FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR

Transkript

1 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR GNESTA TÄTORT Antagen av kommunfullmäktige 22 september 2008

2 Politisk styrgrupp i Gnesta kommun: Henric Sörblad (m), Gert Nilsson (s), Inger Isberg (kd), Sarah Kinberg (fp), Jonny Karlsson (s), Daniel Helldén/Kerstin Landin (mp), Mats Klasson/ Ingalill Fredriksson (c) Medverkande tjänstemän i Gnesta kommun Monica de Santa Cruz, Carolin Dahlgren, Christer Andén, Stefan Sköldén, Jan Hagberg, Jesper Feddersen och Bertil Karlsson. Dokumentet är framtaget av samhällsbyggnadsförvaltningen i Gnesta kommun. Underlaget har varit samrådshandlingar upprättade av Ramböll Sverige AB tillsammans med Reflex Arkitekter under hösten och vintern 2006/2007 och grönstrukturplan framtagen av Therese Lindgren (SLU).Utställningshandlingar har tagits fram under hösten 2007 och våren Kartor framtagna av Lilian Eriksson och Therese Lindgren. Foto Ramböll Sverige AB, Therese Lindgren och Monica de Santa Cruz Kartor och ortofoto i denna skrift skyddas av upphovsrättslagen (1960:729), Lantmäteriet, reviderad i april 2008 av Gnesta kommuns samhällsbyggnadsförvaltning. Alla kartor i dokumentet är orienterade i nord-sydlig riktning

3 FÖRORD Vision Under 2008 antog Gnesta kommun en ny vision Gnesta för dig som vill växa i stadens lugn och landets puls. Med utgångspunkt från den nya visionen beslöt kommunfullmäktige den 23 februari 2009 att följande mål skall vara uppnådda fram till 2020 En ökande befolkning. Kommunen skall ha invånare En trygg och hållbar livsmiljö. Kunskapstillväxt, (bl.a. utbildning). För att nå målen skall kommunen arbeta för en tillväxtstrategi med följande inriktning ett förbättrat vägnät och god kollektivtrafik, att kommuninnevånare och besökare skall få berikande upplevelser. Den nya visionen har arbetats fram samtidigt med arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Gnesta tätort som antogs av kommunfullmäktige den 22 september Den fördjupade översiktsplanen har ett tydligt fokus på att Gnesta skall växa och tidshorisonten för planen är år Det råder således en stor överensstämmelse mellan den nya visionen och den av fullmäktige redan antagna fördjupade översiktsplanen. Den nya visionen har inte kunnat inarbetas i den fördjupade översiktplanen. Den visar ändå tydligt hur kommunen skall kunna växa och skapa förutsättningar för en trygg och hållbar miljö dit människor vill söka sig för att kunna utvecklas. Gnestas goda kommunikationsläge i ett expanderande Mälardalen bidrar starkt till att skapa förutsättningar för att nå målen i den antagna visionen. Med de nyligen beslutade målen för 2020 och en nyligen antagen fördjupad översiktsplan för Gnesta tätort har kommunen tydligt stakat ut vägen för framtiden. Gnesta är därmed väl rustat för att ta sig an dagens och morgondagens utmaningar. Henric Sörblad Kommunstyrelsens ordförande Gnesta februari

4 INNEHÅLL sid Förord 3 Varför en fördjupning av översiktsplan? 5 Befintliga planförhållanden 7 Gnesta och omvärlden (regionala frågor) 8 Vision och mål 10 Gnestas historia 12 Kulturmiljö 15 Grönstruktur (nutid och framtid) 23 Bebyggelse (nutid och framtid) 46 Näringsliv och handel 65 Samhällsservice 68 Kommunikationer (trafik, nutid och framtid) 70 Teknisk försörjning 77 Säkerhet och risker 80 Resurshushållning 84 Föreslagen markanvändning 87 Konsekvensanalys 92 Miljökonsekvensbeskrivning 96 Utlåtande

5 VARFÖR EN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN? VARFÖR EN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN? Gnesta kommun har en kommunomfattande översiktsplan (ÖP) från Den kommunomfattande översiktsplanen är kommunens viktigaste strategiska dokument när det gäller att visa hur kommunen i ett längre perspektiv avser att använda mark- och vattenområden samt utveckla och bevara bebyggelsen. Enligt plan- och bygglagen (PBL) är varje kommun skyldig att ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens territorium. Översiktsplanen skall utformas så att den ger tydlig vägledning och information till kommuninvånare, berörda myndigheter och enskilda. Ibland kan detta kräva en ökad detaljeringsgrad, en redovisning av ställningstagandena i större skala, och detta kallas en fördjupning av översiktsplanen (FÖP). Fördjupningen kan vara tematisk, d.v.s. omfatta ett visst ämnesområde som studeras närmare, eller geografisk, d.v.s. omfatta en del av kommunen. I fördjupningen av översiktsplanen för Gnesta tätort vidareutvecklas och konkretiseras de visioner och mål som angetts i Översiktsplan 2003 för Gnesta kommun. Fördjupning av översiktsplan För en fördjupning av översiktsplanen gäller samma krav på innehåll och förfarande som för den kommunomfattande översiktsplanen. Den skall behandla allmänna intressen och riksintressen och ta ställning till användningen av mark- och vattenområden och den byggda miljöns utveckling och bevarande. En fördjupning (FÖP) är inte bindande för enskilda eller myndigheter, men genom kommunfullmäktiges kommande ställningstagande läggs en gemensam princip fast för markanvändningen och samhällets utveckling. Eftersom den inte är juridiskt bindande innebär det inte att viss utveckling låses. Planen skall ses som en sammanställning av kunskap och en beskrivning av utvecklingens konsekvenser. En bra översiktsplan ger möjlighet till flexibilitet och utrymme för alternativ och nya lösningar. Planens användning En fördjupning av översiktsplanen skall ligga till grund för detaljplanläggning och upprättande av områdesbestämmelser. Den ska vara vägledande för kommunens planering i vidare bemärkelse, t.ex. beträffande fördelning och lokalisering av service. Arbetet med markfrågor, lokalisering, planer och projektering för bebyggelse och gator samordnas och förenklas med en gällande översiktlig plan i bakgrunden. En översiktlig plan har tre viktiga funktioner. Den fungerar som en vision för ortens framtida utveckling och som vägledning för kommunens och andra myndigheters beslut. Fördjupningen är även ett instrument för dialogen mellan stat och kommun beträffande de allmänna intressenas innebörd och avgränsning. Planprocessen/tidplan Fördjupningen av översiktsplan för Gnesta tätort behandlas i överensstämmelse med PBL:s regler. Planförslaget ställs nu ut för granskning. Föreliggande planhandlingar syftar till att ett planförslag ska kunna föras till kommunfullmäktige för antagande under hösten

