Patientsäkerhetsberättelse för Mora kommun
|
|
- Mattias Rune Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Patientsäkerhetsberättelse för Mora kommun År 2014
2 Datum och ansvarig för innehållet Lilian Lingvall Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting 2
3 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 5 Uppföljning genom egenkontroll 6 Samverkan för att förebygga vårdskador 7 Riskanalys 8 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 9 Hantering av klagomål och synpunkter 9 Sammanställning och analys 10 Samverkan med patienter och närstående 10 Resultat 11 Övergripande mål och strategier för kommande år 11 3
4 Sammanfattning Allt mer vård utförs i den kommunala hälso- och sjukvården. Enligt patientsäkerhetslagen från 1jan 2011 är vårdgivarna skyldiga att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Säkrare vård ska leda till färre vårdskador och patienter och närstående ska ges möjligheta att delta i säkerhetsarbetet. Exempel på vårdskador är fallskador, undernäring, trycksår, läkemedelsmisstag, vårdrelaterade infektioner, ohälsa i munnen samt ostrukturerade arbetssätt i demensomsorgen. 1 januari 2013 övertogs hemsjukvården av kommunen. Kommunen fick dygnet runt ansvar som skapade möjligheter för den slutna vården att skriva ut personer med omfattande sjukvårdsbehov. Personalstyrkan ökades inte. De viktigaste åtgärderna som vidtagits för att öka patientsäkerheten under 2014: Rutiner har omarbetats. Hemsjukvårdens planering av det dagliga arbetet görs i journalsystemet. Vid övertagandet av hemsjukvården uppmärksammas brister i läkemedelshanteringen. Många patienter hade en otillfredsställande egenvård. Arbetet med att säkerställa enskilda patienters läkemedelshantering har inletts och är pågående även under Läkemedelshanteringen dokumenteras i en journalförd vårdplan. Strukturschema i särskilda boendeformer är nu en viktig del i patientsäkerhetsarbetet. Utbildning i teamarbetet med senior alert i riskförebyggande arbete. Uppföljning av hjälpmedelsanvändandet i ordinärt boende. Förflyttningsutbildning har erbjudits och genomförts. 4
5 Övergripande mål och strategier Äldreomsorgen 2014 SFS 2010:659,3 kap. 1 (systematiskt patientsäkerhetsarbete) och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 (ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete) Vård och omsorg i Mora ska stärka människors trygghet och vara av god kvalitet. Brukare/anhöriga ska känna sig trygga och nöjda med den vård och omsorg (i dess helhet) som ges. Det ska finnas ett tydligt förebyggande arbete i samverkan med berörda aktörer kring barn och unga med psykisk ohälsa Tidiga och kvalitetssäkrade insatser ska ges till familjer o barn/unga med behov av särskilt stöd Vården av de multisjuka äldre ska samordnas och kvalitetssäkras Nöjd kund index (NKI) Hemtjänst 88 Särskilt boende % av de anställda ska ha relevant utbildning 50 % av en tjänst hos socialförvaltningen, IFO, ska användas för ändamålet 100 % av de insatser som ges ska vara kvalitetssäkrade Antal registreringar i nationella register (Senior Alert, Palliativa, BPSD) ska öka med 10 % Avd.chef vård och omsorg och Avd.chef stöd och omsorg är tillika verksamhetschef och har det samlade ledningsansvaret för hälso- och sjukvården och ingår i HSL ledningsgrupp tillsammans med MAS och HSR- chef. Hälso- och sjukvården är organiserad i en egen organisation, HSR- enheten, med HSR- chef, legitimerade sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster, samt administratör. MAS och HSR- chef är varandras ställföreträdare vid frånvaro. Enhetschef svarar för verksamheten och baspersonalens kompetensutveckling. Baspersonalens kontaktmannaskap innebär ett fördjupat ansvar för genomförandet i den dagliga vården. 5
6 Patientsäkerhetsarbetet under 2014 SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Nya/uppdaterade rutiner kommuniceras på MAS-möten och arbetsplatsträffar. Rutinerna finns på intranätet som är tillgängligt för all personal. MAS träffar den legitimerade personalen i ett s.k. MAS möte var 4e vecka En gång/år återförs en samlad rapport till enheterna. En gång per år informeras socialnämnden genom patientsäkerhetsberättelsen. Riskförebyggande arbete bedrivs gällande fall och fallskador och rapporteras i journalsystemet. Om patienten gett sitt god kännande registreras också i kvalitetsregistret Senior Alert. Uppkomna trycksår minimeras genom ett