STUDIEHANDLEDNING. Kurs BMA052 Tillämpad laboratorievetenskap (basal diagnostik), 15 högskolepoäng. Biomedicinska analytikerprogrammet

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Sahlgrenska akademin Institutionen för biomedicin STUDIEHANDLEDNING Kurs BMA052 Tillämpad laboratorievetenskap (basal diagnostik), 15 högskolepoäng Biomedicinska analytikerprogrammet Höstterminen 2017 Sidan 1 av 20

2 Kursbeteckning: Kurskod Poängtal Kursens webbplats Tillämpad laboratorievetenskap (basal diagnostik) BMA hp UPPLÄGGNING Kursen omfattar verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under nio veckor fördelad på transfusionsmedicin inklusive blodtappning (2 veckor), klinisk kemi/hematologi inklusive ven- och kapillärprovtagning (3 veckor), klinisk mikrobiologi (2 veckor) och klinisk patologi/cytologi (2 veckor). Kursen omfattar därtill seminarier samt examination genomförs VFU vid sjukhus i Västra Götalandsregionen, vid sjukhus i region Halland samt vid sjukhus i Karlstad och Kalmar. Kursen bedrivs med helfartsstudier under veckorna 38-48, 2017 med kursintroduktion fredagen den 22/9, VFU veckorna och examination vecka 48. Detaljerat schema kring examination publiceras i november. Kursen avslutas torsdagen den 30/11. Studenten deltar 35 timmar/veckan i de dagliga arbetsuppgifterna på laboratorierna och följer respektive laboratoriums tider samt deltar vid veckovis uppföljande seminarier med studenthandledaren som seminariehandledare. Studenthandledaren vid respektive laboratorium planerar hur de 35 timmarna ska fördelas under veckan. Obligatorisk närvaro gäller under den verksamhetsförlagda utbildningen. Vid frånvaro enstaka dagar beslutar studenthandledaren i samråd med huvudhandledaren om igentagning. Vid längre frånvaro beslutar studenthandledaren i samråd med kursledaren och student när och hur igentagning lämpligast skall ske. EXAMINATOR OCH KURSLEDARE Universitetslektor Erika Lindberg erika.lindberg@gu.se VFU-KOORDINATOR Universitetsadjunkt Anne Petersen anne.petersen@gu.se KURSADMINISTRATION bma@gu.se Sidan 2 av 20

3 ARBETSFORMER Studenten deltar, under handledning, i de dagliga arbetsuppgifterna på kliniskt diagnostiskt laboratorium samt medverkar aktivt i de regelbundet återkommande seminarierna. Studenten ges möjlighet till kontinuerlig handledning, reflektion och självvärdering. Handledaren bistår genom att ge feedback till studenten. Handledaren signerar kontinuerligt på momentlistor endast de moment som studenter gått igenom under VFU-perioden. Student ansvarar för de fyra momentlistona, en för varje laboratoriedisciplin. Momentlistorna används som underlag vid muntlig examination. LOGGBOK I laboratoriearbete är det vanligt att man har en anteckningsbok där man antecknar punkter som stöd för minnet. I din loggbok antecknar du i punktform det du tycker är viktigt för de analyser och undersökningar du kommer i kontakt med. Loggboken kan användas som stöd vid diskussionerna vid seminarier och avstämningssamtal med handledaren samt i någon mån vid examinationen. Nedan följer förslag på saker man kan observera kring de analysmetoder och undersökningar man kommer i kontakt med under kursveckorna. 1. Indikationer, medicinsk bakgrund 2. System som serum, plasma, urin, faeces, vävnad, likvor mm 3. Provtagnings- och provhanteringsanvisningar 4. Analysmetoder, analys- eller undersökningsprinciper samt eventuella verifieringsmetoder 5. Lösningar/odlingsmedia 6. Resultatbedömning, referensintervall och ev. larmgränser 7. Kontrollsäkringsarbete, beslutsgränser 8. Felkällor eller annat som är specifikt för respektive analys eller undersökning, VACCINATIONSPROGRAM Studenter på biomedicinska analytikerprogrammet omfattas av Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Vaccinationerna ges kostnadsfritt under utbildningens första år. Vaccinationsprogrammet omfattar tuberkulos, hepatit B samt vid behov komplettering av grundskydd. KURSENS INNEHÅLL Verksamhetsförlagd utbildning: Placering på olika kliniska laboratorier inom Laboratoriemedicinen. Prov och remiss: Ven- och kapillärprovtagning på inneliggande och polikliniska patienter. Mottagning, sortering, inmärkning, registrering och förvaring av prov. Remisshantering. Svarsrutiner. Arkivering. Klinisk kemi: Funktionsundersökning/belastning, bedömning av urinsediment, koagulationsanalyser (P-APT-tid, P/kB-PK, P-Fibrinogen, P-D-Dimer). Spektrofotometri (S-ASAT, S-ALAT, S-Bilirubin, P-Glukos, S-Kolesterol, S-Kreatinin, S-LD total/ld1), jonselektiv elektrod (S-Ca, S-K, S-Na), potentiometri/amperometri/beräknade parametrar (ph, po 2, ab-pco 2, BE, standardbikarbonat, syrgasmättnad), immunokemisk metodik (hjärtmarkörer och läkemedel). Sidan 3 av 20

