stipendier för studenter från Turkiet och Västra Balkan. Totalt förfogar SI över stipendiemedel om 220 miljoner kronor under En utmaning är att synkronisera ansökningsprocessen för stipendier med processen för ansökningar till utbildningar Internationella alumnnätverk 2001 skapade SI en alumnorganisation för studenter som fått stipendium genom SI lanserades sajten Swedenintouch.se 9 som ett verktyg för att hålla kontakten med och för att underlätta nätverkandet mellan tidigare stipendiater och även andra studenter som studerat i Sverige (s.k. Sverigealumner). Sedan 2011 erbjuds alla stipendiater medlemskap i Network for Future Global Leaders (NFGL) och, efter att de avslutat studierna, medlemskap i SI Alumni Network. SI ger även bidrag och stöd till lokala och/eller nationella alumnföreningar för tidigare SI-stipendiater och för Sverigealumner. Värdet av internationella alumnnätverk ur utrikespolitisk, handelspolitisk och utbildningspolitisk synvinkel har uppmärksammats alltmer under senare år, så även i SI:s instruktion och i Sveriges Exportstrategi: En alumnplattform skapas för utlandsmyndigheter, lärosäten och svenska företag. Regeringen har, via myndighetsinstruktionen, gett SI i uppdrag att i samverkan med utlandsmyndigheter, universitet och högskolor utveckla Sveriges internationella alumnnätverk av tidigare studenter och forskare så att även svenskt näringsliv kan ta del. Syftet är att komplettera de enskilda lärosätenas nätverk med ett bredare nätverk där tidigare studenter kan hålla kontakten med Sverige och med varandra. Målsättningen är att detta skall bidra till att långsiktigt stärka Sverigebilden och Sveriges globala nätverk. 9 Swedenintouch.se är dock numera nedlagt och istället används andra verktyg för att hålla kontakt med gruppen. 11

13 3. SDS s arbetssätt och resultat Under den här rubriken redovisas arbetssätt och resultat separat för varje arbetsgrupp och för styrelsen. Huvuddelen av arbetet har skett i arbetsgrupper med stor öppenhet för SDSs medverkande lärosäten att delta. Styrelsens för SDS uppgift har varit att ge arbetsgrupperna stöd, samordna de olika insatserna, fördela budget, säkerställa att resultaten sammanfattas och ge rekommendationer för tiden efter projektperioden. 3.1 Arbetsgrupp 1, Marknadsföring och Kommunikation Uppdraget för AG1 har varit att arbeta med kommunikationsplattformen och marknadsföringsstrategier, ha dialog med Svenska Institutet och andra inblandade aktörer, initiera pilotverksamhet och stimulera arenor för erfarenhetsutbyte mm. Ordförande för gruppen för Marknadsföring och Kommunikation har varit Joachim Ekström, Uppsala Universitet (fram till dec 2014) och Cecilia Hillman, Chalmers (efter dec 2014). Gruppen har bestått av representanter från de flesta lärosäten samt SI och i gruppen har ingått ett 30-tal personer (se Appendix 2). Dessa personer har liknande uppdrag vid respektive lärosäte; operativt och strategiskt arbete inom internationell studentrekrytering samt internationell marknadsföring och kommunikation. I början av projektperioden låg fokus till stor del på samverkansfrågor, erfarenhetsutbyte och budskapsplattformen. Under 2015 har verksamheten blivit mer hands-on och 4 undergrupper har bildats (se beskrivning nedan), med uppskattningsvis ytterligare personer. En verksamhetsplan har tagits fram för varje år genom en workshop där gruppen gemensamt har identifierat viktiga frågeställningar och teman som man vill arbeta med. Exempel på teman som har varit på agendan under åren: Budskapsplattformen för Sverige som studiedestination Nationell samverkan aktörer, marknader, aktiviteter både på hemmaplan och ute på fältet Hur jobbar man smart med små resurser Möten, mässor och aktiviteter