Elevtrygghet bekräftande bemötande

Transkript

1 Elevtrygghet bekräftande bemötande Kvalitetsmål: Skolhälsovården ska medverka till att eleven känner sig trygg i sin arbetsmiljö 1. Varje elev ska känna sig trygg i samband med sitt möte med skolhälsovården Utifrån detta kvalitetsmål har eleverna i år 1 på gymnasiet, efter hälsobesöket, utvärderat mötet med skolsköterskan ur perspektivet bemötande. Utvärderingen gjordes med hjälp av en elevenkät. Ett grundläggande mål för allt hälsofrämjande arbete är att stärka individens kontroll över sin egen hälsa. För att kunna stödja individen i att ta kontroll över sin egen hälsa är det viktigt att skapa en förtroendefull och öppen atmosfär där individen känner sig delaktig och respekterad (Ewles & Simmnet 2005). För att skapa en atmosfär där eleven får möjlighet att öppet diskutera sin hälsa och utveckla sin egen hälsoprocess behövs det enl. Borup (2002) skapas ett kommunikativt rum för lärande om hälsa. Modellen utarbetades genom en intervjustudie med skolsköterskor där syftet var att förvärva en djupare förståelse för den lärprocess om hälsa som sker i hälsosamtalet mellan skolsköterskan och eleven. För att det kommunikativa rummet för lärande om hälsa skulle uppstå behövdes fyra delkomponenter: kompetens, äkthet, reflekterande öppenhet och en stödjande miljö. Ett framgångsrikt hälsosamtal var ett samtal där skolsköterskan ledde samtalet tills eleven tog över. Studien visar att ju mer de fyra delkomponenterna relaterade till varandra desto bättre fungerade det kommunikativa rummet. Beskrivning av hälsobesöket i år 1 på gymnasiet. Hälsobesöket i år 1 på gymnasiet består av hälsoundersökning och hälsosamtal och är både hälsoövervakande och hälsofrämjande. Detta besök hos skolsköterskan syftar till att sätta elevens livsstil i fokus och i hälsosamtalet ges möjlighet att reflektera tillsammans med skolsköterskan vad de egna valen kan ha för betydelse för hälsan. En hälsoprofil Hälsokurvan upprättas utifrån ett frågeformulär som eleven fyllt i före besöket och det är Hälsokurvan man utgår ifrån vid hälsosamtalet. Områden som berörs i Hälsokurvan är skolsituation, familj och vänner, fysisk aktivitet/inaktivitet, måltidsordning och matvanor, sömn, tobak, alkohol, narkotika och upplevd hälsa. Hälsokurvan för elever är ett hälsoverktyg för skolhälsovården som har genomförts i Jönköpings län inom ramen för Barndialogen. I hälsokontrollen ingår en tillväxtbedömning, journalgenomgång när det gäller ryggstatus (med tanke på skolios) och vaccinationsstatus. Är eleven inte fullständigt vaccinerad erbjuds komplettering enligt nationellt vaccinationsprogram. I hälsosamtalet beaktas i första hand frågor eller funderingar som eleven själv har, kanske utöver det som tas upp i frågeformuläret. Identifiering av eventuella hälsorisker gör skolsköterskan och eleven tillsammans. Detta kan t ex röra sig om olika tecken på psykisk ohälsa, att eleven vill sluta röka eller övervikt. Vissa elever önskar uppföljning efter hälsobesöket och får det i den omfattning som önskas också med hänsyn till skolhälsovårdens resurser och belastning. Ofta efterfrågar eleverna att få göra Hälsokurvan en gång till under gymnasietiden vilket idag endast kan göras i speciella fall. Önskvärt vore att kunna tillmötesgå fler eleverna här.