4 Hematologi: manuell cellräkning (B-LPK, B-TPK, differentialräkning av leukocyter samt bedömning av röd blodbild). Automatiskt hematologiinstrument (B-Hb, erytocytin dex, B-EPK, B-LPK, B-TPK, cytogram och grafer, retikulocyter). Klinisk mikrobiologi: identifiering av mikroorganismer från tex urin, luftvägsprover, sputum, sårsekret, faeces och blod. Odlingsförhållande; diagnostiska metoder som jäsning, API, grampreparat, koagulas, Staphaurex, agglutination, katalastest, oxidastest. Masspektrometri. Antimikrobiella medel och resistensbestämning. Serologiska metoder: tex ELISA och kemiluminescens. Molekylärbiologiska metoder tex: PCR och realtids-pcr. Anmälningspliktiga mikro-organismer och smittspårning. Klinisk patologi och cytologi: utskärning av små och stora preparat, makrofotografering, dehydrering, inbäddning; snittning av vävnadsprover; utstryk och anrikning av cytologiska prover; visualisering med automatiserade och manuella färgmetoder och immunologiska metoder; montering; kvalitetskontroll i mikroskop. Transfusionsmedicin: manuell och automatiserad ABO- och Rh-gruppering, akutgruppering, antikroppsscreen; antikroppsidentifiering med olika paneler, PEG- IAT, DAT, titrering av antikroppar; serologiska förprov som BAS-test och MG-test, utlämning av blod, plasma och trombocyter; komponentframställning, tappning av blodgivare, granskning av hälsodeklaration, regler för blodgivning. Biomedicinska analytikers yrkesroll: kompetens och ansvarsområde, sekretess och tystnadsplikt. Kvalitetsarbete: kvalitetssystem, ackreditering, mätosäkerhet, driftskontroller, referensvärden, larmgränser, spårbarhet (temperatur, vikt, elektriska storheter, fotometri, reklamation, signering), behörighetsbevis, invägning av pipetter. Säkerhets- och miljöaspekter: smittorisker, brandrisker, stick- och skärskador, kemikalie- och avfallshantering. I kursen ingår fyra laboratoriediscipliner (Bilaga 1-4) Transfusionsmedicin (Bilaga 1) AB0- och Rh-gruppering Antikroppsidentifiering Serologiska förprov Komponentberedning Blodgivning. Klinisk mikrobiologi (Bilaga 2) Pre- och postanalys Substrat Odling MALDI-TOF Diagnostiska tester Anmälningsplikt och smittspårning Antimikrobiella medel Serologi Molekylärbiologisk diagnostik Övrig mikrobiell diagnostik Bedömning av resultattolkning Klinisk kemi/hematologi (Bilaga 3) Provtagning och undersökningar Provhantering Kvalitativa och kvantitativa koncentrationsbestämningar, reagensberedning Mikroskopi Kvalitetsarbete Invägning av pipetter Klinisk patologi/cytologi (bilaga 4) Provmottagning Preparering av vävnads- och cellprover Snittning Visualisering Efterarbete Mikroskopi Avfallshantering Sidan 4 av 20