utomlands Om vikten att sätta den sökande i centrum, workshop om NyA ur ett kommunikationsperspektiv Rekryteringsagenter Erfarenhetsutbyte är viktigt och gruppen har använt e-post och Linkedin för att ställa frågor till varandra och få råd, tips och idéer för olika typer av marknadsföringssatsningar. Under våren 2015 bildades ett antal undergrupper till AG1, med syfte att gå in djupare och mer fokuserat på ett antal problemställningar. Undergrupper: a. Omvärldsbevakning generellt Fokus och syfte: Lärosätena har olika förutsättningar för hur mycket tid och resurser som kan läggas på omvärldsbevakning, det behövs därför en generell metod eller modell som kan fungera som ett stöd i detta arbete. Omvärldsbevakningen syftar också till att skönja vilka länder och/eller regioner som kan vara av intresse för framtida studentrekrytering. 12

14 b. Omvärldsbevakning NU och gemensam aktivitetsplanering Syfte/mål: Kartlägga lärosätenas prioriterade destinationer och hitta 2 gemensamma destinationsprojekt 2016/2017. Fastställa arbetsordning och fördela arbetsuppgifter. Initiera de första och mest väsentliga kontakterna med tilltänkta samarbetspartners, utlandsbeskickningar, mässarrangörer. Sprida information och välkomna till att medverka i projektet. Ta fram en budget för gemensamma kostnader och ta ledningen i samverkansuppgiften för projekten. Resultat hittills: Mini-roadshows i Turkiet och Indonesien i samband med mässor. c. Ansökningskommunikation Uppdrag och avgränsningar: Se till att gemensam kommunikation till sökande studenter är tydlig, korrekt, relevant och lättförståelig. De sökande ska stå i fokus och inte systemet/tekniken eller organisationen bakom kommunikationen. Skapa förutsättningar för serviceinriktad och proaktiv kommunikation. Fokus på internationella omgångarna Master HT/VT/IK. Har tittat på både kommunikation via NyA, universityadmissions.se, samt andra utskick. d. Sverigebilden Syfte: Ta fram verktyg för att sprida budskap om Sverige som studiedestination. Arbetsgruppen har haft 2 heldagsmöten eller workshops varje år. Olika konstellationer av gruppen har också haft möten med t ex UHR, SI, SUHF. Under 2015 har också de 4 undergrupperna haft egna möten, både fysiskt och virtuellt, ca 1-3 möten per undergrupp Resultat och huvudsakliga slutsatser för AG 1 Med gruppen som utgångspunkt har flera aktiviteter initierats, både på hemmaplan och ute på intressanta marknader. Detta visar att gruppen är en bra plattform inte bara för diskussioner utan även för mycket konkreta marknadsförings- och rekryteringsinsatser. Det är ett starkt nätverk med mycket stor kunskap och erfarenhet från operativt och strategiskt arbete. Gruppen har ett behov av att leva vidare i samma form, som ett nätverk för diskussion och erfarenhetsutbyte, men också att utveckla möjligheterna att kunna jobba mer konkret med aktiviteter som utgår från nätverket. När vi stöter på hinder för marknadsföringen så måste vi veta vem/vilken instans som är mottagare för problemställningar. Här har AG1 samlat betydande erfarenhet Förslag till fortsatt arbete Arbetsgruppen är överens om att nätverket är av avgörande betydelse för samordningen nationellt och synligheten internationellt. Gruppen vill därför fortsätta utvecklas och: Fortsätta vara ett nätverk för diskussion och erfarenhetsutbyte Fortsätta undanröja hinder för marknadsförings- och studentrekryteringsprocessen Skapa arbetsgrupper/projekt för mer konkret arbete Tydligare interaktion med SUHF s studieadministrativa grupp så att den fullt ut beaktar internationella perspektiv 13

