Slutrapport Kontaktpersoner på sjukvårdsenheter - Ett Finsam - 93 Projekt
|
|
- Birgit Sundström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Slutrapport Kontaktpersoner på sjukvårdsenheter - Ett Finsam - 93 Projekt 1
2 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 3 Projektets syfte... 3 Projektmål... 4 Resultat... 4 Analys och reflektion... 5 Slutsats... 7 Bilaga, Rutin för kontaktperson på sjukvårdsenhet... 8 Sammanfattning Hälso- och sjukvården, Gotlands kommun och Försäkringskassans lokala försäkringscenter i Visby har under 2010 tillsammans drivit ett projekt inom ramen för tvåpartssamverkan enligt Finsam 93. Projektet syftade till att genom försäkringskasserepresentation på flera vårdenheter förbättra kunskaperna om sjukskrivningsprocessen och verka för en ökad användning av det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Projektmålen var 1. att etablera kontaktperson på minst tio enheter inom Hälso- och Sjukvården, 2. att en till två vårdcentraler skulle ha en sakkunnig läkare i försäkringsmedicin, 3. att kontaktpersonerna skulle föra en löpande dokumentation och återföra resultat till enheterna, 4. att det skulle genomföras minst två fokusgrupper under december 2010 samt 5. att utforma och införa en rutin för fördjupad samverkan mellan Hälso- och sjukvården och Försäkringskassan LFC på Gotland. Projektmål 1, 4 och 5 har uppfyllts. Projektmål 3 har uppfyllts på så sätt att kontaktpersonerna fört löpande dokumentation. Vad gäller återföring av resultat har detta varit svårt att utvärdera då målet inte var tillräckligt specifikt. Det har varit svårt att inom ramen för denna rapport utvärdera om syftet uppnåtts. Sannolikt leder alla kontakter mellan vården och Försäkringskassan att kunskaperna om sjukskrivningsprocessen både breddas och fördjupas men det går inte generellt att säga om kontaktpersonsmodellen är den mest effektiva formen av samverkan. Utvärderingen pekar dock på en positiv inställning till fortsatt samarbete, särskilt om samverkan kan utformas med flexibilitet och hänsyn till de olika enheternas olika behov. 2
3 Bakgrund Försäkringskassan och hälso- och sjukvården på Gotland har under många år haft ett nära och gott samarbete. Bland annat hade Försäkringskassan under en längre period särskilt utsedda kontaktpersoner till i princip alla öns vårdcentraler. Kontaktpersonerna besökte regelbundet sina vårdcentraler och förde där dialog kring försäkringsfrågor samt fungerade som länk mellan försäkringskontoret och de sjukskrivande läkarna. I samband med Försäkringskassans omorganisation kom nya direktiv kring samverkan och verksamheten med kontaktpersoner upphörde, på Försäkringskassans initiativ. Sedan dess har dock sjukvården upprepade gånger framfört önskemål om att få återknyta denna kontakt, som upplevdes som en viktig del av ett välfungerande samarbete. Även hos Försäkringskassans personliga handläggare finns ett starkt önskemål om att på detta sätt få arbeta tillsammans med vårdgivarna för en effektiv sjukskrivningsprocess med individens behov i fokus. Behovet av en nära kontakt mellan sjukvård och försäkringskassa har snarare ökat än minskat under de år som förflutit sedan kontaktpersonssystemet upphörde. Införandet av ett försäkringsmedicinskt beslutstöd har gjort att behovet av försäkringsmedicinsk kompetens nära vården påtagligt har ökat. Grundläggande utbildning har erbjudits samtliga läkare inom kommunen men för att stödet ska få den effekt över tid som det är tänkt krävs en nära dialog mellan intygsskrivare och intygsmottagare. En annan komplicerande faktor är den reformerade sjukförsäkring som successivt införts under perioden 1 juli januari Den nya sjukförsäkringen innebär bland annat att antalet sjukpenningdagar är begränsat och att den sjukskrivnes arbetsförmåga vid en fastställd tidpunkt ska bedömas i förhållande till hela arbetsmarknaden, oavsett tidigare sysselsättning. Det är ett betydande paradigmskifte för både Försäkringskassan och vården och innebär ett ökat behov av samarbete för att säkerställa en effektiv och rättssäker sjukskrivningsprocess. Med utgångspunkt i detta beslutade hälso- och sjukvården och Försäkringskassan gemensamt att under 2010 i projektform försöka införa ett nytt nätverk av försäkringskassekontaktpersoner på sjukvårdsenheter. Efter beslut att genomföra projektet utformades en projektplan med utgångspunkt från projektansökan. En del förbättringar/förtydliganden av projektmål genomfördes. Projektplanens projektmål publiceras i slutrapporten. Rapporten utgör ett förslag på en rutin för fördjupad samverkan mellan Försäkringskassan och Hälso- och sjukvården som kan användas och kontinuerligt utvecklas för att nå effektmålen med projektet. Projektets syfte Genom försäkringskasserepresentation på flera vårdenheter förbättra kunskaperna om sjukskrivningsprocessen och verka för en ökad användning av det försäkringsmedicinska beslutsstödet 3
