Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Inledning Syftet med likabehandlingsarbetet är att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolan är skyldig att bedriva ett förebyggande och målinriktat arbete för att främja elevernas lika rättigheter. Rektor för respektive enhet är ansvarig för likabehandlingsarbetet. Diskrimineringslagen och Skollagen (2010:800, 6 kapitlet) är de två regelverk som styr likabehandlingsarbetet. I dessa två lagar poängteras att man inte behöver ha som avsikt att kränka någon det är hur eleven som blir utsatt uppfattar handlingen som avgör om det är en kränkning. För mer information om diskriminering, trakasserier, kränkande behandling m.m. läs här. Vision Såväl elever som personal ska känna trygghet, trivsel och gemenskap. Ingen person ska bli utsatt för kränkande eller diskriminerande behandling. Strukturplan för likabehandlingsarbetet Maj Revidering av likabehandlingsplanen. Skolkurator träffar lärarnas och elevernas skyddsombud för att få deras synpunkter. Rektorerna för samtliga enheter och elevhälsan diskuterar innehållet i likabehandlingsplanen. Utförs av: skolkurator. Beslut om ny plan: rektor för respektive enhet. Juni-okt Implementering av likabehandlingsplanen. All personal uppdateras kring likabehandlingsplanen. Elever och föräldrar informeras. Utförs av: rektor, elevhälsa och mentor. Okt Digital enkät genomförs i samtliga klasser i syfte att kartlägga förbättringsområden inom likabehandlingsarbetet. Utförs av: skolkurator. Nov-april Utifrån kartläggningen och förra årets utvärdering sätts mål upp för varje enhet. Varje enhet bedriver därefter likabehandlingsarbete som syftar till att uppnå målsättningen. Utförs av: rektor och mentor. April Utvärdering av likabehandlingsarbetet i form av digital enkät i samband med klassråd. Utförs av: skolkurator. 1

2 Likabehandlingsteam Likabehandlingsteamets funktion är att utifrån likabehandlingsplanen hantera enskilda ärenden. Det är till någon i teamet som elever och personal vänder sig för att få hjälp. Rektor sammankallar teamet vid behov. Teamet består av: Rektor för enheten Skolkurator Skolsköterska Kartläggning och nulägesanalys Organisationsnivå: Skyddsronder genomförs varje termin tillsammans med elevskyddsombuden. Var annan vecka träffas elevhälsoteamet för enheten ev. likabehandlingsärenden diskuteras. Gruppnivå: Vid varje klassråd ska den fysiska och psykosociala arbetsmiljön diskuteras. Protokollet ska lämnas till rektor. På mentorsträffar/klassträffar kan lärare och elever arbeta konkret med likabehandlingsarbetet. Individnivå: Vid utvecklingssamtal tar mentor upp frågor angående trygghet och trivsel på skolan. Likabehandlingsteamet arbetar för att kunna sätta in rätt insatser för enskilda elever. När personal uppmärksammar eller får kännedom om att någon utsätts för trakasserier eller kränkningar är den skyldig att ingripa själv eller be om hjälp. Vederbörande skriver en incidentrapport som lämnas till rektor som vidarebefordrar den till skyddskommittén och rapporterar till Prevnet, kommunens skaderapporteringssystem. Rektor avgör om händelsen behöver utredas ytterligare av Likabehandlingsteamet eller om den kan anses vara åtgärdad. Detaljerad kartläggning, målsättning och utvärdering för varje enhet Eftersom vi har en ny Likabehandlingsplan kommer det inte gå att formulera någon målsättning förrän kartläggningen är gjord. Enhet 1 Rektor, Martin Wikerstål. Fordon- och transportprogrammet Handel- och administrationsprogrammet Samhällsprogrammet: Beteendevetenskap med lagidrottsprofil Enhet 2 Rektor, Jonas Nilsson, Hantverksprogrammen: Frisör, Möbel och inredning, Skönhet och hälsa Estetiska programmen: Estetik & Media Samhällsprogrammet: Medier, information och kommunikation Restaurang- och livsmedelsprogrammet Enhet 3 Rektor Susanne Morgan. Bygg- och anläggningsprogrammet 2