riskförebyggande strukturerat omvårdnadsarbete med preventiva åtgärder som också efter godkännande registreras i Senior Alert. Antalet uppkomna trycksår rapporteras till MAS. Undernäring förebyggs genom spridning av måltidsordningen samt att minimera nattfastan med bland annat en närings-shot på morgonen, energiberikad mat och trevligt serverade måltider. Riskbedömningar och åtgärder registreras efter godkännande av den boende i Senior alert. Läkemedelsfel i vårdens övergångar förebyggs och kommuniceras genom avvikelserapportering åt båda hållen (landsting och kommun). Läkemedelsavvikelser förebyggs genom ett strukturerat arbetessätt gällande delegeringar och i det dagliga arbetet. Läkemedelsrelaterade problem förebyggs genom kontinuerliga läkemedelsgenomgångar. Vårdrelaterade infektioner registreras genom att alla antibiotika behandlingar läggs in i avvikelsesystemet. BPSD registrering. Demenssköterska och enhetschef för Emmagården är utbildare i kunskap att arbeta i BPSD registret. Sista veckan i livet registreras i palliativa registret. En förbättring av den palliativa vården kan noteras gällande täckningsgraden i registret. Loggning För att säkerställa att inte obehörigt intresse finns för vårdtagares journaler av personal utan vårdrelation ska loggning ske. 6
7 Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Deltagandet i nationella registren Palliativa registret, Senior Alert och BPSD och Trycksårsmätningen ger en bild av hur vi klarar att förbättra kvaliteten. Palliativ vård 2014 Mora kommuns resultat i palliativa registret i jämförelse med riket nådde 74% täckningsgrad. Det nationella målet var 90%. Registrering sker på respektive dödsplats. Inläggning på sjukhus sista levnadsdagarna kan resultera i utebliven registrering. Valda enheter är kommunens särskilda boende och korttidsplatser. En förbättring ses i erbjudandet av efterlevandesamtal, och uppfyllt mål om dödsplats. Smärtlindring uppnås inte till fullo - bristen på utförd smärtskattning är avgörande? Resultaten kommuniceras med verksamheterna. Målet är att hela Spindeln ska bli grön. Senior Alert Alla vårdtagare som flyttar in i särskilt boende samt inskrivna i hemsjukvården ska erbjudas riskbedömning med registrering i senior alert. 148 riskbedömningar har registrerats i SA under Ca hälften har föranlett åtgärder. Teamutbildning har genomförts för personal på Talludden, Björkudden, Stenudden och Strömsgården. Vid journalgranskning noteras att riskbedömningar är genomförda i hemsjukvården men inte registrerade i Senior Alert. 7
8 BPSD - Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens Symtom kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar. En bemötandeplan arbetas fram som skapar ett gemensamt arbetssätt och struktur i vardagsarbetet med demenssjuka och minskar även behovet av läkemedel. 8
9 Trycksår Frånvaro av trycksår är ett mått på god omvårdnad gäller dock inte i den palliativa vården där det bedöms omöjligt att nå 100% frånvaro av trycksår, se spindeldiagrammet. Varje nytt uppkommet trycksår registreras som en avvikelse i journalen. V 39 pågick den nationella trycksårsmätningen och Emmagården deltog. Av 39 vårdtagare fanns ett begynnande trycksår kategori 1 (vid tryck på rodnad ska den blekna men rodnaden kvarstår). Antal kategori 1 Kvarst. rodnad Antal kategori 2 Delhudsskada Antal kategori 3 Fullhudsskada Antal kategori 4 Djup fullhudssk Vårdrelaterade infektioner Resistenta bakterier fortsätter att öka och är ett hot mot folkhälsan. Antibiotikaanvändning är kopplat till såväl uppkomst som spridning av resistens. Därför är det viktigt att antibiotika används rationellt - bara när det behövs och på rätt sätt. Det preventiva arbetet med vårdhygien och goda hygienrutiner i samhället går hand i hand med arbetet att bromsa resistensutvecklingen. Genom att minska smittspridning och infektioner minskas även behovet av antibiotika. Antalet antibiotika förskrivningar genom uppkomna vårdrelaterade infektioner i kommunens hälso- och sjukvård följs i avvikelsehanteringen och har minskat med 16% under Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 (planering ledning-etc) Utredning och beslut återrapporteras till rapportör, ansvarig chef och sjuksköterska. Är avvikelsen allvarlig beslutar MAS att göra en lex Maria anmälan. 9