15 Koppla AG1 till den nyligen bildade expertgruppen för internationalisering på ett sätt så att gruppen bibehåller initiativkraft och får större legitimitet för arbetsgruppens frågor. Expertgruppen får då kunskap från linjen gällande marknadsföring och kommunikation med studenter i fokus. AG1 får en mottagare för frågor som behöver lyftas både i sektorn och gentemot andra aktörer. 3.2 Arbetsgrupp 2, Studieadministrativa frågor Uppdraget för AG 2 har varit att verka för att onödiga studieadministrativa hinder för en god internationell rekrytering avvecklas och i förekommande fall underlätta utvecklingen av en mer enhetlig nationell praxis. Gruppen har arbetat i nära kontakt med den studieadministrativa expertgruppen inom SUHF. Gruppen har varit sammansatt av personer med olika kompetenser vilket gett en mångsidighet och bred förankring. Genom åren har följande personer varit engagerade: Margareta Nordstrand (LU), Christina Murray (KTH), Maria Engelmark (BTH), Marie Gunnarsson Ekström (HiK), Stefan Haglund (LnU), Elin Norberg (Konstfack), Stig Perttu (HiH), Besime Uyanik (SU), Malin Bird Bear (HD), Lise-Lotte Nilsson (HiK), Veronika Nordh (HiK), Christina Zander (Handelshögskolan). Mycket av arbetet har hanterats via e-post och telefonkontakter då det i många fall handlat om att hantera stora och komplicerade texter. Arbetsgruppen har träffats fysiskt två eller tre gånger per termin under perioden hösten 2012 till våren Resultat och huvudsakliga slutsatser för AG 2 Identifierat och analyserat hinder som uppstår vid internationell marknadsföring, rekrytering, antagning och mottagning. Arbetat för att hitta strukturella lösningar på identifierade problem. Tagit fram värdefullt underlag för att belysa inkonsekvens i regleringar och beslut och konsekvenser av förslag på remiss. Representanter från gruppen har på SDS:s mandat deltagit i flera möten med Forum för Internationalisering, Migrationsgruppen och SUHFs expertgrupp för studieadministrativa frågor. Utöver deltagande i olika möten har representanter för gruppen varit rådgivare och expertstöd till Departementet, Migrationsverket, Svenska Institutet, UHR, UKÄ och även anlitats som talare vid konferenser och möten. Frågor som arbetsgrupp 2 behandlat och funnit lösningar på alt. varit med i beredningen kring/lobbat för är exempelvis följande: Separata kvotgrupper Villkorad antagning till grundläggande resp. avancerad nivå Högskoleprovet som urvalskriterium Beställd utbildning/study Abroad Anmälnings- och studieavgifternas storlek/återbetalningsprinciper 14

16 Löpande antagning/datum/tidtabell för hantering Migrationsfrågor Förberedande studier i engelska Möjlighet till förlängt uppehållstillstånd/cirkulär migration Erasmus Mundus och Joint programs Försäkringar för inkommande studenter/kammarkollegiet Science Without Boarders Folkbokföringsfrågor/Skatteverket Bankernas agerande Arbetsgruppen har under projekttiden arbetat sig igenom ett stort antal frågor och har upprättat en logg för att efterhand skapa överblick Förslag till fortsatt arbete Arbetsgruppen arbetar i många fall med frågor av samma karaktär som SUHFs expertgrupp för studieadministrativa frågor men fokus har legat på de specifika konsekvenserna för internationellt samarbete, rekrytering, studieadministration och rättssäkerhet för studenter från tredje land. Denna dimension är synnerligen angelägen att se som en speciellt komplicerad materia då regelverk för nationella och internationella studenter inte alltid är harmoniserade. Under 2015 adjungerade SUHFs expertgrupp för studieadministrativa frågor en representant från AG2 för att bevaka och arbeta med frågorna och arbetsgruppen fungerade som ett beredande organ. Då uppdraget formellt tar slut vid årsskiftet 2015/2016 är det angeläget att AG2:s frågor hanteras vidare med hänsyn taget till den nya expertgrupp som inrättas för