4 Projektmål Att minst tio enheter, vårdcentraler, ortoped, medicinkliniken och psykiatri inom Hälso- och Sjukvården har en kontaktperson knuten till sin enhet fyra till tolv timmar per månad Att en till två vårdcentraler har en sakkunnig läkare i försäkringsmedicin till förfogande under fyra timmar per vecka Att kontaktpersonerna för en löpande dokumentation och (löpande) återför resultat till enheterna Att det genomförs minst två fokusgrupper under december 2010 Att utforma och införa en rutin för fördjupad samverkan mellan Hälso- och sjukvården och Försäkringskassan LFC på Gotland Resultat Målet att 10 enheter inom hälso- och sjukvården ska ha tillgång kontaktpersoner har uppnåtts. Sju vårdcentraler, psykiatrin, Neuroteamet och det centrala smärtrehabteamet/ smärtmottagningsenheten har under 2010 knutit en kontaktperson till sin enhet. Utöver detta har även företagshälsovården Previa en kontaktperson knuten till sin verksamhet. Att införa funktionen sakkunnig läkare har inte varit möjligt under Kontaktpersonerna har fört en löpande dokumentation över vad som tagits upp på möten. Av dagböckerna framkommer bland annat att samtliga enheter fått information kring regler och Försäkringskassans arbetssätt. På i princip samtliga har också diskussioner förts kring kvaliteten i de medicinska underlagen, vad som måste finnas med för att underlaget ska vara tillräckligt och kring Försäkringskassans utredningsskyldighet. På två enheter har försäkringsmedicinsk rådgivare deltagit och genomfört försäkringsmedicinsk gruppkonsultation med fingerade ärenden. Andra frågor som varit aktuella på flera enheter är bland annat frågor kring Försäkringskassans samverkan med andra myndigheter, kring arbetslivsinriktad rehabilitering och kring det försäkringsmedicinska beslutsstödet. I dagböckerna blir också tydligt att kontaktpersonsmötena även i hög grad är en kanal för information från vården till Försäkringskassan. Gällande återföring av resultat till enheterna var projektmålet inte tillräckligt specifikt formulerat vilket gör att vi inte kan utvärdera detta. Gällande fokusgrupper har projektet nått över uppsatt mål då de tre utvalda sjukvårdsenheterna (vårdcentralerna Visborg och Klinthamn samt Psykiatriska kliniken) som valdes ut av projektledningen var positiva till att delta i var sin fokusgrupp, 4
5 En fokusgrupp kan definieras som en intervjuform där en mindre grupp (sällan fler än 10) människor samtalar om ett förbestämt ämne. Samtalet leds av en samtalsledare. Det åsikter och perspektiv som presenteras av deltagarna recenseras inte. Det samlade materialet bearbetas därefter så att det kan rapporteras i en samlad form, däremot ska alla synpunkter vara med i redovisningen. De tre fokusgrupperna genomfördes under ordinarie mötestid under två av tillfällena och vid en särskild tidpunkt för en grupp. Det innebar att fokus delvis låg på andra, mer patientnära frågor och uppgiften fick delvis anpassas efter det. Förutsättningen för de olika enheterna varierar beroende på hur många träffar de har haft med kontaktpersonen, om de varit med i det liknande arbete som genomförts tidigare, men det påverkas också av hur etablerad metoden med rehabiliteringskoordinator är. Följande kom fram Det hårda trycket på samtliga mottagningsenheter påverkar möjligheten att prioritera kontakten med andra aktörer och ge utrymme åt förändringar i arbetssätt. I de fall kontaktpersonen från Försäkringskassan uttryckligen utgår från de behov som hälso- och sjukvårdspersonalen identifierar skapas en dialog. Det finns en efterfrågan på information/fortbildning dialog med försäkringsmedicinskt sakkunnig. Någon har haft det och uppskattat det. Införandet av Rehabkoordinator innebär en avlastning för behandlande personal och man ser att kontaktperson från Försäkringskassan och Rehabkoordinatorn skulle kunna utveckla ett närmare samarbete som kommer patienterna till godo. Under den korta tid som projektet varit verksamt har inte någon effektivisering uppnåtts. Det råder en positiv inställning till samverkan, men det är för tidigt att säga om detta är den mest optimala metoden. Information om genomförande av fokusgrupp har inte nått fram till de inblandade. Att utforma och införa en rutin för fördjupad samverkan mellan Hälso- och sjukvården och Försäkringskassan LFC på Gotland var ett av projektmålen. En sådan rutin har utformats under projekttiden (se bilaga). Analys och reflektion Som redovisades i bakgrunden finns det ett ömsesidigt önskemål att förbättra samverkan mellan Försäkringskassan och vården. Med utgångspunkt i detta var motivationen stor att via en kontaktperson inom sjukvården bidra till en effektivare sjukskrivningsprocess. Både fokusgrupperna, dagboksanteckningarna och återkopplingen från de personer som har