3 Industritekniskaprogrammet Hotell- och turismprogrammet Enhet 4 Rektor Göran Johansson. Yrkesintroduktionsprogrammet Enhet 5 Rektor Göran Johansson, särskolan. Fordonsprogrammet Handel omsorg & service Hotell & Restaurang Individuellt Naturbruk Förebyggande arbete Mentor informerar elever om att de aldrig ska acceptera trakasserier eller annan kränkning. Elevhälsan kan tillhandahålla klassenkäter för att kunna kartlägga klimatet i klassen. Samtliga elever erbjuds hälsosamtal hos skolsköterskan under åk.1. Under mentorsutbildningen i augusti får personalen information/utbildning i frågor rörande likabehandlingsplanen. Skolkuratorn gör en kartläggning av hur det ser ut inom enheten under oktober. Utifrån det som framkommit i kartläggningen bedrivs i någon form därefter likabehandlingsarbete. I samband med att eleverna får behörighet till Doris, skolans databaserade interna kommunikationssystem, får de ta del av den datapolicy som gäller. Varje år utbildas elevskyddsombuden i lagstiftning m.m. Skyddsronder genomförs varje termin med elevskyddsombuden. Vid diskriminering eller annan kränkande behandling mellan elever Utredning Rektor fördelar arbetet i likabehandlingsteamet och beslutar om det ska öppnas en utredning. Information samlas in för att kunna avgöra vilken form av kränkning det rör sig om, omfattningen och vilka som har varit inblandade. Den/de som varit/är utsatta informeras av skolans personal om vilka insatser som anses lämpliga och tillfrågas om likabehandlingsteamet får vidta åtgärder. Om gokännande inte ges får rektor avgöra om det finns anledning att agera i alla fall och i så fall motivera väl varför. Åtgärder Rektor och en från elevstödsteamet genomför samtal med berörda elever, en i taget och ingen får ha kontakt med övriga inblandade förrän samtliga samtal är genomförda. Samtalen utförs så snabbt som möjligt och är oförberedda för den/de som utfört kränkningen. Om det finns en tydlig ledare ska det första samtalet hållas med hen. Detta för att få en objektiv bild av det som inträffat. Samtliga inblandade får stöd av den personal som står närmast. Under samtalet informeras den utpekade om vad som framkommit. Hen tillfrågas om vad den kommer att göra för att kränkningarna ska upphöra 3

4 Rektor informerar vårdnadshavare till elever som är under 18 år. Eleven får själv avgöra om den vill berätta för sina föräldrar innan personal från skolan hör av sig. Från myndiga elever krävs samtycke till kontakt med föräldrar. Skolans personal håller kontinuerlig kontakt med samtliga parter tills kränkningarna upphört. Om kränkningarna fortsätter kan åtgärder som skriftlig varning, avstängning och/eller polisanmälan bli aktuell. Beslut fattas av rektor. Alla åtgärder dokumenteras. Uppföljning Cirka en månad efter att åtgärderna avslutats hålls enskilda uppföljningssamtal med de inblandade. Om det konstateras att diskriminering eller annan kränkande behandling ej upphört hålls ytterligare samtal och då även tillsammans med föräldrar. Om ingen förändring sker tar rektor beslut om fortsatt tillvägagångssätt. Åtgärder som kan bli aktuella se ovan. Rektor avgör om fallet ska rapporteras till arbetsmiljöverket. Incidentrapport och all dokumentation i ärendet ska förvaras i elevakten. Är det flera elever inblandade, måste dokumentationen finnas i varje elevakt. Avsteg från ovanstående punkter kan göras vid fall då detta bedöms vara lämpligt. Denna bedömning görs av rektor. Alternativa åtgärder som kan bli aktuella är t.ex. klassamtal. Beslut om alternativa tillvägagångssätt tas efter insamlande av information. Vid diskriminering eller annan kränkande behandling, personal elev Utredning Rektor ansvarar för utredning. Information samlas in för att kunna avgöra om det rör sig om diskriminering, kränkande behandling eller en konflikt. Vid diskriminering eller kränkande behandling vidtas åtgärder enligt likabehandlingsplanen. Utredningen dokumenteras av rektor. Åtgärder Konstateras diskriminering eller kränkande behandling kontaktas föräldrarna till inblandade elever som ej fyllt 18 år. Från myndiga elever krävs samtycke till kontakt med föräldrar. Rektor genomför enskilda samtal med den eller de i personalen som misstänks ha utsatt någon för diskriminering eller annan kränkande behandling. Rektor kontaktar någon från elevhälsan om eleven behöver stöd. Alla åtgärder dokumenteras av rektor. Uppföljning Föräldrarna till den/de utsatta eleverna informeras av rektor om samtalens resultat. Om ingen förändring sker tar rektor beslut om fortsatt tillvägagångssätt. All uppföljning dokumenteras av rektor. All dokumentation kring enskilda elever förvaras i elevakten. 4

