Tillsammans gör vi skillnad i dessa tuffa tider

Transkript

1 TIDNINGEN FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB - NR E N G A G E R A D N Y T Ä N K A N D E SID 9-11 SJUKGYMNASTEN BJÖRNS RYGGTIPS Björn Olofsson botar låsta nackar och ryggar sedan SID 14 VATTENSKÄRMASKIN GÅR FÖR HÖGTRYCK Med en enorm vattenstråle, likt en högtryckstvätt, skär den i alla slags material och ur alla vinklar. SID 17 SMART ATT JOBBA SÄKERT LKAB-anställda blir allt bättre på att tänka säkerhet. Tillsammans gör vi skillnad i dessa tuffa tider LEDARE SID 2 A N S V A R

2 LKAB HAR GENOMGÅTT och genomgår ett fortsatt tufft marknadsekonomiskt läge. Ett läge som sätter oss på prov och kräver insatser utöver det vanliga. Just nu pågår stora organisatoriska förändringar som påverkar oss alla. Tillsammans gör vi skillnad i dessa tuffa tider år hjärna gillar generellt inte förändringar. Vi söker oss oftast Vtill det vi redan känner till och där vi är bekväma. Det kan därför vara tufft att behöva genomgå förändringar, och att förändras, men för att LKAB ska vara ett långsiktigt lönsamt företag är detta nödvändigt. Vi måste skapa oss en hållbar verksamhet. Det gör vi genom att försöka hitta de bästa lösningarna för företaget och varje medarbetare. Om vi alla hjälps åt och lägger manken till kan vi bli starka. Alla har rätt till en bra och säker arbetsmiljö. Det är en förutsättning utan undantag. LKAB har idag tagit fram arbetssätt och stödsystem för hur vi jobbar med säkerhet ett exempel kan vara hur vi jobbar med att identifiera risker och eliminera dessa. Dessa frågor hanterar vi i vårt dagliga arbete. Det vi däremot kan fortsätta utveckla och arbeta vidare med är beteendefrågor. Idag orsakas nio av tio olyckor av den mänskliga faktorn. Den fysiska arbetsmiljön är viktig, men beteenden påverkar säkerheten oerhört mycket. LKAB har en miljö där risker finns och vi behöver tänka på säkerheten i allt vi gör. Antalet olycksfall på LKAB minskar, det kan vi se resultat av, men det kan bli ännu bättre. Tillsammans kan vi förhindra alla skador och arbetsrelaterade sjukdomar. Kom ihåg att du gör skillnad. LKAB Minerals är ett exempel på en arbetsplats där personalen har lyckats skapa en säkrare arbetsmiljö och öka sin produktivitet genom att jobba aktivt med ämnet. I verken i Malmberget har antalet olycksfall gått ner avsevärt genom ett aktivt arbete med beteen- Vi ska spara pengar och arbeta effektivare, men inte på bekostnad av säkerheten. defrågor och genom att man ständigt pratar arbetsmiljö med varandra. Ett uthålligt arbete med Säkerheten först på LKAB ger allt bättre resultat och skapar ökad delaktighet hos allt fler. Sedan vi började arbeta med Säkerheten först 2006 har olycksfallsfrekvensen halverats. I år fyller Säkerheten först 10 år. Vi har kommit en bra bit på vägen under dessa år, men nöjer oss inte här. I dessa tuffa tider är det extra viktigt att inte tumma på säkerheten. Vi ska spara pengar och arbeta effektivare, men inte på bekostnad av säkerheten. Ditt tydliga och synliga engagemang förbättrar vår arbetsmiljö. Det handlar inte om att arbeta snabbare, utan om att arbeta smartare. I det här numret av LKAB-bladet kan du på sidan 4 läsa en artikel om en förbättringsgrupp i Malmberget som har arbetat med att lösa problematiken kring ögonskador. De har hittat orsaken och lösningen till hur ögonskador kan undvikas. Säkerhet ska alltid finnas på vår agenda, vi ska prata om det dagligen. Våga påpeka för din kollega att han eller hon inte arbetar säkert. Det kräver mod att våga säga till och att ta ansvar för din egen och andras arbetsmiljö. Det kräver en insats för att starta och bibehålla ett bra förebyggande arbete. Det krävs ett nytt sätt att tänka och arbeta. Gamla arbetssätt kan behöva omvärderas. Det krävs ett tålmodigt systematiskt arbete. Om alla gör detta når vi minskade olycksfall och ohälsa. LKAB har en tuff tid framför sig nu, men tillsammans ska vi klara det. GRETE SOLVANG STOLTZ, HR- OCH HÅLLBARHETSDIREKTÖR FOTO: FREDRIC ALM SVARAR Vilka risker har du i din arbetsmiljö? Anders Lundgren, projektledare, Kiruna: De vanliga riskerna som finns i kontorsarbete och möten med människor - psykosociala risker. TUMMEN UPP för LKAB:s IORE-lok som har passerat ett snitt på en miljon kilometer per lok. De första loken, nr 101 och 102, har passerat två miljoner kilometer. LKAB:s arbetsmiljöpris till Per Brännman LKAB. I år får Per Brännman, sektionschef för uppfordringen i Kiruna, äran att ta emot LKAB:s arbetsmiljöpris. Per Brännman. FOTO: JOHANNA FOGMAN Per är en drivande, engagerad och motiverad chef som sätter arbetsmiljöarbetet högt på agendan. Så beskriver jurymedlemmen och avdelningschefen för företagshälsovården Kaisu Nilsson årets arbetsmiljöpristagare. I motiveringen nämns även att Per Brännman är en bra förebild som motiverar och engagerar sin personal att jobba säkert och att aktivt delta i arbetsmiljöarbetet. Han arbetar för bra kontakter med leverantörer och projektgrupper. Eftersom det är tioårsjubileum för Säkerheten först delar arbetsmiljökommittén ut fler priser i år, säger Kaisu Nilsson. Engagemangspriser går till: Roger Svanelöv, skyddsombud under jord i Kiruna. Robert Nirlén, skyddsombud ovan jord i Malmberget. Henrik Magnusson, verksamhetsutvecklare på tekniska företagshälsovården. Marie Gustafsson, projektledare på projektavdelningen. Grattis till Per och alla ni som har fått engagemangspriser! ÅSA HAAPASAARI Julia Öhrn, driftoperatör, Kiruna: Rörliga föremål, rullar och transportörer samt heta arbeten. Egon Rova, byggledare, Kiruna: Jag är ofta ute i verken och det gäller att vara riskmedveten. Vad är god affärsetik? LKAB. Många medarbetare inom LKAB-koncernen har tät kontakt med leverantörer, kunder, myndigheter och affärspartners. Ett bra samarbete bygger på förtroende och det kan tyckas självklart att exempelvis mutor inte får förekomma. Ibland är det svårt att avgöra var gränsen går mellan tillåtna och otillåtna förmåner. Koncernledningen har nyligen klubbat en instruktion gällande representation, gåvor och andra förmåner. Den gäller dig som arbetar på LKAB, men vi förväntar oss också att våra samarbetspartners agerar i enlighet med den. Instruktionen ska fungera som ett stöd och underlätta för dig att ta ett korrekt beslut, gärna i samråd med din chef. Du hittar instruktionen i verksamhetssystemet. CITATET Sedan vi började arbeta med Säkerheten först 2006 har olycksfallsfrekvensen halverats. I år fyller Säkerheten först 10 år. GRETE SOLVANG STOLTZ, HR- OCH HÅLLBARHETSDIREKTÖR System för att anmäla missförhållanden LKAB. SpeakUp är visselblåsarsystemet där missförhållanden gällande nyckelpersoner ska rapporteras. TINA BENSON SpeakUp finns nu via genvägar på Arena. Systemet lanserades hos LKAB i början av året och är ett komplement till de vanliga rapporteringsvägarna. I första hand rapporteras missförhållanden linjevägen genom närmaste chef eller personalavdelningen. I de fall detta inte är möjligt är SpeakUp-systemet en väg att gå när ärenden eller misstankar gäller personer i ledande befattning, säger Stina Eriksson, projektledare på hållbarhets-avdelningen. FREDRIK BJÖRKENWALL 2 VECKOBLADET # OMSLAG: Björn Olofsson, sjukgymnast på LKAB. FOTO: FREDRIK BJÖRKENWALL VECKOBLADET #

3 I arbetsmomentet betongsprutning finns ett antal risker. Dessa har ett förbättringsteam i uppdrag att eliminera. FOTO: FREDRIC ALM Jonas Rova. FOTO: KAJSA LINDMARK Målet är noll ögonskador MALMBERGET. Nio olyckor med samma ställe i maskinerna för ögonskador som följd rapporterades under 2014 och 2015 Tidigare kunde det ligga en att den ska vara enkel att hitta. inom produktion södra, men ögondusch nedgrisad av olja knappt några tillbud eller risker någonstans på golvet, säger fanns registrerade. Ett tvärfunktionellt förbättringsteam Jonas Rova. fick i slutet på förra året uppdraget att analysera olyckorna och att komma med förslag för att förhindra att fler olyckor inträffar. Vi började med att titta på alla rapporter och såg att en tredjedel av olyckorna kan härledas till arbete med cement. Därför valde vi att avgränsa vårt förbättringsarbete till arbetsmomentet betongsprutning, säger Jonas Rova, byggledare på produktion anläggning i Malmberget och teamledare för förbättringsteamet. Gruppen som även bestod av representanter från produktion infrastruktur, produktion underhåll och företagshälsovården, började med att titta på arbetet, vilka risker de kunde identifiera och prata med operatörerna. Vi kunde tillsammans identifiera riskområden och kom fram till att till exempel immande skyddsglasögon är ett problem, säger Jonas Rova. Nästa steg i förbättringsarbetet var att titta på lösningar. Skyddsutrustning utvecklas hela tiden. Till exempel finns det skyddsglasögon som inte ska imma. Operatörerna måste själva vara aktiva och prova ut skyddsutrustning för att den ska vara anpassad för momentet och för de personliga behoven. Om olyckan ändå skulle vara framme har förbättringsteamet tagit fram en rutin som ska se till att det alltid finns ögonduschar och skyddsglasögon tillgängliga. En använd ögondusch ska bytas ut mot en ny omgående. Verkstaden har gjort ställ för ögonduscharna som placeras på bar är trycket på vattenstrålen i LKAB Mekaniskas nya vattenskärmaskin. 25 Varje gång maskinen är inne för förebyggande underhåll kontrolleras att ögonduschen är på plats. Verkstaden byggde även en behållare för ett par reservglasögon som alltid ska finnas där ifall att operatören har glömt sina egna. Vi kommer att följa upp detta i vår dagliga styrning och har även fått OpEx II-verktyg vi kan använda, säger Jonas Rova. Sedan förbättringsteamets arbete startade har inga olycksfall med ögonskador som följd rapporterats. Operatörerna måste uppmärksamma risker för att vi tillsammans ska kunna lösa problemen, säger Jonas Rova. KAJSA LINDMARK procent av totala antalet LKAB-anställda drogtestas varje år. Martin Fredriksson och Leif Krekula inspekterar krossen. I bakgrunden syns de två rödfärgade magnetseparatorerna. FOTO: JOHANNA FOGMAN Mindre avfall med ny krossningsteknik KIRUNA. Ombyggnationen från enkel till dubbelseparering vid LKAB Berg & Betongs krossanläggning har gett effekt. Minskat avfall och ökade intäkter för LKAB är resultatet. Sedan 2003 har LKAB Berg & Betong producerat ballast för tungbetong åt LKAB Minerals. Tungbetongen används främst som hölje för gasledningar som läggs i havet. Den står även emot strålning och används på lasarett i röntgensalar. Tungbetongen framställs av KMR, den del av järnmalmen som är svårmald i anrikningsverkets autogenkvarnar. Överskottet plockas ut ur processen och körs till LKAB Berg & Betongs krosstation som ligger på UNIO (Upplag Nya Industriområdet) i Kiruna. Vi byggde en ny krossanläggning 2006 där vi krossar och magnetseparerar materialet till två produkter, KMR 8 och KMR 20, säger Leif Krekula, sektionschef för kross/ entreprenad hos LKAB Berg & Betong. LKAB Berg & Betong såg en möjlighet att öka utbytet över processen, med bibehållna kvalitetskrav, genom att magnetseparera avfallet i två steg. Det har minskat avfallsmängden till