STUDIEHANDLEDNING. Kurs BMA052 Tillämpad laboratorievetenskap (basal diagnostik), 15 högskolepoäng. Biomedicinska analytikerprogrammet

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Sahlgrenska akademin Institutionen för biomedicin STUDIEHANDLEDNING Kurs BMA052 Tillämpad laboratorievetenskap (basal diagnostik), 15 högskolepoäng Biomedicinska analytikerprogrammet Höstterminen 2014 Sidan 1 av 8

2 Kursbeteckning: Kurskod Poängtal Kursens webbplats Tillämpad laboratorievetenskap (basal diagnostik) BMA hp UPPLÄGGNING Kursen omfattar verksamhetsförlagd utbildning (VFU) fördelad på transfusionsmedicin inklusive blodtappning (2 veckor), klinisk kemi inklusive ven- och kapillärprovtagning (3 veckor), klinisk mikrobiologi (2 veckor) och klinisk patologi/cytologi (2 veckor). Kursen omfattar därtill seminarier samt examination. VFU genomförs vid sjukhus i Göteborg och Västra Götalandsregionen, vid sjukhus i Halland och i enstaka fall vid sjukhus i övriga Sverige. Kursen bedrivs med helfartsstudier under veckorna 39-49, 2014 med kursintroduktion fredagen den 26/9, VFU veckorna och examination vecka 49. Detaljerat schema kring examination publiceras i november. Kursen avslutas torsdagen den 4/12. Studenten deltar 35 timmar/veckan i de dagliga arbetsuppgifterna på laboratorierna och följer respektive laboratoriums tider samt vid obligatoriska seminarier med bashandledaren som seminariehandledare. Bashandledaren vid respektive laboratorium planerar hur de 35 timmarna ska fördelas under veckan. Obligatorisk närvaro gäller under den verksamhetsförlagda utbildningen. Vid frånvaro enstaka dagar beslutar bashandledaren om igentagning. Vid längre frånvaro beslutar bashandledaren i samråd med kursledare och student när och hur igentagning lämpligast skall ske. EXAMINATOR OCH KURSLEDARE Universitetslektor Erika Lindberg erika.lindberg@gu.se alt VFU-SAMORDNARE (Verksamhetsförlagd utbildning) Universitetsadjunkt Ann Stranned ann.stranned@gu.se alt KURSADMINISTRATION Programadministratör bma@gu.se Sidan 2 av 8

3 ARBETSFORMER Studenten deltar, under handledning, i de dagliga arbetsuppgifterna på kliniskt diagnostiskt laboratorium samt medverkar aktivt i de regelbundet återkommande seminarierna. Studenten ges möjlighet till kontinuerlig handledning, reflektion och självvärdering. Handledaren bistår genom att ge feedback till studenten. Den verksamhetsförlagda utbildningen signeras kontinuerligt av handledaren på listor för kursens moment och studenten dokumenterar i en personlig loggbok. LOGGBOK I laboratoriearbete är det vanligt att man har en anteckningsbok där man antecknar punkter som stöd för minnet. I din loggbok antecknar du i punktform det du tycker är viktigt för de analyser och undersökningar du kommer i kontakt med. Loggboken kan användas som stöd vid diskussionerna vid seminarier och avstämningssamtal med handledaren samt i någon mån vid den muntliga examinationen. Nedan följer förslag på saker man kan observera kring de analysmetoder och undersökningar man kommer i kontakt med under kursveckorna. 1. Indikationer, medicinsk bakgrund 2. System som serum, plasma, urin, faeces, vävnad, likvor mm 3. Provtagnings- och provhanteringsanvisningar 4. Analys- eller undersökningsprincip och eventuella verifieringsmetoder 5. Lösningar/odlingsmedia och utförande 6. Resultatbedömning, referensintervall och ev. larmgränser 7. Kontrollarbete, beslutsgränser 8. Felkällor eller annat som är specifikt för respektive analys eller undersökning, VACCINATIONSPROGRAM Studenter på biomedicinska analytikerprogrammet omfattas av Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Vaccinationerna ges kostnadsfritt under utbildningens första år. Vaccinationsprogrammet omfattar tuberkulos, hepatit B samt vid behov komplettering av grundskydd. KURSENS INNEHÅLL (enligt kursplan) Verksamhetsförlagd utbildning: Placering på olika kliniska laboratorier inom laboratoriemedicin Prov och remiss: Ven- och kapillärprovtagning på inneliggande och polikliniska patienter. Mottagning, sortering, inmärkning, registrering och förvaring av prov. Remisshantering. Svarsrutiner. Arkivering. Klinisk kemi: Funktionsundersökning, bedömning av urinsediment och automatiserade koagulationsanalyser (P-APT-tid, P/kB-PK, P-Fibrinogen, P-D-Dimer); automatiserade bestämningar med fotometri (S-ASAT, S-ALAT, S-Bilirubin, P-Glukos, S-Kolesterol, S-Kreatinin, S-LD total/ld1), jonselektiv elektrod (S-Ca, S-K, S-Na), potentiometri/amperometri (syra/bas, ab-po2, abpco2, ab-ph), immunokemisk metodik (hjärtmarkörer och läkemedel). Sidan 3 av 8