6 VARFÖR EN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN? Samråd Samrådet pågick under två månader våren 2007, och innebar att förslaget ställdes ut och ett samrådsmöte ägde rum. Förslaget till fördjupning av översiktsplan var även föremål för samråd med länsstyrelsen, Regionförbundet, berörda kommuner och andra myndigheter. Samrådet hade som mål att få till stånd en bred debatt på ett tidigt stadium, när det finns stora möjligheter att påverka. Efter samrådstidens slut upprättades en samrådsredogörelse som ska innehålla dels en redovisning av de synpunkter som har förts fram, dels de eventuella ändringar som dessa föranlett. Samrådsredogörelsen följer med utställningshandlingarna som bilaga. Utställning Efter eventuell omarbetning av förslaget, ställs Utställningshandlingarna ut under minst två månader. Den som vill lämna synpunkter på förslaget skall göra det skriftligen under utställningstiden och länsstyrelsen ska under samma tid avge ett granskningsyttrande över planförslaget. Efter utställningen ska kommunen sammanställa inkomna synpunkter och ändringar i ett utlåtande som fogas till planhandlingarna. Möten för information om förslaget kan komma att hållas under utställningstiden. Antagande och laga kraft Kommunfullmäktige fattar beslut om antagande av fördjupningen översiktsplanen. Beslutet gäller först sedan det vunnit laga kraft, vilket sker tre veckor efter det att beslutet tillkännagivits i kommunens anslagstavla Beslut Mars 2007 Samrådsredogörelse Beslut april 2008 Beslut om Antagande Höst 2008 Ortsanalys 2006 Samråd Utställning Antagande Gällande FÖP Planprocessen För överklagande gäller bestämmelserna om laglighetsprövning i kommunallagen, vilket innebär att alla invånare har rätt att överklaga samt att överklagandena endast får grundas på brister i den formella hanteringen

7 BEFINTLIGA PLANFÖRHÅLLANDEN BEFINTLIGA PLANFÖRHÅLLANDEN Planområdet Planområdet utgörs av Gnesta tätort med omgivningar. Området sträcker sig från Norrtuna i norr till Hållsta i söder och från Valasjön i väster till Sigtunaån i öster. Planförhållanden För Gnesta tätort finns en fördjupning av översiktsplan från 1994, vilken anses inaktuell och i sin helhet kommer att ersättas av föreliggande plan. Som förarbete till denna plan har en ortsanalys gjorts. Ortsanalysen blev klar i augusti Redan detaljplanelagda områdena inom planområdet utgörs av Gnesta tätort samt fritidsområdena Norrtuna och Hållsta. Framtagande av detaljplaner pågår i vissa områden inom Gnesta tätort. De områden som redovisas på kartan nedan är föremål för planläggning under Detaljplaner är juridiskt bindande, och även detaljplaneprocessen är reglerad i Plan- och bygglagen. Planlagt område Pågående planer 2008 Planens huvudinriktning Utbyggnaden och förändringen av Gnesta ska ske med inriktningen att öka Gnestas attraktionskraft på en alltmer konkurrensutsatt bostads- och arbetsmarknad. Det är viktigt att kunna erbjuda boende en ort med närhet till handel, service och rekreation liksom goda kommunikationer till arbetsplatser, och vid behov, ett bredare serviceutbud i större städer. Norrtuna Planförslaget siktar ca 15 år framåt i tiden, fram till år 2020, då Gnesta tätort skulle kunna vara en levande småstad med ca invånare. För att kunna behålla och vidareutveckla de kvaliteter som finns i Gnesta idag föreslår planen en etappvis utbyggnad av Gnesta, som bygger på varsamhet och hänsyn till befintliga värden och karaktärer. Hållsta Gnesta tätort Bilden visar utbyggnadsriktningar för Gnesta tätort - 7 -

8 GNESTA OCH OMVÄRLDEN GNESTA OCH OMVÄRLDEN Gnesta i regionen Gnesta tätort är huvudort i Gnesta kommun. Ortens läge bestämdes i samband med västra stambanans utbyggnad, då läget vid Frösjön betraktades som ett perfekt stationsläge. De administrativa gränserna, kommun- och länsgränsen, har tillkommit efterhand i samband med kommunsammanslagningar och kommundelningar. Gnesta är den tätort i kommunen som idag har de bästa kollektivtrafikförbindelserna genom både länsbussar och pendeltåg. Sedan sommaren 2007 trafikeras Gnesta även med regionaltåg som medför kortare restid till bl a Stockholm. Gnesta, som tidigare tillhörde Nyköpings kommun, blev en egen kommun Nyköping har dock fortfarande en roll som den stad dit många gnestabor åker för att handla. Vad gäller arbetsplatser är dock orten främst fokuserad mot Södertälje och Stockholm där störst andel arbetstillfällen finns. Endast ca 40 % av Gnestas arbetsföra befolkning arbetar på orten idag. De flesta pendlar till Stockholm eller kommuner i anslutning till Stockholm pendlade ca personer från kommunen, varav ca hälften till Södertälje. En viss inpendling av arbetskraft sker, 2006 pendlade ca 700 personer in till kommunen. Gnestas läge i regionen medför att tätortens utveckling påverkas av vad som sker inom de angränsande länen. Politik, ekonomi, teknik och sociala förutsättningar ändras med tiden och ger nya villkor på lokal nivå. Gnesta påverkas främst av vad som sker i Stockholm/Mälardalsregionen (se även Befolkning nedan). För närvarande finns ett förslag till ny regionindelning i Sverige. Det är osäkert när och hur den kommer att genomföras. Hela Sörmland har dock uttalat att man vill tillhöra Stockholms län. En sammanslagning av Sörmlands län med Stockholms län skulle bidra ytterligare till att integrera Gnesta med Stockholmsregionen. Sannolikt skulle det underlätta resor med kollektivtrafik över länsgränsen och påverka t ex utnyttjandet av sjukvården. Befolkning och boende Gnesta är den näst minsta kommunen i Södermanlands län, sett till antalet invånare. År 2007 har kommunen ca invånare. Cirka hälften av kommunens befolkning bor i Gnesta tätort. Tidigare var ortens arbetstillfällen den dominerande faktorn för ökad befolkning men idag är det faktorer som möjligheten att pendla till arbete i storstadsregionen och boendekvaliteten i mindre tätorter som påverkar utvecklingen. Det senaste årtiondets investeringar i vägar och järnvägar i Stockholm/Mälardalsregionen i kombination med bristen på bostäder i Stockholm har lett till ökad inflyttning till de sörmländska kommuner som ligger längs kommunikationsstråken. Prognoser anger att Stockholmsregionens befolkning kommer att växa med en miljon till En sådan utveckling rymmer en stor potential för Sörmlandskommunerna, speciellt för Gnesta i och med att orten från och med sommaren 2007 utöver pendeltåg trafikeras av regionaltåg. Under 2006 växte hela Södermanlands län med 1085 invånare. Under hela 2000 talet har Sömland haft en befolkningstillväxt som beror på inflyttning. Gnesta tillsammans med Strängnäs och Trosa är de kommuner som haft störst flyttnetto. En stor del av folkökningen i Sverige beror på immigration men folkökningen i Gnesta beror huvudsakligen på inflyttning från andra delar av Sverige bl a Stockholms län. Gnesta har haft en positiv befolkningstillväxt sedan I Gnesta finns det ett tydligt samband mellan bostadsbyggande och befolkningsökning. Idag finns ett flertal bostadsbyggnadsprojekt som vid genomförande beräknas ge en befolkning på ca invånare för hela Gnesta kommun till