procent jämfört mot tidigare procent och ökat mängden färdig produkt i samma omfattning. På detta sätt har LKAB ökat intäkterna på färdig produkt samt minskat kostnaderna för avfallshanteringen. Uppstarten har dock inte varit helt problemfri. Vi hade stora problem med malkulor som följde med råprodukten från anrikningen och in i krossen. Detta medförde stora krosshaverier och produktionsbortfall, säger Leif Krekula. För att komma tillrätta med malkuleproblematiken tillsattes en projektgrupp med Martin Fredriksson, sektionschef för produktion planering norra, i spetsen och hans personal samt representanter från anrikningen och LKAB Berg & Betong som satte sig ner och tittade på flödet. Genom att lyfta problemet och lösa en del knutar samt samarbeta över gränserna har vi lyckats få bukt på problemet, säger Leif Krekula. Nu fungerar det bra och produktionen är i full gång. JOHANNA FOGMAN 4 VECKOBLADET # VECKOBLADET #

4 Maritha Mossberg: Vi gör alla misstag LKAB är just nu mitt uppe i ett omfattande förändringsarbete. För ett konkurrenskraftigt och uthålligt företag LKAB. Det pågår ett genomgripande förändringsarbete på LKAB. En ny långsiktig strategi mejslas fram, liksom en ledningsfilosofi baserad på våra visioner och värderingar. Samtidigt görs en organisationsöversyn i syfte att föra ut ansvaret närmare produktionen. Allt för att säkerställa att LKAB överlever och står stark för fortsatt utveckling i Malmfälten. Vi ska regelbundet informera om var i processen vi befinner oss och vad det innebär. Samtidigt får vi inte förekomma pågående förhandlingar med facket. Vi ska inte heller föregå chefers möjlighet att informera sina medarbetare om eventuella förändringar. Det är en kommunikativ utmaning vi tar oss an med stor ödmjukhet, säger Bo Krogvig, tillförordnad kommunikationsdirektör på LKAB. Knappast någon har missat att LKAB måste anpassa sig till en ny marknadssituation. Den vikande efterfrågan på stål i världen i kombination med det ökade utbudet av järnmalmsprodukter har lett till kraftigt sänkta priser på LKAB:s produkter. Samtidigt som detta Vi ska använda människa, metod och teknik så effektivt som möjligt, säger Bo Krogvig, tf kommunikationsdirektör på LKAB. FOTO: FREDRIC ALM FOTO: FREDRIC ALM sker har LKAB utmaningar i den egna produktionen kombinerat med ökade kostnader i samband med samhällsomvandlingarna. För att trygga LKAB:s långsiktiga överlevnad fortsätter därför arbetet med att minska kostnaderna och öka produktionen. En av många besparingsåtgärder är den pågående organisationsöversynen med troliga personalneddragningar som följd. I mitten av april blev enhets- och avdelningsnivåerna klara. I maj förväntas sektioner och arbetsplatser vara färdigförhandlade. Under tredje kvartalet sker sedan förhandlingar om eventuell turordning och under fjärde kvartalet sätts slutligen den nya organisationen som ska fungera fullt ut från den 1 januari Vi ska använda våra resurser så effektivt som möjligt. Det gäller både människa, metod och teknik. Det är genom allas engagemang och ansvarstagande som vi tar LKAB genom de tuffa tiderna som nu råder. Vi har gjort det förr och vi kan göra det igen, säger Bo Krogvig. TINA BENSON Från vänster: Lars Byström, Mikael Winnebäck och Mats Niemi. FOTO: JOHANNA FOGMAN Kom ihåg att tagga upp! SVAPPAVAARA. Den 30 juni 2016 införs ett nytt personsäkerhetssystem i Svappavaara. Samtliga som vistas inom Svappavaara industriområde, såväl interna som externa, måste ansöka om en personsäkerhetstagg. När det nya systemet är igång kommer de personer som saknar tagg inte längre att ha behörighet att vistas inom Svappavaara industriområde, säger Mikael Winnebäck, verksamhetsutvecklare på LKAB. De personer som redan idag har en gruvtagg till Kirunagruvan eller malmbergsgruvan kommer att kunna använda samma tagg i Svappavaara. Däremot måste personen fortfarande ansöka om behörighet till Svappavaara industriområde om han eller hon arbetar där frekvent, i och med att detta är en annan säkerhetszon. De personer som endast besöker Svappavaara industriområde ett fåtal gånger under året, och som saknar en tagg idag, behöver inte ansöka om en egen personsäkerhetstagg. För dessa personer finns besökstaggar att hämta hos vakten i Svappavaara. Besöket måste anmälas i förväg via närmaste chef eller kontaktperson hos LKAB. Anställda i Svappavaara har redan behörighet till industriområdet och kommer att få ett mejl med information om när det är dags att hämta ut en tagg. JOHANNA FOGMAN Ansökningstiden startar den 25 maj och pågår fram till 30 juni Ansökan sker via Arena för interna samt via leverantörsportalen för externa: Personsäkerhetstaggen kan hämtas ut hos vakten i Svappavaara från och med den 1 juni Behandla andra som du själv vill bli behandlad. Det är en livsregel som finns i en rad olika varianter. Men det handlar om att vara mot andra som du vill att andra ska vara mot dig. Vi människor är så olika och reagerar helt olika på skilda beteenden. Jag hörde en historia, som jag vet är sann, om en fikabrödsälskande man på en arbetsplats. På företaget fanns även en ung kvinna som ofta kom till jobbet med hembakat fikabröd. Mannens tacksamhet visste inga gränser och han tog till med den bästa av komplimanger han kunde komma på för tillfället. Du är ett riktigt fruämne, sa han till henne i hopp om att hon skulle förstå hans oerhörda uppskattning. Det gjorde hon inte, istället kände hon sig vansinnigt kränkt och tog upp det som ett ärende hos chefen. Det är alltid mottagaren som bestämmer hur budskapet uppfattas