kontaktpersonsuppdrag visar också på att man generellt är positiv till att samverka på detta sätt. Att enheten skulle ha tillgång till en sakkunnig läkare skulle underlätta arbetet med sjukskrivning/sjukskrivningsprocessen. Tyvärr har inte det projektmålet uppnåtts. En av orsakerna kan vara att detta var ett projekt, där flera enheter ställde sig positiva till att ha en sakkunnig läkare. Dock var det svårt att frigöra tid i verksamheten för ett sådant uppdrag under projekttiden. Samtidigt önskade verksamheterna att denna intressanta satsning skulle vara långsiktig, men med rådande förutsättningar var detta inte möjligt. Förhoppningsvis kan det bli aktuellt framöver, då de förväntade effekterna såsom behovet av att komplettera medicinska underlag kan minska, försäkringsmedicinskt beslutstöd användas oftare vid 5
6 sjukskrivning vilket kan bidra till en önskad patient- och rättssäker sjukskrivning till nytta för alla. Vinsten blir även att det frigör tid för alla parter som kan läggas på andra värdeskapande arbetsuppgifter. De egentliga svårigheterna i mötet mellan den medicinska bedömningen och bedömningen av arbetsförmåga består i att det är två helt skilda system som ska samverka. Försäkringskassan är en myndighet som har att verkställa regeringens och riksdagens beslut. Verksamheten styrs av strukturella regelverk med utgångspunkt i samhällsperspektivet. Hälso- och sjukvården å andra sidan har sin utgångspunkt i den enskilde individen och att bota eller lindra dennes symptom. Det blir därmed viktigt att det är tydligt för de inblandade parterna vilket perspektiv som samverkan utgår ifrån. Det stora behovet inom sjukvårdsenheterna är att få stöd i de enskilda fallen, där finns en viss frustration över att inte nå fram med sin beskrivning. Den mer generella informationen från Försäkringskassan ger en positiv effekt men tar inte bort den egentliga frustrationen hos behandlarna. Mer direktkontakt med försäkringsmedicinsk rådgivare skulle kanske bidra till en högre kompetens och därmed minska frustrationen något. Därutöver finns ett internt behov inom sjukvårdsenheterna av ett mer etablerat rehabiliteringssamarbete. De undersökta enheterna har kort erfarenhet av metoden med kontaktperson. Det borde vara förtjänstfullt att göra en djupare utvärdering av arbetet i Hemse där man har lång kunskap av ett nära samarbete med Försäkringskassan. Det skulle också ge ett mervärde om förankringen av metoden kunde ske med hjälp av Hemsegruppen och att deras erfarenheter användes aktivt i det fortsatta arbetet. I resultatet framgår det bland annat att i de fall kontaktpersonen från Försäkringskassan uttryckligen utgår från de behov som hälso- och sjukvårdspersonalen identifierar skapas en dialog. Detta gör det tydligt att behovet av att mötas positivt påverkar verksamhetsmotivet för samverkan då en enskild aktör (verksamhet/myndighet) inte ensam kan lösa brukarens problem (Daisy, socialstyrelsen 2008:20). Ett annat tungt motiv för samverkan som syns i resultaten från fokusgrupperna är kunskapsmotivet samverkan kan bredda och fördjupa kunskapen om fungerande re/habilitering, men framförallt förstärka specialistkompetensen samtidigt som den integrerar den i en större helhet (Daisy, socialstyrelsen 2008:20). Av den löpande dokumentation som kontaktpersonerna genomfört under projekttiden framkommer att vissa frågor är aktuella för i princip alla de vårdenheter som har kontaktperson, men att andra är av stort intresse för vissa men mycket begränsat för andra. Det framkommer också att behovet av och möjligheterna till att ha dessa träffar ser mycket olika ut. Vissa enheter ser ett stort behov och bokar i princip alltid nya tider vid sittande bord. Andra har önskat glesare träffar, eller att möten bokas efter behov. Det är också tydligt att kontaktpersonsmötena på intet sätt är någon envägskommunikation utan att de i stor utsträckning även är ett forum för vården att förmedla information till Försäkringskassan. På så sätt ökar kunskapen hos båda parter och vi ser därigenom ökade förutsättningar för en rättssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. Vad gäller rutin/modell för kontaktpersonssamverkan är vår uppfattning efter denna införandefas att det varken är möjligt eller ens önskvärt att utforma en detaljerad modell för 6