9 GNESTA OCH OMVÄRLDEN Kommunen har en ålderssammansättning där övervägande del av befolkningen är i åldrarna år (ca 52 %). Ca 24 % av befolkningen är barn i åldrarna 0-17 år. Kommunens ålderstruktur skiljer sig något från genomsnittet för hela riket. Andelen personer i ålderskategorierna år är lägre än riksgenomsnittet och andelen 0-19 år är högre än riksgenomsnittet. Mellankommunala frågor Fördjupningen av översiktsplanen för Gnesta tätort tar upp aspekter som har beröringspunkter med andra kommuner i regionen, främst med Södertälje kommun. Regional bostads- och arbetsmarknad Gnesta ingår i Stockholm/Mälardalsregionens bostads- och arbetsmarknad. Gnesta kommun har också ambitionen att attrahera såväl dagerns invånare som inflyttare till Stockholm/Mälardalsregionen. Satsningen på den nya regionaltågstationen är ett viktigt inslag i den ambitionen. För att Gnesta ska kunna erbjuda boende och nyinflyttade en ort med närhet till handel, service och rekreation så föreslås bl a en utbyggnad av Gnesta tätort. Västerås Enköping Arlanda Eskilstuna Strängnäs Stockholm Örebro GNESTA Södertälje Flen Katrineholm Trosa Nyköping Oxelösund Gnestas läge i regionen Det finns utbyggnadspotential mot Södertälje kommun på andra sidan Sigtunaån. Södertälje kommun har dock inget intresse av att förändra kommungränsen mot Gnesta kommun. Däremot pågår planering från Södertälje kommuns sida för bostäder strax utanför kommungränsen norr om väg 57. Bostadsbyggande i detta område innebär bl a att VA-frågorna måste lösas, eventuellt i samverkan med Gnesta. Bostäder utanför kommunen påverkar serviceunderlaget på ett gynnsamt sätt för Gnesta. Teknisk försörjning Gnesta har vattentäkt och vattenverk med tillhörande vattenskyddsområde i Södertälje kommun. Gnestas avloppsreningsverk ligger idag vid Sigtunaån. Under den period som planen omfattar kommer troligtvis Gnestas avloppsreningsverk att behöva byggas ut. En flytt av anläggningen har diskuterats. Infrastruktur, kommunikationer Från och med sommaren 2007 trafikeras Gnesta med regionaltåg vilket minskar restiden från drygt 60 min till ca 40 min jämfört med pendeltåget. Förbättrade kommunikationer och förkortade restider till och från Gnesta påverkar inte bara gnestaborna utan är även av betydelse för boende i angränsande kommuner, inte minst för boende i Södertälje kommun. För att uppmuntra till resor med kollektiva färdmedel är det av stor vikt att länstrafiken anpassar sina busslinjer till tågens ankomst- och avgångstider. I ett framtida scenario är det också angeläget med turtrafik till och från Skavsta flygplats, i Nyköpings kommun. Friluftsliv och rekreation Det finns regionala cykel-, vandrings- och kanotpaddlingsleder som löper genom planområdet. För gnestaborna är Visbohammar ett närbeläget och betydelsefullt rekreationsområde. Lötbodal är ett rekreations- och friluftsområde med stort upptagningsområde. För det rörliga friluftslivet är det angeläget att Frösjöns stränder, liksom områdena kring Sigtunaån görs mer lättillgängliga

10 VISION OCH MÅL VISION OCH MÅL Gnesta år 2020 Enligt den kommunövergripande översiktsplanen har kommunfullmäktige fattat beslut om följande vision för Gnesta kommun 2015: Gnesta DIN kommun, med närhet, möjlighet och ett rikt samspel med naturen. DIN kommun: Människan i centrum Kommuninvånarna och deras behov ska stå i centrum i all kommunal verksamhet. Kommunen är till för invånarna och detta speglar sig i kommunens långsiktiga mål. Kommuninvånarna ska vara nöjda med och stolta över sin kommun. Närhet: Service, demokrati och omvärld Närhet till service innebär att kommunen har skola och barnomsorg med hög kvalité inom nära räckhåll för invånarna, en god social omsorg och närhet till bra service. Närhet till demokrati innebär att verksamheterna drivs med stort brukarinflytande och att kommuninvånarna känner att det finns goda möjligheter att påverka viktiga beslut. Närhet till omvärlden innebär att alla har tillgänglighet till väl utbyggda kommunikationer, digital kommunikation inräknat. Möjlighet: utveckling, samverkan och mångfald Kommunen vill utveckla verksamheter i samverkan med t ex kommuninvånare, intresseföreningar och grannkommuner för att hitta lösningar som motsvarar kommuninvånarnas behov och önskemål. Vi vill ge näringslivet goda förutsättningar. Rikt liv: livskvalité Ett rikt liv och livskvalité har lika många definitioner som det finns människor. Lever du ett rikt liv kan du troligen förverkliga många av dina drömmar. Kommunen vill ge möjlighet för människor att uppfylla sina drömmar. Det kan t ex handla om tillgång till utbildning, idrott, friluftsliv, mötesplatser och kulturlösningar. Samspel med naturen: Hänsyn, medvetenhet och upplevelse Kommunen skall utvecklas på ett uthålligt sätt så att vi brukar våra naturresurser i stället för att förbruka dem. Strategiska mål I arbetet med att uppnå visionen har kommunen formulerat 11 strategiska mål. Målen är formulerade med utgångspunkt från ovanstående vision, den kommunövergripande översiktsplanens intentioner samt långsiktiga mål antagna av kommunfullmäktige. Fördjupningen av översiktsplanen syftar till att Gnestas utveckling sker i linje med uppsatta mål. Närhet till natur i och kring tätorten Bevara viktiga natur- och kulturmiljöer samt landmärken Stärka Gnestas identitet Skapa småskalighet och trygghet genom varsam tillväxt Förtäta och komplettera varsamt inom tätorten Skapa god framkomlighet för gående och cyklister Skapa god tillgänglighet till regionaltågstationen Förstärka en levande tätortskärna Integrera bostäder, verksamheter och service