oavsett hur välment det än kan vara. Många gånger har jag sagt alldeles för mycket eller fel, eller elakt, eller kränkande, eller onödigt skarpt, eller bara för många ord. Det går inte att ta tillbaka och låta det vara osagt. Men däremot kan jag säga nya ord som förklarar, ursäktar, försvarar, lägger till rätta, eller mildrar det kanske onödigt hårda som jag nyss sa. Ord gör inte ont i skinnet, men aj vad det kan svida i själen. Ett ord som sårar kan sitta kvar länge som en vass tagg. Men med tiden och kanske ett förlåt från den som sårat så mår vi bättre igen. Det är de små detaljerna som avgör; humöret och trivseln, ja ens välmående i stort. Samtalen, med nyanser och tonfall, är också arbetsmiljö. Låt oss alla komma ihåg att ett uppskattande ord tillsammans med ett vänligt leende kan uträtta stordåd. Lev väl! Det är de små detaljerna som avgör 6 VECKOBLADET # VECKOBLADET #

5 Därför utför LKAB drogtester LKAB. Alla har rätt till en säker och drogfri arbetsmiljö. Därför arbetar LKAB aktivt med att förebygga ohälsa, tillbud och olyckor. Missbruket ska bort men människan ska vara kvar, så lyder LKAB:s policy. Det här är en känslig fråga och det är viktigt att få insyn i problematiken, säger Stig Starlind, samordnare vid den medicinska företagshälsovården. Stig Starlind. FOTO: JOSEFINE EJEMALM Missbruk har sällan ett ansikte. Det drabbar människor i olika åldrar, med olika bakgrund och livssituation, men den gemensamma nämnaren är att missbruket även drabbar omgivningen, familj, vänner och arbetskollegor. Det är en sjukdom vi pratar om, som kan uppstå överallt. Därför är det viktigt att agera förebyggande, bland annat genom slumpvisa drogtester och utbildning men framförallt genom att prata om problematiken, säger Stig Starlind. LKAB:s policy i fråga om drogmiss- bruk, vilket avser påverkan av alkohol, all användning av narkotika och dopingpreparat samt icke-medicinsk användning av läkemedel, är tydlig: missbruket ska bort men människan ska vara kvar. Drogmissbruk innebär säkerhetsrisker som inte kan accepteras men individen ska erbjudas hjälp och stöd för ett tillfrisknande. Jag brukar säga att det alltid är läge för ett första samtal mellan chefen och medarbetaren om man upplever ANSVAR Drogtester hos LKAB: Slumpvisa drogtester verkar förebyggande och leder till mindre missbruk. Testerna är inte misstankestyrda, ingen ska känna sig utpekad eller misstänkliggjord. Alla omfattas på samma villkor, entreprenörer och LKAB- anställda. Antal tester per år motsvarar 25 procent av antalet anställda. en oroskänsla. Det är ett informellt samtal, utifrån oron som föreligger. Förhoppningen är givetvis att problemen kan lösas i det här skedet och att medarbetaren får den hjälp och stöd som behövs, säger Stig Starlind. LKAB har ett övergripande ansvar för arbetsmiljön och rehabiliteringsfrågor. Därför har en handlingsplan antagits, som omfattar alla anställda och verksamma inom LKAB:s område. Preventionsarbete är långsiktigt och syftar till att förebygga ohälsa, tillbud och olyckor. Vi arbetar för en god och säker arbetsmiljö, för alla som vistas inom LKAB:s område. Genom arbetet kan vi upptäcka problemen i tid och motverka utslagning från arbetslivet, säger Stig Starlind. Inom ramen för det förebyggande arbetet utbildas samtliga chefer och skyddsombud, slumpvisa drogtester genomförs likaså en bedömning vid hälsokontroller. Företagshälsovården erbjuder även informationsmaterial, föreläsningar, samtalsstöd, individanpassade åtgärder och uppföljningar. Men viktigast av allt är ändå att belysa problematiken i arbetsgruppen. Det är viktigt att prata med sina kollegor och enas om normer och spelregler för arbetsplatsen och att fastställa hur gruppen ska agera när man ser att en kollega börjar glida iväg i sitt beteende, säger Stig Starlind. JOSEFINE EJEMALM Han justerar ryggar sedan 1990 KIRUNA. Björn Olofsson är bolagets sjukgymnast och arbetar på företagshälsovården. Under 26 år har han följt den ergonomiska utvecklingen. Ta del av Björns tio tips för hälsosammare muskler och leder. TEXT OCH FOTO: FREDRIK BJÖRKENWALL 8 VECKOBLADET # VECKOBLADET #

6 Från ett arbetsliv i åtminstone viss rörelse till rörelsemässigt monotona och stillasittande jobb. Så beskriver Björn Olofsson de negativa effekter av den teknologiska resa västvärlden gjort de senaste decennierna. Det är livsfarligt att bara sitta still. Förutom sjukdomar som diabetes och högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar samt vissa cancerformer, påverkar det också rörelseapparaten mycket, mycket negativt, säger Björn Olofsson. Med rörelseapparaten menas kroppens stomme som består av ben och muskler. Hit hör även människans nervsystem och blodets cirkulationssystem. Björn Olofsson menar att individen i de flesta fall äger nyckeln till ett friskt liv; arbetar man långsiktigt själv och förhåller sig till det arbete man har så behöver man troligtvis inte besöka sjukvård lika frekvent för att låsa upp kotor och lindra besvär. Kroppen är en fantastisk maskin och mycket är föränderligt även i hög ålder. Det går att med enkla medel påverka hälsan positivt. För över 50 procent av mina patienter sitter problemet i bröstryggen och detta är ett direkt resultat av stillasittande som med korta övningar varje dag kan undvikas helt, säger Björn Olofsson. 1. Tänk på maten. Det här med kost är ett känsligt ämne och många kan uppleva det som uttjatat men jag vill ändå peka på dess stora betydelse. Ät inte socker och sockrade produkter som är kopplat till allt i från cancer till övervikt och inflammationer. En allsidig kost med ett lägre intag av snabba kolhydrater är aldrig fel. KLIPP UT OCH SPARA 2 Brukar du ha ont i ryggen? 