2 Gymnasielevers utvärdering av hälsobesöket när det gäller bemötande läsåret I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) 2005:12 3 framgår att hälso- och sjukvårdspersonalen skall inom ramen för verksamhetens ledningssystem kontinuerligt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet genom att delta i bl a framtagande, utprovning och vidareutveckling av rutiner och metoder. När det gäller bemötande av patienter ska enligt 1 ledningssystemet säkerställa att det finns rutiner så att patientens värdighet och integritet respekteras. Detta är även fastslaget i barnkonventionen: Barn och ungdomar ska bemötas respektfullt och med intresse från vuxna som de kan lita på (United nations, 2002). Att skapa ett bekräftande möte är ett krav som ställs på skolsköterskan. Men för att detta mål ska förverkligas krävs också elevens villighet att medverka till ett ömsesidigt möte (Idvall, E 2009 s 71). Rutinen som ska tillgodose att elevens värdighet och integritet respekteras genomfördes med hjälp av enkäten: Ditt möte med skolsköterskan. Som ett led i kvalitetsarbetet inom skolhälsovården genomfördes läsåret en enkätundersökning Ditt möte med skolsköterskan. Enkäten hämtades från boken Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad (Idvall 2009) i kapitlet Kvalitetsindikatorer för bekräftande möte av patienter, som är framtagen av Barbro Gustafsson, docent i omvårdnad. Den ursprungliga enkätens benämndes SAUK-Bekräftande Möte-enkäten (Idvall 2009 s 83). Kvalitetsindikatorerna är strukturerade utifrån omvårdnadsmodellen: SAUK-modellen för bekräftande omvårdnad (Gustafsson 2004) där ett bekräftande bemötande är systematiserat i olika faser. För reliabilitet och validitet hänvisas till Nio-Fälts-Modellen, en vetenskapsfilosofisk modell för utvärdering av omvårdnadsteorier. Under vårterminen 2009 gjordes en pilotundersökning där elever i 3 klasser, totalt 46 elever, fick fylla i enkäten för att se hur de tyckte att frågorna fungerade. Eleverna uppmanades att skriva kommentarer till enkäten om vad de tyckte om frågorna. Vissa korrigeringar av frågorna gjordes utifrån elevernas respons och även ord som härleder till sjukvård anpassades till skolmiljön (t ex ändrades patient till elev). I enkätundersökningen läsåret var alla elever på de nationella programmen på Eksjö gymnasium (ej gymnasiesärskolan) och Nifsarpsskolan inkluderade. Enkäten lämnades till 222 elever i år 1 som varit på hälsobesök och 222 svarade, 94 tjejer och 127 killar. Eleverna informerades om att svaren på enkäten skulle vara ett underlag för att utveckla och förbättra skolhälsovården. Totalt genomfördes 244 hälsobesök. Enkäten fylldes i anonymt av eleverna när skolsköterskan var i klassen för återkoppling efter hälsosamtalen. De 22 eleverna som inte fyllde i enkäten, var inte närvarande på lektionen då återkopplingen gjordes. användes för bearbetning av det insamlade materialet. Resultat av enkäten Ditt möte med skolsköterska Åldern på eleverna som svarade var 3 15-åringar, åringar och 63 var 17 år eller äldre. Enkätfrågorna som var graderade (7-0) återfinns i bilagan. Resultatkriterierna var grupperade i tre kategorier:

3 (1) Personstöd i omvårdnadsprocess, enkätfråga Hur eleven upplevde att skolsköterskan lyckades med att stödja eleven med målet att stärka elevens upplevelse av trygghet, frihet, bedömning och handlingskapacitet. (2) Jagstöd i interaktiv bekräftelseprocess, enkätfråga Hur eleven upplevde att skolsköterskan lyckats med att stödja eleven att vara aktiv med målet att stärka elevens motivation, kompanjonskap, individualisering och mognad. (3) Jagperspektivstöd i intraaktiv bekräftelseprocess, enkätfråga Hur eleven upplevde att skolsköterskan lyckats med att stödja eleven att själv vara aktör och själv ta ansvar för sin egen hälsosituation med målet att stärka elevens identitet, kontroll, sanning och livsmening. Personstödskompetens (1) ses som basomvårdnad och jagstödkompetens (2) är en mer kvalificerad form av omvårdnad. Jagperspektivstödkompetens (3) är den mest kvalificerade formen av omvårdnad enligt B Gustafsson (Idvall 2009 s 80). Svaren på frågorna var graderade i en 7 gradig skala, 7 = i hög grad och 0 = inte alls. Svaren på frågorna i kategori 1 angav att 79 % av eleverna svarat 7 eller 6, 0 % svarade 1 eller 0. Svaren på frågorna i kategori 2 angav att 76 % av eleverna svarat 7 eller 6, 0 % svarade 1 eller 0. Svaren på frågorna i kategori 3 angav att 68 % av eleverna svarat 7 eller 6, 0,5 % svarade 1 eller 0. Ett förslag (Idvall 2009) att utvärdera resultatet är följande: Utmärkt kvalitet i mötet % av totala poängsumman Bra kvalitet i mötet % av totala poängsumman Mindre bra kvalitet i mötet % av totala poängsumman Nöjaktig kvalitet i mötet % av totala poängsumman Allvarligt bristande kvalitet i mötet under 50 % av totala poängsumman På frågan om eleven tyckte att mötet med skolsköterskan var betydelsefullt svarade: 13 % Ja, i hög grad 50 % Ja, i någon mån 31 % Nej inte speciellt 2 % Nej inte alls Här återges några kommentarer till fritextfrågorna. Är det något du själv skulle vilja berätta om mötet med skolsköterskan som är viktigt för dig? Fast att nästan allt var bra och det inte var så mycket att tänka på så är det skönt/viktigt att höra det! Och det fick jag höra. Fick se min vikt/längdskala Jag ska vara mer aktiv på fritiden. Jag ska äta mer frukt och grönsaker Jag tyckte det var bra att få veta vad jag kunde förbättra Gör mötena lite oftare