5 MÅL (lärandemål enligt kursplan) Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse - beskriva ett provs väg genom laboratoriet inom de olika kliniska verksamheterna - beskriva principer för utförda analyser och undersökningar - redogöra för risker vid arbete på kliniska laboratorier - lista anmälningspliktiga mikroorganismer - förklara termer och begrepp inom kvalitetsarbete - beskriva hur man hanterar larmgränser, metoddrift och andra avvikelser Färdighet och förmåga - självständigt utföra kapillär- och venprovtagning på patienter - utföra blodtappning på givare - hantera provmaterial enligt föreskifter - handha instrument och apparatur inom basal laboratoriediagnostik - utföra manuella metoder och tekniker inom basal laboratoriediagnostik - bedöma riktighet hos resultat Värderingsförmåga och förhållningssätt - informera patienter, deras närstående och blodgivare - bemöta övrig laborerande personal - diskutera materialåtgång, kemikaliehantering samt hantering av avfall - formulera tankar kring yrkesrollen ÖVRIGT Resekostnader i samband med VFU ersätts om de överstiger kostnaden för ett Regionen-runt-kort (ungdom) med studentrabatt. Hygieniska krav inom hälso- och sjukvården gör att privata kläder samt att ringar, armband och armbandsur inte får bäras under den verksamhetsförlagda utbildningen samt att arbete i kontakt med patient alltid görs med kortärmade skyddskläder. Se vidare styrdokument Policy och regler om klädsel, personlig utsmyckning eller annan utstyrsel vid undervisning, prov, examination och praktik. Dnr G 4705/09. Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students verksamhetsförlagdautbildning eller motsvarande om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter och förhållningssätt att patienternas förtroende riskerar att skadas. När VFU avbryts på detta sätt innebär det att studenten underkänns på aktuellt moment och att ett VFU-tillfälle är förbrukat. I sådana fall ska en individuell handlingsplan upprättas, där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till ett nytt VFUtillfälle på denna kurs. FORMER FÖR BEDÖMNING För godkänd kurs krävs att studenten har deltagit i den verksamhetsförlagdautbildningen med godkänt resultat. Examination sker genom muntlig tentamen och en skriftlig examinationsuppgift. Bedömning av studentens kompetens under den verksamhetsförlagda utbildningen sker efter varje avslutad placering genom handledarens bedömning utifrån särskilt bedömningsunderlag. Frånvaro från den verksamhetsförlagda utbildningen tas igen enligt anvisning i aktuell studiehandledning. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och ska vara skriftlig. Sidan 5 av 20

6 Student som underkänts vid verksamhetsförlagd utbildning har rätt att genomgå denna utbildning ytterligare en gång. I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenten i normalfallet garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt i kursens tidigare uppläggning. MUNTLIG OCH SKRIFTLIG EXAMINATION Var och en av de fyra laboratorieplaceringarna redovisas vid muntlig/skriftlig examination. Som stöd vid den verksamhetsförlagda utbildning samt inför examinationen, se frågeställningar i bilaga 6. Observera att frågeställningarna bara är exempel på frågor som ni ska fundera över och att dessa inte täcker alla områden. De är till för er som stöd och hur ni ska tänka runt de olika placeringarna och den kunskap ni ska ta till er. Betygskriterier; Faktakunskap och analytisk förmåga. VG Studenten uppvisar mycket breda och djupgående kunskaper samt har inga problem med att redogöra för olika metodprinciper. Vidare kan studenten på ett utmärkt sätt redogöra för varför vissa analyser utförs. Studenten kan i stor utsträckning förklara varför analysen utförs på ett visst sätt (ex. varför serum och inte plasma används, varför en viss infärgning utförs eller varför en viss inkubationstid gäller). G Studenten uppvisar goda grundläggande kunskaper med viss fördjupning samt kan på ett tillfredsställande sätt redogöra för olika metodprinciper. Studenten kan tillfredsställande förklara varför en viss analys utförs och kan i ganska stor utsträckning förklara varför analysen utförs på ett visst sätt exempelvis varför serum och inte plasma används, varför en viss infärgning utförs eller varför en viss inkubationstid gäller. U Studenten uppvisar stora brister, i för kursen grundläggande kunskaper. Studenten har svårt för att redogöra för olika metodprinciper och visar bristande kunskaper kring varför en viss analys utförs. Studenten kan inte förklara varför analysen utförs på ett visst sätt (ex. varför serum och inte plasma används, varför en viss infärgning utförs eller varför en viss inkubationstid gäller). Studentens reflektioner kring Yrkesrollen redovisas skriftligen. Sidan 6 av 20