4 Hematologi: Manuell cellräkning (B-LPK, B-TPK, B-Differentialräkning av leukocyter), bestämning av hematologiska parametrar på automatiska hematologiinstrument (B-Hb, erytrocytindex, B-EPK, B- LPK, B-TPK, cytogram). Klinisk mikrobiologi: Odling av urin, luftvägsprover, sputum, sårsekret, faeces och blod; anaerob/mikroaerofil odling; diagnostiska metoder som biokemisk jäsning, masspektometri, grampreparat, koagulas, Staphaurex, agglutination, katalastest, oxidastest, resistensbestämning, ELISA, PCR, anmälningspliktiga mikroorganismer Klinisk patologi och cytologi: Utskärning av små och stora preparat, makrofotografering, dehydrering, inbäddning; snittning av vävnadsprover; utstryk och anrikning av cytologiska prover; visualisering med automatiserade och manuella färgmetoder och immunologiska metoder; montering; kvalitetskontroll i mikroskop. Transfusionsmedicin: Manuell och automatiserad ABO- och Rh-gruppering, akut blodgruppering, antikroppsscreen; antikroppsidentifiering med olika paneler, PEG-IAT, DAT, titrering av antikroppar; serologiska förprov som BAS-test och MG-test, utlämning av blod, plasma och trombocyter; framställning av BAT-trombocyter, uppdelning i blodkomponenter, filtrering av erytrocytkoncentrat och helblod; tappning av blodgivare, granskning av hälsodeklaration, regler för blodgivning. Biomedicinska analytikers yrkesroll: Kompetens och ansvarsområde, sekretess och tystnadsplikt. Kvalitetssäkring: Kvalitetssystem, ackreditering, mätosäkerhet, driftskontroll, referensvärden, larmgränser. Säkerhets- och miljöaspekter: Smittorisker, brandrisker, stick- och skärskador, kemikalie- och avfallshantering. I kursen ingår fyra laboratoriediscipliner (se bilaga 1-4) Transfusionsmedicin (Bilaga 1) AB0- och Rh-gruppering Antikroppsidentifiering Serologiska förprov Komponentberedning Blodgivning. Klinisk mikrobiologi (Bilaga 2) Pre- och postanalys Substrat Odling Mikroskopi MALDI-TOF Diagnostiska tester Anmälningsplikt och smittspårning Antibiotika (Antimykotika) Serologi Övrig bakteriell diagnostik Molekylärbiologisk diagnostik Sidan 4 av 8