3 SVARAR 5 Bert Henriksson, tekniker, Malmberget: Mats Jonasson, produktionschef, Malmberget: Josefin Keinström, reparatör, Malmberget: Ja, emellanåt. Det är nog gamla synder när det inte fanns så många hjälpmedel. Bästa medicinen är att röra på sig. Nej, men en gång tränade jag för hårt och fick ont. Efter det har det inte varit några problem. Det handlar om att hålla igång. Aldrig haft ont i ryggen, bara lite träningsvärk ibland. Jag försöker träna ryggen och tänker på min hållning Böj bakåt. Att justera disken som ligger mellan kotorna i bröstryggen är enkelt. Det enda du behöver göra är att ställa dig upp och böja ryggen bakåt tio gånger. Detta är en snabb övning man kan göra någon gång per dag Ställ dig upp. Att bara ställa sig upp en gång varje timme i någon minut gör att ämnesomsättningen ökar flera gånger och rygg och muskler rätas ut, musklerna börjar arbeta och du kommer må bättre av denna mycket enkla aktivitet. Det är självklart också bra att helt enkelt stå och jobba istället för sitta. 5. Pressa hakan. Pressa in hakan ett antal gånger så att en dubbelhaka syns. Den här övningen är till för att räta upp nacken och fungerar väldigt bra. Den ger också bra hållning Rulla axlarna. Har du suttit länge kommer du märka hur det knakar när du börjar rulla axlarna. Är du stel kommer du känna dig mycket rörligare efter denna övning. 6. Sträck åt sidan. Lägg din handflata på bakhuvudet och sträck försiktigt åt en sida några gånger och byt sedan till nästa. 8. Upplåsning. Låsningar kan göra att man blir stel och får rörelsesmärta och vilovärk och inte orkar lika mycket på jobbet och om man känner att det är väldigt stelt kan man boka upp en tid genom att ringa till Företagshälsovården. Då försöker jag få bort låsningen. 9. Motion/fysisk aktivitet. Att motionera behöver absolut inte innebära hårdträning så att svetten sprutar och musklerna värker på ett gym, rekommendationen är 30 minuters fysisk aktivitet per dag. Fysisk aktivitet kan lika gärna vara en pimpeltur, en långpromenad eller skidtur. Regelbunden motion/fysisk aktivitet har mycket positiv effekt på rörelseapparaten och hälsan. Tänk på att du också kan plussa ihop vardagsmotionen för att få ihop 30 minuter per dag VECKOBLADET # Inlägg. Går du mycket på hårda ytor eller har problem med dina fötter är mitt tips att ta av skorna så fort det går och gå utan. Hemma är det nyttigt att gå barfota. Hos Företagshälsovården kan man också få inlägg till skorna vilket lindrar besvär. 10. Gå på stället. Varför inte bara röra benen och armarna på arbetsplatsen? Kliv upp ur stolen och gå en runda samtidigt som du rör övriga kroppen. Det ger stor effekt! ANSVAR VECKOBLADET #

7 ERIK HAR FOKUS PÅ MARKNADEN FÖR JÄRNMALM OCH STÅL LULEÅ. Till de platser dit Erik Hedborg reser går sällan några charterturer. Hans stora intresse är att möta människor på skilda platser på jorden och att förstå samhällen som inte liknar vårt. Erik har studerat i Berlin och bott i Kina under tre år. På LKAB jobbar han med att analysera järnmalms- och stålmarknaden och med att förmedla sina kunskaper på ett lättförståeligt sätt. Hans Marknadsnytt på intranätet Arena har blivit populärt just för hans förmåga att förklara marknaden på ett enkelt sätt. 1 Jag håller koll på allt som Vilka arbetsuppgifter har du? händer utanför LKAB med fokus på järnmalms- och stålmarknaden. I mitt arbete har jag bland annat kartlagt den globala sjöburna pelletsmarknaden, som endast utgör sex procent av den totala pelletsmarknaden. Jag försöker förstå vad som händer med priser och produktion i världen. Jag skriver Marknadsnytt för våra anställda i LKAB på Arena. Det är viktigt att alla förstår vad som händer och vad som görs för att skapa konkurrenskraft. 2 Den största utmaningen är Vad är dina största utmaningar? Ett av mina drömresemål är faktiskt Nordkorea att försöka förstå marknadens många aspekter. Först är det marknaden för järnmalm, sedan för stål och därefter de många olika marknaderna för stålets slutprodukter. Jag försöker förstå konkurrenterna i Ukraina och Ryssland som nu tar sig in på den europeiska marknaden. Det är en stor utmaning att sitta på ett kontor i ett rikt land som Sverige och försöka lista ut vad som händer på andra platser i världen. 3 Vad vill du uppnå med dina analyser och kartläggningar? Jag vill sprida kunskap om marknaden till alla på LKAB och få folk att förstå hur marknaden fungerar och hur det påverkar LKAB. Exempel på det är det fallande järnmalmspriset och oljemarknaden och hur det berör oss. I Marknadsnytt vill jag förklara komplicerade ämnen så att alla förstår. Det är mitt mål med det jag skriver. 4 Nästa gång ska jag skriva om Har du något smakprov på nästa Marknadsnytt? Kina och vad som hände där när stålproduktionen tog fart. Där finns idag så kallade spökstäder som har byggts upp från grunden. Stora städer nära öknar med stekheta somrar och kalla vintrar där det knappt bor några människor. Kina kan inte fortsätta att producera stål för att bygga städer. 5rad att Förjagmig betyder engagelär mig nya saker. Vad betyder ENA för dig? Det är viktigt att vi börjar göra saker på nya sätt. Nytänkande är att LKAB alltid ska vara i framkant, hänga med i nya trender och även vara en trendsättare. Ansvar är att vi alla har ett gemensamt ansvar för LKAB:s verksamhet. Att vi hjälper varandra för vi är alla experter inom olika områden. 6 Varför är du så intresserade av att resa till lite udda länder? Jag har bland annat rest till Ukraina, Palestina, Vitryssland, Rumänien och Moldavien eftersom jag är intresserad av människor och olika kulturer. Det är spännande att försöka förstå olika samhällssystem. Ett av mina drömresemål är faktiskt Nordkorea. Namn: Erik Hedborg. Ålder: 32. Familj: Föräldrar och syskon. Yrke: Marknadsanalytiker. Anställd på LKAB sedan: Utbildning: Civilingenjör industriell ekonomi, ekonomiutbildning på Handelshögskolan i Berlin. Fritidsintressen: Resor, helst till länder dit inte så många åker som Serbien, Ukraina, Vitryssland, Indien och Kina. Bästa egenskap: Nyfiken. Sämsta egenskap: Perfektionist. MARITHA MOSSBERG ENGAGERAD FOTO: MARITHA MOSSBERG 12 VECKOBLADET # VECKOBLADET #