11 VISION OCH MÅL Skapa goda boendemiljöer Skapa tydliga gränser mellan tätorten och landsbygden

12 GNESTAS HISTORIA GNESTAS HISTORIA Bygden kring nuvarande Gnesta tätort har en mycket gammal historia som går tillbaka till förhistorisk tid. Nedan redovisas milstolparna för bygdens och tätortens utveckling och hur Gnesta sett ut under olika tidsepoker. Förhistorisk tid Under stenåldern låg nuvarande Gnesta tätort huvudsakligen under vatten. Den första bosättningen i trakten etablerades troligen under äldre bronsålder, ca 1300 f Kr. Genom landhöjning höjdes Gnestatrakten ur havet och omkring Kristi födelse hade landskapet i stort sett fått det geografiska utseende som det har idag. Medeltid Under medeltiden var Gnesta en odlingsbygd med ett flertal gårdar och småbyar. Den mest betydelsefulla gården i området var Vad, numera sätesgården Södertuna. Söder om Södertuna fanns byarna Frustuna (Kyrkbyn), Gnesta, Yttervala och Vackerby samt som väsentliga utposter områdena kring Hållsta, Öster- och Västerkärv samt Givesta och i öster gårdarna Sigtuna och Borg. Under stenåldern, ca1800 f kr, låg Gnesta under vatten Frustuna by, området kring Frustuna kyrka, var centrum och samlingsplats för bygden. Gnesta by utgjordes av de tre bondgårdarna Uppgården (nuvarande Hembygdsgården), Mellangården och Nergården. Uppgården var även en gästgivaregård i trakten som låg strategiskt utmed allfarvägen till Stockholm. Stora landsvägen genom Gnesta, som kan ses på kartor sedan 1670-talet, följde nuvarande Skillingagatans sträckning. Mitten av 1800-talet, Gnesta med omgivningar innan järnvägen byggdes

13 GNESTAS HISTORIA Gnesta stationssamhälle Byggande av Västra stambanan, mellan Stockholm och Göteborg, påbörjades Banan invigdes Stationen anlades i Gnesta främst på grund av ortens goda vattentillgång och läge i förhållande till stationen i Södertälje. Efter att stationen togs i bruk började Gnesta växa till en tätort. Etablering skedde främst på höjden söder om stationen, på höjdens branta sluttning och uppe på platån. Omkring 1860 öppnades den första affären i samhället. De goda förbindelserna till Stockholm och Södertälje lockade fler köpmän att etablera sig i Gnesta. De flesta affärerna kom att koncentreras till området i järnvägsstationens närhet, i kvarteret Marieström samt utmed östra Storgatan. Omkring 1870 fick landsvägen genom Gnesta en ny sträckning utmed Sigtunaån och Frösjöns strand. Tack vare järnvägen men framförallt tack vare marknaderna som hölls höst och vår blev Gnesta i slutet av 1800-talet en centralort. Marknaderna var mycket betydande och kunde locka till sig upp till 5000 personer både från Norge och södra Sverige. Marknaderna medförde att industrier började söka sig till Gnesta blev Gnesta ett municipalsamhälle. Då var Gnestahöjden nästan helt utbyggd och bebyggelsen expanderade utmed Östra Storgatan och Dagagatan, enstaka hus uppfördes i samhällets utkanter. I övrigt fanns bondlandskapet kvar i sina huvuddrag runt omkring samhället. Stationen och det gamla stationshuset 1895 Gnesta under 1900-talet I samband med att stambanan över Järna och Nyköping tillkom 1912 förlorade marknaden sitt inflytande över skärgården. Detta medförde ett avbräck i expansionen, Gnesta expanderade inte i någon nämnvärd utsträckning under första halvan av 1900-talet uppfördes det gamla vattentornet på Gnestahöjden och samhället fick därmed vatten och avloppssystem

14 GNESTAS HISTORIA I slutet av 1920-talet började busstrafiken i området att utvidgas med Gnesta som centrum och skolor kom till bygden färdigställs tätortens första stadsplan. I början 1940-talet började samhället att återigen expandera, då industrier etablerade sig i området. Småhusbebyggelse började växa upp runt omkring det gamla municipalsamhället. Kommunen förvärvade Skillingtorpsområdet blev Gnesta en köping. Under 1960-talet fylldes dalgången söder om gamla Gnesta by upp med flerbostadshus. Nästan all gammal bebyggelse i Marieström revs 1968 för att ge plats åt ett nytt affärscentrum. Sedan 1960-talet har Gnesta pendeltågstrafik till Södertälje och Stockholm. Under hela 1970-talet fortsatte Gnesta växa trots kommunsammanslagningen med Nyköping (1974) och SJ:s inställande av tågtrafiken. Fritidshusområden började byggas ut i Hållsta och Norrtuna. Gnesta i dag Sedan 1980-talet har tätorten expanderat norr om järnvägen. I början av 1990-talet byggdes pendeltågsperrongen ut för att kunna ta emot längre tåg blev Gnesta egen kommun fick väg 57 en ny dragning söder om tätorten i syfte att minska genomfartstrafiken gjordes en om- och tillbyggnad av stations- och perrongområdet för att möjliggöra trafik med regionaltåg

15 KULTURMILJÖ KULTURMILJÖ Gnesta ligger i ett vackert och varierat sörmländskt landskap. Landskapet kring Gnesta har länge varit befolkat och är i hög grad påverkat av människans närvaro och brukande av skog, mark och vatten. Den mångåriga kontinuiteten i markanvändningen syns bland annat i de öppna, odlade och betade markerna, artrika lövlundar och allékantade vägar. Gnestabygdens bebyggelsehistoria kan mycket grovt delas upp i två huvudskeden. Först det agrara skedet som börjar i förhistorisk tid och fortsätter in i nutid. Därefter järnvägsepoken som på 1850-talet startade en urbaniseringsprocess som pågår än idag, och i allt större utsträckning inkräktar på landskapets agrara prägel. Inom planområdet finns det mer eller mindre renodlade jordbruksmiljöer vilka skattas högt inom kulturmiljövården, bland annat de öppna markerna och gårdsbebyggelsen sydväst och nordväst om tätorten. Samtidigt har stationssamhället, och den utveckling som följt i järnvägens spår, skapat fler miljöer av mycket stort kulturhistoriskt intresse. En konsekvens av denna utveckling är att det inom planområdet finns miljöer av mycket skilda slag; fornlämningsområden, jordbruksbyar, torpbebyggelse, herrgårdslandskap, stationssamhället och senare årtiondens villa- och radhuskvarter. Denna variation av kultur- och bebyggelsemiljöer är av stort värde och berikar både upplevelsen av och förståelsen för traktens utveckling och historia. Kulturlandskapet Riksintressen Riksantikvarieämbetet har pekat ut ett antal områden i Sverige som är av riksintresse för kulturmiljövården. För varje riksintresseområde har det formulerats värdebeskrivningar. Inom planområdet finns det två områden som är av riksintresse för kulturmiljövården - Gnesta stationssamhälle samt södra delen av området Gåsinge-Dillnäs och del av Frustuna-Kattnäs, norr om Gnesta tätort. Enligt miljöbalken (3 kap 6 MB) ska områden av riksintresse för kulturmiljövården skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön

16 KULTURMILJÖ Gnesta stationssamhälle Efter Västra stambanans och stationens invigning började Gnesta stationssamhälle växa fram. Den första bebyggelsen tillkom på höjden söder om stationen, Gnestahöjden. Bebyggelsen har sedan vuxit fram utifrån stationen och höjden. Gnestahöjden var nästan helt bebyggd på 1880talet. Stor del av bebyggelsen finns bevarad sedan den här tiden. De anspråkslösa bostadshusen i trä ligger tätt med små trädgårdar med smala gator och utsikt över sjön. Nedanför höjden, vid Östra Storgatan, ligger mer påkostade hus. Här finns f.d. Järnvägshotellet, Stora Hotellet och stationsbyggnaden från sekelskiftet bevarade. Motivering för riksintresset: Stationssamhälle från Västra stambanans tillkomst, med stadsmässig bebyggelse som speglar järnvägsortens framväxt från 1857 till modern tid. Uttryck för riksintresset: Plan med stadsmässiga drag med bebyggelsen vänd mot järnvägen och bostadsbebyggelse från järnvägens första tid till decennierna kring sekelskiftet [1900]. Bakom detta finns ett område med småskalig oregelbunden bebyggelse från samhällets första tid. Nuvarande skydd/rekommendationer För delar av bebyggelsen inom riksintresseområdet, Gnestahöjden och Östra Storgatan, har kommunen utarbetat en informationsskrift Gnestahöjden som beskriver bebyggelsens kulturvärden och ger rekommendationer om hur värdena ska kunna bevaras. Gnestahöjdens kulturvärden ligger i den väl bevarade bebyggelsen och dess oregelbundna placering i den starkt kuperade terrängen. De gamla trädgårdarna med häckar, träd och plank samt utblickarna mot Frösjön bidrar i hög grad till den miljön. För bebyggelsen på Gnestahöjden måste största försiktighet iakttas vid upprustningar, ombyggnader och underhåll i området så att de ursprungliga formerna, materialen och färgskalorna inte förvanskas. Bebyggelse på Gnestahöjden Gåsinge-Dillnäs och del av Frustuna-Kattnäs Mellan Storsjön och Klämmingen samt runt Nyckelsjön och Avlasjön breder sig ut ett odlingslandskap som utgör den centrala bygden i Gåsinge-Dillnäs och Kattnäs socknar. Mot norr och väster bildar Mälarmården en markant gräns. Blacksta och Kattnäs är byar från medeltiden. Södertuna var sätesgård på medeltiden. Bruksherrgården Skeppsta och Heby gård härstammar från 1700-talet

17 KULTURMILJÖ Motivering för riksintresset: Centralbygd sedan bronsålder med lång bebyggelsekontinuitet i läsbart öppet odlingslandskap Uttryck för riksintresset: Spår från bronsålderns bosättningar - skärvstenshögar och gravar samt hällristningar. Gravfält från äldre och yngre järnålder samt runstenar. I miljön ingår även medeltidskyrkor. Enskilda miljöer är Heby 1700-talsherrgård, Blacksta och Avla reglerade radbyar och Dillnäs kyrkby samt Skeppsta under 1500-talet grundade järnbruk med såg och kvarn och Närlunda herrgård. Nuvarande skydd/rekommendationer Fornlämningar och kyrka skyddas enligt kulturminneslagen. Enligt den kommunövergripande översiktsplanen (ÖP 2003) krävs detaljplan för åtgärder inom den del av riksintresseområdet som ligger inom den aktuella fördjupningens området. Fornlämningar Fasta fornlämningar är anläggningar eller lämningar efter människors verksamhet under forna tider, vilka har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna. Alla fasta fornlämningar skyddas enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m, också kallad kulturminneslagen (KML). Genom kulturminneslagen har fasta fornlämningar ett ovillkorligt skydd, vilket innebär att det är förbjudet att, utan tillstånd från länsstyrelsen, rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. Till en fast fornlämning hör ett så stort område på mark eller i vatten som behövs för att bevara fornlämningen. Detta område kallas fornlämningsområde. Det är länsstyrelsen som fastställer fornlämningsområdets gränser. Gnestabygden bär många spår av äldre tiders befolkning. Framför allt på höjderna i och kring Gnesta återfinns lämningar från bland annat bosättningar och gravplatser, företrädesvis från brons- och järnålder. Den rika förekomsten av fornlämningar i och intill Gnesta bör innebära goda möjligheter att med ganska enkla medel tillgängliggöra åtminstone delar av detta kulturarv för gnestaborna. Byggnadsminnen Järnvägsstationen har ursprungligen varit ett statligt byggnadsminne, som idag ägs av Gnesta kommun och fortfarande har status av byggnadsminne, och skydd genom detaljplanebestämmelser. Stationshuset är uppfört 1907 och ritat av SJ:s egen arkitekt Folke Zettervall i nationalromantisk stil. Övriga bevaransvärda byggnader i tätorten Vattentornet är uppfört 1914 i jugendstil. Länsmuseet har gjort en utredning, men vattentornet är än så länge inget byggnadsminne och saknar skydd. Bryggeriets byggnad för brygghus och maltvindar, uppfördes i tre våningar mellan 1901 och Fasaden är av rött fogstruket tegel med blinderingar putsade med vit slätputs. Länsstyrelsen avslog för ett antal år sedan frågan om byggnadsminnesförklaring av bryggerihuset. Underhand har en detaljplan arbetats fram som ger skydd åt bryggeriet. Disponentvillan har rivits men dokumenterats innan. I dagsläget gäller planskyddet. I själva samhället Gnesta är det gamla Tingshuset från 1908 (nu kyrkans hus) och Erskines hus (s k Tvålfabriken) samt några enskilda villor uppe på höjden (Mosebacke/Nordkalotten) skyddsvärda. Elektron och Gnestahems byggnad är också mycket värdefulla hus