7 BEDÖMNING OCH BETYG Kriterier för väl godkänd på hel kurs 1. Studenten har tillfredsställande fullgjort kursens fyra laboratorieplaceringar. Bedömningen görs av bashandledare i samråd med övriga handledare på respektive laboratorium enligt särskild bedömningsmall, se bilaga Studenten redovisar vid muntlig examination breda och djupgående kunskaper och kan utan några problem redogöra för basal laboratoriediagnostik innefattande bemötande, provtagning, provmaterialhantering, basala laboratoriemetoder, tekniskt utförande, resultatbedömning och kvalitetssäkring. 3. Studenten formulerar med egna ord och med viss fördjupning, skriftligen reflektioner kring yrkesrollen. Kriterier för godkänd på hel kurs 1.Studenten har tillfredsställande fullgjort kursens fyra laboratorieplaceringar. Bedömningen görs av bashandledare i samråd med övriga handledare på respektive laboratorium enligt särskild bedömningsmall, se bilaga 5. 2.Studenten redovisar vid muntlig examination med viss fördjupning basal laboratoriediagnostik innefattande bemötande, provtagning, provmaterialhantering, basala laboratoriemetoder, tekniskt utförande, resultatbedömning och kvalitetssäkring. 3.Studenten formulerar med egna ord skriftligen reflektioner kring yrkesrollen. Vid betyget underkänd har studenten ej tillfredsställande fullgjort kursens fyra laboratorieplaceringar och/eller visar stora brister av kunskap inom basal laboratoriediagnostik innefattande bemötande, provtagning, provmaterialhantering, basala laboratoriemetoder, tekniskt utförande, resultatbedömning, kvalitetssäkring och ej godtagbart, skriftligen formulerat reflektioner kring yrkesrollen. KURSVÄRDERING Kursvärdering sker genom skriftliga enkäter på Göteborgs universitets lärplattform (GUL), samt muntligt i dialog med studenterna. Kursansvarig lärare sammanställer och gör en analys av kursvärdering och ger förslag till utveckling av kursen. Analys och förslag återkopplas till studenterna och publiceras på GUL samt redovisas i samband med ny kursomgång. Sidan 7 av 20

