Frågor och svar i PCB-projektet

Transkript

1 Frågor och svar i PCB-projektet Frågor och svar från och med februari 2000 i anslutning till Miljösamverkans delprojekt Uppföljning av PCB-Fria fogar. Om inte annat anges har svaren lämnats av projektledaren i samråd med Projektgrupp PCB. 1. Hur många ärenden? Fråga: Vi gör utskick till ett visst antal fastighetsägare, enligt de adresslistor vi fått. Men hur många saneringsärenden kan vi räkna med att det senare kommer att bli av det? Svar: Man kan anta att cirka 10 % av de tillskrivna fastighetsägarna har byggnader med fogmassor som innehåller PCB. Har man gjort 200 utskick kan det alltså komma att handla om cirka 20 saneringsärenden. Beräknat enligt: cirka 1/3 av de tillskrivna har byggnader med fogmassor från de aktuella åren, (det har bedömts utifrån erfarenehter från fyra inventerade kommuner), ca 1/3 av dessa fogmassor har i några undersökningar visat sig innehålla PCB. Alltså 1/9 eller cirka 10 %. 2. Träfasader Fråga: Kan det förekomma PCB-fogmassor i byggnader med träfasader? Svar: Knappast. Sådana byggnader kan alltså uteslutas från utskicken, om man vet vilka det är. Men är det hus byggda där en träfasad vid en senare renovering lagts utanpå en fasad av annat material än trä, så kan det inte uteslutas att det kan finnas PCB-haltiga fogmassor dolt under träfasaden. Sådana byggnader bör inte undantas. 3. Diarieföring Fråga: Bör man göra en akt med eget diarienummer för varje fastighetsägare som tillskrivs? Svar: Miljösamverkans projektgrupp tar inte ställning till hur miljökontoren bör sköta diarieföring och annan registrering. Var och en måste se till att det görs i tillräcklig omfattning i enlighet med lagstiftning och de egna rutiner som tillämpas. Man gör dock knappast något fel om man till det första utskicket bara upprättar en akt med ett gemensamt diarienummer för alla utskicken. Senare kan man starta nya ärenden individuellt för varje fastighetsägare som genererar mer handläggning. Det kan gälla dels påminnelser/förelägganden till de som inte alls svarat på det första utskicket, dels den fortsatta handläggningen rörande dem som rapporterat PCB-förekomst.

2 4. Försvarets byggnader Fråga: Försvarsbyggnader finns med i de fastighetsägarlistor som miljökontoren fått, men det är inte miljökontorens tillsynsansvar. Vad händer med dessa? Svar: Genom ett förbiseende har fastigheter med försvarsbyggnader kommit med i förteckningarna. Det är Generalläkaren som har tillsyn över dessa. Miljökontoren ska därför lägga alla fastigheter med typkod 890, som står för försvarsanlägnngar, åt sidan. Mer information finns i brev 3 april. 5. Fogmassa i svåråtkomliga lägen Fråga: cirka 2-3 cm fog utomhus är mycket svåråtkomligt bakom fönsterbleck och fasadplåt. Det rör sig om mängder av fönster på höghusdelen (8 vån). Måste man bryta upp blecken och fasadplåten (som då blir förstörda och inte går att sätta tillbaks) för de 2-3 cm? Enligt fastighetsägaren rör det sig om flera kronor extra för nya bleck och plåtar. Det kommer också att totalt sett röra sig om många meter PCB-haltig fogmassa som blir kvar. Svar: Det finns andra liknande fall där t.ex. fogar byggts in bakom nya balkonger. Det måste i varje sådant fall göras en skälighetsbedömning som grundar sig på en uppskattning av mängden, dvs i detta fall hur många fönster som blir en total längd av fog, som blir en total mängd fogmassa som blir en total mängd PCB, ställt mot kostnad och arbete för att ta bort det. Enbart att det sitter svåråtkomligt och betyder att fönsterbleck etc måste bytas, är inte tillräckligt för att avstå från sanering. Men ibland kan skälighetsbedömningen mynna ut i att det är rimligt att låta en del PCB-fogar sitta kvar. Det är i sådana fall mycket viktigt att detta dokumenteras, så att uppgifterna finns tillgängliga när rivning eller ombyggnad kanske långt senare blir aktuellt, kanske först efter flera ägarbyten. De kvarlämnade fogarna dokumenteras på ritning. Längden fogmassa och om man har tagit prov på halt ska anges. Redovisning av detta kan göras till miljökontoret efter det att saneringen är klar. Det vore önskvärt att uppgifterna kunde följa fastigheten genom anteckning i fastighetsbok, det är dock troligen inte möjligt. Däremot, enligt jordabalken, har säljaren en upplysningsskyldighet och köparen en undersökningsskyldighet. Se också fråga 13! 6. Tejpning av fönster Fråga: Ska alla fönster alltid tejpas (massor på denna byggnad)? Hur långt ifrån pågående sanering bör tejpning ske?