internationalisering inom SUHF. 3.3 Arbetsgrupp 3, Uppföljningsdata Uppdraget och frågeställningen för AG 3 har varit att analysera vad lärosätena har behov av och om det är möjligt att ta fram tillförlitliga data på nationell nivå så att det går att göra jämförelser mellan lärosäten. Gruppen har varit sammansatt av Maissa Al-Adhami (KI), Tore Gidlund (LiU), Tomas Johansson (LU), Daniel Granello (BTH), Anders Viberg (UKÄ), Anna Ekegren (UHR), Per A Nilsson (UmU), ordförande för arbetsgruppen. Arbetsgruppen har genomfört en workshop och två studieresor med syfte att samla in information och kunskap till den rapport som togs fram. Arbetsgruppen har haft fler än fem egna träffar sedan starten 2012 fram till och med Resultat och huvudsakliga slutsatser för AG 3 Arbetsgruppen presenterade ett antal rekommendationer för en samlad uppföljning, som bygger på en genomgång av tillgänglig och önskad data samt statistik över gruppen avgiftsstudenter. Mycket av primärdata finns på lärosätena och i olika system såsom NyA och LADOK men en del uppgifter behöver tillföras för att ge en mer komplett bild av de internationella och avgiftsskyldiga studenterna. Viktigt är att så mycket som möjligt av föreslagna förändringar hämtas ur befintliga databaser och inlemmas i pågående systemutvecklingsarbete av LADOK, NyA och andra databaser och 15

17 system som används idag. Lärosäten och nationella myndigheter ska kommunicera med varandra så att rätt uppgifter samlas in och sammanställs. UKÄ har det övergripande ansvaret för uppföljning av verksamhet vid svenska universitet och högskolor och här därmed huvudansvaret för att samla in underlag och säkra tillgång till statistik. Det finns även andra viktiga aktörer på statistikområdet, främst Statistiska Centralbyrån (SCB) och UHR. Dessa kan tillsammans med lärosätena troligtvis klara en samlad uppföljning av avgiftsstudenter inom ramen för aktuella resurser. Eventuella merkostnader bör annars belasta studieavgiften Förslag till fortsatt arbete Studieavgiftsreformen som sådan och enskilda lärosätens satsningar och rekryteringar av internationella studenter ska följas upp och utvärderas på kort och lång sikt. En ansvarig myndighet ska utses för sammanställande av nationella uppföljningar och statistik över internationella studenter, särskilt avgiftsstudenter. I uppföljningarna ska relevanta uppgifter för uppföljning av studenterna före, under och efter studierna ingå. Uppgifterna ska insamlas från befintliga system och kompletteras med parametrar som beskrivs i rapporten. Nya uppgifter ska även kunna tillföras efter behov. Arbetet ska ske i samarbete med UHR och Ladok-konsortiet som förvaltar de system där huvuddelen av informationen finns, och inkluderas i pågående statistikproduktion och utveckling av Ladok 3. Lärosätena förbinder sig att leverera uppgifter till myndighet som ansvarar för uppföljningarna. Den samlade informationen ska göras tillgänglig för lärosätena via till exempel en webbsida. Lärosätena ska samverka med SCB, UKÄ och UHR för en enhetlig användning av definitioner och återrapportering. En standardiserad enkät som kan användas av alla lärosäten för utvärdering av studietiden vid det enskilda lärosätet och i Sverige ska tas fram. SUHFs expertgrupp för internationalisering kommer att bevaka att uppnådda resultat och erfarenheter leder till konkreta åtgärder och rutiner. 3.4 Arbetsgrupp 4, Fundraising AG 4 bildades senare än övriga arbetsgrupper och uppdraget var att främja förutsättningarna av ett aktivt fundraisingarbete för stöd till avgiftsskyldiga studenter genom att bidra till att sätta frågan på agendan hos centrala aktörer och vara en arena för erfarenhetsutbyte, modellutveckling och omvärldsspaning. Arbetsgruppen har bestått av: Inger Stern (LIU), Peter Lindwall (Chalmers), Thomas Fredengren (UU), Philip von Segebaden (KTH), Ulrika Nilsson (LU). Arbetsgruppen har genomfört arbetsmöten, workshopar med näringslivsföreträdare samt en studieresa till Holland. Dessutom har arbetsgruppen haft fyra arbetsmöten. Inger Stern har rapporterat till styrelsen vid två tillfällen, april och augusti Peter Lindwall representerade AG4 vid stämman i maj Gruppen har också diskuterat/rapporterat till det nätverk som finns mellan fundraisingansvariga vid universiteten. 16