7 hur samverkansformen kontaktperson på sjukvårdsenhet ska se ut. Enheterna har olika uppdrag och förutsättningar och därmed olika behov och möjligheter till sådan samverkan. Vi uppfattar den generella rutin för hur samarbetet ska se ut som utformats som fullt tillräcklig för att fortsätta samarbetet och kanske även utöka det till att omfatta fler vårdenheter. Utgångspunkten i projektplanen var att ett antal effektmål skulle kunna uppfyllas om projektet nådde sina mål. Ett av dessa effektmål var att antalet korrekt ifyllda medicinska underlag skulle uppgå till minst 50 % under Detta skulle medföra att behovet av att komplettera medicinska underlag ska minska under 2010 och framåt. Kvaliteten i de medicinska underlagen ska granskas nationellt inom ramen för Sjukvårdsmiljarden. Denna granskning ska ännu genomföras och vi vet alltså ännu inte vilket resultat Gotland kommer att uppnå. Stickprovsgranskningar som genomförts lokalt under året pekar dock mot att andelen korrekt ifyllda medicinska underlag legat runt 50 % under Vidare skulle kontaktpersonsarbetet resultera i att sjukvården och Försäkringskassan upplever att en fördjupad samverkan underlättar arbetet kopplat till sjukskrivning. Det är svårt, och kanske också för tidigt, att utvärdera om så blivit fallet. Att samtliga tillfrågade ställt sig positiva till en fortsatt samverkan ser vi dock som en fingervisning mot att arbetet faktiskt haft en sådan effekt. Ett tredje effektmål var att försäkringsmedicinskt beslutstöd ska användas vid sjukskrivning. Någon särskild uppföljning av att så blivit fallet har inte kunnat genomföras i samband med denna utvärdering. Det finns anledning att återkomma till frågan under innevarande år. Det sista effektmålet som satts upp i projektplanen var att fördjupad samverkan ska underlätta för den enskilde att snabbare komma i gång och att möjligheten till återgång i arbete underlättas. Under 2010 har ohälsotalet för Gotland minskat från 34.1 (december 2009) till 31.3 (november 2010). I hur stor omfattning projektet bidragit till detta är dock mycket svårvärderat. Slutsats Utifrån dessa försiktigt positiva resultat ser vi med fördel att Försäkringskassan och hälsooch sjukvården fortsätter utveckla rutinen med kontaktperson inom vården. Inriktningen i detta arbete bör vara att det varken är möjligt eller ens önskvärt att utforma en detaljerad modell för hur samverkansformen kontaktperson på sjukvårdsenhet ska se ut. Enheterna har olika uppdrag och förutsättningar och därmed olika behov och möjligheter till sådan samverkan. En flexibilitet i upplägget ser vi som en förutsättning för att denna samverkan ska kunna fortleva. Via de lärdomar som detta projekt medfört ser vi goda möjligheter att fortsätta arbeta med och kanske även bygga vidare på denna rutin, som kan ses som en pusselbit i en samverkan som är värdeskapande både för aktörerna och framförallt för medborgarna, genom att den bidrar till att skapa en än mer effektiv och rättssäker sjukskrivningsprocess. Det är tänkbart att vårdenheternas behov av ren information successivt kommer minska allt eftersom samarbetet med kontaktpersonen fortgår. Förhoppningsvis ger det förutsättningar och utrymme för en djupare form av samverkan via exempelvis det goda samtalet kring medicinska underlag ur ett jämställdhetsperspektiv, rehabilitering och andra gemensamma områden. Visby Mats Granström Caisa Skoggren 7
8 Bilaga Rutin för kontaktpersoner Rutin för kontaktperson på sjukvårdsenhet Uppdraget: Kontaktpersonen ska regelbundet besöka kliniken och är tänkt att dels fungera som försäkringsmedicinsk resurs, dels knyta personliga kontakter med olika personalkategorier och därmed minska avståndet mellan vården och Försäkringskassan. Kontaktpersonerna ska inte ta över de personliga handläggarnas roll i att förmedla och ta emot information i individärenden utan de ska istället finnas som en resurs i försäkringsfrågor, kunna svara på generella frågeställningar och förmedla kontakt mellan behandlande läkare och ansvarig personlig handläggare vid LFC. Första mötet: Efterfråga förväntningar, ta emot och teckna ner. Beskriv uppdraget. Förmedla förväntningar och mål. Gör en plan för fortsatta möten, tider och övergripande innehåll. Efterföljande möten: Fokus på medicinska underlag och försäkringsmedicinskt beslutsstöd, även vid policydiskussioner. På varje enhet ska minst en FMR-sittning genomföras. Ge efterfrågad, riktad regelinformation. Erbjud återkoppling på medicinska underlag, individuell eller gruppvis. Löpande: Dokumentera vad som tagits upp på träffarna och lämna dokumentationen till samordnande funktion på Försäkringskassan. Delta i försäkringskasse-interna möten med andra kontaktpersoner, för erfarenhetsutbyte och lärande. 8
Svar på regeringsuppdrag
1 (5) Svar på regeringsuppdrag Delredovisning av regeringsuppdraget Bättre dialog mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården Försäkringskassan och Socialstyrelsen Bättre dialog mellan Försäkringskassan
Läs merPrimärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin
Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september 2017 Klinisk försäkringsmedicin Klinisk Försäkringsmedicin Sjukskrivning som behandling? Catarina Bremström Specialistläkare Medicinsk rådgivare Sakkunnig
Läs mer1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?
2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?