8 HUVUDHANDLEDARE Borås/Alingsås Pia Gabrielsson Halmstad Boel Heed Kalmar Jorge Hernandez (Mikrobiologi) Henrik Engström (Patologi) Karlstad Malin Grafström Vilhelmsson Kungälv Isabella Saukko NÄL Therese.Borgvall Skövde/Falköping/Lidköping Emmelie Svensson , SU Marion Walser Maria Corneliusson Ramona Al-Baalbaki Varberg Mariann Grahn Förslag på litteratur som lämpar sig bra till kursens innehåll. Litteraturlistan är fastställd av programkommittén för medicinsk diagnostik och teknik Uppdaterad Burtis CA, Bruns, DE. Tietz Fundamentals of Clinical chemistry and molecular diagnostics. 7th.ed. Philadelphia:Saunders; 2015 Cook DJ. Cellular pathology: introduction to techniques and applications. 3rd ed, Bloxham Oxfordshire: Scion; Daniels G., Bromilow I. Essential guide to blood groups.3rd ed, Chichester, UK:Wiley-Blackwell; Daniels G., Bromilow I Blodgruppsserologi. Översättning och svensk bearbetning: Berséus, O. Lund: Studentlitteratur; Goering RV, Mims CA. Mims medical microbiology. 5th ed. Edinburgh: Elsevier Saunders ; 2013 Hoffbrand AV, Moss P AH,. Hoffbrand s Essential Haematology. 7th ed, Chichester, West Sussex, Wiley; 2015 Nilsson-Ehle P m.fl. Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin. 9:e uppl, Lund: Studentlitteratur; Persson B, Wilhelmsson M. Biomedicinsk analytiker:en profession att vara stolt över. 1:a uppl, Lund: Studentlitteratur; Rudmann S. Textbook of Blood Banking and Transfusion Medicine. 2nd ed. Philadelphia: Elsevier; 2005 Suvarna, S.K., Layton, Ch., Bancroft J,. Theory and practice of histological techniques, 7th ed, Oxford: Churchill Livingstone; Talaro K P., Chess B. Foundations in microbiology:basic principles. 9th ed, Boston, New York.: McGraw-Hill; Förslag på användbara appar: CellAtlas, CellaVision och Urinemicro GÖTEBORGS UNIVERSITET BILAGA 1 Sidan 8 av 20

9 Sahlgrenska akademin Biomedicinska analytikerprogrammet Tillämpad laboratorievetenskap, basal diagnostik (BMA052), 15 hp. Namn Sjukhus Moment; Transfusionsmedicin AB0- och Rh-gruppering Inmärkning och registrering av prov Kontrolläsning av rör och remiss Manuell AB0- och Rh-gruppering Automatisk AB0- och Rh-gruppering Antikroppsscreen Test av D svag Akutgruppering Svarsrutiner Antikroppsidentifiering Antikroppsidentifiering med olika tekniker PEG IAT Titrering av antikroppar DAT Svarsrutiner Serologiska förprov Akutgruppering BAS-test manuell och maskinell MG-test (korstest) Utlämning av blod, plasma och trombocyter Blodkyl och lagerhållning Komponentberedning Framställning av poolade trombocytkoncentrat Automatiserad/manuell komponentframställning Bestrålning av komponenter alt. patogeninaktivering Etikettering av produkter Frisläppningsrutiner Filtrering av komponenter Blodgivning Granska hälsodeklaration Ta emot nya blodgivare/provtagning Trombaferes Under handledning, tappa blodgivare Informera sig om regler för blodgivning Genomförda moment signeras av handledare. Sidan 9 av 20

10 GÖTEBORGS UNIVERSITET BILAGA 2 Sahlgrenska akademin Biomedicinska analytikerprogrammet Tillämpad laboratorievetenskap, basal diagnostik (BMA052), 15 hp. Namn Sjukhus Moment; Klinisk mikrobiologi Preanalys Inmärkning och registrering Substrat Innehåll, substrattillverkning och substratkontroll Odling Odlingsförhållande, utodlingstekniker, Ex. aerob/anaerob, mikroaerofil, MALDI-TOF Provsättning, körning, analys av resultat Diagnostiska tester Enzymatiska och biokemiska jäsningstest; katalas, indolspot, oxidas, DNAas, optochin, esculin, koagulas, a jäsningsrör, biokemiska strip, agglutination mfl. Gramfärgning Anmälningsplikt och smittspårning Tex campylobakter, EHEC, gonorré, hepatit, HIV, klamydia, MRSA, salmonella, TBC, pneumokocker, syfilis, mfl Antimikrobiella medel Resistensbestämning: MIC, diskdiffusion, sekvensering Resistensmekanismer: tex MRSA, VRE, ESBL,CARBA Serologi ELISA, immunoblot Immunofluorescens Kemiluminescens Partikelagglutination Molekylärbiologisk diagnostik Extraktion PCR-metoder: realtids-pcr Övrig mikrobiell diagnostik Tex diagnostik instrument Mikroskopering Bedömning och resultattolkning Kontroller, kritiskt tänkande, felsökning, kvalitetssäkring, Postanalys Svarsrutiner Avfallshantering Genomförda moment signeras av handledaren Sidan 10 av 20