10 Rapporten diskuteras i sjuksköterskegruppen för ett lärande. Händelsen finns på agendan i enhetschefsgruppen för att i nästa steg lyftas i ett lärande på arbetsplatserna. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Demens en nära samverkan mellan vårdcentralens läkare och kommunens demenssköterska finns etablerad. Avtal om läkarmedverkan. Under året 2014 har en revidering av samverkansavtalet diskuterats men inte undertecknats. Samverkansträffar med vårdcentralen minst 2 gånger per år där ev. vårdkedjebrister lyfts. Samverkansträffar 2ggr/år med slutenvården och kringkommuner angående fel vid vårdens övergångar. Kommunala palliativa korttidsplatser med det medicinska ansvaret hos läkare i det specialiserade palliativa teamet. Vårdprogram med delaktighet från kommunen utifrån Nationella handlingsplanen har tagits fram ex. demens. Egenvårdsavtalet avisering om otillfredsställande egenvård. Avtal med medicinteknik för årlig kontroll av medicin tekniska hjälpmedel Avtal med infektionshygien i smittskyddsfrågor. Samverkan yrkesgrupper Legitimerad personal har tillsammans med vårdpersonal på enheten kontinuerliga uppföljningar i så kallade boendemöten. Hemsjukvårdens sjuksköterskor träffar hemtjänsten regelbundet. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Alla nya inflyttade i särskilt boende riskbedöms för sår, undernäring och fall av kontaktperson i samverkan med omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS). Bedömningens resultat och planerade åtgärder dokumenteras i journalen samt i Senior Alert. Riskanalys inför användande av skyddsåtgärder (bälte, sänggrind, larm) för personer med demenssjukdom som bor i särskild boendeform. 10
11 Smärtskattningsinstrumentet Abbey pain scale finns att använda för skattning hos personer som inte verbalt kan förmedla smärta. Hjälpmedelsronder av arbetsterapeut. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 All personal upplyses vid anställning samt en gång per år om skyldigheten att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls och ska i detta syfte rapportera till vårdgivaren de risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Vid nyanställning informeras den anställde om rapporteringsskyldigheten och erhåller pm avvikelsehantering och skriver under Upplysning om anmälningsskyldighet som sedan förvaras i den anställdes personakt. Rapporter skickas till omvårdnadsansvarig sjuksköterska som gör en första bedömning och åtgärdar. MAS informeras och bedömer om ytterligare utredning och åtgärder behövs. MAS deltar i patientnämndens gemensamma träffar. Ett klagomål under 2014 till patientnämnden som gick vidare till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) gällande läkemedelshantering i Mora kommuns hemsjukvård. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Ett klagomål är när en person ger ett klart uttryck för missnöje med vår verksamhet eller vår personals service, med åtgärder eller brist på åtgärder som drabbar en enskild eller en grupp medborgare och/eller deras anhöriga. Detta oavsett vad personal eller förtroendevalda har för egen uppfattning. Alla medarbetare som tar emot ett klagomål är skyldiga att dokumentera klagomålet och om möjligt åtgärda. Klagomålet diarieförs. Klagomål skall hanteras snabbt och bör vara handlagt inom 14 dagar. Om detta inte är möjligt, skall den klagande meddelas detta. Om ett ärende drar ut på tiden, måste den klagande hållas fortlöpande informerad. När svar lämnas i ett ärende är det viktigt att tydligt förklara vad som har gjorts och varför. Svar kan lämnas skriftligt eller muntligt och skall dokumenteras på åtgärdsblanketten. Efter att ärendet åtgärdats skickas samtliga handlingar till diariet för att avslutas. Gäller klagomålet hälso- och sjukvård involveras MAS. Klagomålen sammanställs och rapporteras i patientsäkerhetsberättelsen. Nämnden informeras varje månad av nämndssekreterare. 11