Läs merSlutrapport 1 (10) Projektnamn. Datum. Projektledare. Beställare. Styrgrupp. Beskrivning av projekt. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Slutrapport 1 (10) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Projektnamn Rehabkoordinator Psykiatriska kliniken Datum 2010 10 01-2011 12 31 Projektledare Linda Benedicto Beställare Projektägare: Hälso och sjukvårdsförvaltningen
Läs merTidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering
Läs merKommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare
Läs merUppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS
Uppdragsbeskrivningar - de samverkande parternas uppdrag i TRIS 1 Till läsaren I TRIS ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna (socialtjänsten) i länet. I detta
Läs mer[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team
[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam Metodstöd för Trisam-team 2019-02-19 Processen Trisam Trisam är en förkortning för tidig rehabilitering i samverkan. Trisam-processen är vår gemensamma modell
Läs merÅtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag
Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det
Läs merRehabkoordinering. 2 december. Ann-Britt Ekvall Åsa Sturesson Johansson Region Skåne
Rehabkoordinering 2 december Ann-Britt Ekvall ann-britt.ekvall@skl.se Åsa Sturesson Johansson Region Skåne Asa.sturesson-johansson@skane.se 1 Bakgrund 2006 Sjukskrivningsmiljarden en överenskommelse mellan
Läs merKonsten att vara koordinator i samverkan
Konsten att vara koordinator i samverkan Varför Rehabkoordinering? 2006 gjorde SKL och regeringen en överenskommelse om en särskild satsning på att utveckla hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning
Läs merUtbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare 2017-01-26 Schema för dagen: 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, rehabkoordinatorns roll 09:15 FIKA 09:35
Läs merÅtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum
Promemoria 2018-01-23 Socialdepartementet Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Inledning Våra socialförsäkringar är en central del i den svenska
Läs merUtbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Schema för dagen: Tid Program 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabprocessen 09:15 Fika 09:35 Försäkringsinformation och samverkan
Läs merÅtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron
Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Regional åtgärdsplan 2006-2008 Denna åtgärdsplan är en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland. Mer
Läs merUtbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Schema för dagen: Tid Program 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabprocessen 09:15 Fika 09:35 Försäkringsinformation och samverkan
Läs merNytt inom fo rsä kringsmedicin oktober 2015
Hej! Nytt inom fo rsä kringsmedicin oktober 2015 Nu börjar hösten dra igång ordentligt och förhoppningsvis har alla haft en riktigt skön semester. Tanken med detta nyhetsbrev är att det skall skickas 1
Läs merAnsökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele
Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson
Läs merLedning och styrning av sjukskrivningsprocessen
1 (5) Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen för hälso- och sjukvård ska organiseras så
Läs merKommunens yta är km². Socialförvaltningens budget är på 932 mkr.
Falkenbergs kommun har strax över 44 000 invånare. Kommunens yta är 1 156 km². Arbetslösheten i kommunen ligger på 3-6 procent. Industrin i kommunen domineras av livsmedelstillverkning och verkstadsindustri.
Läs merSjukskrivningsmiljarden
Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna
Läs merVälkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version
Välkommen! Dagens möte Regeländringar i sjukförsäkringen hur påverkar det dig som arbetsgivare Nya effektiva samverkansformer mellan Försäkringskassan och dig som är arbetsgivare presentation av nya kontaktvägar
Läs merFlödesschema Rätt stöd rätt försörjning
Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Individ med ekonomiskt bistånd uppger/eller kan inte delta i planerade aktiviteter helt/delvis på grund av sjukdom* 1 Numreringen i flödesschemat följer inte någon
Läs merSid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Rehabilitering och Försäkringskassans samordningsuppdrag
Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel Rehabilitering och Försäkringskassans samordningsuppdrag Först lite siffror och andra reflektioner Ca. 600 000 sjukskrivningsärenden per år handläggs av Försäkringskassan
Läs merVad gör Arbetsförmedlingen? Och varför behöver vi samverka med hälso- och sjukvården?