18 3.4.1 Resultat och huvudsakliga slutsatser för AG 4 Uppgiften har varit att beskriva för centrala aktörer på svensk arbetsmarknad vad konsekvenserna blir av att antalet internationella studenter i Sverige sjunkit och diskutera en väg framåt. Fokus har legat på inresande avgiftsskyldiga free movers och vad konsekvenserna från ett minskat antal kan innebära för lärosäten, näringslivet och Sverige som nation. Detta har skett genom en serie möten med olika näringslivsföreträdare och genom en workshop tillsammans med Teknikföretagen och Business Sweden. Här konstaterades att det finns en samsyn på betydelsen av inflöde av internationell talang till Sverige, både till svenska lärosäten och som rekryteringsbas för svenskt näringsliv. Men man betonade också från näringslivets sida att om det ska finnas förutsättningar att i större utsträckning mobilisera näringslivet i frågan så behöver den komma högre upp på den politiska agendan som ett uttalat nationellt mål Förslag till fortsatt arbete Gruppen diskuterade tillsammans med näringslivsföreträdare om möjligheten till ett större samlat grepp för att få gehör men konstaterade också att detta är en högskolepolitisk fråga som gruppen vare sig hade förutsättningar eller mandat att driva. Gruppen och det fundraisingnätverk som gruppen emanerar ur har dock sammantaget en mycket bred kontaktyta gentemot svenskt näringsliv och man är beredd att vara behjälplig i en fortsatt dialog. 3.5 Styrelsens arbete I samband med att SDS första projektperiod avslutades inleddes förberedelserna för fortsättning i en andra projektperiod. En arbetsgrupp tog under de första fyra månaderna 2012 fram ett förslag till projektbeskrivning som antogs interimistiskt per capsulam. En styrelse kunde därmed på en valberednings förslag tillsättas och arbetsformerna definierades. Vid höstens stämma bekräftade närvarande representanter för universitet och högskolor den föreslagna projektplanen liksom den styrelse som redan varit verksam i ett halvår. I styrelsens uppdrag har ingått att utarbeta en arbetsordning och en plan för varje verksamhetsår, inklusive budget och planlagda aktiviteter. Styrelsen skulle ha en verkställande ledamot och en av ledamöterna skulle vara representant för SI. SDS har haft sitt säte inom SUHFs kansli och en medarbetare på kansliet har varit adjungerad styrelsen. Arbetsordningen har föreskrivit att möten skall hållas minst fyra gånger per år och styrelsen har också haft i uppdrag att sammankalla stämmor, möten då alla i projektet ingående lärosäten medverkar med representanter med befogenhet att fatta beslut i för projektet avgörande frågor. Styrelsen bestod från juni 2012 till och med december 2014 av Jörgen Sjöberg, ordf, (Chalmers), Lars Holberg, verkställande ledamot (LiU), Åsa Ankarcrona (KTH), Cecilia Åqvist Särg (HV), och Richard Stenelo, (LU). Från SI har Niklas Tranaeus deltagit i styrelsens arbete. Linda Gerén från SUHF har varit adjungerad. För 2015 hade Maria Engelmark, (BTH) och Besime Uyanik (SU) ersatt Åsa Ankarkrona och Cecilia Åqvist Särg, övriga ledamöter var krav sedan tidigare. I projektplanen definieras styrelsens arbete på följande sätt: Styrelsen utser inom sig en verkställande ledamot. Styrelsen har att utarbeta en arbetsordning och en plan för varje verksamhetsår, innehållande planlagda aktiviteter, andra insatser och budget, vilken skall beslutas på partsstämman. Styrelsen har sedan att utse de arbetsgrupper 17