18 KULTURMILJÖ Övriga kulturmiljöer Nedanstående beskrivning behandlar miljöer utanför den befintliga tätorten. Det är genomgående områden och miljöer som inte är planlagda och därmed saknar varsamhets- eller skyddsbestämmelser i plan. Miljöerna är utpekade av Länsmuseet som intressanta för kulturmiljövården i rapporterna Bygd och Miljö och Kulturhistorisk bebyggelseinventering. Ett flertal av miljöerna ingår i ett område som i den kommunövergripande översiktsplanen är utpekat som regionalt intresse för kulturminnesvården. Alla kyrkomiljöer och kyrkogårdar med tillhörande byggnader uppförda eller anlagda före år 1940 omfattas av skydd enligt kulturminneslagen och får inte ändras utan tillstånd från länsstyrelsen. Inom planområdet finns två kyrkomiljöer; Kattnäs kyrka och Frustuna kyrka. Kattnäs kyrkomiljö och Södertuna Markerna kring Kattnäs och Södertuna ingår till viss del i riksintresseområdet Gåsinge-Dillnäs och del av Frustuna-Kattnäs och utgörs till största delen av ett odlingslandskap med stora sammanhängande åkrar. Kattnäs kyrka, som till sina äldsta delar är från 1100-talets senare hälft, ligger i höjdläge intill Klämmingens södra strand. I kyrkans närmiljö ligger f.d. fattigstuga, f.d. skola och en bevarad parstuga med tillhörande bodar från tidigare Kattnäs kyrkby. På höjderna väster om Kattnäs kyrka finns flera gravar från yngre järnålder. På höjderna mellan Södertuna och Vackerby finns också en betydande koncentration gravar från brons- och järnålder. Södertuna gård är ett välbesökt och vackert utflyktsmål. Gården ligger på en udde i Frösjön med den pampiga huvudbyggnaden i vägens mittaxel. Södertuna gård har anor från medeltiden då sätesgården Vad anlades på platsen. Huvudbyggnaden byggdes om kraftigt vid slutet av talet och förlängdes åt sidorna under 1700-talets senare del. Nuvarande utseende fick gården 1892 vid en restaurering ledd av Isak Gustaf Clason. Intill herrgården finns ett antal ekonomibyggnader av olika ålder och ursprung. Herrgårdsanläggningen omges av en stor, delvis igenvuxen, engelsk park innehållande alla Sveriges lövträd. Gårdens övriga ekonomibebyggelse är belägen på det tidigare sundets västra sida, där landsvägen kröker tvärt. I vägens mittaxel, från Gnesta sett, ligger förvaltarbostaden från 1870-talet. Att bevara de öppna markerna norr om Jagbacken är av stor betydelse för landskapsbilden. Att ha tillgång till och kunna uppleva ett öppet och hävdat odlings- och herrgårdslandskap så nära tätorten är värdefullt för alla gnestabor. Yttervala Områdets södra delar utgörs av sammanhängande åkermark, medan de norra delarna är kuperade och skogsbevuxna. I områdets mellersta del återfinns i krönlägen ett antal stensättningar från bronsålder och äldre järnålder samt ett gravfält från yngre järnålder. Vid Storsjöstranden ligger resterna av en fornborg. I området finns torpställena Gustavslund, Viktorsberg och Lindskog. Vid Valasjöns norra strand ligger byn Yttervala. Byn är känd sedan medeltid. De flesta byggnaderna är tillkomna vid 1800-talets slut eller 1900-talets början. Byn har en för sörmländska förhållanden numer ovanlig bebyggelsetäthet med av ålderdomlig karaktär. Vackerby Vackerby består än så länge mest av öppen odlad mark, där ett par eller tre gårdsbildningar är lätt urskiljbara. Järnvägen skär rakt igenom markerna. Tätortens expansion gör sig påmind österifrån. Vägnätet är småskaligt och vägarna är grusade. Vackerby by ligger på en mindre höjd strax söder om järnvägen och är en stor, tätbebyggd och tämligen regelbunden by med ålderdomlig karaktär. Byn består av fyra gårdar grupperade kring ett bytorg. Bebyggelsen är huvudsakligen från 1800-talets slut och 1900-talets början

19 KULTURMILJÖ På en höjd norr om järnvägen ligger fastigheten Vackerby 3:3 med byggnader huvudsakligen från 1800-talets senare del. Gårdsanläggningen har en mycket ålderdomlig karaktär med gamla fruktträd, häckar och trädgårdsodlingar. Gårdsmiljöerna i Vackerby och Yttervala skall bevaras. Vid en utbyggnad av tätorten skall tillkommande bebyggelse utformas med stor hänsyn till befintliga bebyggelsemiljöer. Den öppna karaktären i landskapet måste beaktas. De grusade vägarna skall i möjligaste mån bevaras Frustuna kyrkomiljö och Frönäs Området väster om Frösjön, mellan järnvägen och Frustuna kyrka, har fram till 1990-talets början till övervägande del utgjorts av öppen, sammanhängande jordbruksmark. I norr ligger Jagbacken, ett framträdande skogsbevuxet berg, med scoutgård och promenadstigar. På berget finns gravfält från yngre järnålder. Under det senaste decenniet har Gnestas expansion främst skett norr om järnvägen, utefter Frösjöns västra strand, vilket inneburit betydande förändringar i landskapsbilden kring Frönäs. Från att ha varit odlade marker utanför samhället, utgör Frönäsområdet idag ett av Gnestas utbyggnadsområden för småhus- och radhusbebyggelse. Vid Frösjöns västra strand ligger Frustuna kyrka med kyrkogård. Kyrkan utgör med sin framträdande placering vid stranden ett viktigt landmärke. Kyrkan har anor från 1100-talets senare del men har fått sitt nuvarande utseende i samband med att tornspiran uppfördes Kyrkogården utvidgades Kring kyrkan låg i äldre tider kyrkbyn med tät bebyggelse. Idag finns här två gårdar, varav den ena är prästgården. Söder om kyrkan, mitt i det tidigare öppna jordbrukslandskapet ligger Frönäs, prästgårdens arrendegård, med bebyggelse tillkommen under 1900-talets första decennier. Idag ligger Frönäs i gränsen mellan den täta småhusbebyggelsen söder om gården och de fortfarande öppna markerna närmast kyrkan. F.d. Framnäs skola är en framträdande träbyggnad från 1900-talets början med tillhörande annex och trädgård. Förändringar inom området skall ske med stor hänsyn till Frustuna kyrkomiljö. Frustuna kyrka