8 Henrik Haapaniemi och Therése Hetta har utbildats i att lära sig hantera och underhålla vattenskärmaskinen. FOTO: FREDRIC ALM Ett bra exempel på engagemang är medarbetarnas initiativ till LED-belysning i pelletsverket i Svappavaara. Nu slår man inte längre huvudet i de lågt sittande balkarna. FOTO: MARITHA MOSSBERG Ny vattenskärmaskin arbetar för högtryck KIRUNA. Nu är den på plats, LKAB Mekaniskas nya vattenskärmaskin. Med en enorm vattenstråle, likt en högtryckstvätt, skär den i alla slags material och ur alla vinklar. Genom programmering är den självgående. Vattenstrålens tryck på en högtryckstvätt är från 120 till 160 bar. I LKAB Mekaniskas nya vattenskärmaskin mäter strålen bar. Trycket är enormt, och skapar en hög hastighet på skärstrålen som med stor måttsäkerhet kan skära i alla slags material så som stål, gummi, plast, sten och plåt. Den nya vattenskärmaskinen kan göra mer avancerade skärningar med högre måttsäkerhet. Det blir enklare att hålla en hög kvalitet, säger Robert Nyberg, produktionschef för maskin- och skäravdelningen på LKAB Mekaniska. Skärmaskinen består av en cylinder med en kolv som jobbar upp ett vattentryck. Vattnet förs via ledningen fram till skärhuvudet. I skärhuvudet sitter en diamant där vattnet pressas igenom och blandas med sand. Det leder till en skärande effekt. Två skärhuvuden ligger nära varandra och arbetar simultant. Den här maskinen skär kallt och bara med vatten och sand. Det gör den miljövänlig. Maskinen skär både små och stora detaljer med en måttsäkerhet på ett par hundradelar och mellan 1 till 250 millimeters tjocklek, säger Robert Nyberg. Under två veckors tid har personalen på LKAB Mekaniska utbildats för att lära sig hantera och underhålla den nya maskinen, en vecka i Stockholm och en vecka i Kiruna. Två av dessa är operatörerna Therése Hetta och Henrik Haapaniemi. Det går mycket fortare att skära igenom plåten jämfört med vår gamla maskin. Nu har vi också samma styrsystem på alla maskiner i vår verkstad, säger Therése Hetta. LKAB Mekaniska är ensamma i Norrbotten om vattenskärmaskinen. JOHANNA FOGMAN Vattenskärmaskinen Byjet flex: Två femaxliga skärhuvuden. Skärstrålens hastighet är tre gånger ljudets hastighet. Fasskärning - maskinen skär i olika vinklar med fem axlar. Högtryckspumpen håller upp till timmar mellan serviceintervallerna. Det går att gravera ritningsnummer i materialet, vilket förenklar spårbarhet och logistik. Färre olyckor en tydlig trend. LKAB. Olycksfallen på LKAB sjunker stadigt. År 2015 blev slutsiffran 50 olycksfall med frånvaro, 9 färre än föregående år och nästan en halvering jämfört med Alla olycksfall är ett misslyckande, men siffrorna talar ändå sitt tydliga språk och visar att uthålligt arbetsmiljöarbete ger resultat, säger Jim Kostet, arbetsmiljöutvecklare på företagshälsovården i Kiruna. En sammanfattning av antal olycksfall under 2015 har nyligen presenterats för arbetsmiljökommittén. Resultatet visar att olycksfallsfrekvensen slutade på 6,9 per miljon arbetade timmar, mot målet 5 per miljon arbetade timmar. Ur sammanställningen kan man också utläsa att det är samma kategorier av olycksfall som är vanligast från år till år, det vill säga snubbling eller snedtramp, slag eller stötar samt hantering av verktyg. Det som kanske är mest positivt är att olycksfallsfrekvensen stadigt sjunkit över tid, framför allt under de tio år som gått sedan arbetet med Säkerheten Först etablerades på LKAB. Målet för 2016 är 5 olycksfall per miljon arbetade timmar. Hittills ser det bra ut, fram till den sista mars har 14 olycksfall med frånvaro inträffat mot 20 motsvarande tid Trots tuffare tider behåller vi fokus på säkerhetsarbetet Det finns en stor medvetenhet om arbetsmiljö och säkerhet på LKAB. På många arbetsplatser tar medarbetarna ofta själv initiativ till förebyggande åtgärder, utbildningar samt förbättringsgrupper. Det engagemanget är avgörande för ett fortsatt framgångsrikt Säkerheten först, säger Jim Kostet. TINA BENSON Antal Frekvens Antalet olycksfall har stadigt minskat under de tio år som arbetet med Säkerheten Först har pågått på LKAB VECKOBLADET # VECKOBLADET #