3 Svar: Huruvida alla fönster måste tejpas måste grundas på en bedömning av hur långt man misstänker att arbetet påverkar luftens innehåll av PCB. Både vid normalt arbete och vid eventuella misstag. Tejpningen är ju en form av försiktighetsmått som i viss mån skall säkra inomhusmiljön vid eventuella missar under saneringen. En slang lossnar etc. Men i bostadshus m.m. måste man också räkna med att folk vill kunna öppna fönstren ibland (när ingen sanering för tillfället pågår) och bör därför heller inte tejpa i onödan. En tumregel kan vara att tejpa till minst en meter åt sidorna utanför arbetsställningen. 7. Sanering då man måste passera inomhus Fråga: Sjukhuset innehåller ute-ljusgårdar (med PCB-haltiga ytterväggar) dit man kommer bara genom att gå inomhus i lokaler för allmänheten/kontor. Frågan: Kan arbetarna gå igenom dessa utrymmen med arbetskläder, eller krävs det en ombytesbod på ljusgården, så att arbetarna går genom utrymmena "civilklädda"? Jag ställde krav på det sistnämnda, men hur rimmar det med saneringsarbeten inomhus? Svar: Ganska rimligt att ställa krav på att ombyte sker inne på ljusgården. Arbetet på gården bör ju inte ske samtidigt som man skall vara någon annanstans med ett liknande arbete varför det inte borde finnas behov att gå emellan med skyddskläder. Det borde inte heller vara svårare för företaget och innebär att man slipper risken för onödig transport av PCB in med kläder skor etc. Liknande fall gäller sanering av fogar i inglasade balkonger, alltså i princip inomhus då man också måste passera genom lägenheten. I alla sådana fall bör gälla krav på ombyte vid passage av bostäder eller andra utrymmen där folk vistas. Med ombyte menas byte av överdragskläder och skor. 8. Sanering inomhus Fråga: Finns det något särskilt att tänka på vid sanering av inomhusfogar? Svar: Avgränsa aktuellt rum, arbeta i detta. När det är klart och avstädat dammsugs precis alla ytor. Vid passage genom utrymmen där folk vistas bör gälla krav på ombyte. Med ombyte menas byte av överdragskläder och skor. En särskild fråga att beakta är dammsugarens placering. Om dammsugaren tas in i rummet ska självklart dess utblås ledas utanför byggnaden. Ett bättre alternativ är dock att när så är möjligt placera dammsugaren utomhus och bara dra in sugslangen. Med dammsugaren inne finns alltid en viss risk för att sprida PCB-haltigt damm i rummet vid filterbyte eller om det blir slangbrott eller annat läckage. 9. PCB i bostadsluft Fråga: Vilka risker kan finnas att bo i en byggnad som har PCB-haltiga fogmassor?

4 Svar: Frågor och svar som rör detta finns också på under Frågor och svar. I korthet anges där att utifrån vad man vet idag utgör det ingen extra risk, men att det på grund av den allmänt höga PCBexponeringen via födan är angeläget att undvika alla tillskott av PCB och därför motiverat att sanera också av hälsoskäl: får fogarna sitta kvar läcker de PCB som via omgivningen också letar sig in i vår föda.. Miljösamverkan har också ställt en fråga om detta till Socialstyrelsen, med anledning av de relativt höga halter i inomhusluft som uppmättes (före sanering) i projekt PCB-Fria Fogar. Vi har fått svaret att undersökningar pågår, och att Socialstyrelsen avser att ge ut ett meddelandeblad om de bedömningar som kan göras. Efter vad vi erfarit har mätningar av PCB i luft genomförts och det planeras nu för att kunna mäta PCB också i blod hos de boende. Vi ser alltså fram mot resultaten av dessa undersökningar och Socialstyrelsens meddelandeblad. 10. Ersättningsfogmassor Fråga: Vad ska väljas för att inte bygga in nya problemämnen i husen? Svar: Det förekommer idag fogmassor som innehåller ftalater som är misstänkta miljöbovar eller isocyanater som är problematiska ur arbetsmiljösynpunkt. Men det finns fogmassor som inte innehåller något av dessa ämnen, bl.a. vissa kvalitéer av s.k. MS-polymer som kan användas i de allra flesta fall. 11. Lagfaren eller taxerad ägare Fråga: Jag sitter just nu och skall skicka ut information till fastighetsägarna. Jag undrar lite om skillnaden mellan lagfaren ägare och taxerad ägare. Miljösamverkan har i anvisningarna skrivit att en del fastigheter har fått ny lagfart under 1999 vilket kan innebära att det också är ny taxerad ägare. Skall jag då titta i listan över fastigheter med ny lagfart under 1999 och skicka ut till dem istället för till de fastighetsägare som står redovisade i listan över taxeringsenheter? Eller innebär det att jag måste kolla upp vilken som är den taxerade ägaren även om lagfaren ägare är ändrad. Som i ett fall jag kollat upp så står den nya ägaren som lagfaren ägare fr.o.m. september 1999, medan den gamla ägaren fortfarande står som taxerad ägare. Vilken av dessa två skall då ha utskicket? Svar: Det är taxerade ägaren man ska vända sig till. Taxerad ägare ska vara den fräschaste uppgiften eftersom registreringen av den lagfarne ägaren kan släpa efter hos inskrivningsmyndigheten. I de allra flesta fall är taxerad och lagfaren ägare densamme, men om det skiljer sig är det alltså för att man ej hunnit skriva över lagfarten på den nya ägaren.