20 KULTURMILJÖ Hållsta Nordväst om landsvägen mot Aspa och Nyköping ligger ett långsträckt skogsparti med två stora gravfält och ett stort antal högar och runda stensättningar. Området sydöst om landsvägen utgörs av ett öppet, något kuperat landskap. Bebyggelsen domineras av Hållsta gård, huvudsakligen med byggnader från senare delen av 1800-talet och 1900-talets början. Att förbättra kontakten mot centrum är betydelsefullt för gnestabornas möjlighet att nå och nyttja Hållstaområdet. Österkärv Västerkärv Givesta Sydväst och söder om tätorten, mellan förbifarten och Hållsta, ligger ett område som utgörs av ett delvis mycket småkuperat, men öppet, jordbrukslandskap med en på många ställen ålderdomlig prägel. Redan under bronsålder och äldre järnålder fanns en bebyggelsekoncentration i området. Gravfält och stensättningar är de vanligast förekommande fornlämningarna. Intill mindre höjder i landskapet finns ett antal välbevarade gårdsanläggningar; Västerkärv, Österkärv, Kullen, Fruäng och gårdarna Givesta 1:10 och 1:3. Sydväst om Givesta löper en uppodlad dalgång mot sjön Sillen i öster. En bit in i dalgången ligger gården Slaggärdet och torpet Ekdal. I och med att förbifarten byggdes ut under 1990-talet skapades ett nytt kommunikationsstråk, men också en kraftig barriär, i öst-västlig riktning. Främst har förbifarten påverkat upplevelsen av gårdarna Västerkärv och Österkärv. Där Marieströmsån går under förbifarten finns en mindre väg som förbinder tätorten och Österkärv med området. Gårdsbebyggelsen och de öppna markerna närmast gårdarna skall bevaras. Vid en utbyggnad av tätorten skall tillkommande bebyggelse utformas med stor hänsyn till de befintliga gårdsmiljöerna. Kontakten mellan Österkärv och centrum är viktig att förbättra. Den småskaliga och öppna karaktären i landskapet måste beaktas. De grusade vägarna skall i möjligaste mån bevaras Borg Lötbodal Nysätter Fridhem Planområdets södra delar, söder om förbifarten, utgörs av ett småkuperat och till stora delar barrskogsbevuxet område. Sammanhängande öppna marker finns i liten utsträckning, främst i ett öst-västligt stråk från sjön Sillen mot Slaggärdet och Givesta. Mellan landsvägen och Sigtunaån ligger ett högt berg med en fornborg på toppen. Högt belägna i områdets östra del ligger gårdarna Borg. Övrig bebyggelse i de östra delarna utgörs främst av ett antal bostadsfastigheter och fritidshus uppförda under 1900-talet samt Johanneslund, Siggtorp och Vreten. I de mellersta och västra delarna utgörs bebyggelsen uteslutande av ett antal äldre torpställen; Dalsborg, Hagaberg, Lötbodal, Fridhem, Nysätter, Sandbrink, Fredriksdal och Lövsätter. I områdets östra del finns en skjutbana. Stora delar av markerna ingår i Lötbodals rekreationsområde för vilket ett upprustningsprogram genomförs. Några av de äldre torpen ligger inom rekreationsområdet och nyttjas för friluftslivet. Gnesta tätort I tätorten finns flera miljöer, anläggningar och byggnader som pekats ut som intressanta för kulturmiljövården uppblandat med miljöer som vi idag kanske inte värderar så högt. För en närmare beskrivning av bebyggelsen i tätorten, se under avsnittet Bebyggelseutveckling

21 KULTURMILJÖ Rekommendationer Förändringar inom planområdet ska ske med hänsyn till kulturmiljön och landskapsbilden. All byggnation och förändring i markanvändning inom riksintresseområden för kulturmiljövården skall föregås av detaljplaneläggning. (PBL 5:1) För att bemöta uppställda regionala miljömål avseende kulturmiljö skall, senast 2010: Kulturhistorisk bebyggelsemiljöinventering, som inkluderar det moderna kulturarvets bebyggelsemiljöer, tas fram för tätorten och kringliggande gårds-, torp- och kyrkomiljöer. Kulturmiljöprogram upprättas för planområdet till skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse samt platser och landskap med särskilda värden. Detaljplaner eller områdesbestämmelser med skydds- och varsamhetsbestämmelser tas fram för: - kyrkomiljön Kattnäs - gårdsbebyggelse som inte är planlagd Den s.k. Tvålfabriken, en modern och kulturellt värdefull industribyggnad

22 KULTURMILJÖ KULTURMILJÖ NULÄGESKARTA.OlPPLQJHQ Norrtuna Norrtuna Kattnäs Kattnäs 1RUUWXQDVM Q Södertuna Södertuna 6WRUVM Q Yttervala Yttervala )U VM Q 9DODVM Q Frustuna/ Frustuna/ Frönäs Frönäs Vackerby Vackerby Visbohammar Visbohammar Västerkärv Västerkärv DnQ Hållsta Hållsta WX Q 6L J GNESTA GNESTA Österkärv Österkärv Givesta Givesta Slaggärdet Slaggärdet /nq Hållsta Hållsta Borg Borg JVM 6LOOHQ Q Lötbodal Lötbodal 1 km Förklaring Område av riksintresse för kulturminnesvården Övriga miljöer av kulturhistoriskt intresse Område av regionalt intresse för kulturminnesvården Fornlämning

23 GRÖNSTRUKTUR GRÖNSTRUKTURENS UTVECKLING Inledning grönstruktur Grönskan i och kring Gnesta tätort är en del av Gnestabornas vardagsmiljö och bidrar till deras och besökares bild av tätorten. Den tätortsnära grönskan är särskilt viktig för vårt välmående, det har uppmärksammats på senare år. Exempelvis visar forskning på att de som har tillgång till parker i sin närmiljö oftare besöker naturen lite längre bort än de som inte har parker nära. Vistelse i natur kan ge positiva hälsoeffekter såsom sänkt blodtryck, minskad stress och ökad koncentrationsförmåga. På så sätt kan också den grönskande och användbara parken nära vara avgörande för ens hälsa. Förutom att parkbesöket i sig är en betydelsefull vardagskvalitet. Även om grönskans betydelse uppmärksammas blir det ofta grönskande kvaliteter och områden som bortprioriteras vid exploateringar. Detta beror ofta på bristande kunskap. Den här grönstrukturplanen bidrar med kunskap som i framtiden och vid användning i planeringen kan möjliggöra en betydelsefull och tillgänglig grönstruktur för de boende i Gnesta tätort. Uppåkraskogen är ett gott exempel på betydelsefull närnatur i Gnesta tätort. Den promenadvänliga skogen ligger nära till för dem som bor i Uppåkra. Samtidigt skulle den kunna bli mer tillgänglig om entréerna till området förstärktes I och kring Gnesta tätort finns park och natur som är viktig att bevara. Därför att den är betydelsefull, socialt eller kulturellt sett, eller med tanke på den biologiska mångfalden. En del park och natur är allmänt känd som betydelsefull, såsom Lötbodal. Annan är skyddad, med exempelvis biotopskydd, så att betydelsen är uppmärksammad på så sätt. Det finns också park och natur som är mer anonym för de flesta och därmed kan ha betydelser som är okända. Sådan park och natur kan vara ovärderlig för dem som bor nära eller för den biologiska mångfalden. Sådana områden behöver uppmärksammas. Andra grönområden är inte betydelsefulla men har potential att utvecklas. Läget kan vara en egenskap som ger potential. I Gnesta tätort finns många grönytor men få parker, med flera funktioner som många intresseras av att nyttja. Därtill finns ett ojämnt fördelat utbud av lekplatser. Vissa av dessa grönytor och lekplatser har genom sitt läge potential till att bli framtida stadsdelsparker och kvartersparker, till glädje främst för de som bor nära. Om vi inte pekar på vilka