Vad gör Arbetsförmedlingen? Och varför behöver vi samverka med hälso- och sjukvården? Utsatta respektive ej utsatta grupper på arbetsmarknaden år 2004 till 2016 300000 250000 200000 150000 100000 50000
Läs merRAPPORT FÖLJSAMHET TILL LEDNINGSSYSTEMET FÖR SJUKSKRIVNINGSPROCESSEN I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN APRIL Webbplats:
APRIL 2014 RAPPORT FÖLJSAMHET TILL LEDNINGSSYSTEMET FÖR SJUKSKRIVNINGSPROCESSEN I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441
Läs merProjektbeskrivning. Tidig rehabilitering i samverkan
UTGÅVA Kommunerna i Sörmlands län HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Ann-Sofie Karlsson 2008-12-18 Projektbeskrivning Tidig rehabilitering i samverkan Syfte: Syftet är att säkerställa närvaro från samtliga aktörer
Läs merFRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund
FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Kort bakgrund. Lunds kommun 119 000 invånare Ca. 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Hög andel får försörjningsstöd
Läs merInformation nollplacerade På rätt väg
Information nollplacerade 2017-01-30 På rätt väg Utvecklingsverksamheten kring personer utan sjukpenninggrundande inkomst Bakgrund - SAMS - I skuggan av välfärden - Gör rätt från dag ett - Socialförsäkringsbalken
Läs merRehabkoordinator, en triageringsmöjlighet i telefon och på öppen mottagning
Redovisning av de fördjupade försöken inom projektet Tidig samverkan i Västra Götaland 2016-2017 Rehabkoordinator, en triageringsmöjlighet i telefon och på öppen mottagning Medpro Clinic Stavre vårdcentral,
Läs merAnsökan om projektmedel förstudie med fokus på tidiga rehabiliterande åtgärder i samverkan
Skånevård Sund Vuxenpsykiatri Lund Åsa Sturesson Johansson Handläggare VO Vuxenpsykiatri Lund Datum 2016-02-18 Bengt Selander Förbundssamordnare Finsam Lund Box 1118 22104 Lund 1 (5) Ansökan om projektmedel
Läs merAnna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet
Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna
Läs merSJUKSKRIVNINGSPROCESSEN Handlingsplan 2016
Förutsättningar SJUKSKRIVNINGSPROCESSEN Handlingsplan 2016 Villkor Mål Villkor 1 En jämställd sjukskrivningsprocess Villkor 2 Kompetenssatsning Försäkringsmedicin Villkor 3 Funktion för koordinering Villkor
Läs merTidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering
Läs merAnsökan om medel från Finsam Lund
Ansökan om medel från Finsam Lund Projektnamn: KAOSAM - Kartläggning av (arbetsförmåga och ohälsa i) samverkan. Projektägare: Socialförvaltningen, Lunds kommun Samverkansparter: Region Skåne, Försäkringskassan,
Läs merFärsäkringskassan. Överenskommelse avseende. Jsprocessen mellan Försäkringskassan och Örebro läns landsting för 2011.. CJREBRO LÄNS LANDSTING
CJREBRO LÄNS ~~ LANDSTING Färsäkringskassan Diarienummer 3604:012179-2011,'T- Överenskommelse avseende ~~~ ~"~~ ~ ~ ~n~ra1~ diam Handlingsplan och riktlinjer för samverkan i s'ukskrivnin J Jsprocessen
Läs merFlödesschema Rätt stöd rätt försörjning
Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Individ med ekonomiskt bistånd uppger/eller kan inte delta i planerade aktiviteter helt/delvis på grund av sjukdom* 1 Numreringen i flödesschemat följer inte någon
Läs merGranskning av remissprocessen komplettering
2017-09-07 RJL2017/954 Förvaltningsnamn Nämnden för Folkhälsa och sjukvård Granskning av remissprocessen komplettering Remissflödet till specialistsjukvården 2013 tom augusti 2017 Remissflödet till primärvården
Läs merSjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering
Sjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering Caroline Grahn caroline.grahn@rjl.se Processledare för sjukskrivning och rehabilitering 2018-05-09 1 2018-05-02 fproce P Vad har vi för utmaningar? Jönköpings
Läs merVerksamhetsplan och budget 2014
Verksamhetsplan och budget 2014 Om Lunds samordningsförbund Lunds Samordningsförbund startade sin verksamhet i juni 2009 och är en fristående juridisk person. Medlemmar i Lunds Samordningsförbund är Försäkringskassan,
Läs merKommunikation med arbetsgivare/af
Kommunikation med arbetsgivare/af 1 Överenskommelser mellan staten och SKL 2006 Sjukskrivningsmiljarden en överenskommelse mellan staten och SKL för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna
Läs merNationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring
Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Arbetsprocess Denna vägledning har utformats av en arbetsgrupp med representanter från universitet med läkarutbildning
Läs merSjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering
Sjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering Caroline Grahn caroline.grahn@rjl.se Processledare för sjukskrivning och rehabilitering 2018-05-03 1 2018-05-02 fproce P Vad har vi för utmaningar? Jönköpings
Läs merVälkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan
Välkommen till en dag kring sjukskrivning Agenda för dagen 8:30-9:15 Inledning 9:15-9:35 Fika 9:35-10:35 Sjukskrivning ur ett samhällsperspektiv 10:40-12:00 Våra olika uppdrag och vad vi har att förhålla
Läs merFinsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009
Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och
Läs merStöd för rätt sjukskrivning (SRS)
Stöd för rätt sjukskrivning (SRS) Idén bakom projektet Stöd för rätt sjukskrivning (SRS) är att förbättra för alla inblandade i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, inklusive individen själv,
Läs merYttrande över Promemorian Från socialbidrag till arbete (SOU 2007:2). Slutbetänkande av utredningen från socialbidrag till arbete (S 2005:01)
Landstingsstyrelsens förvaltning Forum för kunskap och gemensam utveckling 1 (6) Handläggare: Britt Arrelöv Landstingsstyrelsen Yttrande över Promemorian Från socialbidrag till arbete (SOU 2007:2). Slutbetänkande
Läs merLeveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB)
Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/7 1. Inledning... 3 1.1 Syfte med FMB... 3 1.2 Information som hanteras av FMB... 3 2. Hur FMB används... 4 3. Filer
Läs merFÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun
FÖRSÄKRINGSMEDICIN Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan mellan arbetsgivare och
Läs merFörsäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?
Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt? Michael Boman Försäkringskassan Katarina Larborn Region Halland Bodil Mellblom Svenskt näringsliv l Hur ser Försäkringskassan på
Läs merYttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:
Läs merIntygstjänster
Intygstjänster 2018-09-26 Vad är Intygstjänster? Navet för hantering av elektroniska intyg mellan vård, myndigheter och invånare. Omfattar en infrastruktur och flera webbapplikationer som vänder sig till
Läs merÖvergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser
Övergripande principer gällande all sjukskrivning Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser Sjukskrivning är en del av vård och behandling Sjukskrivning en aktiv åtgärd Patientens delaktighet är
Läs merFör kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)
REMISSVAR 1(5) Datum Diarienummer 2015-06-22 2015-60 Socialdepartementet 103 33 Stockholm För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17) (S2015/1590/SF) Sammanfattning Det är positivt att frågan om hur
Läs merFRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund
FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Lund 117 000 invånare 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Två tredjedelar är under 45 år, lika stor
Läs merVem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )
1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara
Läs merSkapa förutsättningar för ditt uppdrag
Skapa förutsättningar för ditt uppdrag Eva-Marie Sundkvist eva-marie.sundkvist@rjl.se Anne-Lie Gustafsson anne-lie.gustafsson@ltkalmar.se Ann-Britt Ekvall ann-britt.ekvall@skl.se 1 Gör dig oumbärlig! Skapa
Läs merPlan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012
1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 3 Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 Svar på regleringsbrevsuppdrag Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm
Läs merÄndra till startrubrik
Ändra till startrubrik En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Överenskommelse 2016 Syftet En överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen,
Läs merProcesstyrningsmodell FAROS
Processtyrningsmodell FAROS P R E - S A M V E R K A N SAMVER KAN 1 Behovsbedömning Rehab. utredning Ärende förbereds för samverkan 2 Beredning AF-FK gemensam bedömning av AR 3 Behovsanalys 4 Introduktion
Läs merÖverenskommelse om samarbete i sjukförsäkringsärenden mellan Landstinget Kronoberg och Försäkringskassan
2009-05-25 1(6) Överenskommelse om samarbete i sjukförsäkringsärenden mellan Landstinget Kronoberg och Försäkringskassan Mellan parterna Landstinget Kronoberg och Försäkringskassan, Lokalt Försäkringscenter
Läs merFörsäkringsmedicinskt beslutsstöd.
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd www.socialstyrelsen.se/riktlinjer Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare, handläggare på Försäkringskassan
Läs merInnehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget
Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se
Läs merAnvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivnings- och. rehabiliteringsprocess. Styrelsen för sjukhusen i Väster
Anvisningar tillkommande ersättning år 2019 Dn HS 2018-01065 Anvisningar tillkommande ersättning En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2019 Styrelsen för sjukhusen i
Läs merUNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner
ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-
Läs merSjukskrivnings miljarden Vad innebär den nationella överenskommelsen?
Sjukskrivnings miljarden 2013 Vad innebär den nationella överenskommelsen? Fortsatt mål att förbättra sjukskrivningsprocessen Miljardsatsningen ska leda till en mer effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess
Läs merFortsatt och utvidgat samarbete mellan Försäkringskassan i Stockholms län och Stockholms läns landsting grund för samverkan
Elisabet Erwall, projektchef 2005-04-11 Sida 1 (6) Fortsatt och utvidgat samarbete mellan Försäkringskassan i Stockholms län och Stockholms läns landsting grund för samverkan 1 BAKGRUND (Bilagor) Samhällets
Läs merFörsäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt
Läs merRiktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08
Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2
Läs merAnvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivnings- och. rehabiliteringsprocess. Styrelsen för Sahlgrenska
Anvisningar tillkommande ersättning 2018 Dnr HS 2017-00534-11 Anvisningar tillkommande ersättning En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2018 Styrelsen för Sahlgrenska
Läs merNy struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda
Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella
Läs merVem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )
1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara
Läs merDe nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare
De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker
Läs merLedningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge
Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge Förvaltning Mars 2006 Reviderad april 2006 Februari 2014 1(15) Innehållsförteckning 1 Inledning och syfte... 3 2 Sjukskrivningsprocessen...
Läs merKommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
Läs merNationell överenskommelse En effektiv, kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Styrande måldokument Överenskommelse Sida 1 (5) Nationell överenskommelse 2018 - En effektiv, kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Sida 2 (5) Bakgrund Regeringen och SKL har ingått
Läs merImplementering av verksamhet 3.4.4
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag
Läs merRUTIN SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN
2018-11-09 RUTIN SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN Ej fastställd av Chefsforum 2018-11-09 Innehållsförteckning Inledning... 1 Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård... 1 Den
Läs merFörsäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan
Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför
Läs merAktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne
Aktivitetsförmågeutredningen Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne Brister resulterade i uppdrag Skillnader i bedömning Inga gemensamma bedömningsverktyg Bristande delaktighet från den
Läs merKommunens yta är km². Socialförvaltningens budget är på 932 mkr.