5 12. Kommunikation innan föreläggande Fråga: Vi tycker att det saknas ett förslag i handledningen om kommunikationsbrev, innan föreläggande. Är det inte risk att kommunen kommer att förlora när Länsstyrelsen prövar ett överklagat föreläggande, på den grunden att ingen kommunikation skett före föreläggandet? Svar: Det stämmer att ett förslag till kommunikationsbrev innan föreläggande saknas i handledningen, men det borde funnits med. Det finns en upplysning om att föreläggande kan komma att aktualiseras, nämligen nederst på förstabrevet till fastighetsägarna. Den upplysningen räcker inte som kommunikation inför ett föreläggande har vi nu erfarit. Vid kommunicering måste det klart framgå att den berörda har möjlighet att yttra sig över ärendet. Detta även om det inte framkommit något nytt i ärendet. Från fastighetsägaren kan det ju ha framkommit nya fakta, han kan t.ex. ha sålt fastigheten eller kan upplysa om att den inte innehåller några fogar överhuvudtaget. Alltså: Kommunicera innan beslut om föreläggande om att inventera och/eller att upprätta handlingsplan. Ange att ett sådant föreläggande övervägs och att fastighetsägaren innan dess har möjlighet att yttra sig i ärendet. Mallen till föreläggande, som finns i handledningen, kan användas som underlag för ärendebeskrivningen i kommunikationsbrevet. tillägg 25/1-01: Helt klart att det är nödvändigt med kommunikation i fall som dessa är det dock inte. Det har trots allt inte tillförts något i ärendet som den berörde inte har kännedom om. 13. Dokumentation av kvarlämnad PCB Fråga: Om några fogmassor med PCB lämnas kvar i en byggnad, exempelvis för att de sitter mycket svåråtkomligt till, hur ska det dokumenteras så att det finns kännedom om det den dag byggnaden ska byggas om eller rivas? Kan man få en sådan uppgift inskriven i fastighetsboken? Då vore man säker på att informationen följde byggnaden. Svar (tidigare något behandlat i fråga 5): Ett krav är att fastighetsägaren dokumentarar, på ritning med förklarande text, var PCB-fogar kvarlämnats. En kopia bör begäras in av miljökontoret, så man kan kontrollera att dokumentationen är tillräcklig och tydlig. Fastighetsägaren ska upplysas om skyldigheten att bevara dokumentationen så att den kan användas vid renovering/rivning då dessa fogmassor ska tas om hand som farligt avfall, samt att han ska överlämna dokumentationen till den nye ägaren om fastigheten säljs. Miljökontoret diarieför sin kopia av redovisningen, och bör även se till att byggnadsnämndens akt över fastigheten förses med en kopia.