9 LKAB. En av förutsättningarna för att nå bra resultat på jobbet och skapa säkra arbetsplatser är att alla ska må bra i sin arbetsmiljö. LKAB:s skyddsombud jobbar för att du och dina kollegor ska trivas både fysiskt och psykiskt på jobbet, och ombudet fungerar som en representant för arbetsmiljöfrågor. Här ger tre skyddsombud sina bästa säkerhetstips och alla är eniga tänk efter före! ERIKA LINDBLAD Skyddsombuden ger sina bästa säkerhetstips Jörgen Mämmi och Veronica Vennberg pratar säkerhet. FOTO: ÅSA HAAPASAARI Att jobba säkert är smart FOTO: ERIKA LINDBLAD Namn: Lars-Göran Niemelä. Yrke: Reparatör, skiprep. Arbetsplats: Produktion norra, uppfodringen, Kiruna. Stanna upp och tänk efter en extra gång innan arbetet ska genomföras, känns situationen osäker och stressig måste man tänka om. Slarva inte med skyddsutrustningen, den är så smidig idag om jag jämför med hur det var förr och våga säga till om någon inte använder den. De senaste tio åren har LKAB kommit långt med säkerhetsarbetet, det finns en större acceptans och vi pratar mer om säkerhet idag. Jag tror också att en ledning som lyssnar är avgörande så att påtalade risker åtgärdas i tid. 16 VECKOBLADET # FOTO: MARITHA MOSSBERG Namn: Carola Herrlin. Yrke: Operatör. Arbetsplats: Styrcentralen under jord i Malmberget, PSU Drift och underhåll. Jag brukar säga att en tresekundersregel är ett rättesnöre, det vill säga att tänka efter innan arbetet ska utföras, vara förberedd och inte stressa. Säkerhet för mig är att vara trygg i sina arbetsuppgifter, att våga fråga och att belysa problem. Cheferna spelar en viktig roll i att skapa säkra arbetsplatser, de ska ge förutsättningarna så att medarbetarna kan jobba säkert. FOTO: ERIKA LINDBLAD Namn: Emil Olofsson. Yrke: Mekaniker. Arbetsplats: KK2/KK3, Kiruna Alla skador man kan få på jobbet genom att göra en riskfylld handling kommer att begränsa ens egen fritid så det är bara fråga sig själv - är det värt det? Överlag tycker jag säkerhetskulturen på LKAB är bra. Dock har vi väldigt stora utmaningar i de gamla verken med bland annat rost, damm och dålig belysning så det finns en hel del att förbättra. Jag tror att första steget i ännu säkrare arbetsplatser är att börja se, anmäla och åtgärda risker. Där har vi tappat fokus och behöver bli bättre. KIRUNA. Vi har blivit bättre på att tänka på vår egen och andras säkerhet i det dagliga arbetet. Det står klart när LKAB-bladet träffar två medarbetare i verken för att prata säkerhet. ska ha ett bra liv på fritiden, säger Veronica Vennberg, huvudskyddsombud ovan jord i Kiruna. Vad är säkerhet för dig? Förr var det mer macho att göra vissa saker. Nu har vi mer tjejer och det är som att vi inte behöver vara lika tuffa längre, säger Jörgen Mämmi. När jag var ny i sovringsverket tog jag inte emot hjälp för att jag var tjej. Jag använde hjälpmedel i stället för att lyfta tunga slitplåtar. Jag märkte att då blir det ok även för killar att använda hjälpmedel, säger Veronica Vennberg. Jag jobbar smartare i dag. Det tar lite längre tid men jag har fingrarna hela, säger Jörgen Mämmi. Får vi alla de som har jobbat länge att bli förebilder, då går förändringen ännu snabbare, För mig är det bryt och lås när jag sitter i kontrollrummet. Då ser jag att strömmen är bruten och att någon jobbar vid maskinen. Vid underhållsstopp är jag nervös när jag ska starta verket igen, till exempel när jag ska köra fram graten. Jag måste lita på att mitt skiftlag har kollat att alla människor är borta innan de tar bort sista låset, säger Jörgen Mämmi, processoperatör i kulsinterverken KK2 och KK3. Jag ser säkerhet som något större. Det är att alla kommer hem hela, rena och oskadade från jobbet. Att vi jobbar säkert är en förutsättning för att vi Hur tycker du att säkerheten är på LKAB? säger Veronica Vennberg. Vad kan jag göra som individ för en säkrare arbetsmiljö? Tänka efter före, säger Veronica Vennberg. Trettio sekunders riskanalys där 15 sekunder handlar om att planera jobbet och se sig omkring. Är det någon som jobbar under mig eller är det där transportbandet väldigt nära, säger Jörgen Mämmi. Börja jobba med händerna i byxfixan. Då kan jag inte göra något annat än riskanalysen, säger Veronica Vennberg. ÅSA HAAPASAARI Underhållsstopp: Ett förebyggande stopp av verksamheten som planeras in långt i förväg. På stoppet stannar hela verket för underhållsarbete av maskiner och utrustning. VECKOBLADET #

10 SOVRAT Bidra till Sovrat! Mejla: Ring: Alf Karlsson råder LKAB-anställda att börja motionera till och från jobbet. Enkel vardagsmotion som är jättebra! FOTO: JOHANNA FOGMAN Motionera till jobbet och vinn LKAB. Nu kan du som motionerar till jobbet tävla och vinna fina priser. Ju fler motionsdagar, desto större vinstchans. Tävlingen startar den 1 maj. En viktig del i att må bra både på jobbet och privat är hälsan. Motion är förebyggande och du mår bättre både fysiskt och psykiskt. Vi vill att alla ska röra på sig, säger Alf Karlsson, företagshälsovården i Kiruna. Från maj till september pågår därför en tävling där LKABanställda som motionerar till jobbet kan passa på att tävla och vinna fina priser. Tävlingen sker på samtliga verksamhetsorter i Kiruna, Malmberget, Svappavaara, Luleå och Narvik. Fina priser utlovas. Alf, vilket är ditt bästa motionstips? Lämna bilen och gå så mycket som möjligt. Vardagsmotion, som att bära in ved eller skotta snö, är också jättebra. Den typen av motion är underskattad, vi tror att vi måste gå på gym och liknande. Ett annat tips är att stå vid datorn, istället för att sitta ner, säger Alf Karlsson. JOHANNA FOGMAN Så här går tävlingen till: Lägg en blankett i lådan med skylt på (se bild ovan) när du motionerat fem gånger. Du får bara räkna en gång per motionstillfälle och per dag. Blanketter skrivs ut på Arena - hälsa och friskvård. Blanketterna finns även utplacerade på vissa ställen, exempelvis på förvaltningskontoret i Kiruna och hos företagshälsovården. Ju fler gånger du motionerar, desto större chans att vinna. Dragningen sker efter den 30 september. Skyltarna finns på följande platser: Malmberget utanför vakten, Kos manskapshus, vid snurrgrinden Vitåfors och på Gunillaskolan. Kiruna i kurvan ner mot LKAB, vid LKAB Malmtrafiks vagn- och