Falkenbergs kommun har strax över 44 000 invånare. Kommunens yta är 1 156 km². Arbetslösheten i kommunen ligger på 3-6 procent. Industrin i kommunen domineras av livsmedelstillverkning och verkstadsindustri.
Läs merAnvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivningsprocess. Styrelsen för NU-sjukvården. Dnr HS
Anvisningar tillkommande ersättning 2018 Dnr HS 2017-00534-9 Anvisningar tillkommande ersättning En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2018 Styrelsen för NU-sjukvården 1. Anvisningar tillkommande
Läs merRutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen
Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Innehållsförteckning Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner för kontakt och dialog vid sjukskrivning Försäkringskassans anvisningar
Läs merSammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga
Sammanfattning En obligatorisk, allmän och enhetlig sjukförsäkring lik den svenska har både för- och nackdelar. En fördel är att alla oavsett risk och behov ges inkomstskydd vid arbetsoförmåga till följd
Läs merFörslag till insats för personer som är sjuka och saknar en sjukpenninggrundande inkomst
Förslag till insats för personer som är sjuka och saknar en sjukpenninggrundande inkomst Förslag till insats framtaget av en länsövergripande arbetsgrupp med följande representanter: Ann-Sofie Karlsson
Läs merSeminarium 5b torsdag
Koordinatorn nytt stöd i sjukskrivningen Seminarium 5b torsdag 14 September kl. 15-16 Marine Sturesson PhD, leg. arbetsterapeut Verksamhetsutvecklare, Västerbottens län landsting Christina Wiklund leg.
Läs merRekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län
Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens
Läs merAnvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivnings- och. rehabiliteringsprocess. Styrelsen för Kungälvs sjukhus
Anvisningar tillkommande ersättning 2018 Dnr HS 2017-00534-8 Anvisningar tillkommande ersättning En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2018 Styrelsen för Kungälvs sjukhus
Läs merStandardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen
Standardiserad utskrivningsprocess - startar på akutmottagningen Landstinget i Värmland Befolkningsmängd Värmland 275 904 Tre akutsjukhus Karlstad, Arvika och Torsby 30 vårdcentraler i länet Standardiserad
Läs merHÄLSA-REHAB Jämställdhet, Arbetsgivaransvar, Breddad arbetsmarknad, Återhämtning/rehab, och Myndighetssamverkan.
HÄLSA-REHAB 2020 övergripande MÅL: Högre frisktal, Kortare sjukskrivningar, Jämställda sjukskrivningar mål FOKUS: Psykisk hälsa, Kvinnor, Offentlig sektor framgångs FAKTORER: Främja, Förebygga, Förkorta,
Läs merRehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Läs merSjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser
Arbetsgivardag i Malmö 13 november Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser Catharina Bäck, Svenskt Näringsliv och Kristina Svensson, Försäkringskassan Sjukfrånvarons utveckling
Läs merFörsäkringsmedicinskt Forum Södra Älvsborg
Försäkringsmedicinskt Forum Södra Älvsborg SKL överenskommelser Sjukvårdmiljarden Rehabiliteringsgarantin Försäkringsmedicinskt forum Södra Älvsborg Koordinator Information Utbildning Kvalitet Försäkringsmedicinskt
Läs merSvar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid
1 (10) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 2 Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid Postadress Besöksadress
Läs merREHABILITERINGS- POLICY
REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande
Läs merAnsökan om projektmedel för sänkt sjukfrånvaro
ENKEDE-ÅRTA-VANTÖR TADDELFÖRVALTNING BILAGA 7 Ansökan om projektmedel för sänkt sjukfrånvaro ENKEDE-ÅRTA-VANTÖR TADDELFÖRVALTNING ID 1 (4) 1. AMMANFATTNING AV PROJEKTET OCH BEKRIVNING AV PROJEKTORGANIATION
Läs merHandläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005
Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 INLEDNING... 1 METOD... 1 ATT ARBETA MED METODSAMLINGEN... 1 ÖVERGRIPANDE FRÅGOR...
Läs merVÄLKOMMEN! 7 MARS 2018 ARENASAMVERKAN I GGVV
VÄLKOMMEN! 7 MARS 2018 ARENASAMVERKAN I GGVV Dagens program KORT OM 2017 ENKÄTSVAREN FRÅN ER GODA EXEMPEL NY ÖVERENSKOMMELSE 2018 STYRGRUPPEN PROJEKT SAMVERKAN I GGVV ETABLERINGSPROGRAMMET RÄTT STÖD RÄTT
Läs merFörsäkringskassans arbete för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro
Försäkringskassans arbete för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Sofie Östling & Anna Martinmäki Försäkringsmedicin på Försäkringskassan I november 2016 fattades beslut om riktlinjer för det försäkringsmedicinska
Läs merRehabiliteringsrutin Fastställd av rektor
Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor 2015-11-24 Dnr 15/802 Personalenheten Karin Åhman Rehabiliteringsrutin Mål och arbetsgivarens ansvar Målet med rehabilitering är att så fort som möjligt få tillbaka
Läs mer