11 GÖTEBORGS UNIVERSITET BILAGA 3 Sahlgrenska akademin Biomedicinska analytikerprogrammet Tillämpad laboratorievetenskap, basal diagnostik (BMA052), 15 hp. Namn Sjukhus Moment; Klinisk kemi och hematologi Provtagning och undersökningar Venprovtagning Kapillärprovtagning (patient på vårdavdelning) Funktionsundersökningar/belastningar. Provhantering Provmottagning, sortering, hantering (centrifugering mm ) och förvaring av prover Klinisk kemi Bedömning av U-Sediment P-APT-tid P/kB-PK P-Fibrinogen P-D-Dimer Spektrofotometri; S-ASAT S-ALAT S-Bilirubin P-Glukos S-Kolesterol S-Kreatinin S-LD Jonselektiv elektrod; S-Ca, S-K, S-Na Potentiometri/amperometri/beräknade parametrar; ph, pco 2, po 2, BE, syrgasmättnad, standardbikarbonat Immunokemisk metodik; (Hjärtmarkörer, läkemedel, hormoner) B-SR (Sänkningsreaktion) CRP Hematologi Kammarräkning; B-LPK, B-TPK Differentialräkning och bedömning av röd blodbild, perifert blod. Hematologiinstrument; B-Hb, Erytrocytindex, B-EPK, B-LPK, B-TPK, Cytogram/grafer och Retikulocyter Kvalitetsarbete Ackreditering, kvalitetssäkring, mätosäkerhet, driftkontroll (intern och extern), biologiska referensintervall, larmgränser, spårbarhet (temperatur, vikt, elektriska storheter, fotometri, reklamation, signering). Invägning av pipett Övrigt Reagensberedning Genomförda moment signeras av handledare Sidan 11 av 20

12 GÖTEBORGS UNIVERSITET BILAGA 4 Sahlgrenska akademin Biomedicinska analytikerprogrammet Tillämpad laboratorievetenskap, basal diagnostik (BMA052), 15 hp. Namn Sjukhus Moment; Klinisk patologi Provmottagning Inmärkning och registrering av prov Preparering av vävnadsprover Utskärning, små vävnadspreparat Utskärning, stora vävnadspreparat Dokumentation av utskärningen Dehydrering Inbäddning Snittning Paraffininbäddad vävnad Frusen vävnad Visualisering Beredning av lösningar Färgningsmetoder, manuell Färgningsmetoder, automatiserad Immunologiska och molekylärbiologiska metoder Mikroskopi; Kvalitetskontroll av utförd visualisering/färgningsmetod Montering, manuell Montering, automatiserad Efterarbete Utlämning: Kontroll av glas och lab.bild samt sammanföra remiss och glas för diagnostisering Sortering av klossar Scanning av provglas till digital patologi Svarsrutiner Avfallshantering Överblivet vävnadsmaterial Hälsovådliga/farliga kemikalier Genomförda moment signeras av handledare. Sidan 12 av 20

13 Moment; Klinisk cytologi Provmottagning Inmärkning och registrering av prov Utstryk Centrifugering Cytocentrifugering Membranfiltrering Thin.prep. Visualisering Beredning av lösningar Manuell färgning Automatiserad färgning Immunologisk metod Mikroskopi; Kvalitetskontroll av utförd visualiseringsmetod Montering, manuell Montering, automatiserad Efterarbete Sortering av provglas och remisser Preparatstudier Avfallshantering Överblivet cellmaterial Hälsovådliga/farliga kemikalier Genomförda moment signeras av handledare. Sidan 13 av 20