5 Klinisk kemi/hematologi (Bilaga 3) Provtagning och undersökningar Provhantering Kvalitativa och kvantitativa koncentrationsbestämningar Mikroskopi Kvalitetsarbete Reagensberedning Invägning av pipetter Klinisk patologi/cytologi (bilaga 4) Provmottagning Preparering av vävnads- och cellprover Snittning Visualisering Efterarbete Mikroskopi Avfallshantering MÅL (lärandemål enligt kursplan) Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse - beskriva ett provs väg genom laboratoriet inom de olika kliniska verksamheterna - beskriva principer för utförda analyser och undersökningar - redogöra för risker vid arbete på kliniska laboratorier - lista anmälningspliktiga mikroorganismer - förklara termer och begrepp inom kvalitetsarbete - beskriva hur man hanterar larmgränser, metoddrift och andra avvikelser Färdighet och förmåga - självständigt utföra kapillär- och venprovtagning på patienter - utföra blodtappning på givare - hantera provmaterial enligt föreskifter - handha instrument och apparatur inom basal laboratoriediagnostik - utföra manuella metoder och tekniker inom basal laboratoriediagnostik - bedöma riktighet hos resultat Värderingsförmåga och förhållningssätt - informera patienter, deras närstående och blodgivare - bemöta övrig laborerande personal - diskutera materialåtgång, kemikaliehantering samt hantering av avfall - formulera tankar kring yrkesrollen Sidan 5 av 8

6 FORMER FÖR BEDÖMNING (enligt kursplan) För godkänd kurs krävs att studenten deltagit i de obligatoriska momenten. Dessa är den verksamhetsförlagda utbildningen och seminarier. Examination sker muntligt och genom skriftlig examinationsuppgift. Bedömning av studentens kompetens under den verksamhetsförlagda utbildningen sker efter varje avslutad placering genom bashandledarens bedömning utifrån särskilt bedömningsunderlag (Bilaga 5). Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och ska vara skriftlig. Student som underkänts vid verksamhetsförlagd utbildning har rätt att genomgå denna utbildning ytterligare en gång. Antalet examinationstillfällen är begränsat till fem. MUNTLIG OCH SKRIFTLIG EXAMINATION Var och en av de fyra laboratorieplaceringarna redovisas vid muntlig examination. Betygskriterier; Faktakunskap och analytisk förmåga. VG Studenten uppvisar mycket breda och djupgående kunskaper samt har inga problem med att redogöra för olika metodprinciper. Vidare kan studenten på ett utmärkt sätt redogöra för varför vissa analyser utförs. Studenten kan i stor utsträckning förklara varför analysen utförs på ett visst sätt (ex. varför serum och inte plasma används, varför en viss infärgning utförs eller varför en viss inkubationstid gäller). G Studenten uppvisar goda grundläggande kunskaper med viss fördjupning samt kan på ett tillfredsställande sätt redogöra för olika metodprinciper. Studenten kan tillfredsställande förklara varför en viss analys utförs och kan i ganska stor utsträckning förklara varför analysen utförs på ett visst sätt exempelvis varför serum och inte plasma används, varför en viss infärgning utförs eller varför en viss inkubationstid gäller. U Studenten uppvisar stora brister, i för kursen grundläggande kunskaper. Studenten har svårt för att redogöra för olika metodprinciper och visar bristande kunskaper kring varför en viss analys utförs. Studenten kan inte förklara varför analysen utförs på ett visst sätt (ex. varför serum och inte plasma används, varför en viss infärgning utförs eller varför en viss inkubationstid gäller). Studentens reflektioner kring Yrkesrollen redovisas skriftligen. BEDÖMNING OCH BETYG Kriterier för väl godkänd på hel kurs 1.Studenten har tillfredsställande fullgjort kursens fyra laboratorieplaceringar. Bedömningen görs av bashandledare i samråd med övriga handledare på respektive laboratorium enligt särskild bedömningsmall, se bilaga Studenten redovisar vid muntlig examination breda och djupgående kunskaper och kan utan några problem redogöra för basal laboratoriediagnostik innefattande bemötande, provtagning, provmaterialhantering, basala laboratoriemetoder, tekniskt utförande, resultatbedömning och kvalitetssäkring. 3. Studenten formulerar med egna ord och med viss fördjupning, skriftligen reflektioner Sidan 6 av 8