12 Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter har sammanställts och analyserats. Följsamheten i rutiner brister. Utbildning/kompetensutveckling erbjuds. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Brukares avvikelser registreras i journalen och kan analyseras av respektive chef, sköterska och MAS. Om brister indikeras i verksamheten kontaktar MAS enhetschef och sköterska för planering av åtgärder. MAS sammanställer inkomna rapporter och återrapporterar i en för enheten egen rapport och en gemensam patientsäkerhetsberättelse för hela kommunen en gång per år. Individuella planeringar och uppföljningar för att identifiera eventuella behov sker kontinuerligt tillsammans med boende och närstående. Anhörig/närstående träffar sker 1 g/år eller vid behov. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Strukturmått Teamutbilning i Senior Alert har genomförts på Björkudden, Talludden, Stenudden och Strömsgården. Behovet av utbildade BPSD administratörer(80 st) i kommunen är tillgodosett. Under 2014 gavs utbildning för nyanställda. Processmått Målet var att 100 % av patienterna i särskilt boende erhållit en aktuell (mindre än 6 månader) riskanalys i Senior Alert. Vi uppnådde totalt i särskilda boenden 62%. Täckningsgraden i palliativa registret uppnådde 74%. Resultatmått 8 rapporterade frakturer varav 4 ordinärt boende. Totalt rapporterades 1066 fall. Mer än hälften skedde i särskilt boende och på korttidsplats. Uppkomna trycksår i våra egna verksamheter 2014, oförändrat 6 trycksår. Vårdrelaterade infektioner: Under 2014 rapporterades en minskad användning av antibiotika med 16 %, från 62 till 52 vårdrelaterade infektioner som behandlats med antibiotika. 12
13 Läkemedelsavvikelser. Ingen allvarlig avvikelse som föranlett Lex Maria anmälning Utebliven dos Förväxl./ fel dos Fel vid iordningställande Totalt antal Hemtj/Hemsjv Särskilt boende /Kort/LSS Övergripande mål och strategier för 2015 Teamarbetet med det riskförebyggande arbetssättet fortsätter med att öka antal registreringar i nationella register och med dokumenterade åtgärder och uppföljningar. Minska antalet frakturer, trycksår och infektioner ytterligare. Fylla tårtbitarna munhälsobedömning, efterlevandesamtal och smärtskattning i palliativa registrets cirkeldiagram. I samverkan med Vårdcentralen uppdatera avtal om läkarmedverkan samt rutiner för läkemedelsgenomgångar Rehabilitering i hemmet i stället för på korttidsplats är under utveckling och på börjades Alla vårdtagare ska enligt patientlagen ha en namngiven kontaktperson, OAS = Omvårdnads Ansvarig Sjuksköterska och ska vara åtgärdat senast den 1 april Introduktionsprogrammet för nyanställd HSL personal är reviderat och utvärderas senast den 31/5. ViSam, som är ett beslutsstöd för sjuksköterska i samarbete med ambulanspersonal kommer att implementeras 2015, med utbildningsstart den 23/3. Rutiner för arbetet med kvalitetsgister i hemsjukvården/hemtjänsten arbetas fram under Alla patienter med hemsjukvårdsinsats erbjuds en HSL pärm i hemmet. 13
Patientsäkerhetsberättelse för Mora kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Mora kommun År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-05-08 Lilian Lingvall Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Patientsäkerhetsberättelse för Mora kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Mora kommun År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-05-31 Lilian Lingvall Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
[Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Veckobo Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 (t.o.m. 31/10) Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-26 / Lisa Hågebrand 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01- 25 Beata Torgersson verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2016 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Ann- Christin Nordström och Inger Berglund, verksamhetschefer
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att
Patientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 4 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Trekantens servicehus År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Päivi Palomäki, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Älvsjö servicehus År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-22 Ann Norén, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen Mallen är framtagen
Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011
Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 2012 02 29 Ylva Larsson Områdeschef Sammanfattning Under 2011 har division vård och omsorg samverkat med andra vårdgivare: Samarbete med framtagande
Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48
Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-02-17 SN-2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Trekantens servicehus År 2015 Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-01 Päivi Palomäki, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende Mall för patientsäkerhetsberättelse i Sollentuna kommun All text som är inom rutorna är hjälptext och rutor med innehåll ska tas bort när ni skrivit
Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet
Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2011 2012-01-27 Verksamhetschef Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...
Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015
Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015 2016-02-22 Morvarid Moaven Verksamhetschef för hälso- och sjukvården 1 Innehållsförteckning Sammanfattning.. 3 Övergripande mål och strategier..4
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Susanna Wahlman-Sjöbring, Verksamhetschef Inger Andersson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG
+- PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 DATUM OCH ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET 150218 BIRGITTA WICKBOM HSB OMSORG Postadress: Svärdvägen 27, 18233 Danderyd, Vxl: 0104421600, www.hsbomsorg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Sätra vård- och omsorgsboende År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-31 Inger Erlandsson, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen
Patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvård i Sunne kommun
Patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvård i Sunne kommun År 2015 2016-07-11 Ulla Engström Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Sammanställt av Karin Stenmark, MAS Vännäs kommun Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3
Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011
Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011 2012-03-01 Ann-Christin Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mall Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Övergripande
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-11 Helena Dahlstedt Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse 2011 Forshaga 2012-02-06 Anders Olsson Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2016 Rådans äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-01-12 Maria Hanning Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier...
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 APRIL 2011 SID 1 (6) DNR 1.2.1 195-2011 SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2011 Till Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 1 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Axelsbergs vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01-12 Tuija Illman, verksamhetschef enligt
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd
Dokumenttyp Rutin Avvikelsehantering Dokumentansvarig Mats Olsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilaga 4 Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE STORFORS 2014 2014-01-30 Hans-Bertil Hermansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar
Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad
1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Karlstad Hemtjänst 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar
Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun
Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun 2013 2014-08-25 Marie Blad Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska/ Hälso- och sjukvårdsstrateg Socialförvaltningen Vallentuna kommun 1 Innehållsförteckning Inledning
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012
1(9) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena von Heideken Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00 www.karlsborg.se karlsborg.kommun@karlsborg.se
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2016-02-28 Av Mona Andersson Verksamhetschef Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och
Patientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet
Patientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet År 2016 2017-02-28 Elvira Avdic 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5
Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse
Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse Gäller from 2013-06-04 Ersätter 2012-04-20 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva-Karin Stenberg HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN/ SOCIALFÖRVALTNINGEN Bakgrund Vårdgivaren
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Ronneby mars 2013 Karin Widecrantz Medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.
Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun
Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun År 2013 2013-02-13 Pernilla Hedin, medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011
PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 120401 Inger Andersson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Susanna Wahlman-Sjöbring Verksamhetschef stöd och omsorg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad
Avdelningen egen regi äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Sida 1 (6) 2019-03-15 Handläggare: Maria Premfors 08 508 18 170 Till Farsta stadsdelsnämnd 2019-04-11 Patientsäkerhetsberättelser
Patientsäkerhetsberättelse för:
Patientsäkerhetsberättelse för: 2014 Uppdaterad: 2015-02-24 Ansvarig: Josefine Boberg Verksamhetschef Betelhemmet Kvarnvägen 6 611 70 JÖNÅKER 0155 700 90 betelhemmet@telia.com www.betelhemmet.se Innehåll:
A&O ANSVAR OCH OMSORG AB
A&O Ansvar och Omsorg AB Riggargatan 2016 1 2017-02-13 Riggargatan A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2016 Avvikelser Samtliga avvikelser registrerades och dokumenterades.
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-26 Anna-Lisa Simonsson, Verksamhetschef Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning
Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering
TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014. Datum och ansvarig. Britta Svensson 2015-02-28
TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 Datum och ansvarig Britta Svensson 2015-02-28 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för
Patientsäkerhetsberättelse år 2016
VON 2016/00016 nr 2271 Patientsäkerhetsberättelse år 2016 2017-02-21 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Övergripande mål och strategier... 3 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Sätra vård- och omsorgsboende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-24 Inger Erlandsson, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 Sammanställt av Karin Stenmark, MAS Vännäs kommun Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten- Liljeholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten- Liljeholmens stadsdelsnämnd Axelsbergs vård- och omsorgsboende År 2018 Datum och ansvarig för innehållet 2019-01-25 Hossein Ahmadian, verksamhetschef enligt 4
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-20 Beata Torgersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 3 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Fruängsgårdens servicehus År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01-12 Marie Bergström, verksamhetschef enligt 29 HSL
Patientsäkerhetsberättelse år 2012
1(8) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Patientsäkerhetsberättelse år 2012 Enligt 3 kap. 10 Patientsäkerhetslagen
Riktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert
Socialtjänsten HSL Kvalitetsregister Upprättad: 2011-11-25 Reviderad: 2012-10-25 Reviderad: 2014-11-19 Riktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert Socialtjänstens ledningsgrupp fattade
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 5 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Fruängsgårdens vård och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01-06 Petra Nilsson, verksamhetschef enligt
Division Social omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2012
Division Social omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2012 2013 02 28 Ylva Larsson Områdeschef 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Örkelljunga den 1:a Mars 2018 Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och strategier 4. Organisatoriskt
Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg
Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin
Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2016 Målet var att alla nyinflyttade ska ha en risk och preventionsbedömning inom 14 dagar samt uppdaterad minst
Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad År 2013 2014-01-30 Marianne Arnetz, verksamhetschef Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF
Patientsäkerhetsberättelse för Lysekils kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Lysekils kommun År 2013 Enhet: Socialförvaltning Datum och ansvarig för innehållet 140212 Malin Petzäll Dnr: SON 2014-63-770 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-03-01 Ingela Mindemark, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Mallen
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-05-10 Gunnel Svensson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: 2012 206 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
Patientsäkerhetsberättelse 2014 Division Social Omsorg
Patientsäkerhetsberättelse 2014 Division Social Omsorg 2015 03 01 Ylva Larsson Områdeschef Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Ansvaret för patientsäkerhetsarbetet har ytterst vård- och
Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg
Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-24 Carin Mork-Brandén Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)
Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen
Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum
Socialförvaltningen Dokumentnamn Lex Maria; riktlinjer Fastställt av Socialnämnden Regelverk Verksamhet SoL, LSS Socialförvaltningen Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum 130829 Gäller fr.o.m. 130901
Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet
Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2013 Datum och ansvarig för innehållet Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende Patrik Mill Verksamhetschef Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2017 Verksamheten hade under 2017 uppsatta mål gällande riskbedömningar i Senior-Alert,
Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket
Kommunal Hälsooch sjukvård Genomfördes 1992 Ädelreformen Kommunerna tar över en del ansvar som tidigare legat på landstingen Kommunerna får ett ökat ansvar för vård och omsorg för äldre och funktionsnedsatta
Patientsäkerhetsberättelse för Tallbohovs äldreboende
2019-02-22 1 (5) Patientsäkerhetsberättelse för Tallbohovs äldreboende År 2018 Datum och ansvarig för innehållet 2019-02-22 Elisabet Stark Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2016
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2016 Utges av Krokoms kommun Helena Lindberg, MAS/Sara Comén, Verksamhetschef 1 mars 2017 Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad
Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder
1(10) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder År 2012 2(10) Innehållsförteckning Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Ingela Mindemark, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Mallen
Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011
Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 2012-02-27 Tina Forsgren, Verksamhetschef Vård och Omsorg Elisabeth Sjöberg, Verksamhetschef Funktionshinder Mallen är framtagen
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 Soltorps Äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-01-11 Patrik Mill Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare år 2013
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare år 2013 Anna-Lisa Simonsson, Verksamhetschef Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-02-24 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Övergripande
Patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvård i Sunne kommun
Patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvård i Sunne kommun År 2016 2017-07-27 Ulla Engström Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
Patientsäkerhetsberättelse
Vård- och omsorgsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse 2013 2014-02-17 Sammanställd av medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Perry 1 Organisation för patientsäkerhetsarbetet, patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Vård och omsorg Innehållsförteckning Organisatoriskt ansvar... 3 Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet... 4 Samverkan för att förebygga vårdskador... 5 Struktur för riskanalys...
Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710
Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp
Patientsäkerhetsberättelse inklusive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ( MAS) verksamhetsberättelse
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2012-04-04 Socialförvaltningen 1(5) Kaija Partanen Diarienummer 2012/SN 0078 014 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse inklusive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ( MAS)
Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering
Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning. Patientsäkerhetsberättelse. Tensta servicehus och Dagverksamhet Hedvig 2015
Patientsäkerhetsberättelse Tensta servicehus och Dagverksamhet Hedvig 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 3 Struktur
Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan har bland annat ansvar för (enligt 24 hälso- och sjukvårdslagen och 7 kap.3 Patientsäkerhetsförordningen)
1(8) Socialförvaltningen Socialförvaltningen Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Patientsäkerhetsberättelse år 2014 Enligt 3 kap. 10 Patientsäkerhetslagen (2010:6599)
Rutin för rapportering och hantering av risker och avvikelser inom kommunens hälso- och sjukvård. Socialförvaltningen, Motala kommun
Rutin för rapportering och hantering av risker och avvikelser inom kommunens hälso- och sjukvård Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutande: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: 18/SN 0396
2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för för Onsjövägens Gruppboende i Svalöv
2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Onsjövägens Gruppboende i Svalöv Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-22 Bodil Fager Kvalitetsavdelningen 2017-01-10 Mallen är anpassad av
Patientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: ALN-2014-0150.37 Diarienummer: NHO-2014-0107.37 Patientsäkerhetsberättelse År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-03-28 Sektionen för medicinskt vård och rehabiliteringsansvar Mallen
RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE
Utfärdad av: Antagen av: Giltig från: Reviderad: Kvalitetsutvecklare och MAS Socialnämnden 2018-SN-83 181001 Socialförvaltningen RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE När något
Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)
Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Giltig f o m: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018 06 01 Lagstiftning, föreskrift:
Sammanfattning. Övergripande mål och strategier
UTREDNING 1(11) Socialförvaltningen Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Patientsäkerhetsberättelse år 2015 Enligt 3 kap. 10 Patientsäkerhetslagen (2010:6 599)