14 BILAGA 5 BMA052, Tillämpad laboratorievetenskap(basal diagnostik), Verksamhetsförlagd utbildning Handledarens återkoppling till studenten och bedömning av färdigheter och förmåga bidrar till studentens utveckling. Reflekterande student medtänkande handledare. Student och bashandledare träffas varje vecka och diskuterar veckan som gått. Eventuella frågetecken rätas ut, eventuella missförstånd och kunskapssvackor uppdagas och rättas till. Studentens självvärdering är viktig och används som stöd för reflektion kring sin egen förmåga. Vid avslutad praktikperiod sammanfattar studenten sina starka och svaga sidor, skriftligen eller muntligen. Använd uttrycken; - Jag är bra på - Jag behöver utveckla Studentens självvärdering diskuteras avslutningsvis med bashandledaren. Bedömning av verksamhetsförlagd utbildning. Efter avslutad verksamhetsförlagd utbildning bedömer ansvarig bashandledare i samråd med övriga handledare inom respektive laboratorium om studenten tillfredsställande har fullgjort placeringen vid laboratoriet eller ej tillfredsställande fullgjort placeringen. Bedömningen baseras på punkter som speglar professionell kompetens, se sidan 2. Studenten skall få återkoppling, både på sådant som är bra och på sådant som kan behöva utvecklas vidare. Motivera eventuell bristfällig förmåga. Ifyllt bedömningsformulär (se sidan 2) sänds till examinator Erika Lindberg efter avslutad praktikperiod. Studenten kan vid förfrågan få en kopia av bedömningen. Erika Lindberg Examinator erika.lindberg@gu.se Postadress: Erika Lindberg Biomedicinska analytikerprogrammet Göteborgs universitet Box Göteborg Sidan 14 av 20

15 Bedömningsunderlag Nedanstående punkter kan användas som stöd vid bedömningen. Lämna obeaktat de punkter som ej gäller verksamheten. - kunna uttrycka sig i tal och skrift på svenska så att inga missförstånd kan ske - respektfullt bemöta blodgivare, patienter, patientens närstående och medarbetare - hantera provmaterial enligt föreskrift - följa muntliga och skriftliga instruktioner och metodbeskrivningar - metodiskt och tillförlitligt utföra laboratoriearbete - hantera gängse analysinstrument och kontrollera metoddrift - värdera preparerings-, analys- och/eller undersökningsresultats riktighet - uppmärksamma larmgränser och anmärkningsvärda avvikelser - ha kännedom om anmälningspliktiga mikroorganismer - följa laboratoriets säkerhetsföreskrifter - hantera sekretess och tystnadsplikt - uppmärksamma miljö och ekonomi innefattande materialåtgång, kemikaliehantering och hantering av avfall - följa laboratoriets rutiner vad gäller arbetstider och arbetskläder. Placeringen vid laboratoriet har fullgjorts och är godkänd. Eventuella kommentarer.. Placeringen vid laboratoriet har ej fullgjorts tillfredsställande och är ej godkänd. Motivera alltid om studenten inte anses ha fullgjort placeringen tillfredsställande. Datum: Laboratorium: Underskrift student: Namnförtydligande: Underskrift studenthandledare: Namnförtydligande: Frånvarodagar: Sidan 15 av 20

16 BILAGA6 Stödfrågor till VFUn på BMA 052 Tänk på att frågorna är endast som stöd för hur ni ska tänka inför er VFU och exempel på vad som kan tas upp på tex examinationen. Frågorna täcker inte alla områden. KLINISK KEMI 1. En viktig förutsättning för korrekta analysresultat är att vakuumrören tas i rätt ordning vid provtagningen. I vilken ordning tar du rören om läkaren har beställt följande analyser. B-Hb, S-Bilirubin, P-APTT, S-K och S-Na. Notera viktiga provtagningsanvisningar. Hur hanterar du röret som ska användas till koncentrationsbestämning av Bilirubin? 2. Spektrofotometri är en mycket vanlig analysmetod som används till bestämning av många olika analyter. Förklara varför samma analysmetod dvs. spektrofotometri kan användas till olika analyter som t.ex. Hb, ASAT, Kreatinin och Glukos och många andra. 3. Alla analyser har enheter som t ex mmol/l, g/l, µkatal/l, s, INR. Förklara enheten µkatal/l. Vilka analyser mäts i enheten µkatal/l? Vad har dess analyser gemensamt? 4. Koagulationssystemet är uppbyggt av flera viktig faktorer som om det fallerar i någon fas kan leda till blödningar eller proppbildningar. APTT och PK är två analyser som rutinmässigt analyseras för att snabbt få en bild av patientens kemiska hemostas. Förklara analysprinciperna. Förklara enheterna för resp. analys. Vilka är indikationerna för resp. analys? 5. För att som BMA kunna larma läkaren om patientprovets analysresultat faller utanför biologiska referensintervallets larmgräns är det viktigt att man har kontroll över referensintervall och dess larmgränser ( ringvärden). Vilket är det biologiska referensintervallet för följande analyter? Ange även eventuella larmgränser ( ringvärden ). Glukos, TPK, K, Na, Ca, ph, BE, Hb, Bilirubin, CK, LD, Kreatinin. Sidan 16 av 20