19 och övrig bemanning som krävs för att verkställa verksamhetsplanen. Arbetsgrupperna bemannas i huvudsak av representanter från deltagande lärosäten och SI. Styrelsen bildar ett sekretariat med ordförande, en representant från SI samt den verkställande ledamoten. Styrelsen bör också säkerställa att man på bästa sätt håller sig informerad och uppdaterad om olika initiativ som rör Sverige som studiedestination. Styrelsen har i första hand arbetat genom projektets arbetsgrupper, där projektets väsentliga arbete bedrivits. Styrelsen har i förhållande till arbetsgrupperna gjort följande: - Medverkat till att definiera arbetsgruppernas uppgift och sammansättning, för stämman att fatta beslut om. - Medverkat till att ge budgetramar, baserade på arbetsgruppernas underlag och beslutade av stämman. - Fortlöpande följa arbetsgruppernas verksamhet och resultat och periodiskt begära rapporter. - Diskutera arbetsgruppernas insatser med arbetsgruppernas ordförande som vid olika tillfällen deltagit i styrelsemötena. - Medverka till avgöranden och fatta beslut i frågor som arbetsgrupperna hänfört till styrelsen. Styrelsen har i tillsyn av arbetsgruppernas verksamhet kunnat konstatera att arbetsgrupperna inte alltid har kunnat hålla sig inom de ramar som definierats vid stämman och det har även förekommit att arbetsgruppernas uppdrag överlappat. I de fallen har styrelsen ställt sig bakom en pragmatisk uppdelning av arbetet. Det har inte minst gällt den gränsdragning mellan AG1 och AG2 som medfört att en del administrativa hinder hanterats av AG1 medan AG2 tagit ett mera övergripande ansvar för hinder, inte bara administrativa hinder utan även hinder som uppstår genom föreslagna regeländringar och nya förordningar, där AG2 arbetat på ett proaktivt sätt. Under perioden har styrelsen hållit 18 fysiska möten och 10 telefonmöten/avstämningar. Totalt har 7 stämmor hållits. Styrelsen har i allmänhet hållit sina möten på SUHFs kansli i Stockholm. Stämmor har hållits i Stockholm (4), Göteborg (2) och Lund (1). SDS har under perioden fått in bidrag till projektet från medverkande lärosäten, totalt 2100 tkr. Av dessa har 550 tkr fördelats på AG1-AG4, 600 tkr på förberedelserna för tiden efter 2015 samt 350 tkr på styrelsens eget arbete inklusive stämmor och allmänna kostnader. Kvar finns 600 tkr som SDSs avslutande stämma beslutat skall täcka fortsatta kostnader för verksamheter och insatser i förlängning av SDSs arbetet, och förvaltas av SUHFs expertgrupp för internationalisering. Ekonomisk sammanställning finns i Appendix Samarbeten som utvecklats med SDS som utgångspunkt. Koreaprojektet. SDS har som sådant inte haft ambitionen att driva projekt utanför det som definierats av arbetsgrupper och styrelse och har rent allmänt hållit en gräns mot operativa projekt. Vidare har SDS varit noga med att all verksamhet inom SDS skall vara till gagn för och möjliggöra medverkan av alla i SDS ingående lärosäten. Under projektets gång har det däremot varit möjligt för olika grupperingar inom SDS att ta initiativ och diskutera samarbeten som inte ryms inom SDSs ram. Det har lett till flera samarbeten som sedan har hanterats utanför SDS. Ett exempel på den här typen av samarbeten är Koreaprojektet, ett projekt som syftar till en fokuserad rekryteringsinsats mot ett enskilt land och en enskild marknad. Projektet har två syften. Det ena är att öka antalet studenter från Korea till Sverige. Det andra är att genom ett 18