24 GRÖNSTRUKTUR grönområden som kan ha potential till att få en mer betydande roll i framtiden, kan risken vara att sådana bebyggs eller görs oanvändbara på något sätt. I Gnesta finns även grönytor av mindre betydelse och potential. De kan ha begränsade vistelsekvaliteter eller liten och ensidig växtlighet. Därtill kan buller och trafik störa eller läget vara mindre strategiskt med tanke grönstrukturen sett som helhet. Tillgängligheten till grönområdena är avgörande för betydelsen de kan ha, socialt och kulturellt sett. Är de inte tillgängliga kan de inte nås eller användas. Tillgängligheten till flera grönområden i och kring Gnesta tätort är idag begränsad. Mariefredsvägen, Storgatan och väg 57 är stora barriärer som avdelar grönstrukturen och gör den mindre sammanhängande. Därtill utgör även åsarna i tätorten barriärer. De stora höjdskillnaderna gör att det blir svårt och ansträngande, även för den mer vältränade, att ta sig till vissa platser. Dessutom är entréerna till många parker, gröna stråk och naturområden anonyma, vilket gör dem svåra att finna. Ett syfte med planen är att identifiera de betydelsefulla grönområdena och skilja dem från de övriga. Det ökar chansen för att betydelsefulla områden tas till vara. Särskilt viktigt är det att bevara sådana med oersättliga värden. Samtidigt kan övriga, i vissa fall, tas i anspråk för annan markanvändning utan att det strider mot gröna intressen. Det kan till och med bidra till att mer resurser kan satsas på att öka betydelsen av de värdefulla grönområdena genom utveckling och intensivare skötsel. Därmed inte sagt att sådana anspråk kan göras utan normal planerings- och miljöhänsyn i varje enskilt fall. Grönstrukturplanens värdering av grönområden gör den till ett stöd vid framtida exploatering och utveckling av tätorten. En utveckling som är långsiktig och hållbar. Planen är ett användbart verktyg i planering, beslutstagande och förvaltning på flera sätt: För att ge argument för skydd av värdefull grönstruktur Vid diskussioner kring grönstrukturutveckling För prioritering av skötsel och investeringar Som utgångspunkt för Miljökonsekvensbeskrivningar Geografiskt sett omfattar grönstrukturplanen Gnesta tätort med omgivande landskap, såsom i Fördjupningen av Översiktsplanen för Gnesta tätort. De flesta grönytor inom planområdet har inventerats. Inventeringen har varit detaljerad i närhet till tätorten och översiktlig i områden som tidigare har konstaterats vara betydelsefulla eller där exploatering inte beräknas bli aktuell inom planperioden. Planen har fokus på den sociala betydelsen i tätorten. Sådan kunskap har tidigare inte tagits fram, då tidigare inventeringar och analyser i större grad har varit inriktade på biologiska och kulturhistoriska betydelser av grönområdena. Förutom kommunalt ägd park- och naturmark har även betydelsefulla och potentiellt betydelsefulla grönområden i privat ägo och på kvartersmark inventerats. Grönstrukturbegreppet introducerades i Plan- och bygglagen(pbl). Lagen innefattar bestämmelser om grönstrukturen. Det gör även Miljöbalken och Kulturminneslagen. Begreppet innebär att se parker, natur och andra grönområden som en struktur, jämbördig med gator och bebyggelse. Denna struktur har många betydelser. I en grönstrukturplan värderas grönområdenas betydelse socialt sett (för människorna), kulturellt sett (för den lokala historien och identiteten) och för den biologiska mångfalden (för ett rikt och varierat växt- och djurliv). Det överordnade målet för Gnesta grönstrukturplan är att ge ökad förståelse för den betydelsefulla helhet som grönstrukturen bildar i tätorten med omgivning

25 GRÖNSTRUKTUR Begrepp Definitionerna av begreppen nedan är många, nedan beskrivs hur orden används i denna plan. Grönområde: ett generellt ord för grönskande områden som innefattar parker och natur Grönyta: en yta som består av grönska, någon form av vegetation, men som inte har samma vistelsekvaliteter som en park Natur: grönområde med naturmässiga kvaliteter, såsom orördhet, lugn och artrikedom, som även kan vara tydligt kulturellt präglat, exempelvis ängar och hagmarker. Park: grönområde intill eller omgiven av bebyggelse vilket har funktioner och estetiska kvaliteter som gör att flera grupper av människor vill och kan använda dem Stadspark: en park som är betydelsefull för hela tätorten. Det finns plats för många med olika intressen. Den bör vara en knutpunkt för gröna stråk och ha tydliga entréer. Stadsdelspark: en park betydelsefull för en stadsdel men också för andra som passerar genom. Lämpligt läge för sådana är därmed intill grönstråk. Den har lekplats, plats för fri lek och gräsytor för picknick och lite bollspel. Parken är väl synlig och tillgänglig för alla. Kvarterspark: en park som är till bor eller vistas i dess närhet, exempelvis boende och skola. Den har en fungerande lekplats, bänkar och helst några funktioner till. Den är inte alltid så synlig för dem som inte känner till den men ska upplevas som allmän och tillgänglig för alla. Närnatur: grönområden i form av natur som har betydelse för att de är nära och tillgängliga, eller kan bli det, kring och i tätorten. Det kan vara promenadvänlig skog eller ängsmark. Närnaturen är särskilt betydelsefull om den ligger nära skolor, äldreboende och förskolor. Barn och äldre är grupper som ofta använder sin närmiljö mer än vad andra grupper gör och är mer beroende av den. Gröna stråk: Tydliga och tillgängliga stråk som det går att ta sig tryggt och säkert på som fotgängare och cyklist till parker och natur. De gröna stråken bör gå i huvudsak på gång- och cykelbanor, men kan, där trafiken är mycket lugn, passera en gata för biltrafik. På centrala platser och i öppna kulturlandskap kan det gröna bestå enbart av trädrader eller alléer. Tillgänglighet: En tillgänglig grönstruktur handlar inte bara om att den ska vara nära. Den ska också vara trafiksäkert nåbar, synlig och uppfattas som allmän. Trygghet: Trygghet är en aktuell fråga i stads- och tätortsmiljöer. Trygghet är en individuell och komplex upplevelse. Därmed kan miljöer som vissa undviker för att de känner sig otrygga upplevas som trygga för andra. Samtidigt får inte otryggheten begränsa människor i deras vardag. Människor måste våga röra sig ute även när det är mörkt. Om fler rör sig ute kan det ge en känsla av trygghet, vilket gör att fler vågar sig ut. God utebelysning är ett sätt att ge bättre förutsättningar för den allmänna trygghetsupplevelsen. Alternativa gång- och cykelstråk längs med huvudgator för att komplettera de gröna stråkens funktion är ett annat. Biologisk mångfald: ett ord som sammanfattar variationsrikedomen bland allt levande, inom arter, mellan arter och i ekosystem. I staden ger en hög biologisk mångfald en välfungerande grönstruktur med motståndskraftiga ekosystem. De kan i sin tur bidra med klimatologiskt värdefulla och oersättliga funktioner som att vatten och luft renas. Sammanhängande större områden med varierade och artrika miljöer främjar biologisk mångfald