17 HEMATOLOGI Vilken är indikationen när läkaren vill ha svar på blodkroppskonstanterna MCV, MCH och MCHC? Vad betyder förkortningarna och vilken enhet har respektive konstant? Vilka tre parametrar bygger beräkning av MCV, MCH och MCHC på? Ange analysmetoden för MCV och EVF när analyserna görs i automatiskt hematologiinstrument. EVF besvaras med enheten L/L. Förklara enheten L/L Förklara varför resultatet av "B-Diff" alltid ska lämnas i absoluta tal och inte relativa tal. Beskriv utförligt en blast. Varför är det avgörande för korrekt analysresultat att täckglaset är absolut rätt monterat på en räknekammare? Varför är det avgörande att en räknekammare med provlösning hålls absolut horisontell? Varför ska räknekammaren förvaras i "fuktig kammare" när den enligt metodbeskrivning ska stå i ett antal minuter innan räkning i mikroskop? Sidan 17 av 20

18 PATOLOGI OCH CYTOLOGI Patologi Beskriv kortfattat provets gång? Vad är syftet med fixering och hur länge måste ett prov vara fixerat innan utskärning? Vad bör man tänka på vid utskärning av ett organ? Redogör för dehydreringsprincipen? Olika dehydrerningsprogram? Vad är viktigt att tänka på vid bäddning? Vad bör man tänka på vid snittning av en kloss? Vad menas med en rutinfärgning? Ge exempel på sådan? Vilken information kan man få med specialfärgningar och immunohistokemi? Cytologi Hur kan ett cytologiprov fixeras? Vilka färgningar används på cytologen? Beskriv någon metod som används vid preparering? Sidan 18 av 20

19 MIKROBIOLOGI Molekylärbiologi Skillnad på olika extraktionsmetoder Skillnad i principer för TaqMan och SyBr Green systemen Användningsområden Serologi ELISA och CLIA-prinicper Val av serologisk metod Blodgivarscreening ingående agens, antigen/antikroppdetektion? Bakteriologi Val av medium och inkuberingsmiljö Snabbtester till at skilja på bakterier analysprincip, val av test? MALDI-TOF, principer och användning Anamnesens betydelse vid avläsning av prover tex urin, sår, LPK, nitrat, CRP Resistensbestämning- allmänt samt detektion av ESBL/MRSA Sidan 19 av 20

20 TRANSFUSIONSMEDICIN Frågor/uppgifter att fundera över under placering inom transfusionsmedicin Ge exempel på olika moment som utförs/kontrolleras i samband med blodgivning för att säkerställa att blodgivaren ska må bra och att mottagaren ska få säkert blod. Hur hanterar man en givare som svimmar? Varför ställs de olika frågorna på hälsodeklarationen? Hur säkerställer man att blodkomponenter har en önskad kvalitet? Vilka olika analysmetoder används på blodgrupperingsinstrument? Hur kan antikroppar mot blodgruppsantigen identifieras, olika tekniker? Hur kan antikroppar mot blodgruppsantigen kvantifieras? Hur lämnas erytrocyter ut till patienter? Hur lämnas plasma ut till patienter? Hur lämnas trombocyter ut till patienter? Vad innebär det att man får en transfusionskomplikation? Sidan 20 av 20