5 Vid diskriminering eller annan kränkande behandling, elev personal Samma tillvägagångsätt tillämpas som vid diskriminering eller annan kränkande behandling mellan elever. Se ovan. Anonyma kränkningar Vid varje enskilt fall av anonyma kränkningar görs bedömning av hur det ska hanteras av skolan. Polisanmälan kan bli aktuellt. Förankring av planen Förankring hos eleven Mentor ansvarar för att eleven får kännedom om planen. Förankring hos vårdnadshavaren Rektor ansvarar för att vårdnadshavare informeras om likabehandlingsplanen på föräldramöte i åk 1. De informeras också om att planen finns att läsa på skolans hemsida. Informationsbroschyren Viktigt att veta sänds hem till samtliga elever i åk 1 innan skolstart. I den finns en kortversion av likabehandlingsplanen. Vårdnadshavaren måste med sin namnteckning intyga att de fått den. Likabehandlingsplanen är reviderad i december Diskriminering, trakasserier, kränkande behandling, mobbning och förbud mot repressalier Diskriminering, trakasserier, kränkande behandling, mobbning och förbud mot repressalier ingår i Diskrimineringslagen och Skollagen som reglerar likabehandlingsarbetet. I samtliga finns inget krav på uppsåt, d v s man behöver inte ha haft som avsikt att kränka någon men kan ändå bli skyldig p.g.a. hur eleven som blir utsatt uppfattar det. En elev som missgynnas eller särbehandlas i skolan kopplat till någon av diskrimineringsgrunderna blir diskriminerad. Ur juridisk synvinkel kan inte elever diskriminera varandra, så det förutsätts att den som missgynnar har makt över den andre i någon bemärkelse, t ex en lärare. Att bli särbehandlad p.g.a. en anhörigs koppling till någon av diskrimineringsgrunderna anses också som diskriminering. En elev kan indirekt diskrimineras genom att alla elever behandlas lika. Då kan t.ex. skolans ordningsregler göra att man inte tar hänsyn till speciella behov hos elever, t.ex. genom förbud att bära slöja i skolan. De elever som i vanliga fall bär slöja blir på så vis diskriminerade. När en elev utsätts för direkt diskriminering är det direkt kopplat till en diskrimineringsgrund, t.ex. om en pojke inte kommer in på ett gymnasieprogram eftersom det redan finns så många pojkar där. Trakasserier och kränkande behandling: Handlingar som kränker en elevs värdighet. De kan vara fysiska (knuffar), verbala (hot, fula ord), psykosociala(utfrysning), samt texter och bilder(sms, nätmobbing, teckningar). En elev kan bli utsatt för trakasserier och kränkande behandling dels av andra elever, dels av personal och kan utföras av en eller flera samt riktas mot en eller flera. Det betraktas väldigt allvarligt om någon personal utsätter en elev för 5

6 trakasserier eller kränkande behandling då eleven står i beroendeställning till personalen. Skillnaden mellan trakasserier och kränkande behandling är att trakasserier är kopplade till diskrimineringsgrunderna, medan kränkande behandling syftar på kränkning av en elevs värdighet, utan samband med någon diskrimineringsgrund. I begreppet trakasserier ingår sexuella trakasserier där kränkningar anspelar på sexualitet eller kön genom t.ex. ovälkomna beröringar, blickar och förslag. Mobbning: Innebär att någon eller några upprepade gånger med avsikt försöker skada någon. Även uteslutning räknas hit. Förbud mot repressalier: innebär att personal inte får bestraffa eller behandla en elev negativt p.g.a. att en elev eller vårdnadshavare har anmält skolan eller medverkat i utredning kopplat till diskriminering eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder skyddade i lag Det finns sju stycken diskrimineringsgrunder som alla skyddas i lag. De är definierade i diskrimineringslagen och finns i FN-konventionen om de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen samt EG-direktiven. Kön: Denna diskrimineringsgrund innebär att någon är flicka eller pojke, kvinna eller man. Även transsexuella som ändrar sin juridiska könstillhörighet skyddas i denna grund. Könsidentitet eller könsuttryck: En person som ger uttryck att tillhöra ett annat kön än det biologiska. Detta i form av t ex kläder, kroppsspråk, beteende eller något annat som syftar på kön. Könsidentitet eller könsuttryck skiljer sig från könsnormen, t ex transvestiter, intersexuella och transgenderpersoner. Denna grund handlar inte om sexuell läggning eftersom transpersoner kan vara både homo-, bi- eller heterosexuella. Etnisk tillhörighet: Syftar på en persons nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller liknande. Man kan ha en eller flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning: Religionsfriheten är skyddad i svensk lagstiftning och i internationella konventioner. En elev får inte missgynnas p.g.a. sin religion i skolan. Att ha en annan trosuppfattning innebär att ha en annan religiös åskådning, t.ex. ateism Funktionsnedsättning: Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga till följd av skada eller sjukdom som fanns vid födseln eller uppstått senare. Funktionsnedsättningen kan begränsa en persons funktionsförmåga utifrån hur tillgänglig miljön är. Sexuell läggning: En person som har en homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder: Denna diskrimineringsgrund omfattar alla åldrar. Det finns tillfällen då det är tillåtet att särbehandla utifrån ålder, t.ex. vid tillträde till gymnasium eller i klassindelning. (Källa: Lika rättigheter i skolan handledning, DO) 6