4 De lyssnar på en och frågar om bra saker Fick prata av sig Dina övriga synpunkter på hälsobesöket? Det var bra att få reda vart man ligger viktmässigt med BMI och liknande Bra! Jag fick svar på det jag ville. Det var ett bra möte. Kul att hon har humor. Jättebra! Bra och lugn miljö Tyckte hon brydde sig mycket vilket är bra. Erbjöd sig också att lyssna om jag ville prata Inget att klaga på De va la bra Allt var bra De var lärorikt Det är bra att få göra det, det kanske är något fel man inte vet om Onödigt, jag vet redan hur ohälsosamt jag lever. och jag är ok med det. Inget speciellt, de var ok Det gick snabbt och bra Bra att veta hur man ligger till i hälsan. På så sätt kan man försöka förbättra det som var mindre bra. Det är bra med hälsobesök Jag tror att ett hälsosamtal med varje elev är viktigt då man kanske inte vågar att söka hjälp själv annars, det kan bidra till låsningar på elevers problem. Det var helt OK, men eftersom jag mår väldigt bra så gav det inte så mkt. Det var bra att man inte behövde se sin vikt om man inte ville. Fortsätt med det. Väldigt bra över lag Man skulle kunna försöka fixa en manlig sköterska också

5 Sammanfattning och reflektion när det gäller förbättringsarbete Resultaten från elevenkäten visar på bra kvalitet i mötet (se förslag på utvärdering ovan). Detta ger oss en indikation på att resultatet är bra men också att skolsköterskorna återkommande behöver prioritera reflekterande kollegiala samtal om hur hälsosamtalen utifrån hälsokurvan genomförs. Diskussionen om hur samtalen blir ur ett bemötandeperspektiv och inte minst när det gäller hur skolsköterskorna kan stödja eleverna i att själva vara aktör och själva ta mer ansvar för att klara av att bemästra sin egen livs- och hälsosituation måste hela tiden hållas levande. Denna diskussion sker idag bland annat under handledning 5 ggr/termin och upplevs av skolsköterskorna som en nödvändig fortbildningsoch utvecklingsinsats. Ett policyprogram för hur ett bekräftande bemötande är utformat saknas inom skolhälsovården. Ett sådant program skulle stärka skolsköterskornas möjlighet till utveckling inom detta område och inte minst höja kompetensen inom jagperspektivstödet, kategori 3, den intraaktiv delen av mötet mellan elev och skolsköterska. Kanske det i vissa fall också kan vara så, för att uppnå den dimensionen i hälsosamtalet, behövs ytterligare möten mellan eleven och skolsköterskan. En bra metod som är viktig i arbetet med hälsosamtalen är Motiverande samtal som skolsköterskorna fått utbildning i. I denna metod har bemötandet en central roll som är nära förknippad med att eleven utifrån sina egna tankar och önskemål ska få stöd i sina beslut och även stöd att kunna göra förändringar när det gäller olika livsstilsval. Skolsköterskorna behöver tillsammans fortlöpande träna sig i metoden för att vidmakthålla och öka den kompetensen. Även nytillträdda skolsköterskor behöver få utbildning i Motiverande samtal. Vi ser detta arbete som en del i målet att säkerställa att eleverna ska känna sig trygga i mötet med skolhälsovården. Anna Jonsson och Yvonne Wennerholm Elevhälsan, Skolhälsovården Eksjö Gymnasium och Nifsarpsskolan

6 Referenser: Borup, I. (2002) The school health nurse s assessment of a successfull health dialogue. Health and Social Care in the Community 10: Ewles, L & Simnett, I. (2005) Hälsoarbete. Studentlitteratur, Lund. Gustafsson, B. (2004) Bekräftande omvårdnad: SAUK-modellen för vård och omsorg (2:a uppl) Studentlitteratur, Lund Idvall, E (2009) Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad. Svensk sjuksköteskeförening Gothia förlag Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) 2005:12 United Nations.(2002). The Convention on the rights of the Child United Nations. United Nations:

7 Bilaga: Här redovisas enkätfrågorna som var gradera från Visar skolsköterskan omsorg och intresse för dig och din situation? 8 Blir du tagen på allvar? 9 Blir du förstådd då du berättar hur du har det? 10 Får du stöd att klara din situation? 11 Får du svar på dina frågor? 12 Blir dina synpunkter beaktade så att du kan påverka ditt sätt att leva? 13 Tar skolsköterskan hänsyn till den individ du är? 14 Uppmärksammas dina egna förmågor? 15 Får du stöd att uppmärksamma dina egna mål och det du önskar? 16 Får du stöd att bestämma dina egna mål och det du vill? 17 Får du stöd att förstå dig själv och ditt eget handlande? 18 Får du stöd av skolsköterskan att förverkliga dina egna mål och önskemål?