lokverkstad, LKAB Fastigheter Gullriset, LKAB Berg och Betong och LKAB Mekaniska på industriområdet samt LKAB:s lokal Vasallen. Svappavaara efter vägen från E10 upp mot LKAB. Luleå Utanför koncernkontoret och längs Svartövägen. Narvik har ingen låda. Spara dina lappar, märk dom med Narvik och skicka per post efter den 30 september till Alf Karlsson, LKAB Hälsan Kiruna. Tack! Ett stort tack för uppvaktningen i samband med min pensionsavgång. Ett särskilt tack till gänget som överraskade mig med bowling, bastu och mat. Stefan Backefalk När jag nu blivit pensionär efter 43 år på LKAB vill jag tacka alla arbetskamrater och arbetsledning för uppvaktningen på min pensionsavgång. Vill även tacka alla arbetskamrater för den tid jag fått jobba med er. Lars Mustikka Tack LKAB, arbetsledning och alla på FoU-stationen för blommor, presenter och efterföljande fest vid min pensionering. Det var stort! Ulf Levin Ett hjärtligt tack till arbetskamrater, kollegor och LKAB vid min pensionering. Tord Nordvall Tack till alla arbetskamrater för uppvaktningen på min 60- årsdag och för den goda tårtan. Sixten Rautio Ett stort tack för uppvaktningen i samband med min pensionsavgång. Lars Gunnar Stålnacke Tack till LKAB, medarbetare och arbetskollegor för uppvaktningen vid min pensionering. Pensionslivet är härligt. Alf Kungstedt Ett stort tack för all uppvaktning på min 50-årsdag. Niclas Lindmark Tusen tack för all uppvaktning i samband med min pensionering. Tack till er alla som jag har fått jobba med och som jag har fått lära känna under mina år på LKAB. Dags för mig att känna på en annan typ av vardag, en ny och annorlunda vardag. Svea Björnström Johanna Fogman, redaktör Tina Benson I samband med min pensionering vill jag passa på att tacka LKAB och alla arbetskamrater som jag under alla mina år har haft nöjet att jobba ihop med. Tack också för blommorna och insamlingen, det kommer att påminna mig om mina fantastiska år tillsammans med er. Jag ser nu fram emot att få spendera mer tid med mina nära och kära. Ett särskilt tack till kocken som fixade maten. Lennart Alldén När jag nu, efter alla dessa år, har avslutat min anställning i bolaget vill jag rikta ett stort tack till er alla som jag har haft förmånen att jobba med och lära känna. Det finns en framtid för bolaget, även om det känns svårt i dessa tider. Lycka till, LKAB lever vidare! Ann Kristin Nilsson Efter 44 år på LKAB vill jag rikta ett stort tack till er på LKAB Fritid för uppvaktningen vid min pensionering. Det var en stor överraskning! Bengt Töyrä Tack för den fina gåvan och uppvaktningen vid min pensionering. John Palo Ett stort tack till arbetskamrater och kollegor för uppvaktningen i samband med min pensionering. Göran Eliasson Tack till alla arbetskamrater, gamla och nya på lab sak, för uppvaktningen och presenterna i samband med min pensionering. Lars-Åke Eldståhl Tack för all uppvaktning och presenter i samband med min pensionering. Kenneth Hugin Det hände på LKAB 28/4: LKAB:s årsstämma i Luleå. 18/4: Strukturöversyn på enhets- och avdelningsnivå färdigförhandlade. 17/4: LKAB Fritid i Malmberget har familjedag För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB:s kommunikationsenhet, Box 952, Luleå. Citera oss gärna, men ange källan. Maritha Mossberg Erika Lindblad Fredrik Björkenwall Josefine Ejemalm med pimpelfiske i Vassaraträsket. 12/4: Ungefärlig tidplan för effektiviseringsprogram och personalneddragningar presenteras. 4/4: LKAB, Vattenfall och SSAB presenterar initiativ till en koldioxidfri stålindustri. 3/4: Det nya förtöjningssystemet i Narviks hamn testas skarpt. 31/3: LKAB presenterar sin års- och hållbarhetsredovisning. 17/3: Ett otillåtet sovutrymme upptäcks i gruvan i Malmberget. Det händer på LKAB 14-16/6: LKAB deltar på Euro Mine Expo i Skellefteå. Lediga jobb Lediga jobb inom koncernen finns publicerade via följande länk: För närvarande söker LKAB bland annat: Redovisningsansvarig, LKAB Fastigheter, Kiruna. Produktionsledare, LKAB Malmtrafik, Kiruna. Fordonsmekaniker, Malmberget. SÄKERHETEN FÖRST Stanna upp och tänk efter innan arbetet påbörjas. Utför en riskanalys. Använd rätt skyddsutrustning. Uppmana dina arbetskollegor att tänka säkert. Kajsa Lindmark Åsa Haapasaari Utkommer 17/6 nr4 Manusstopp 8/6 Anders Lindberg E-post: fornamn.efternamn@lkab.com Internet: Ansvarig utgivare: Bo Krogvig Formgivning: YOURS Tryck: Lule Grafiska och Nortrykk Miljömärkt: 18 VECKOBLADET # VECKOBLADET #

11 RÅMALM, TUSEN TON Period 1 januari - 31 mars LEVERANSER, TUSEN TON Period 1 januari - 17 april KIRUNA MALMBERGET SVAPPAVAARA NARVIK LULEÅ TOTALT FÖRÄDLINGSVERK MALMBERGET, TUSEN TON Period 1 januari - 31 mars PELLETSVERK BUV PELLETSVERK MK ANRIKNINGSVERK ANR ,5% PRODUKTKVALITET LEVERANSER PERIOD 1 JANUARI - 31 MARS KVALITETSMÅL 96% FÖRÄDLINGSVERK KIRUNA, TUSEN TON Period 1 januari -31 mars PELLETSVERK KK PELLETSVERK KK PELLETSVERK KK ANRIKNINGSVERK SPECIAL SVAPPAVAAARA, TUSEN TON PELLETSVERK SK ARBETSMILJÖ KVALITET PRODUKTION Värdena för arbetsmiljö, kvalitet och produktion avser moderbolag och anslutna dotterbolag ARBETSMILJÖ, LKAB-KONCERNEN Antal olyckor med frånvaro. Period: 1 januari - 31 mars KOMMENTARER Period 4 april - 17 april 1. UH-stopp utanför plan. 2. Rågodsbrist 3. El-fel brännare 4. Provdrift och justeringar pågår NORRA, TUSEN TON RÅMALM 20,4 PELLETSVERK KK2 3,2 PELLETSVERK KK3 5,9 PELLETSVERK KK4-18,4 1 SVAPPAVAARA 3,6 SPECIALPRODUKTER 0,0 SÖDRA, TUSEN TON RÅMALM (MPBO) 5,9 FINES (MAF) -7,1 2 MAC-X 1,6 PELLETSVERK BUV 3,6 PELLETSVERK MK3-1,9 3 MHF -9,9 4