6 Vidare bör miljökontoret rapportera till Länsstyrelsens register över förorenade områden att det finns osanerad PCB-fogmassa kvar i denna byggnad. Länsstyrelsen önskar helst redovisningen i digital form, t.ex. i Access- eller Excelformat Ingen av dessa åtgärder torde garantera att uppgifterna verkligen finns tillgängliga den dag de behövs, men det ökar dock förutsättningen för detta. En anteckning i fastighetsbok kan göras om miljönämnden förelägger fastighetsägaren att upprätta en dokumentation över var PCB finns i byggnaden, men anteckningen skall tas bort då fastighetsägaren fullgjort dokumentationen. Anteckning i fastighetsbok är således ingen lösning på problemet att permanent knyta dokumentationen till fastigheten. 14. Hur bestämma var prover ska tas på stora objekt? Fråga: All provtagning av fogmassor i byggnader handlar om stickprovstagning. I handledningen finns några råd om hur det bör gå till. Men ibland kan det bli svårbedömt var och hur man bör ta prov. I ett stort sjukhuskomplex har man tagit över 100 prov på fogar på ett plan och fått väldiga variationer och inget system i var man kan förvänta sig höga halter. Frågan är nu hur man väljer var man tar prov på de andra planen? Svar: Fastighetsägaren får själv avgöra om fler prover ska tas, eller om man ska sanera allt utan ytterligare provtagning. Tar han fler prov kanske vissa delar visar sig sakna PCB och kan undantas från sanering, men den sammanlagda kostnaderna för att ta och analysera prover kanske då blir större än merkostnaden för att sanera allt. 15. PCB i lättbetong och trä Fråga: Jag har några funderingar kring PCB_sanering, du kan kanske vidarebefordra till rätt person (projektgrupp?) 1. PCBfog med lättbetong, räcker det med 2 mm slipning eller? Jag har anmodat dem att ta prov på ett antal skikt och låta analysera efter hand. 2. PCBfog mot trä, tränger PCB in i träet? Svar: Det här är ett preliminärt svar. SP s undersökning av PCB-inträngning i olika material börjar precis bli klar och rapporten kommer ut under början av Generellt kan man säga att inträngningen i trä är väldigt liten. Det material som tog upp mest PCB var puts. Så SP s rekommendation om att man måste slipa minst 2 mm står kvar. Vi får återkomma med mer information om olika material när rapporten publicerats. Komplettering juni 2003: Se upplysningar i brev 25 juni, där det ges hänvisningar till litteratur (PCB-handbok, som i sin tur hänvisar till SPs rapport)

7 16. Fogar med låg halt PCB Fråga: Vi har några fall i kommunen där PCB halten i fogar ligger på mellan mg/kg, alltså ingen omedelbar sanering. Vill dock att dessa ska tas omhand på ett bra sätt vid fogbyte/rivning. Vilka krav bör/kan man ställa här på saneringsmetod? En fog finns t.ex. i trappuppgången till kommunhuset och tekniska kontoret funderar på att byta ut den. De har skyddskläder för asbestsanering och skulle i sådana fall ta bort fogen kvällstid då folk normalt inte vistas i byggnaden. Svar: Det bör kunna räcka med att fogen skärs bort och tas om hand som farligt avfall men att slipning inte är nödvändig i detta fall. Med lite noggrannhet kan man skära bort rätt mycket av fogen om ytan under är någorlunda slät. 17. Bly i fogmassor Fråga: Fogmassor kan även innehålla bly har jag hört. Vad vet man om det? Svar: De här uppgifterna har vi fått från en leverantör av fogmassa: Bly användes som pigment i polysulfidmassor. Användningen upphörde senast för tio år sedan förmodligen tidigare. Mängden bly är ca 3-4% = mg/kg TS. På en meter fogmassa blir det då 0,3 x 0,03-0,04 = 0,009-0,012 kg = 9-12 gam. Så här står det på Fogmassor av polysulfidtyp innehåller ofta bly, utom de allra ljusaste polysulfidmassorna. Bly tillsattes som härdare. Även dessa fogmassor måste tas omhand på ett miljöanpassat sätt. Vi har ännu inte i projektgruppen diskuterat frågan om provtagning och bedömning som farligt avfall vad gäller bly i fogmassor. 18. Bedömning och hantering av PCB-förorenad jord Fråga: Grundbetongelementen är nedgrävda i jorden cm. Fastighetsägaren planerar gräva undan jorden och sanera fogen "under jord". Frågan: Måste jorden omhändertas omgående som farligt avfall, eller kan man avvakta tills hela huskomplexet är sanerat och ta bort all jord runt huset då? Till vilket djup ska jorden bytas ut? Hur långt ut? Hur tätt i vertikalt resp horisontellt led behöver man ta prov för att komma fram till detta? För mig förefaller det klart att den jord man gräver bort ska tas om hand direkt. Svar: Motsvarande frågeställningar aktualiseras också när fogarna inte går ned i jord. Man räknar med en viss påverkan av omgivande mark dels från huset som det står genom vittring av PCB-fogar, dels genom, trots alla försiktighetsåtgärder, visst spill vid saneringen. Basrekommendationen är att som ett försiktighetsmått efter sanering byta sand i sandlådor och jord i odlingslotter och rabatter i byggnadens närområde. Men därutöver finns många andra ställningstaganden att göra. Följande översikt är ett försök att ge vägledning, formulerat som ett antal frågor och svar.