7 kring yrkesrollen. Kriterier för godkänd på hel kurs 1.Studenten har tillfredsställande fullgjort kursens fyra laboratorieplaceringar. Bedömningen görs av bashandledare i samråd med övriga handledare på respektive laboratorium enligt särskild bedömningsmall, se bilaga 5. 2.Studenten redovisar vid muntlig examination med viss fördjupning basal laboratoriediagnostik innefattande bemötande, provtagning, provmaterialhantering, basala laboratoriemetoder, tekniskt utförande, resultatbedömning och kvalitetssäkring. 3.Studenten formulerar med egna ord skriftligen reflektioner kring yrkesrollen. Vid betyget underkänd har studenten ej tillfredsställande fullgjort kursens fyra laboratorieplaceringar och/eller visar stora brister av kunskap inom basal laboratoriediagnostik innefattande bemötande, provtagning, provmaterialhantering, basala laboratoriemetoder, tekniskt utförande, resultatbedömning, kvalitetssäkring och ej godtagbart, skriftligen formulerat reflektioner kring yrkesrollen. KURSVÄRDERING Kursvärdering sker skriftligt med hjälp av en anonym nätbaserad enkät. Muntlig utvärdering sker med hela studentgruppen efter avslutad kurs. Resultaten från den skriftliga och muntliga kursvärderingen analyseras och sammanställs i en kursrapport av kursansvarig lärare. Resultaten och förslag till utveckling av kursen återförs till studenterna som gått kursen och till studenterna i kommande kurs genom att kursrapporten publiceras på Göteborgs universitets lärplattform (GUL) samt redovisas i samband med start av ny kursomgång. FÖRSLAG PÅ ANVÄNDBARA APPAR: CellAtlas, CellaVision En cellatlas som innehåller minilektioner skrivna av hematologiexperter kompletterade av en cellbilddatabas. Appen innehåller även ett spel, en CellQiuz. Urinemicro En app om urinsediment som bygger på European Urinanalysis Guidelines. Programmet är uppdelat i olika grupper, erytrocyter, leukocyter, epitelceller, cylindrar, cylindrioder, mikroorganismer, lipider, kristaller och artefakter. Under varje avsnitt finns det en kort beskrivning av vad det är, hur det uppstår och varför. Programmet innehåller även en quiz. Sidan 7 av 8

8 HUVUDHANDLEDARE Halmstad Boel Heed Karlskrona; Mikrobiologi Patologi/cytologi Transfusionsmedicin Kungälv Isabella Saukko NÄL och Uddevalla Therese.Borgvall Skövde och Lidköping Sabina Åkesäter SU; Klinisk kemi (Sahlgrenska och Mölndal) Marion Walser Giti Shah.Barkhordar Klinisk kemi (Östra) och Transfusionsmedicin Farahnaz Taghizadeh , Mikrobiologi Maria Corneliusson Patologi/Cytologi Ewa-Lotta Kärrstedt Borås och Alingsås Pia Gabrielsson Varberg Mariann Grahn Östersund; Klinisk kemi, Mikrobiologi, transfusionsmedicin och Patologi/cytologi Förslag på litteratur som lämpar sig bra till kursens innehåll. Litteraturlistan är fastställd av programkommittén för medicinsk diagnostik och teknik Uppdaterad Burtis CA, Bruns, DE. Tietz Fundamentals of Clinical chemistry and molecular diagnostics. 7th.ed. Philadelphia:Saunders; 2015 Cook DJ. Cellular pathology: introduction to techniques and applications. 2nd ed, Bloxham Oxfordshire: Scion; Daniels G., Bromilow I. Essential guide to blood groups.3nd ed, Chichester, UK:Wiley-Blackwell; Daniels G., Bromilow I Blodgruppsserologi. Översättning och svensk bearbetning: Berséus, O. Lund: Studentlitteratur; Goering RV, Mims CA. Mims medical microbiology. 5th ed. Edinburgh: Elsevier Saunders ; 2013 Hoffbrand AV, Moss P AH,. Essential haematology. 6th ed, Malden, Mass..: Wiley-Blackwell; 2011 Nilsson-Ehle P m.fl. Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin. 9:e uppl, Lund: Studentlitteratur; Persson B, Wilhelmsson M. Biomedicinsk analytiker:en profession att vara stolt över. 1:a uppl, Lund: Studentlitteratur; Rudmann S. Textbook of Blood Banking and Transfusion Medicine. 2nd ed. Philadelphia: Elsevier; 2005 Suvarna, S.K., Layton, Ch., Bancroft J,. Theory and practice of histological techniques, 7th ed, Oxford: Churchill Livingstone; Talaro K P. Foundations in microbiology. 6th ed, Boston, Mass.: McGraw-Hill; Sidan 8 av 8